Etikettarkiv: TellusThinkTank.com

Glada djur på Nibble gård Nr022

Glada djur inom uppfödningen

Glada djur känns viktigt inom uppfödningen eftersom människan sannolikt fortsätter äta kött i några år till. Tellus Think Tank träffar en passionerad grisbonde som bedriver, vad han kallar, en ekodynamisk uppfödning – och går till botten med vad ekologiskt kött innebär och vilka alternativ som finns.
Text
: Domi   Foto: AnnVixen & Nibble

Glada djur inom uppfödningen borde vi kanske inte tala om nu när samhället skickar multipla signaler om vi helt ska sluta äta kött och bli vegeterianer. Media rapporterar om djurens höga bidrag till ökade växthusgasutsläpp, att kött är dyrt att producera då det kräver mer mark och vatten än vad växter gör. Andra säger att den växande befolkningen på jorden gör att vi kommer att behöva gå över till en växtbaserad diet och att det inte finns några ursäkter kvar – alla de proteiner vi behöver kan vi få från det effektivare växtriket, så varför ska vi plåga och äta djuren?

Varför äter människan djur?

Alla människor på jorden äter inte djur, eller åtminstone inte kött från vissa djur. Hinduerna undviker att äta

Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen
Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen

ko, muslimerna undviker gris, buddhister undviker alla sorts djur och i många länder undviker vi att äta djur som hund och katt.

Men varför äter vi människor överhuvudtaget djur? Det finns en historisk anledning förstås och det är att djuren har möjliggjort för människan att bosätta sig på platser där annars växtriket av olika skäl inte har räckt till, exempel på sådana platser är många:

  • Geografiska begränsningar som tex på öar där en växande population istället blir tvungen att vända sig till havet och fisken.
  • Platser på jorden där klimatet inte har tillåtit växtriket att tillhandahålla föda året runt, tex på grund av långa snörika vintrar eller torrperioder.
  • Platser på jorden där det inte finns växtlighet som en människa kan äta men som kan nära djur som tex getter, får eller fisk.

Det finns säkert fler anledningarna till varför människan äter kött men vi kan säkert vara överens om att djur i många fall har erbjudit människan ett alternativ när växtriket inte har räckt till och att människan ofta har blandat kosten från både växt- och djurriket från en väldigt tidig fas i vår arts utveckling.

Viktigt att djuren har det bra

En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble
En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble

Sannolikt är också att den mänskliga födan, till en del, även fortsättningsvis kommer från både växt- och djurriket. Då känns det extra viktigt jordbruket och djuruppfödningen drivs hållbart och att djuren har det bra och inte lever i misär.

Varför besöker då Tellus Think Tank en grisuppfödare? Det är tack vare de blommiga vitsorden från vår lokala matbutik BEA, vid Svedmyra, i Stockholm. Vid jul fann kunderna skyltar ovanför skinkan från Nibble gård som berättade om hur väl djuren togs om hand och i deli-disken är Linda, Jenny och Leffe som eld och lågor över maten från Nibble: ”smakar godare”, ”kommer från ostressade djur” och ”de tänker annorlunda på Nibble”. Detta väcker redaktionens nyfikenhet.

Grundaren till Nibble Gård

Ett tunt snötäcke ligger över de Västmanländska slätterna runt Nibble Gård som ligger i en städad bruksort

De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen
De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen

norr om Västerås. Jag träffar Sven-Erik Johansson som bedrivit jordbruk och djuruppfödning här i runt 50 år. För några år sedan gjordes ett generationsskifte och ansvaret för gården lämnades till Magnus och Lena Lindahl. Sven-Erik Johansson flyttade istället in i ett Tiny Home på hjul. Han är fortfarande verksam som ”Senior Advisor” och utför dagligen operativa sysslor på gården.

Sven-Erik Johansson fyller 76 i år och är den minst mossiga person jag träffat på länge och snarare en eldsjäl. Inte bara har han byggt upp och drivit en grisgård han var med och grundade ryggkliniken i Strängnäs och var dess första VD. Under vårt samtal talar han om att respektera djuren och undersöka nya och bättre sätt att bedriva uppfödning.

När Sven-Erik Johansson berättar om sin bakgrund och uppväxt påminner den mycket om Ingvar Kamprad som började karriären genom att sälja tändstickor till sina grannar. I Sven-Erik Johanssons fall fick han ta över fyra höns vid åtta års ålder. Han sålde äggen till lärare och klasskamrater och kunde med hjälp av inkomsten både expandera hönsgården och i sena tonåren betala för högre studier. Vid 20-års åldern gick han över till grisuppfödning.

Ekodynamiska Nibble

Nibble gård. Foto: Nibble
Nibble gård. Foto: Nibble

Nibble gård föder upp 5000 grisar om året och Sven-Erik Johansson berättar hur den ekodynamisk grisuppfödning har utvecklats genom forskning tillsammans med SVA, Statens Veterninärmedicinska anstalt. Bland annat har deras gemensamma filmning av grisar ökat förståelsen för grisarnas behov och hjälpt gården utveckla sin verksamheten.

Syftet har ofta varit att grisarna ska trivas bättre. Tack vare filmerna upptäcktes till exempel hur stressade grisarna blev av fasta matningstider. Därför införde man foderautomater där grisarna kunde böka fram sin mat när som helst de ville på dygnet.

Hämtat inspiration från utlandet

Gården har även sökt inspiration i utlandet och har lärt sig en hel del från bland annat danska bönder. Lagstiftningen i Sverige har dock har varit bättre med tidiga förbud mot sjukdomsförebyggande antibiotika, säger Sven-Erik. Nederländerna ligger också långt fram i utvecklingen och Nibble gård har bland annat besökt det nederländska företaget Nedap, där 90 personer arbetar med forskning kring teknik på djurs villkor!

Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gård är ett mellanting mellan kravmärkt och ”vanlig” grisuppfödning.

Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble
Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble

De kallar sin praktik för ekodynamisk och har som ambition att föda upp grisar på ett sätt där grisen mår bra, smakar bra och ger en kött som alla ska ha råd med. För att kunna föda upp grisar som ger gott kött är det viktigt att inte stressa djuren.

Idag besöker istället ofta konsumenter Nibble gård för inspiration, förra veckan kom en delegation från Australien! Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gärna delar med sig för att fler ska kunna bedriva en ekodynamisk gård och berättar vidare om kretsloppet.

Nibble och det naturliga kretsloppet

En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen
En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen

Nibble gård odlar själva runt 90 % av den föda som deras grisar äter och även i jordbruket vill de vara upphov till så lite miljöpåverkan som möjligt. De bedriver växelbruk som inte utarmar jorden och minskar behovet av att tillföra växtnäring, minimerar användandet av växtskyddsmedel och gödslar jorden med naturliga medel från grisuppfödningen.

Gården anstränger sig för att få till ett kretslopp i balans mellan odlingar och grisuppfödningen och att minimera skadlig påverkan från byggnader och jordbruksmaskiner genom att till

exempel uppgradera till lättare varianter av traktorer som inte trycker ihop jorden för mycket.

Rundturen på Nibble gård börjar hos suggorna och dess kultingar

Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen
Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen

Jag medger att jag är en riktig stadsbo och det är första gången jag någonsin sätter min fot i en riktig bondgård. På Youtube har jag sett filmer från gårdar där grisarna kläms in i mörka, trånga utrymmen, verkar skrämda och skriker. Även om Sven-Erik Johansson har berättat att Nibbles praktik skiljer sig så väntar jag mig det värsta.

De nyfödda

Vi går först in till suggorna och kultingarna. Kontrasten mellan snålblåsten på stallplan och den behagliga

Två kultingar i det varma mysutrymmet. Foto: AnnVixen
Två kultingar i ett varmt krypin. Foto: AnnVixen

värmen i denna byggnad är pågtaglig. Sven-Erik berättar att kyla kan stressa både kultingar och suggor och att värmen i byggnaden därför är viktig.

I det stora rummet där grisarna bor finns cirka 20 boxar för de nya mamma-barn familjerna. Varje box är 7 kvadrat och hyser en mamma med 12-14 kultingar. Utöver att byggnaden är uppvärmd har varje box ett krypin med röda värmelampor där kultingarna kan mysa.

Diande suggor kan värma sig

Suggorna kan värma sig på speciella värmerör så att de inte fryser när de ger di. Mitt över boxen har det spänts rör så att kultingarna ska hinna undan när suggan lägger sig ner, annars är klämrisken stor.

Vi hälsar på i en box och kultingarna är pigga och livligt engagerade i lek med varandra. Mamma-suggan ser lätt trött och uppgiven ut men så diar hon dagligen sina 14 kultingar. Sven-Erik berättar att sugga och kultingar blir kvar i boxen i 31 dagar efter grisningen, dvs själva födseln.

Suggan kan äta när hon vill och behöver inte vänta på fasta mattider, vilket minskar den stress som grisarna annars upplever. Sven-Erik Johansson berättar att det är därför som vi inte hör några skrik, grisarna är ostressade. De får äta när de vill och de har det varmt och bra. Onekligen, utöver den trötta suggan, ser kultingarna ut att trivas.

31 dagar gammal – dags att flytta hemifrån

Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen
Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen

Nästa stopp blir hos kultingarna som är mellan 31 dagar och 70 dagar gamla. De bor tillsammans i en annan byggnad, och hålls inomhus för att inte frysa. Det blir ett roligt stopp på turen.

Här finns upp till 50 kultingar i en 100 kvardratsbox. De kan äta när de vill och har värmelampor som de kan värma sig under. De är dock inte intresserade av värmelamporna utan springer istället lekfullt omkring i en stil som mest påminner om ett knattelag i fotboll. Jag är ingen grisexpert men när jag ser dessa grisar upplever jag att de är glada och att de trivs!

När grisarna är mellan två och sex månader flyttar de in i gårdens mest nybyggda stallar. Där bor de i en box med cirka 20 andra grisar. Detta är grisarnas sista stationen på gården. Boxarna ser inte så spännande ut men grisarna äter när de vill, går ut på sin balkong när de vill och på sommaren kan de till och med duscha när de vill! Även här upplever jag att grisarna ser både nyfikna och glada ut.

Forskningsfynd används i designen av stallarna

Sven-Erik Johansson berättar några förvånande saker om grisen. Det ena är att de ogillar att stå i stark sol

Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen
Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen

eftersom de har ett svagt pigment och saknar skyddande hår. För att skydda sig brukade grisarna rulla sig i lera men eftersom grisen också är väldigt renlig av sig har Nibbe gård sett att de föredrar en svalkande vattendusch och skugga och har designat stallarna efter dessa forskningsfynd.

Inte en enda dålig dag

Vid sex månaders ålder är det dags för grisarnas resa till slakteriet i Skövde.

-Så grisarna har bara en dålig dag? undrar jag.

-Nä, de har inte ens en dålig dag, svarar Sven-Erik Johansson och förklarar att grisarna går helt ostressade in i lastbilen och att de snabbt somnar under färden. De känner sig trygga och är hela tiden tillsammans med sina syskon. Väl framme vid slakteriet leds de lugnt in i en en-gris-hiss där de sövs av koldioxid innan själva slakten.

Under sin levnadstid separeras aldrig grisen från sina syskon.

Suggorna i väntan

Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen
Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen

Den sista byggnad vi besöker är en klassisk, faluröd lada. Det är en av de vackraste platser jag varit på och luften därinne är frisk och sval, fåglarna kvittrar bland takstolarna och de glest sittande väggplankorna släpper in ett härligt mönstrat dagsljus. Suggorna bor här under sin 3 månader långa dräktighet och ser otroligt harmoniska ut.

De kan välja att gå ut på den egna gårdsplanen eller stanna inne i den halmfyllda ladan. Ladan är designad så att suggorna ska kunna röra sig fritt och få motion under dräktigheten.

Idag är vädret tråkigt och de flesta väljer att stanna inne och burra ner sig i det tjocka lagret med halm. Några nyfikna kommer fram och hälsar! Det är först när vi går ut för att titta på gårdsplanen i betong som de av ren nyfikenhet följer med oss ut!

Nibblegrisens mat

Nibble gård odlar 90% av grisarnas föda själva. Maten består av grovfoder (hö), örter som kamomill, kärringtand och kattfot men även ärtor, åkerböna, linnfrökakor, rapsfrön och spannmål. De sista tio procenten av födan består av olika näringstillskott.

Nibble ekodynamisk uppfödning jämfört med ekologiskt märkt uppfödning

KRAV-logon

I Sverige finns flera olika sorters hållbar märkning av mat och den som är svårast att leva upp till är KRAV. En annan är EU-s ekologiska märkning, oftast är något lättare.

Några exempel på ekologiska krav, som Nibble följer: Grisen ska kunna gå ut året runt. Grisen ska alltid kunna böka. Om det är varmt ute ska grisen kunna svalka sig. Gårdens självförsörjning på foder ska vara minst 50% (Nibble har 90%). Grisen ska ha fri tillgång till ströbädd och ska inte rutinmässigt ges förebyggande behandling med tex antibiotika.

EU-ekologisk märkning.
EU-ekologisk märkning.

Vid kastrering av galtar ska både bedövning och smärtstillande

medel ges.

Nibble gård har valt att avvika från några ekokrav och Sven-Erik Johansson förklarar varför

  • Enligt ekoriktlinjer ska grisarna få gå ute och beta på sommaren och ha stora ytor att röra sig på.
    På Nibble får inte grisarna den möjligheten och Sven-Erik förklarar gårdens val genom att förklara människan sedan 100-tals år har vant grisarna vid ett liv inomhus och att grisarna pigment inte klarar av stark sol. De gillar inte att rulla sig i lera. Därför har djuren möjlighet att gå ut men de har alltid möjlighet att gå in och på sommaren kan de duscha när de vill.
  • Enligt dagens ekoriktlinjer ska suggorna kunna bygga sitt eget bo. På Nibble anser man att mängden halm i  bobygget riskerar att kultingarna ”tappas bort” och liggs ihjäl. Istället ger man suggorna tillräckligt med halm för att kunna bädda ner sig och en värmelampa som ersättning till boet.
  • Ytterligare ekologiska krav säger att grisen ska få ekologiskt foder som odlats utan kemiska
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen

    bekämpningsmedel. Nibble gård vill att både växter och djur ska vara friska och må bra och därför används bekämpningsmedel vid behov men inte rutinmässigt och grisarna vaccineras för att undvika sjukdomar men ges inte rutinmässigt antibiotika.

Olika uppfattningar om uppfödningsmetoder

Jag förstår att det finns uppfattningar om vilka tillvägagångssätt som är accepterade inom den svenska djuruppfödningen, allt från ”det vanliga” till strikt ekologiskt enligt svenska officiella riktlinjer. Nibble gård säger sig ha valt en tredje väg där de forskar på områden som andra inte alltid tänkt på och där respekt för djuren, det naturliga kretsloppet och ekonomi är självklara aspekter. 

Min dag på Nibble gård går mot sitt slut och vi passerar silon där den egenodlade djurmaten förvaras och sedan gårdshuset där lufttorkade skinkor och salami hänger. På sommaren öppnar Nibble gården för besökande – något att rekommendera för stadsbor som vill lära sig mer!

Jag sammanfattar min dag här som lärorik och full med glada och nyfikna grisar.
Det har för mig blivit självklart att om vi fortsätter att äta kött, även i framtiden, så bör varje gård föda upp glada djur.

Vill du läsa mer om framtidens mat, läs om skyskraporna där stadsbor ska odla sina grönsaker!

20160406_115852

Låt Tellus Think Tank notifiera dig när nästa artikel är tillgänglig…

TellusThinkTank
Tellus Think Tank

 

 

Australiens hållbara befolkningsmängd Nr021

I början av 2016 nådde Australien en befolkningsmängd på 24 miljoner invånare vilket skapade en hel del oro. Varför är denna befolkningsmängd ett problem? Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa eller Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför gnyr då Australien över ynka 24 miljoner invånare?

Text: Domi. Omslagsfotografi: Hanna Isabelle Sjöberg. Artikelfotografier: Annika Hals Molnar & Hanna Isabelle Sjöberg

Tellus Think Tank söker normalt dela hållbara händelser eller idéer runt om jorden för att kunna sprida dess så fler individer och samhällen får kännedom om möjliga hållbara vägar framåt. Vi kontakt med Sandra Kanck, President för organisationen Sustainable Population Australia (SPA) och gjorde en on-line intervju som visade sig vara väldigt upplysande och intressant.

Intervju med Sandra Kanck visar på utmaningar, några fortfarande utan lösning och som förhoppningsvis åtminstone kan vara inspirerande för andra problemlösare. Låt oss hoppas att denna artikel, genom att belysa problemområdet med bland annat Australiens växande befolkningsmängd, bidrar till att aktivera än fler i att hitta och genomföra de lösningar som behövs.

Läs mer: Jordens växande befolkning

Sandra Kanck, Ordförande i Sustainable Population Australia (SPA), Mars 2016.

Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA, handlar om Australiens växande befolkningsmängd. Foto: SPA
Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA. Foto: SPA

Sandra, var växte du upp och vad tog dig dit du är idag?

Sandra Kanck:
Jag växte upp I Broken Hill som är en lantlig stad mitt i den australiska vildmarken och var äldst av sju barn. Jag lärde mig i en tidig ålder att mina skolkamrater, som alla kom från familjer med färre barn, hade mer pengar så de kunde leva bättre än vi. I 20-års ålder blev jag engagerad i nej till kärnkraft rörelsen och sedan dess har jag varit aktiv i olika freds- och miljörörelser innan jag landade i SPA.

Hur var din koppling till naturen som ung? Vilka minnen har du kvar än idag?

Sandra Kanck:
Broken Hill hade 30,000 invånare och omgivningarna runt staden bestod av ett väldigt torrt landskap där vi

Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

ofta fann både känguruer och emuer intill stadsgränsen. Det torra klimatet gjorde att vi tidvis drabbades av häftiga sandstormar och jag fick därför tidigt lära mig hur jag kunde spara och inte slösa med vatten.

Du är ordförande för organisationen Sustainable Population Australia (SPA). Vilken typ av organisation är SPA och vad vill SPA uppnå?

Sandra Kanck:
SPA bildades nästan 30 år sedan. Vi är inte ett politiskt parti men många av våra SPAs målmedlemmar är aktiva i åtminstone sju olika australiska politiska partier  till min kännedom.
Vi står  registrerade hos den australiska federala regeringen som en miljöorganisation vilket gör att vi kan ta emot donationer och att våra donatorer får skattelättnader för gåvosumman.

SPAs vision (se det engelska orginalet i textrutan) är en att uppnå en relation mellan mänskligheten och naturen som säkerställer att:
-Integritet och hållbarhet i Jordens support system till allt och alla som lever här.
-Fortsatt evolution av naturliga livssystem.
-Hälsa och välbefinnande för varenda person i en hållbar befolkningsmängd.

"<yoastmark

SPAs mission är att etablera Australien som en global modell för, och bistå andra nationer i deras strävan att upprätta, en hållbart, livsuppehållande ekosystem där bevarande av artrikedom och människors hälsa och välbefinnande står i fokus. Vi vill uppnå detta genom att påverka den offentliga debatten och politiken med särskild tonvikt på befolkningens storlek.

Hur kom det sig att du blev engagerad i SPA?

Sandra Kanck:
Det var Senator John Coulter som anställde mig. Vi arbetade tillsammans i ”The Conservation Council of South Australia” innan han blev invald i Riksdagen. Han gav mig en medlemsansökan till SPA.

Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa och Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför oroar sig SPA och andra i Australien sig för att den australiska befolkningen vuxit till 24 miljoner invånare? Australien är väldigt glest befolkat i jämförelse.

Sandra Kanck:
Australien landmassa är relativt stor men den australiska naturens begränsningar är också relativt omfattande i jämförelse med Europa, USA och Kina:

Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
  • Endast sex procent av Australiens landmassa är lämplig jordbruksmark och på dessa aktuella ytor sprids dessutom den urbana stadsutvecklingen som en följd av landets växande befolkningsmängd.
  • Klimatet i Australien är generellt sätt torrt till halvtorrt vilket dessutom kommer att förvärras ytterligare med de fortsatta klimatförändringarna.
  • Landets genomsnittliga höjd över havet är 330 meter, vilket innebär att det endast finns endast ett fåtal områden där snön faller och sedan smälter.
  • Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar
    Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar

    Öknar dominerar geografin i centrala Australien där torkan är norm och drickvattenkällorna är få.

  • Geologiskt sett har det inte skett några större förändringar i årtusenden (exempelvis landhöjningar efter inlandsisar) och konsekvensen är mycket infertila jordar med tunna jordlager på högst 7 cm i torra områden.
  • Australiens infertila marker har dessutom överbetats av arter som människan har introducerat där Katter, kaniner, rävar och sockerrörspaddor har haft en förödande effekt på Australiens naturliga djurliv.

Så Australien har ett väldigt torrt klimat, har det inte alltid varit så?

Jo, torrt klimat är normen för den största delen av Australien men extrema

Lake Menindee år 2016, sjön låg vid det gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck
Lake Menindee år 2016, sjön låg vid de gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck

torrperioder brukade infalla var tjugonde år och idag har vi extrema torrperioder under sex av tio år.

Australien hade normalt också översvämningar med jämna mellanrum, var femte till var sjunde år, men nu infaller dessa översvämningar endast var fjortonde år.

Australiens största flod, the Murray-Darling Basin, är egentligen ett flodsystem bestående av 23 bäckar eller strömmar, enligt europeisk beskrivning. Även om ”the Basin” och dess bifloder är sprida över en sjundedel av den Australiska kontinenten så är den årliga genomströmningen av vatten mindre än vad som flyter genom Amazonfloden på en dag. 94 procent av det regn som faller i ”the Basin” avdunstar och ändå hämtar 40 procent av den Australiska jordbruksproduktionen sitt vatten från vattendraget.

River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA
River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA

Australiensarna är väldigt beroende av Murray-Darling flodsystemet och då är det extra oroande att CSIRO (en av Australiens största naturvetenskapliga, forskningsorganisationer) förutser en försämring av läget. CSIRO förutser 70 procent minskade regnmängder vid år 2070 med anledning av de fortsatta klimatförändringarna.

Ett ytterligare vattenproblem

Ett ytterligare exempel på vattenproblem i dagens Australien, är att den minskade vattenmängden och det varmare klimatet ökar mängden algblomning i den 400 kilometer långa floden Murray. Algblomningen gör vattnet giftigt och odrickbart både för människor och djur. Normalt försvinner algblomningen när svalare väder sveper in men numera infaller det svalare vädret mer sällan och algblomningen slår oftare till och då mer omfattande och under längre perioder.

Ytterligare vattenproblem finns i Australiens mest södra delstat, Tasmanien, som länge har stoltserat med att vara självförsörjande med elektricitet skapad av hydro-elektriska anläggningar. De har nu hamnat i en el-kris då dammarna som föder elverken med vatten endast står fyllda till 17 procent av sin kapacitet.

Vad är roten till problemen i Australien, är det endast den växande befolkningsmängden?

Sandra Kanck:

Växande befolkningsmängd - Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

I grunden är Australiens ekosystem väldigt känsligt och kan inte nära en befolkningsmängd på över 23 miljoner människor, enligt Australiska Vetenskaps Akademin (The Australian Academy of Science). Andra beräkningar att maxantalet för en hållbar australiensisk befolkning ligger runt sju miljoner invånare. Oavsett vilken av dessa siffror som är korrekt så har Australiens befolkning precis nått 24 miljoner – och vi har passerat landets gräns för en hållbar befolkning.

 

Vilken är den huvudsakliga orsaken till Australiens befolkningstillväxt?

 

Sandra Kanck:
Australiska regeringar har i över ett århundrade aktivt förespråkat en växande befolkningsmängd och då speciellt genom att öka invandringen. Fram tills nyligen var invandringen orsak till 60 % av befolkningstillväxten men sedan två år har födslarna i landet ökat och står nu för 45 % av befolkningstillväxten, till följd av en relativt ny policy vid namn ”Baby Bonus”.

Vad händer om Australien fortsätter växa som prognosticerat, till 33

Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att översvämmas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att övertas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

miljoner invånare vid år 2050? Vilka direkta- och indirekta problem för en sådan växande befolkningsmängd med sig?

Sandra Kanck:
Problem som är direkt kopplade till en växande befolkning är:

  • En ökad efterfrågan på vatten och sjunkande grundvattennivåer som leder till minskade flöden i stora floder och mer omfattande algblomning.
  • Ett ökat behov av livsmedelsproduktion, ett minskat fiskbestånd.
  • Ännu större brister i infrastrukturen som t.ex. en brist på billiga bostäder och enorma problem i avfallshanteringen.
  • Inträngning av saltvatten i flodmynningar och floder.
  • Mer trafik och urbana trafikstockningar med tillhörande minskning av luftkvaliteten, ökad efterfrågan på bränsle.
  • En minskning av öppna ytor och livsmiljö för den naturliga och biologiska mångfalden och ett ökat urban utträngning av befintliga jordbruksmarker.

Indirekt får vi än mer bristande underhåll av infrastruktur, social dysfunktion och politisk instabilitet i samband med ekonomiska ojämlikheter och även möjliga rasmotsättningar.

Vad kommer Australien att behöva göra för att hantera följdproblemen av den växande befolkningen?

Sandra Kanck:

Fortsatt tillväxt och urbanisering riskerar att sprida sig på de 6 procent av odlingsbar Australisk mark. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Fortsatt tillväxt av befolkningsmängden och urbanisering riskerar att ta de 6 procent av den australiska marken som är odlingsbar i anspråk. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

 

Näringslivslobbyn har övertygat Australiens två största partier att tillväxt är en bra sak och därför ser de inte de kommande problem, och jobbar inte heller med lösningar.

Vad skulle SPA vilja se hända i dagsläget, 2016?

Sandra Kanck:
Det första steget måste vara att regeringen förstår och bekräftar att den nuvarande befolkningsökningen kommer att bli ett stort problem för Australien i framtiden. Tills det händer är ett samtal om vad som behöver göras näst intill omöjligt.

Enligt visa är SPA en rasistisk organisation, vad är din respons?

Sandra Kanck:
Jag skulle säga att de talar nonsens. SPA har konsekvent krävt en betydande ökning av Australiens humanitära (flykting) immigration, dock behöver övrig invandring minskas. Dagens flyktingar kommer i allmänhet från politiskt instabila områden i Mellanöstern och Afrika. Om vi var rasistiska skulle vi snarare vilja stänga möjligheten till invandring från dessa grupper snarare än som vi gör nu uppmuntra en ökning från dessa.

Om den globala uppvärmningen fortsätter har det förutspåtts att en omfattande rörlighet bland människor och folk över hela världen skulle bli verklighet då många kommer att vara på jakt efter bättre levnadsvillkor med färskvatten etc. Om den globala uppvärmningen fortsätter folk skulle vara på väg till eller från Australien, tror du?

Sandra Kanck:

Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.
Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.

Ledarna för vissa ö-nationer i Mikronesien* har redan antytt att de kommer att vilja flytta till Australien. På klimatförhandlingarna COP-21 i Paris i december 2015 meddelade den australiska regeringen att de har tilldelade en miljard dollar till de Mikronesiska nationerna för att mitigera följderna från klimatförändringarna. Regeringen tror antagligen att dessa aktiviteter kommer att minska önskan att emigrera. Den enda andra val som folket på de Mikronesiska befolkningarna har är att flytta till Nya Zeeland eftersom jag inte förväntar mig att de kommer att vilja flytta till ett annat utvecklingsland som Papua Nya Guinea.

* Not: Ett exempel på en Mikronesisk Nation med problem på grund av den globala uppvärmningen är Tuvalu, vars befolkning minskar drastiskt då invånarna emigrerar för att undvika de ökande klimat effekter sådana stigande havsnivåer, cykloner och höga vågor. De högsta markområdena på öarna ligger 4 meter över havet.

Vill du dela dina tankar kring vad övriga världen borde göra för att hantera: Jordens globala växande befolkningsmängd och den ökade folkvandringen, då levernet i vissa regioner försvåras som en direkt följd av att den globala uppvärmningen och dess klimatförändringar?

Sandra Kanck:
I BBC-dokumentären How Many People Can Live on Planet Earth? säger Sir David

En tidig version av Plantagons vertikala växthus. Bild: Plantagon
Läs mer om vertikala växthus…en av teknologierna som skulle kunna hjälpa oss att leva mer hållbart.

Attenborough:

-Mänskligheten måste snarast minska sin påverkan på planet Jorden, och vi har tre sätt att tillgå: Vi kan minska vår konsumtion, ändra vår teknik * och vi kan minska befolkningstillväxten. Vi behöver antagligen tillgå alla tre.

 

Jag tycker det säger allt, frågan är hur man får regeringar acceptera detta och agera därefter.

*3 artiklar om teknologi och livsstilar som kan öka hållbarheten i våra liv:
Vertikala växthus    Framtidens bilar och trafik   Tiny Homes

SPA försöker påverka den australiska regeringen till att omdirigera mer av biståndsbudgeten till familjeplanering och preventivmedel. Vi anser att det inte finns

Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar
Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar

någonting viktigare än att direkt ge denna speciella form av bistånd till de miljontals kvinnor i utvecklingsländer som söker den.

Även om SPA håller med de hjälporganisationer som vill prioritera utbildning för kvinnor och flickor, så anser vi metoderna de väljer tar för lång tid. Det kommer att krävas minst en generation för att få till stånd de nödvändiga förändringarna för att stabilisera populationen, medan preventivmedel och familjeplanering nästan omedelbart stödjer kvinnor.
Miljöflyktingar redovisas inte i flyktingkonventionen och det borde FN rätta till. Utan detta erkännande kommer medlemsländerna inte har någon skyldighet att ta emot miljöflyktingar.
*Läs Tellus Think Tanks artiklar om teknologi som kan öka hållbarheten på jorden: Växthus I skyskrapor LINK, Framtidens transportsystem LINK.

Ser du något ljus i tunneln? Vad kan vi hoppas på framåt och vad kan vi

Växande befolkningsmängd - finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

globalt göra för att öka möjligheten av att få till en livsstil i harmoni med naturen?

Sandra Kanck:
SPA’s medlemmar är mycket pessimistiska i sin syn på framtiden. Vi ser en Malthusiansk framtid framför oss då mängden indikatorer om kollaps sammanfaller i tiden – befolkningsökningen, klimatförändringar, peak oil (plus andra resurser) och ekonomisk instabilitet – och en mycket dålig framförhållning från Jordens regeringar.

Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

Ernest Callenbach som är en amerikansk miljörättskämpe skriver om fyra ekologiska krafter: ” Allt är sammankopplat. Allting rör sig i någon riktning. Det finns inte något som heter en gratis lunch. Naturen får sista ordet.”

Naturen kommer att hävda sig och när den gör det kommer vi inte ha mycket att säga till om och bör inte räkna med att det kommer att bli lätt att anpassa sig.

 

 

 

 

Tellus Think Tank tackar Sandra Kanck för insikterna i de utmaningar som Australien

Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank.
Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

står inför med sin växande befolkningsmängd och hur landet är sammanbundet med utmaningarna i både Mikronesien och resten av Jorden.

Tellus Think Tank har siktet inställt på en hållbar framtid. Vi hoppas att få se fler lösningar som hjälper oss hantera jordens växande befolkningmängd. Har du några idéer eller hållbara exempel som du vill dela, ta gärna kontakt med oss!

Nästa artikel: Vi träffar en svensk djuruppfödare och bonde som under 50 års tid har bedrivit ett ”ekodynamiskt” jordbruk! Klicka här om du vill bli notifierad…

 

Tänk dig 100 självkörande Volvobilar på vägarna inom kort Nr020

 

Självkörande bilar – varför bryr sig Tellus Think Tank, rädda-världen-wannabe, om framtidens fordon? Dagens trafik förorenar luften och medför bullrar. Dessutom står trafiken för stora mängder koldioxidutsläpp och begränsar livet i samhället på många sätt.

Tellus Think Tank blickar därför mot framtiden med förhoppning om att utvecklingen av trafik och fordon bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi besöker Göteborg, som är framtiden på spåret och snart har 100 självkörande bilar på vägarna!

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Mer inspiration om hållbara förflyttning av liv och samhällen hittar du här…  

Självkörande bilar – varför är de intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv? 

En självkörande bil kan för vissa uppfattas som främmande och skrämmande medan andra ser något inspirerande och spännande!

Föreställ dig några av dess framtida scenarier om hur framtidens fordon- och transporter, bestående enkom av självkörande fordon, skulle kunna påverka ditt liv:

Scenario 1

Klockan är 08.00 och du gör dig redo för att åka till jobbet. Du ber ditt smarta armband om att ordna transporten till jobbet och berättar att du åker själv och önskar att åka den största delen av vägen med det billiga och bekväma pendeltåget.
Det centrala trafiksystemet skickar ett meddelande att en självkörande taxi, för en passagerare, väntar utanför din dörr inom två

I framtiden parkerar inte de självstyrande bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen
I framtiden parkerar inte bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen

minuter. Du anländer vid pendeltågsstationen med några minuters marginal innan tåget tar dig till innerstaden och du kommer till jobbet i tid. Resekostnaden dras från ditt konto. När du steg ur taxin vid avstigningszonen vid pendelstationen skickade det centrala trafiksystemet bilen direkt till nästa kund. Det finns inga längre några synliga parkeringsplatser vid tågstationen men du känner ingen oro över det eftersom du och din partner blir upplockade av en självkörande taxi när ni anländer tillsammans med tåget ikväll.

Scenario 2

Dina 12 åriga tvillingar och fyra andra barn i grannskapet har fotbollsträning några mil bort denna afton. De skickar efter en

I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen
I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen

självkörande, elektrisk minibuss som hämtar alla hemma och så att de kan åka till  träningen tillsammans.

Scenario 3

Du och din familj, bestående av fem personer, ska besöka dina föräldrar som bor två timmar bort. Den självkörande elektriska taxin kör er snabbare och säkrare, med  väldigt lite utsläpp, till er destination. Den ansluter sig till en bilkonvoj på motorvägen för självkörande bilar. Ni upplever att det går väldigt snabbt, kanske för att ni har så roligt när ni alla fyra spelar monopol under resan.

Scenario 4

Gatornas vägskyltar togs ner för flera år sedan. Skyltarna behövs inte eftersom den självkörande trafiken navigerar genom uppkoppling mot det centrala trafiksystemet. Det står inga bilar parkerade på gatorna. Din kommun för diskussioner om vad gatornas överkapacitet kan användas till.  Kanske urbana odlingar, ett nytt sportfält eller fler bostadshus?
Kanske kan alla tre idéer kan bli verklighet?  

Scenario 5

Jämfört med de självkörande taxibilarna är det ännu billigare att färdas via det självkörande elektriska linjebussnätet. Bussarna är snabba och väldigt säkra. Även om det regnar idag så tycker du att den fem minuter långa promenaden till inomhusbusstationen är ok. Bussarna går ofta och du behöver sällan vänta länge. Du njuter av den tysta färden ner till matbutiken eller till vännen några kilometer bort.

Scenario 6

Du vågar skicka din femåring för att låna en kopp socker till bullbaket till grannen på andra sidan gatan. Gatan är trygg och om ett självkörande fordon skulle passera så har det full koll på att ditt barn är ute och går. Före middagen kommer dina barn att vara ute och cykla på gatorna tillsammans med de övriga barnen i grannskapet.

Scenario 7

Trafiken är tyst och ren. Du står på tå och gluttar över staketet längs ner i trädgården.  Som alltid blir du förvånad över att se

Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen
Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen


100-tals fordon passera varje minut. De hörs knappt och oftast glömmer du att de ens finns där. Du sover ofta med fönstren öppna för att få in ren luft och vaknar endast till ljudet av fåglarnas sång.  

Vi på Tellus Think Tank hoppas att dessa scenarier ger en insikt i hur viktiga elektriska och självkörande bilar och utvecklingen av framtidens transportsystem kommer att vara. Scenarierna visar varför vi är intresserade av framtidens trafik, eftersom den kan ändra hur vi lever våra liv.

Vad görs då för att förflytta samhället mot framtidens fordon och transportsystem?

Är fordons industrin på spåret mot framtidens trafik?

Ökning i försäljning av självstyrande bilar kan på sikt komma att minska bilindustrins omfattning. Bland annat är det därför som biltillverkarna är måna om att vara först i ledet när det gäller att utveckla självkörande fordon. De som saluförs först kan bli de som säljs mest och som möjligen tar en stor kaka av den framtida bilmarknaden.

Många har hört och läst om Google som testar självkörande bilar i Mountain View i Kalifornien, en ort med härligt milt väder. I mina egna undersökningar på nätet förstår jag att Google även utför tester i ytterligare två amerikanska orter. Den andra orten är det mycket varmare Austin i Texas. Den tredje orten är Kirkland som är en förort till det regniga och snöiga Seattle i delstaten Washington.

London och Google cars

Du har kanske även läst att Storbritannien bett Google om att få testa de självkörande Google bilarna på London’s gator?

Exakt hur Google planerar att kommersialisera sina självstyrande bilar är inte klart idag men nyligen rekryterades John Krafcik, tidigare VD på Hyundai och True Car och som kallats en “bilkille”, som VD till Google Cars.

Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars
Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars

Jag vänder mig till Volvo Cars eftersom de planerar riktiga kundtester av sina kommande självstyrande bilar, på riktiga vägar. Hundra kunder ska köra hundra bilar runt vägarna i Göteborg under 3 år. Syftet är att samla statistik och bevis på att självstyrande bilar fungerar även i verklig trafik.

Roligt jobb

Om man tar de sju scenarierna i beaktande så har möjligen Marcus Rothoff en av de roligaste jobben i världen.  Han är Direktör för Volvos program för självstyrande bilar och ansvarig för införandet av de självstyrande bilarna. Dessutom är han projektledare för DriveMe projektet.  Marcus Rothoff ler och nickar ödmjukt när han säger att det är väldigt inspirerande att få arbeta inom detta område som kan ändra det framtida sättet vi lever på.

Enligt Marcus Rothoff så ligger många biltillverkare i startgroparna med utvecklingen av självstyrande bilar och han nämner några: Audi, Volkswagen, Hyundai, Mercedes, BMW, Tesla, Nissan, Toyota, Renault, Ford, GM.

Självstryande Apple bilar

Nätrykten antyder att Apple också har börjat titta på området, eftersom de anställer 1000 ingenjörer inom självstyrande bilar, men ingen vet ännu exakt vad de planerar.

De sju scenarierna ovan, där alla fordon i trafiken är fullt självstyrande, ligger fortfarande långt fram i tiden. Hur långt kommer marknadens första generationen av självkörande bilar att nå?

DriveMe, där självstyrande bilar ska testas på gatorna kring Göteborg, är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars, Autoliv, Göteborgs stad, Vägverket and Chalmers.

Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad
Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad

DriveMe testet är unikt säger Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs stad, eftersom samarbete sker över gränserna för det som han kallar akademia, industri och samhälle.

Marcus Rothoff är även projektledare för DriveMe-projektet och planerna under 2017 att utrusta 100 kunder i Göteborgsregionen med 100 självstyrande bilar.

-Göteborgs stad deltar i DriveMe projektet eftersom vi önskar kunna minska mängden bilar som har tagit över stadskärnan, säger Lars-Bertil Ekman.

Vi vill finna bättre parkeringslösningar för staden och få bort bilar från allmänna platser som gator och torg så att det finns mer plats för cyklister och gångtrafikanter vilket i sin tur livar upp staden!

 

Läs mer om denna urban trend: Stockholm vänder på trafikpyramiden.

Mer Urbana förbättringar med självstyrande fordon

Lars-Bertil säger att det fortfarande ska finnas plats för bilar i stadskärnan men att anpassningar av parkeringsutrymme skulle kunna ske efter de självstyrande bilarnas förutsättningar. Självstyrande bilar kan ju parkera själva och därför packas tätare i ett parkeringshus eftersom föraren inte behöver stiga ur bilen just där, takhöjden kan vara lägre och behöver inte vara anpassade efter den mänskliga ståhöjden, belysningen kan minskas eller tas bort och parkeringshuset behöver inte finnas ovan mark eller ens mitt i stadskärnan eftersom de sällan eller aldrig kommer att gästas av någon person.

Lars-Bertils parkeringsvision för staden ligger dock fortfarande långt bort, speciellt eftersom DriveMe projektet initialt inte kommer

Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen
Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen

att låta bilarna åka självstyrda i centrum utan snarare på motorvägarna runt staden.

Volvo Cars frågades sina kunder vilken del av körupplevelsen som de gillade minst och skulle önska slippa. Det nästan enhälliga svaret var pendlingstrafiken, ofta i köer, till och från jobbet.  DriveMe projektet fokuserar därför sina första försök med självkörande bilar på motorvägar så att förarna kan syssla med annat när de är på väg till eller från jobbet.

Marcus Rothoff och jag fördjupar oss i vad som händer när en person ska lämna ifrån sig kontrollen över bilen till … bilen. Marcus Rothoff säger att det måste vara väldigt tydligt vem som är i kontroll och att det inte får förekomma någon osäkerhet över vem som kör, antingen är det bilen eller så är det människan.  Den största risken verkar ligger i momentet då kontrollen över bilen ska lämnas fram och tillbaka mellan människan och bilen.

Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen
Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen

Marcus Rothoff beskriver ett morgon scenario

Du hoppar in i din Volvo och informerar navigatorutrustning om önskad destination och så manövrerar du själv bilen upp på motorvägen – där ber du bilen att ta över kontrollen. Bilen utvärderar om förutsättningarna är tillräckligt bra för att ta över kontrollen, bland annat kontrolleras vädret, om några trafikincidenter har rapporterats och om vägen som ni åker på är utrustad med en skyddande barriär mot den mötande trafiken. Sedan tar bilen över kontrollen över färden och informerar dig om att den vill ge tillbaka kontrollen till dig om 8 minuter, vilket kommer att ge dig två minuters marginal innan du behöver köra av motorvägen vid avfarten närmast din arbetsplats. Under de åtta minuterna hinner du jobba lite på datorn och skicka några email och är redo att ta tillbaka kontrollen när bilen säger till.”

Jag frågar Marcus Rothoff vad som händer om föraren inte tar över när bilen ber om det och lär mig att bilen då går in i “säkert läge”. Det innebär att bilen kör er av motorvägen och till den närmsta säkra parkeringsplatsen den kan hitta så att du kan ta tillbaka kontrollen när det passar dig. Detta ger dig tid att skicka dina email eller

Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars
Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars

avsluta ditt telefonsamtal.

Volvos första självstyrande bil

Volvos första självstyrande bil blir en Ladd-Hybrid med 40 kilometers batteriräckvidd, i övrigt drivs bilen på bensin. Marcus Rothoff berättar att de flesta har sin arbetsplats inom 4 mil från hemmet. Det kommer att bli möjligt att välja när man vill att bilen går på batteri eller drivs på bensin. Alla Volvo bilar är, sedan några år tillbaka, utrustade med en bensinsnålare fyra cylinders motor, jämfört med en åtta cylinders motor. Bilfabrikanten har vunnit en mängd priser med dessa så som “Årets SUV” i USA, 2015.

Göteborgsförsöket, där Volvo lånar ut 100 självstyrande bilar till 100 riktiga kunder på riktiga vägar, påbörjas under 2017. Marcus Rothoff säger att det är viktigt att de 100 testförarna använder bilarna på olika sätt men ändå att de kör mycket så att DriveMe projektet kan samla så mycket data som möjligt

Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars
Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars

under perioden. Google Cars kommunicerar att de redan har 1 million “miles” av testdata – dock inte med riktiga kunder.

Fram till att DriveMe bilarna kör ut på vägarna med riktiga kunder fokuserar Volvo på att utveckla den säkraste självstyrande bilen som möjligt. Själva DriveMe testerna anses vara en period då projektet samlar bevis för att bilen verkligen är så säker som man har anledning att tro.

-Vi hoppas att kunna ha de första självstyrande bilarna i handeln från 2020, säger Marcus Rothoff! Det kan tilläggas att år 2020 också är det år som Volvo har satt en nollvision för dödliga olyckor i en Volvobil. Låt oss hoppas att Volvo lyckas med det!

Tvärvetenskapligt trafiksystem

När man talar om den framtida utvecklingen inom en mängd olika områden så blir det

Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen

tydligt att genom att hämta kunskap från många olika ämnesområden så når vi ofta mycket längre än vad vi hade gjort annars – framtidens utveckling kommer ökande att vara tvärvetenskaplig – läs även artiklarna om Plantagon och deras 17 våningar höga växthus.

När självkörande bilar introduceras i trafiken kommer de inte bara vara självstyrda utan även vara uppkopplade mot ett centralt trafiksystem.

Utvecklingen av självstyrande bilar och centrala trafiksystem som ska guida trafiken kommer att ha en kunskapsmässig bas i en mängd ämnen. Några av dessa är teknisk utveckling, digital utveckling, mänsklig psykologi, interaktion mellan dator och människa, artificiell intelligens, samhällsutveckling, trafikstatistik, incident- och olycksstatistik, säkerhet och juridiska system. 

Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv, Chalmers och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Bilden visar Bus Rapid Transfer tester i centrala Göteborg. Foto: AnnVixen

Introduktionen av självstyrande bilar och framtidens centrala trafiksystem lovar att bli ett komplext verksamhetsområde. Komplexiteten är ett gott argument för att dessa system inte ska utvecklas bara av biltillverkare, eller bara av män för den delen (som ofta är fallet idag).  

Utmaningar vid införande av självstyrande

Det mest utmanande vid införandet av självstyrande fordon blir sannolikt att samhället behöver koordinera två trafiksystem parallellt. Det ena läget är det fullt manuella systemet som vi har idag och det andra är systemet med fullt självstyrande och uppkopplade bilar.

I den nuvarande trafiken manövrerar människor själva sina bilar med hjälp av trafikskyltar etc. Parallellt introduceras inom kort de självstyrande bilarna i trafiken – som egentligen inte behöver stöd från trafikskyltar utan skulle ha kunnat klara sig utmärkt på information från de centrala trafiksystemen.

Under en period måste de  kunna hantera information både från det centrala trafiksystemet och från trafikskyltar. Dubbla system innebär dubbla kostnader under en period. Trafiksystemen lär bli dyrare innan de blir billigare. Förhoppningen är att övergången till ett fullt självstyrande system kan gå snabbt så att “det gamla systemet” med manuellt körda bilar kan utgå.   

DriveMe-projektet

DriveMe projektet är, som Lars-Bertil Ekman berättar, unikt eftersom många parter samarbetar i utvecklingen av framtidens trafiksystem för Volvos självstyrande bilar. Vägverket, en av DriveMe projektets parter, är involverad i ytterligare projekt så som en svensk nationell utredning och ett internationellt samarbete med andra länders myndigheter. Syfte är att lägga grunderna för framtida internationella trafik-riktlinjer för självstyrande bilar.

Se Volvos film om en färd med självkörande bil här.

Även Chalmers tekniska högskola är involverad i DriveMe projektet genom att bedriva ett tjugotal underprojekt. Projekten har tydliga leveranser, anpassade i storlek efter universitetets doktorandprogram.  

Vi har tidigare sett att samarbete mellan samhälle, industri och akademiska institutioner kan vara en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av en industri eller region- läs Tellus Think Tanks fyra artiklar om Newcastle upon Tyne  – vilket får mig att vara övertygad om att Volvo DriveMe projektet lägger några väldigt viktiga byggstenar i grunden till framtidens trafiksystem!

Nästa artikel: Tellus Think Tank pratar ekologisk mat med en passionerad grisuppfödare som tänker nytt, intressant för dig som är intresserad av vad du äter!
Klicka här för att bli notifierad när Tellus Think Tank publicerar nästa artikel där vi undersöker inspirerande hållbara händelser runt jorden.

Tellus Think Tank
TellusThinkTank.se

 

Komposten: Den urbana odlingens svarta guld

Komposten: Det finns en mängd saker som vi idag kan göra för att leva mer hållbart. Vi kan använda solenergi för att värma våra hem, köra hybridbilar, återanvända saker och även bo i små hus på hjul!
I den här artikeln berättar Texasbon John Morphis, grundare av Backyard-Eden.com, hur komposten kan användas i våra hushåll. Komposten är ett område som vi ofta glömmer bort när vi tänker hållbarhet!

Text: John Morphis. Foto: John Morphis & AnnVixen

En av de mest bortglömda sätten att leva “grönare” är att hålla sig med sin egen kompost. Det är ett enkelt sätt att förvandla hushålls- och trädgårdsavfall till något praktiskt användbart. Kompost i små mängder kan förändra ditt liv. Kompost i stora mängder kan förändra hela städer så låt oss fundera kring komposten en stund, vi tar det från början!

Vad är kompost?

Kompost innebär helt enkelt nedbrutet organiskt material som kan användas för att ge näring till andra växter.

Kompost är alltså nedbruten materia som förvandlas till jord och som sedan används för att förbättra växtförutsättningarna för andra växter i till exempel en trädgård. Det finns inget som är viktigare för en trädgårsmästare än kompost. Faktum är att man i trädgårdssammanhang anser kompost vara det “Svarta Guldet”. Komposten återladdar jorden med både nödvändiga näringsämnen och de mikrorganismer som behövs för att producera de allra läckraste frukterna och grönsakerna.

När en planta växer använder den näringsämn som den hittar i jorden. Tänk så här: du arbetar på ett kontor där du ibland använder kopiatorn och en dag funkar inte kopiatorn för att kopieringspappret är slut eftersom kollegor som tidigare har använt kopiatorn inte har har fyllt på. Plantor som använder näringsämnen i jorden kan betraktas på samma sätt. Om ingen återladdar jorden med näringsämnen kommer nästa säsongs plantor inte att frodas då jorden är dränerad på näringsämnen och de rätta mikroorganismerna. Genom att använda kompost kan vi dock återföra näringsämnen till vår jord.

Nästa vecka: Varför är framtidens trafik så viktig om vi vill leva mer hållbart? Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig?

Komposten – en av Jordens mest naturliga processer.

Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen
Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen

Under varje dag och år sker komposteringsprocessen naturligt över hela vår planet. På hösten ändrar löven färg och faller till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden.

Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till det översta lagret med jord som blir trädens mat. Denna toppjords kompost finner vi  i skogen och vi kallar den humus, mylla eller matjord.

Komposteringsprocessen och toppjorden hjälper träden att växa, jorden att hålla fukten och ger föda till de jordens naturliga mikroorganismer. Jag kallar detta system för livets cirkel eftersom alla delar arbetar tillsammans och alla delar frodas och växer!

På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen
På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen

Det fungerar så väl att vi försöker efterlikna skeendet i våra trädgårdar.

Back to Eden och  Hugelcultur metoderna, för att nämna några, använder bägge liknande koncept där man lägger olika typer av organiskt material i lager som sedan sakta bryts ner.

Kan jag kompostera?

Kan vi simulera den naturliga kompost processen i våra hem och trädgårdar?
Ja, definitivt och det är dessutom väldigt enkelt! Min fasta övertygelse är att varje hem borde hålla sig med sin egen kompost för att ge möjligheten att återföra näringsämnen till jorden eller våra krukväxter och på så vis ge tillbaka lite av det som vi fått från jorden.

Du kan använd samtliga grönsaksrester eller skal som blir över när du lagar mat samt även te-påsar, kaffesump, kaffefilter och bitar av papper. Löv och det klippta gräset från trädgården blir också bra ingredienser i en kompost.

Det finns saker som du ska undvika att lägga i en öppen kompost (utan lock), som tex kokad eller stekt mat, kött och mjölkprodukter då de kan locka till sig tex råttor.

Köksavfall till komposten - äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden
Köksavfall till komposten – äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden

Olika typer, metoder och ingredienser till din kompost

Att starta sin egen kompost är enklare än man tror. Det  finns ett par olika typer att välja mellan. Den typ av kompost som du väljer påverkas av sannolikt av vilket utrymme och vilka resurser du har tillgängliga samt vilka kompost ingredienser du har tillgång till. Oavsett vilket sätt du väljer så kommer din trädgård och dina blomkrukor att ha stor nytta av komposten du anlägger.

Några olika typer av komposter kan vara kall-, varm-, inomhus-, utomhus- och maskkompost. Oavsett vilken du väljer så är de alla baserade på samma system som jag kallar livets cykel.

“Lasagne metoden” är en typ av varm komposteringsmetod. Idéen går ut på att lägga olika material i lager ovanpå varandra – material högen blir varm av nedbrytningsprocesserna som sätts igång och materialblandningen gör att processen sker snabbare.

Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.
Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.

Som jag beskrev ovan betyder kompost att organiska material bryts ner för att bilda den näringsrika svarta guldet som du sedan kan använda till dina krukväxter eller trädgårdsplantor.

Komposteringsprocessen kräver fyra ingredienser  

  • Kväverika “gröna” material
  • Kolrika “bruna” material
  • Vatten  
  • Syre  

Tillgången till de fyra ingredienserna är helt avgörande för att din kompost ska fungera och du behöver hitta den rätta balansen för att få processen att fungera väl, vilket kan upplevas vara utmanande innan du hittat rätt – precis som i övriga livet! När du väl har funnit en bra balans mellan ingredienserna i din kompost kommer du att få ett supergödningsmedel till din trädgård och dina krukväxter! Några av de bästa ingredienserna till komposten är löv ur trädgården, gräss-spillet efter att jag klippt gräsmattan, hushållsavfall så som äggskal, grönsaksskal och liknande (se rutorna om Grönt och Brunt ovan).

"Detta

Att börja med lasagne metoden

Det enklaste sättet att börja med sin kompost är att lägga ett lager med “gröna” kväverika material i botten och sedan direkt lägga på ett lager av bruna kolrika material. När du har lagt några lager av grönt och brunt bör du hälla på en bra mängd vatten och ett lager med jord för att få din kompost att börja verka effektivt.

Jorden som du lägger på kan komma från din trädgård eller vara sådan jord som du köpt i påse i en affär. Jorden innehåller de mikroorganismer som behövs för komposteringsprocessen ska ske och genom att tillägga jorden ökar du på  komposteringshastigheten.

Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com
Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com

När du sedan dessutom häller på vattnet på de övriga ingredienserna får du ordentlig fart på din kompost, som snart värms upp då nedbrytningsprocessen har kommit igång ordentligt!

Se till att du vänder och blandar om alla material i din kompost med några veckors mellanrum. På så vis kan syret komma in i högen och göra sin del i komposteringsprocessen. Hela processen kan ta mellan 2 – 12 månader, beroende på hur många gånger du vänder runt kompostmaterialet. När kompostmaterialen nästan är helt nedbrutna så blir komposten lite svalare. Då kan den användas i din blomsterrabatter, odlingar, fruktträd eller i dina krukor och det är det som är skönheten med komposten!

Varför borde vi på allvar fundera på att kompostera?

I mitt tycke borde alla ha tillgång till en kompost, inte bara för att kunna föda sina krukor eller odlingar med näringsämnen men för att det bidrar till att hålla ner mängden med skräp som vi producerar. Vem som helst skulle kunna hålla sig med sin egen kompost.
Om vi är framgångsrika med våra ansträngningar att minska våra ekologiska fotavtryck så har vi lyckats skapa en framtid för våra barn och barn barn där även de kan odla sin mat. Jag hoppas att du känner dig inspirerad och tar tillfället i akt och startar din egen kompost, om inte för annat så för att hjälpa kommande generationer!  

En Bohasi inomhus kompost.
En Bohasi inomhus kompost.

inomhus2

inomhus1

17 gallon inomhus compost.
17 gallon inomhus compost.

 

 

 

 

 

 

Vi googlade på inomhus komposter, som även kan användas i lägenhet eller på balkong.

 

Om du vill läsa mer om komposter och andra trädgårdsbestyr så är du varmt välkommen att besöka min hemsida  Backyard-eden.com!

Tellus Think Tank uppskattar kontakten med Backyard-Eden och tackar John Morphis för det inspirerande gästspelet och hoppas att du kan ha funnit inspiration i denna artikel och kanske rent av startar din egen kompost!

Nästa vecka: Tellus Think Tank besöker Göteborg och deras unika satsning på självstyrande bilar – som tar ett annat grepp än Googles självstyrande bilar…vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här.

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden Nr016

Stockholm vänder på trafikpyramiden. Mälarens Drottning står till brädden fylld med bilar och levnadsutrymmet för människorna i staden har krympt. Men nu vänder Stockholms stad  på trafikpyramiden och prioriterar gång, cykel och lokaltrafiken. Häng med Tellus Think Tank och träffa Stockholms Trafikborgarråd, Daniel Helldén!

Text: Domi, Tellus Think Tank, 2016-02-25 Photo: AnnVixen

Stockholm då och nu

Jag är uppväxt i Stockholm och älskar staden partisk av många anledningar! Stockholm inte bara väldigt vacker med närhet till både

Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen
Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen

vatten och natur utan det är också platsen där jag har sommarbadat med min familj, lärt mig cykla, arbetat och ser mina barn växa upp!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Staden har förändrats mycket sedan jag och mina vänner lekte ute på de biltomma gatorna efter skolan. 70-talets lek innebar kull, hopprep, bandy och det klättrades i träd. Idag har barnen ingen plats att leka på gatan och dessutom känns det inte säkert vistas där. Antalet bilar är många fler. Istället leker barn mer inomhus och ofta vid sina datorer, en situation som är vanlig i många av världens urbana samhällen.

För en tid sedan träffade Tellus Think Tank David Beeton på Urban Foresight, ett företag i Storbritannien som hjälper städer att planera för en mer hållbar trafiksituation. Mötet fick oss att fundera på vad som görs för att öka hållbarheten i trafiken i vår egen stad, Stockholm.

Läs artikeln med David Beeton här!

Tellus Think Tank träffar därför Daniel Helldén (Miljöpartiet), Trafikborgarråd i Stockholms stad och i nästa veckas artikel träffar vi Johan Seuffert, ansvarig för Stockholms stads bilflotta – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

Stockholm Mälarens drottning

Stockholm from Google Earth view.
Stockholm – Google Earth view.

Grunden för Stockholms stadskärna lades över 700 år sedan på ön vid namn Gamla Stan som är lokaliserad i ett ö-kluster i de östra delarna av sjön Mälaren. Regionen har sedan dess brett ut sig över ett flertal öar och vidare ut över fastlandet både norr och söder om Mälaren.

Stockholmsregionen har en population på 1,8 miljoner människor. När vi träffar Daniel Helldén gör vi ett nedslag i den största och mest centrala av regionens 26 kommuner , nämligen Stockholms stads kommun med 900 000 invånare. Stockholms stad är i en stark tillväxtfas och prognoser visar att ytterligare 140 000 personer kommer att flytta hit under de nästa åtta åren.

Stockholms trafikutmaningar

Stockholm har en mängd utmaningar med trafiken, precis som många andra städer i världen.

Biltrafiken dominerar ofta stadsbilden och tidvis står bil- och busstrafiken näst intill still. Rusningstrafiktiderna spänner över fler timmar då fler

Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen
Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen

tar bilen och åker tidigare eller senare för att undvika de svåraste kötiderna. På fredagseftermiddagar börjar helgtrafiken redan vid 13.00.

Daniel Helldén som är Stockholms Trafikborgarråd ansvarar för gång-, cykel- och bilvägarna i Stockholms stad. Stockholms landsting ansvarar bland annat för all lokaltrafik inom samtliga de 26 kommunerna.

Daniel Helldén, tack för att du träffar Tellus Think Tank och våra läsare! Du har varit Trafikborgarråd i Stockholm sedan hösten 2014. Vilken var din målsättning avseende att förbättra hållbarheten i Stockholmstrafiken när du gick in i rollen?

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad
Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad

Min målsättning var och är att få ett mer hållbart Stockholm. Detta kräver att ställa om en del infrastruktur i staden så att gång, cykel- och kollektivtrafiken prioriteras framför biltrafiken.  Här finns dessutom en enighet över partigränserna inom staden. Jag vill verkligen prioritera detta så att det blir av. Det ingår bland annat att minska biltrafiken som ger direkt bäring på de svenska klimatmålen.

Vilka är stadens största trafikproblem, ur ett hållbarhetsperspektiv?

Mängden bilar är ett stort problem ur två perspektiv:

  •   Bilarna är upphov till både utsläpp av gifter och växthusgaser.

  •   Mängden bilar korkar igen staden, ger upphov till långa restider och tar för mycket plats från människans levnadsutrymme.

Idag har vi för mycket bilar i Stockholm och framkomligheten blir dålig, inte bara för bilisterna utan även för cyklister och för dem som åker med bus. Biltrafiken tar plats som annars skulle kunnat användas till cykelbanor, bussarna står nästintill still på vägarna och gångarna får en otrivsam och giftigare gångmiljö.

Vi vill få en bra och funktionell stad där fler kan vistas utomhus och där fler går, cyklar eller tar lokaltrafiken!

Vilka framsteg har gjorts på ett år, sedan du tillsats?

Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norrmälarstrand! Foto: AnnVixen
Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norr Mälarstrand! Foto: AnnVixen

Daniel Helldén ser förvånad ut och jag förstår att jag ställer frågan tidigt, för vad hinner man uträtta på ett år? Ändå börjar han berätta om flera framsteg som gjorts eller är på gång. Han berättar att många av dessa gjorts möjliga för att det finns en politisk samsyn kring att trafiksituationen i staden måste bli bättre. Från andra håll hör jag att det visst finns en politisk samsyn men att miljöpartiet driver på hårt i hållbarhetsfrågorna.

Ny båtlinje

Idag, berättar Daniel Helldén stolt, håller vi premiärturerna för båtlinjen mellan Södermalm och Kungsholmen! Här kan man ta med cykeln och slippa cykla Riddarfjärden runt! Båten erbjuder ett bra sätt att utnyttja vattenvägarna i Stockholm och är ett resultat av samarbetet mellan Stockholms stad och Stockholms landsting.

Cykelnätet byggs ut

Stockholms stad jobbar också fokuserat vidare på att investera

Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norrmälarstrand. Foto: Domi
Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norr Mälarstrand. Foto: Domi

den miljard vi har till utbyggnad av cykelnätet.

På Norr Mälarstrand, som är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, anläggs en fullvärdig cykelbana. För att ge plats åt denna tas bland annat parkeringsplatser bort.

På Skanstullsbron, som också är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, har en dubbelfilig väg minskats till en-filig för att ge plats för en säkrare och bredare cykelbana.

På norra sidan staden finns också planer på att sätta in liknande åtgärder men avvaktar de höjda trängselskatternas effekt. Om det slår väl ut finns det möjlighet att anlägga en cykelbana – om inte så blir det en fortsatt kö-plats för bilar.

Ökad hastighet på innerstadsbussar

På grund av biltrafiken och de parkerade bilarna i staden har medelhastigheten på innerstadsbussarna

Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen
Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen

varit så låg som ibland 11 km/h. Vi har gjort en hel del för att öka hastigheten på färden på innerstadens bussar, bland annat har vi hittills lagt ut mer än 1 km fler rena bussfält och ändrat regler för svängande trafik i vissa korsningar så att bussarna inte hindras av privatbilstrafiken. På andra sträckor har vi stängt av biltrafiken helt. Under året som har gått har Busslinje 1, en av stadens stamlinjer, prioriterats.  Den tidigare majoriteten hade redan genomfört arbete med Busslinje 4.

Fler gågator i staden

I somras gjordes gågatuförsök på Swedenborgsgatan och Skånegatan på Södermalm i Stockholm. Syftet var att få en levande och mer miljövänlig, trevligare stad med plats för stadens invånare och besökare.

Alla framsteg i Stockholmstrafiken som Daniel har berättat om tycker jag själv är inspirerande och borde kunna lyfta levnadskvaliteten i staden!

Vad mer jobbar staden med för att öka hållbarheten i Stockholmstrafiken? Vad händer framåt?

Fortsatta utredningar

Daniel berättar att en utredning kanske inte är ett resultat men berättar ändå att de nu inom staden utreder vidare hur det växande Stockholm ska kunna skapa styrinstrument för att  styra om trafiken mot kollektivtrafik, gång och cykel. En utredning är särskilt fokuserad på att bygga gångstråk för snabb färd genom staden, idéerna publiceras under 2016 som en “gångplan” för staden!

Mer levande stadsmiljö till sommaren 2016

Utifrån erfarenheterna från försöken under sommaren 2015 på Skånegatan och Swedenborgsgatan utökar vi antalet gågator under sommaren 2016! Allt är inte klart än men Swedenborgsgatan och tvärgator till Biblioteksgatan så som Lästmakargatan, Jakobsbergsgatan och delar av Mäster Samuelsgatan blir gågator. Gator under diskussion är bland annat Humlegårdsgatan, Rörstrandsgatan och eventuellt återigen Skånegatan.

Stockholms stad vill få ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad
Stockholm får ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad

Parkeringstrategi

En annan sak som vi jobbar med är en parkeringsstrategi, den är på remiss till sommaren 2016 då beslut fattas i

Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen
Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen

kommunfullmäktige. Strategin föreslår bland annat att införa parkeringsavgifter i närförorterna.

Varför behöver vi parkeringsavgifter i närförorterna?

-Införandet av parkeringsavgifter hänger ihop i kombination mellan nybyggnation och framkomlighet, berättar Daniel och fördjupar resonemanget.

Stockholm växer kraftigt genom inflyttning och byggandet av nya bostäder fortsätter. Genom att sänka antalet bilplatser i anslutning till dessa nya

bostäder ger vi möjlighet till billigare bostäder där markanvisningen, istället för att också bära parkeringmarkskostnader, kan brukas till nyttigheter så som cykelgarage, bil-pooler eller fler bostäder. När de nybyggda fastigheterna inte har bilparkering riskerar gatorna att bli överfulla med parkerade bilar. Vi behöver därför reglera gatuparkeringskostnaderna, för att inte riskera att minska framkomligheten för gångare, cyklister, bil-pooler och bussar.

Det verkar som det finns många spännande och hållbara initiativ på gång inom Stockholmstrafiken! Daniel, om du var tvungen att välja vilka tre saker skulle du helst vilja se materialiseras under mandatperioden 2014- 2018?

Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
  1. Vi vill helst se att förbättringarna på cykelnätet förverkligas till exempel stråken på Norr Mälarstrand, Värtavägen, Lindingövägen, Sockenvägen och Långholmsgatan. Vi utreder också ytterligare cykelstråk kring Vasagatan och ett stråk genom staden mellan Skanstull och Norrtull. Stockholms cykelnät ska dessutom vara sådant så att alla känner sig trygga på dem året runt, vi har en plan för att säkerställa att det blir så.
  1. Införandet av ett mer levande Stockholm – med folkliv på gågatorna – vi vill göra om gatumiljön så att Stockholmarna kan ta del av staden på ett helt annat sätt än när bara bilarna tar plats. Vi jobbar bland annat med en “gångplan” som jag hoppas kunna berätta mer om lite längre fram!
  1. Vi vill öka innerstadsbussarnas hastigheter från 12 till 20 km/h. Det låter lågt men det är ett ambitiöst projekt som vi bedriver i samarbete med Landstinget och det kräver stora investeringar i infrastrukturen. Jag vill att Stockholmarna ska känna att om de tar bussen så kommer de fram och inte fastnar i trafikstockningarna pga utan att rörligheten går upp här.

Tellus Think Tank tackar Daniel Helldén och hoppas att Stockholm får fortsätta vända på trafikpyramiden till förmån för en mer hållbar trafiksituation och ett levande folkliv. Greppet kan ändra sättet som vi lever på sätt som vi inte tidigare har kunnat föreställa oss!

Nästa vecka: Vi träffarStockholm stads Fleet Manager, ansvarig för stadens gröna bilar – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Är det möjligt att leva livet annorlunda? Folket i Skattungbyn testar alternativen! Nr015

Alternativa sätt att leva

Alternativa sätt att leva med hållbarhet som syfte är vad Tellus Think Tank söker i våra efterforskningar. I förra veckans artikel träffade Tellus Think Tank människor som provar alternativa sätt att leva och bor i små hus på hjul. Idag forskar vi nyfiket vidare kring det alternativa livet i Skattungbyn!
Kanske hittar du något som du själv skulle kunna ta med dig till ditt liv?
Text: Domi.  Foto: Agata Mazgaj, AnnVixen, Daniel Zetterström.  Tellus Think Tank 2016-02-17.

Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen
Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen

Det som fascinerar mig mest med besöket i Skattungbyn är inte bara det vackra landskapet, den friska luften och den harmoniska stämningen utan insikten att det går att leva väldigt annorlunda jämfört med vad jag är van vid i mitt förortsliv i Stockholm.  

  • I Skattungbyn kan en person leva på under 2000 kronor i månaden inklusive hyror, mat och telefonkostnader.
    I svenska stadsområden ligger bara normalhyrorna för en etta mellan 3000 och 7000 kronor i månaden och har matkostnader på ca 1500 kronor per person, lägg till transportkostnader till och från jobbet – ja, det är mycket dyrare.
  • I Skattungbyn har flera personer valt att inte arbeta heltid och andra att radikalt minska sina arbetstider.
    I övriga Sverige har de flesta vuxna ett heltids arbete, oavsett civilstånd. Man talar om ekorrhjul och att dygnet fördelas i tre delar:
    8 timmar om dygnet läggs på arbete, 8 timmar viks för sömn och 8 timmar används för att organisera livet så att det fungerar smidigt – dvs hämtningar på dagis, pendling till och från jobb, städning, inköp av mat etc
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström

Hur kan skillnaderna mellan en skara människor i Skattungbyn och övriga människor i Sverige bli så stora?

LÄS OM
TELLUS THINK TANK…

350 i byn

I byn bor runt 350 personer och en stor andel, kanske upp emot 150, av dessa har vid ett eller annat tillfälle gått kurs på Mora Folkhögskola. De som har blivit kvar utforskar ofta alternativa sätt att leva jämfört med hur vi lever i tex städer och urbana områden idag.

Det går att leva väldigt billigt i Skattungbyn av flera olika anledningar: 

  • Marken är relativt billig jämfört med i städerna,
  • Vagnsboende trenden, läs förra veckans artikel, här på Tellus Think Tank 
  • I byn finns goda förutsättningar att odla eller köpa mat billigt i de lokala specialbutikerna och detta är tack vara att man i byn samarbetar och på så vis kan hålla nere kostnaderna – läs mer längre in i artikeln.

Markus kom till Skattungbyn

Markus Skoog, 34 år, lämnade storstadshetsen för ett alternativt liv i Skattungbyn.

Under snötäcket väntar Flurlundargårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj
Under snötäcket väntar Flurlundar gårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj

Markus växte upp i Stockholmsförorten Vallentuna och efter avklarad gymnasieutbildning insåg han att de ekonomiska utsikterna för en fritidspedagog att någonsin kunna köpa sitt eget boende in Stockholmsområdet var väldigt små. Markus sadlade först om till snickare och tjänade snabbt mer pengar men livet, där han inredde lyxiga lägenheter åt innerstadsbor, kändes ändå inte tillfredsställande. Han sökte alternativa sätt att leva och funderingarna gick i banorna kring odlingar och möjligheten att leva mer naturnära och snart hade han en plats på Mora Folkhögskola

Mora Folkhögskola

Utbildningen på Mora folkhögskolas Skattungby-filial följde odlingsåret och började i januari och innehöll kurser om odling, konservering, kostlära och hantverkstekniker som vävning och att stampa vadmal. Folkskolepedagogiken har alltid hållbarhets- och rättviseaspekterna för ögat.

Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström
Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström

-Under kursens gång kom insikterna om hur mycket jobb som ligger bakom ett linne man köpt i en HM butik för 60 kronor, vilket de flesta i samhället inte förstår idag, säger Markus.

Markus flyttade in på en av folkhögskolans kursboende i Skattungbyn och startade snart ett projekt, med flera andra studenter, kring byggandet av egna “vagnar”, hus på hjul, enligt Skattungbyns koncept.

De bästa som Markus behållit från tiden på folkhögskolan var lärdomar kring odlingar och att det inte går att leva kollektivt med vem som helst, man behöver vara selektiv.

Vilka är personerna som har alternativa sätt att leva i Skattungbyn?

Markus berättar att de som lever alternativt i Skattungbyn ofta har gått utbildningen på Mora Folkhögskola. Han

Tre hus på jul vid skogsbrynet. Foto: Agata Mazgaj
Tre hus på jul vid skogsbrynet i Flurlundar gård. Foto: Agata Mazgaj

kallar först personerna som lever på alternativa sätt, i vagn, eller upplåter delar av sin mark till vagnsboende som “hippies”, “grönisar” eller “alternativa”. I nästa andetag lägger han dock till människor ofta har många sidor, kunskaper och erfarenheter. Det finns i allmänhet en god acceptans bland byborna av dem som väljer att leva på alternativa.

Personer som en gång gick folkskoleutbildningen och har lyckats skaffa jobb i området blir ofta kvar. Många börjar på Folkhögskolans kursboende och när kursen är avslutad har fler under den senaste tiden valt att flytta till “vagn”.

Efter några år och vid familjebildande skaffar de flesta dock eget och lite större hus, men fortsätter leva med en stark “alternativ” inriktning i livet.

Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj
Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj

Andra har köpt sitt eget hem, vi besöker Anna Berggren som kom i besittning av en gammal gård högt upp på Skattungebyns södra sluttning med överjordisk utsikt över Orsa Finnmarker. Här uppe föder hon upp får och har även byggt ut den gamla byggnaden med ett orangerie där hon odlar citroner mitt i vintern!

Det finns även de som gör tvärt om som den 86-åriga kvinna i byn som på ålderns höst flyttade till ett betydligt mindre boende. Hon flyttade ut från sitt hus, undvek ålderdomshemmet och flyttade istället in i ett hus på hjul.

-Hon var mest hard-core av oss alla, säger den imponerade Markus Skoog. Hon hade bara en säng, en garderob, en kamin och ingen elektricitet inom vagnens sju kvadratmeter boyta.

Flurlundar gård

Tomten där Markus vagn står tillhör FrejaLina. Hon köpte fastigheten och startade ett kollektiv på Flurlundar gård.

Markus visar oss utedasset på Flurlundargård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj
Markus visar oss utedasset på Flurlundar gård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj

Fem personer bor i kollektivets moderhus och fyra personer är vagnsboende, några med tillgång till huset, elen och vattnet och andra bor helt fristående på marken.

Livet på Flurlundar gård påminner mig om ett studenthem med stark social samvaro där de boende bedriver ett gemensamt vegetariskt dagligt matlag, hänger med varandra och ordnar filmkvällar. Ingen i huset har barn. En person har hunden Birk, som är väldigt omhuldad och har många olika promenadsällskap!

Dumpstra mat

De flesta av de som valt en alternativ livstil i Skattungbyn äter vegetariskt och köper eller odlar sin mat. Markus berättar att några vagnsboende “dumpstrar” mat. Det “dyker” i sop-containrar bakom ICA eller COOP för att hitta mat som butikerna har slängt på grund av passerat utgångsdatum.

Markus själv undviker dumpstring bland annat eftersom en del bland ortsbefolkningen blir störda på företeelsen. Dumpstring, är för den svenska allmänheten ett relativt nytt begrepp och innan det hade utretts att det var lagligt hade tre Skattungebor blivit åtalade, men fallet lades snabbt ner.

Dock har Markus ätit dumpstrad mat, en gång blev han bjuden riktigt god laxceviche som han fick veta hade hittats i en container!

Är de alternativa Skattungbyborna drönare?

Skattungbyn är känd i altnernativsvängen för att vara lite “hippie” men byn har också många invånare som inte räknar sig till “de alternativa”.

Läs mer om lördagsrundan längre ner i artikeln! Foto: Agata Mazgaj
Lördagsöppet i Skattungbyn! Foto: Agata Mazgaj

Markus Skoog berättar att det finns många fördomar kring de som lever alternativt. Till exempel att de får bidrag och drönar, något som han tar starkt avstånd från.

Det går att bo otroligt billig i Skattungbyn, för den som väljer det, och då behövs vare sig heltidsjobb eller bidrag för att försörja sig. Markus berättar vidare om en vän som levde för under 500 kronor i månaden. Hur kunde han göra det?

Han bodde gratis hos folk för att han skötte om huset när de var bortresta, dumpstrade mat, idkade byteshandel med sin tid, jobbade för matvaror, högg ved åt någon. Ett jobb fick han några hundra kronor för och dessa gick direkt till det mobila abonnemanget.  

-Det är svårt för folk att förstå att det går att leva på så billigt vilket kanske leder till misstankar om bidrag, men så är sällan fallet. Några personer i byn jobbar några timmar i friskolan i veckan och kan leva på under 2000 kronor i månaden.

Markus levde själv en period utan problem på under 1800 kronor i månaden. De kostnader han hade då var vagnshyran, elektricitet, vatten samt det mobila abonnemanget och mat.

-Vegetariska torrvaror kostar inte så mycket, förklarar Markus glatt.

Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen
Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen

Idag jobbar han dock heltid på ett flyktingboende i Orsa och bedömmer att månadskostnaderna har ökat till 5000 kronor eftersom han var tvungen att köpa bil och köra för att komma till jobbet. Markus ger också exempel på flera andra “alternativare” som har vanliga heltidsjobb inom till exempel skogsvården, sjukvården och ungdomsvården.

Det finns flera “affärer” i Skattungbyn och ingen av dem kan anses vara “vanlig” men samtliga hjälper invånarna att leva billigt!

Skattunge Handel

Skattunge Handel var en gång i tiden Skattungebyns normala matbutik. Den bedömdes dock inte längre vara

Ta med din egen förpackning och fyll på! Foto: AnnVixen
Slåttergubben, här tar du med egen förpackning och fyller på! Foto: AnnVixen

lönsam och skulle stängas. Byborna riskerade att behöva åka 15 km till närmsta stad för att handla mat och bensin. Skattungbyns invånare valde då att överta butiken och bildade en medlemsägd förening. Butiken håller med samma sortiment som en vanlig mindre matbutik och har anställd personal, men mycket av det administrativa arbetet sköts ideellt.

Slåttergubben

Slåttergubben är den andra matbutiken i byn. Den är också medlemsägd men klassad som en ekonomisk inköpsförening. Butiken köper in stora säckar av närodlade ekologiska livsmedel men även från utlandet.

De som handlar där, vilket från 2016 endast kommer att vara medlemmar, tar med egna förpackningar för på fyllning. Butiken är väldigt mycket billigare än en vanlig butik. Butiken håller öppet mellan 13-15 på lördagar för att inte konkurrera med Skattunge handel. Byn är för liten för konkurrens, men tillräckligt stor för kooperativt samarbete!

Här lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen
I Hansenshuset lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen

Hansenshuset

Hansenhuset är ett hus i studiefrämjandets regi där det hålls slöjdcirklar, teater och filmvisningar och liknande. På lördagseftermiddagar blir Hansenshuset en samlingsplats då de “alternativa” bedriver det så kallade “folkköket”. Folkköket serverar en vegetarisk måltid till alla som vill äta där. Verksamheten finansieras av donationer, både från matgäster och andra.

Freeshopen

Freeshopen är kanske rent tekniskt inte en butik utan snarare en plats där invånarna kan ställa kläder, böcker eller bruksföremål som de inte längre har behov av. Sedan får andra besökare ta vad de vill ha.  Freeshopen är vackert beläggen mitt i byn, mittemot Slåttergubben och näst gårds till Hansenshuset.  Markus Skoog berättar att Freeshopen inte ägs av någon och är relativt anarkistiskt driven, utan officiell administration men som

Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen
Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen

alltid finns det eldsjälar och vi träffar bland annat Malin Haglund som ser till att Freeshopen står i ordning!

Det intressanta med Skattungbyns “butiker” är att de drivs ideellt eller som kooperativ där byborna hjälper varandra att leva billigare än det annars hade gått att göra!

Det senaste tillkomna kollektiva tillgången är ett verktygsbiblioteket, där man kan låna verktyg eller har möjlighet att slöjda vid bibliotekets verktygsbänk.

Idag är Malin eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen
Idag är Malin Haglund eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen

Markus och bloggen

Markus startade bloggen “Att Leva det Levande Livet”.

-För att “livet måste kunna vara bättre än det här”! Och för att dokumentera allt han lärde sig om att leva alternativt och dela detta med andra.

Markus startade bloggen då han vill utforska och dokumentera vad han lärde sig och höll på med i sitt alternativa leverne – och hade svårt att bara lägga allt i skrivbordslådan – så en blogg som andra kunde läsa kom väl till pass. 

Odlingar då?

På Flurlundar gård har kollektivet nyligen startat en 2000 kvadrat meter odling. Jorden är inte riktigt bra ännu och då 

En snödusch från The Dome - växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj
En snödusch från The Dome – växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj

de ska odla ekologiskt så det tar tid för marken att hämta sig, kanske upp emot  8 år. Marken kan göra dem självförsörjande på ärtor, bönor, grönkål, rödkål, jordärtskockor, lök, zuccini, pumpa, squash och potatis.

De har också byggt ett växthus, döpt till “The dome” där de odlar chili, basilika, gurka och tomat. Det ska bygga ännu ett växthus så att de kan växla grödor för att motverka skadedjursåverkan med varannan års sådd. “Huret” kring odlingarna har de plockat upp från den mycket uppskattade odlingsläraren Patrik Ytterholm på Mora Folkhögskolan.

Kommer Markus alltid att leva så här?

Alternativa sätt att leva. Foto: Agata Mazgaj
Växthuset från insidan, täckt i väntan på sommaren! Foto: Agata Mazgaj

Markus har planer på att köpa en tomt och bygga eget hus men vill också tillåta andra att flytta in på tomten då det kan ge en passiv inkomst från hyra. Han har inget emot att jobba heltid men vill jobba med saker som verkligen spelar roll och ger ett exempel på att han kommer att hålla en vagnbyggarkurs till sommaren!

Besöket till Skattungbyn har varit en ögonöppnare om att livet kan vara friare och inte alltid behöver vara så styrt som det är i urbana områden! Och visst finns det för- och nackdelar med allt men vi är glada över att ha fått förstå att det finns alternativ!

Nästa vecka: Vad händer med trafiksituationen i Stockholms stad? Vill du få ett meddelande när artikeln är tillgänglig, klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Har du funderat på att flytta till mindre? Vad sägs om ett hållbart hem på hjul, med under 20 kvadrats boyta? Nr014

 

Hus på hjul! Är livet hetsigt i storstadspulsens ekorrhjul, med dyrt boende och pendling till  jobb eller skola? Funderar du på om det går att leva annorlunda? Runt 200 personer har sedan 70-talet och framåt tänkt tanken som du, och flyttat sitt bohag till Skattungbyn i Dalarna.
Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: Agata Mazgaj & AnnVixen

Min vän Agata och jag har ofta långa diskussioner om allt från hållbart leverne till svensk media och polsk politik.

Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen
Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Agata berättar om en blog hon hittat som handlar om att leva på liten yta och på så vis göra ett så litet avtryck på vår planet som möjligt.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Är detta något för oss? undrar vi och vips är vi på resa till ett iskallt Skattungbyn i Dalarna. Häng med!

Hus på hjul – vagnsboende i Skattungbyn

Det är folktomt denna frostiga, soliga lördagmorgon i januari när vi kör in i Skattungbyn. Vi får uppleva byn i ljus, där den klamrar sig fast på en slänten med vidunderlig utsikt över Orsa Finnmark. Det känns spontant som att Skattungbyn är en väldigt harmonisk plats, en känsla som håller i sig under hela vårt besök!

Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj
Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj

I Skattungbyn finns en relativt unik boendeform, nämligen vagnsboende. Vi har förmånen att samtala med trettiofemåriga Markus Skoog som vissa skulle säga personifierar de som bor i vagn, eller i så kallade hus på hjul, tack vare sin blog “Det Levande Livet”.  

Den första “vagnen” som byggdes i Skattungbyn stod färdig i början av 2000-talet och idag finns det snart 20 vagnsboende personer här och ringarna sprids som på vatten runt om Sverige.

De som bygger sina hus på hjul här söker tillstånd från en markägare i byn och ställer upp vagnen på dennas tomt, ibland ingår tillgång till el och vatten och hyresavtalen skiftar från situation till situation.

-Läs också nästa artikeln om Skattungbyn och gemenskapen där, kommer nästa vecka! Klicka här, för att få en notifiering när artikeln är tillgänglig.

Varför hus på hjul

Markus berättar att det finns olika anledningarna till att folk i Skattungbyn valt att bosätta sig i ett hus på hjul.

Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
  • Den ena anledningen är att det är svårt att hitta mark till försäljning i byn.
  • Den andra anledningen är att ett liv i vagn gör ett väldigt litet avtryck på naturen då husen inte är fastbyggda i marken eller använder betong och att det är relativt lätt att bo hållbart i vagnarna. Det är ett sätt för människor att söka ett alternativt boende.
  • Den tredje anledningen är att det kan vara väldigt billigt att leva i ett hus på hjul – Läs mer om kostnader längre ner.

Det som jag själv tycker gör detta så intressant är insikten att det går att leva väldigt mycket billigare än vi gör i städerna idag, och med väldigt enkla medel. Beroende på hur man ser på saken är kanske levnadskvaliten till och med högre? Det finns förstås för- och nackdelar med allt!

Att leva i ett hus på hjul i Sverige jämför med USA

Enkla medel i svenska "Tiny Homes". Foto: AnnVixen
Enkla medel i svenska ”Tiny Homes”. Foto: AnnVixen

De svenska husen på hjul är unika och skiljer sig väldigt mycket från till exempel de amerikanska varianterna. Markus berättar att de vagnsboende i USA vill hålla avstånd till det fattigare trailerfolket och att de till skillnad från svenska vagnsboende klämmer in alla möjliga, dyra bekvämligheter i sina “Tiny Home’s”.

-Köken i de amerikanska “Tiny Home’s” kostar sjukt mycket och husen är små och väldigt dyra, fortsätter han. Den största skillnaden mot svenska hus på hjul är att de också har toalett och dusch, som stora hus i miniformat. Det svenska husen på hjul handlar om att leva enkelt.

Markus hus på hjul

Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj
Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj

Markus byggde sin första vagn, sålde den och lånade under en

vintersäsong vännen Lorraias vagn som han leende kallar “ett glorifierat tält”. Huset värmdes med vedspis men var dåligt isolerat. När Markus kom hem sent på kvällen blev han snabbt tvungen att sätta på vedkaminen, hoppa ner i sovsäcken och somna. Han utvecklade också snart ett knep där han koka upp vatten på kaminen och hällde ner i PET-flaskor som han la ner i sovsäcken.

Efter en sådan vinter kände han en stark drivkraft att bygga ett eget och väldigt välisolerat hus. Dagen då vi besöker Skattungbyn är det -17°c och det är förståeligt att isolering är av högsta vikt!

Markus hus på hjul har brutet tak

Markus nya hus, designad med brutet tak som en gullig Astrid Lindgren stuga i mini format, är just mycket välisolerad. Bygget startade år 2013 och tog två månader att färdigställa till ett skick så att han kunde flytta in, även om allt inte var på plats från början. Markus har byggt mer när han har haft råd. I början hade han tyger på väggen i väntan på att ha råd med panel.

-Det var väldigt skönt när väl panelen kom upp! ler Markus Skoog!

Huset kostade initialt 50 000 kronor, med förbättringar som plåttak och några andra bekvämligheter så har han betalt 80 000 för sitt nuvarande hus på hjul.

Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

-Det finns inget avlopp men väl en köksbänk och en spann med vatten! säger Markus.

Agata och jag stiger in i Markus “etta med kokvrå” som känns luftig och varm och är minimalt inredd. På ena kortsidan finns en köksbänk, i mitten står en vedkamin och sprakar på högsta låga. Vid ena fönstret står ett fristående element då Markus har dragit in el. På andra kortsidan finner vi en träsoffa klädd med madrasser och därifrån leder en smal, undangömd stege upp till ett så kallat mezzanineloft, halvvåningsloft där Markus har inrett en sovplats under taket.  

Måtten på Markus hus på hjul

Måtten på Markus vagnshus är 3.1 meter gånger 6.0 meter och väger cirka 6 ton. Höjden över mark mäter 4.5 meter. Det hela ger en boyta på 17 kvadratmeter och huset står på hjul!

Huset är isolerat med gammalt tidningspapper. Tidningspappret köps färdigpackat på säck i en vanlig bygghandel, och

Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

läggs i en stor kvarn och så blåser man sedan in det i spalterna på huset. Det är miljömässigt mer hållbart att bygga så här än att använda Rockwool, säger Markus som är utbildad snickare.

Huset, precis som övriga hus på hjul i Skattungbyn, byggs på manskapsvagnar eller båttrailers som köps på blocket. Markus har byggt sitt hus på två hjul. De flesta husen är byggda utan avlopp och toaletter men har enklare matlagningsmöjligheter på vedkaminen.

Det går att få hemförsäkring för ett hem på hjul, bland annat hos Länsförsäkringar, då får vagnen också flyttas två gånger om året. Jag antar att man kan jämföra hem på hjul, rent legalt, med en husvagn.

Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj

Markus har lagt ut filmer på Youtube om bygget av vagnen, med sextiotusen “views”.

Det är snorkallt i Dalarna idag och Agata och jag är väl påbylsade men fryser ändå när vi går runt ute på gården för att titta på fler hus på hjul.

Kostnader för ett hus på hjul

Beroende på vilket typ av material som vagnsbyggaren har kommit över så kostar hemmen på hjul olika. Markus hus kostade 80 000 kronor, men på Flurlundar gård besöker vi ytterligare tre hus på hjul som har kostat mellan 4000 kronor och 10 000 kronor. Den billigaste vagn som Markus känner till byggdes helt utan kostnad då materialet skänktes som spillträ från ett bygge.

Vilka levnadsomkostnader har de vagnsboende? Läs nästa artikel här!

Om Markus hade byggt om, vad hade han gjort annorlunda?

Jag har en lång lista! skrattar han och berättar att han hade byggt högre väggar och sadeltak istället för lägre väggar och

Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj
Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj

brutet tak. Brutet tak krånglar till byggprocessen. Han hade byggt ett mindre hus än 17 m2 då det är lite för stort för hans behov och dessutom blir svår att flytta, det behövs en traktor. Kaminen står idag mitt i, för att skorstenen står estetiskt mitt på huset. Annars hade han anlagt skorsten och kamin åt sidan i huset istället.

Att leva utan el och vatten i ett hus på hjul

Markus har själv el och tillgång till både kök, dusch och vatten då han är ansluten till FrejaLinas kollektiv som lokalt i Skattungbyn går under namnet Flurlundar gård. Han bedömer dock att cirka hälften av de vagnsboende i Skattungbyn lever utan direkt tillgång till el och vatten.

-Va, kan man leva så, jag lyfter nyfiket på ögonbrynen och frågar hur det går till?

Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj
Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj

Utan toaletter

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen


Markus berättar att de flesta som vill leva alternativt i Skattungbyn har tillgång till gott om mark och att även de med tillgång till en avloppsansluten toalett hellre anlägger och använder ett utedass. 

En vattentoalett, med dess bidrag av svårrenat, grått vatten till vattenreningsverken, är långt ifrån hållbart och dyrt för samhället.

Ett utedass, som komposteras rätt, omvandlas under två års tid av bakterier till mycket bra jord och används sedan som gödning i odlingar, eller till träd- och bärbuskar.

Utan vatten

Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström
Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström

De vagnsboende kan dusch och basta vid två anläggningar i by. Där finns tex “By bastun” som kostar 10 kronor per bad. Byn har också en idrottslokal med ansluten dusch, som är gratis att använda. Markus berättar att många som bor utan el och vatten ändå värmer vatten på vedkamin och tvättar sig hemma med tvål och tvättduk. Vatten kan hämtas från snön på vintern och från många av de vattendrag som fyller byn på sommaren.

Utan elektricitet
Nästan alla i Skattungbyn har smarta telefoner och om de inte har tillgång till elektricitet i sin vagn så laddas dessa på

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

arbetsplatsen eller med batteridrivna laddare. Elbelysning i vagnarna utan el ersätts med gaslampor, batteridrivna lampor eller oljelampor. Samtliga hus värms av vedeldade kaminer. Matlagning sker oftast på de specialdesignade vedkaminerna. Många av de vagnsboende är vegetarianer eller veganer och kokar havregröt, linser, soppa eller ägg på sin vedeldade kamin. Markus är snarare flexetarian än vegetarian, han äter det han blir bjuden på, det är lättast. Flurundar gårdskollektivet bedriver dock ett gemensamt matlag där de endast lagar vegetarisk mat.

Tycker du livet i vagn skiljer sig från ditt liv? Nästa vecka kan du läsa mer om  levnadsomkostnader och hur livet kan te sig en lördagseftermiddag i Skattungbyns gemenskap!  Läs den uppföljande artikeln om livet i Skattungbyn här!  

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

100 idéer – Gör det själv – Rädda jorden Nr005

 

100 Gör Det Själv idéer för att Rädda jorden!

När den industriella revolutionen drog igång, 200 år sedan, fanns en miljard människor på jorden. Idag lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande, och vi brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och utvecklingen för många andra arter ligger inte lång efter.

Läs mer i Tellus Think Tank artikeln: Hur mår jorden idag?

Nyligen, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som vi har att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång…

Rädda jorden, Gör Det Själv?

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden?
Alla kan inte göra allting, men tillsammans….

Vi skulle kunna bygga en “Gör-Det-Själv”-tank med idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv? Syftet är att dela goda idéer och inspirera andra att ta efter!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kan vi hitta 100 Gör-Det-Själv idéer innan sista januari 2016?

Det vore ju en fantastisk start på 2016 om vi kunde samla 100 idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv!

Vad gör du för att förbättra hållbarheten i ditt dagliga liv? (eller vad skulle du vilja göra?)

Skicka oss din idé!  och   2) ditt namn   3) ålder    4) var du bor     5) gärna bilder om du har några 🙂

Den bästa idén belönas med en ”hjärtlig ljusstake” i Keramik från Tellus Think Tank (jo, vi Gjorde Den Själva)!

Gör Det Själv – Rädda jorden!

GDS #001 – Alexandra, 42 år, Stockholm: I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex ”Svanmärkt”, ”Astma & Allergiförbundet” eller ”Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

GDS #002 – Victor, 12 år, Stockholm: Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

GDS #003 – Jag önskar att min kommun kunde bistå med en bättre lösning för…

GDS #004 –

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!

Sachiko och CEMUS vill rädda världen! Nr004

 

Oktober, 2015. Tellus Think Tank träffar Sachiko Ishihara, nyexaminerad och nu kurskoordinator på CEMUS, vid Universitetet i Uppsala. Jag har förberett mig genom att scanna CEMUS hemsida och de skriver där att de vill rädda världen! Detta har gjort mig väldigt nyfiken.

Sahciko Ishihara koordinerar kursen "Globala utmaningar & en hållbar framtid".
Sahciko Ishihara koordinerar kursen ”Globala utmaningar & en hållbar framtid”.

Vädret, då jag träffar Sachiko Ishihara i biblioteket på CEMUS i Uppsala, är vackert men ovanligt varmt för denna tid av året. Jag har laddat med en mängd frågor och lär mig snabbt att CEMUS står för “Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier” och att Sachiko Ishihara växte upp i Tokyo i Japan. Hon är en av fyra syskon, har bott i Sverige i två år och är nu anställd av CEMUS för att koordinera kursen “Global Challenges and Sustainable Futures” (Globala utmaningar och en hållbar framtid).

Vad är CEMUS och inom vilket ämnesområdet hålls utbildningen?

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS håller akademisk utbildning inom “det mesta inom hållbarhet”.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

CEMUS utbildningar täcker hållbar samhällsutveckling på olika nivåer, som mer teoretiska kurser som “The Global Economy” och mer praktiska kurser som “Urban Agriculture”. 

Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson
Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson

Centret håller också kurser med direktpåverkan i samhället, som till exempel “Project Management”. I denna kurs hålls först teoretiska avsnitt om projektledning för att sedan låta studenterna planera, driva och utvärdera sina egna hållbarhetsprojekt. Sachiko Ishihara berättar om några av dessa projekt:

  • Brädspelet: Race for the Planet – projektet utvecklar ett brädspel där spelarna behöver samarbeta istället för att konkurrera med varandra för att lyckas öka hållbarheten på jorden.
  • Matlagningslektioner med “No Waste”-tema.
  • Re-use projektet – ett samarbete kring återanvändning mellan Lettland och Sverige.
  • Kultur Karnevalen – öppen för allmänheten i Uppsala i maj varje år.
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard

Just då stiger Daniel Mossberg, tillförordnad programdirektör, in i rummet för att hälsa! Daniel Mossberg nämner ytterligare ett studentprojekt, nämligen den där projektet lät bygga om en äldre Volvo från bensindriven till gasdriven. 

Jag frågar Sachiko Ishihara vilket projekt hon medverkade i som student. Hon svarar att hon inte tog just den kursen men berättar ödmjukast att hon tillsammans med några studiekamrater startade ett eget världsförbättrar-projekt, som de kallar “Ekolibria”. Ekolibria utbildar skolungdomar, i alla åldrar, i just hållbart leverne.  Snacka om att leva som man lär! 

Ett världsförbättrande projekt.
Ekolibria – ett världs-förbättrande projekt.

CEMUS grundades på ett speciellt sätt?

Sachiko Ishihara utbrister glatt:

Ja, så var det! Två studenter, Niclas Hällström och Magnus Tuvendal, grundade CEMUS för över tjugo år sedan!

De två studenterna fick möjligheten att diskutera tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter med rektorn vid Uppsala universitet, vilket ledde till att universitetet erbjöd dem att hålla en tvärvetenskaplig kurs i ämnet “Humanity and Nature”. Intresset var så stort att 400 studenter anmälde sig och deltog i kursen! 

Sedan dess har CEMUS utvecklats till en egen fakultet vid Uppsala universitet och håller årligen tjugo tvärvetenskapliga kurser i Hållbarhet. Sachiko Ishihara berättar att femtio procent av kurserna hålls på engelska och att femtio procent av CEMUS studenter kommer från andra länder.

Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.
Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.

Vad är det som gör CEMUS till en unikt pedagogiskt hållbarhetscenter?

Sachiko Ishihara berättar stolt att CEMUS anställer studenter och nyutexaminerade för att koordinera kurserna och att detta alltså inte görs av professorer eller dylikt.

Kurskoordinatörerna har den officiella titeln “Amanuens” vilket inom universitetsvärlden normalt betyder att universitetet har anställt en student för att sköta en del administrativt arbete. På CEMUS ges de anställda studenterna, i rollen som kurskoordinatör, väldigt mycket mer ansvar än så.

Vilket ansvar har kurskoordinatörerna på CEMUS?

Sachiko Ishihara berättar om den, för CEMUS verksamhet, viktiga koordinatörsrollen med ansvar för att:

  • Utveckla kurserna.
  • Välja kursens inriktning och innehåll.
  • Organisera och driva kursen.
  • Styra och säkerställa så att kursens röda tråd följs vid dess genomförande.

Kurskoordinatörerna samlar en expertgrupp, ofta bestående av professorer och forskarstudenter, för att få återkoppling och förbättringsförslag på kursens innehåll. När kursinnehållet är klart bjuder kurskoordinatörerna in talare, leder studentdiskussioner, håller i kursprojekt och inlämningsuppgifter. Beroende på den individuella kurskoordinatören, håller denna även utbildningspass inom ramen för kursen.  

Vad menar CEMUS med tvärvetenskapligt?

Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.
Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.

Tvärvetenskap innebär, enligt Wikipedia (2015-12-07), en utbildning eller forskningarbete som involverar kunskaper och metoder från skilda vetenskapsgrenar. En tvärvetenskaplig kurs vid CEMUS innebär i stort sett samma sak, att skapa insikt genom samla intryck från flera kunskapsområden.

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS tvärvetenskapliga kurser hjälper studenter att förstå dynamiken och processer som sträcker sig över landsgränserna här på jorden, och hur dessa har påverkat hur jorden ser ut och är organiserad idag. Ämnena, som kombineras, spänner över många områden och kan vara allt från miljövetenskapliga till demokrati, etik, ekonomi och biologi för att nämna några.

CEMUS kurskoordinatörer bjuder in olika  typer av föreläsare från många olika områden, inte bara professorer utan även icke-akademiker, affärsfolk, entreprenörer, ingenjörer, miljöaktivister och representanter från så kallade NGO’s (icke statliga organisationer). Syftet är att kunna ge studenten insikt i vilka krafter som styr och påverkar utvecklingen på jorden.

Sachiko Ishihara nämner inbjudna talare som författaren och sångaren Alan AtKisson och politikern Gudrun Schyman. På CEMUS hemsida annonseras öppna föreläsningar med till exempel aktivisten Polly Higgins och den amerikanska professorn i systemvetenskap, Dennis Meadows.

Vilken typ av människor söker utbildning på CEMUS?

CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen... Foto: AnnVixen
CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen… Foto: AnnVixen

Vi promenerar genom lokalerna på CEMUS och hittar resultatet av en kursuppgift där studenterna fick identifiera hållbarhetsproblem i sina hemstäder eller hemländer, så som tex Colombia, USA, Nord Korea, Japan, Australien och Sverige.  

De personer som studerar här har sina akademiska huvudämnen inom allt från ingenjörvetenskap till konst, historia eller ekonomi. Den gemensamma drivkraften är att vilja bidra till att förbättra världen och lära sig mer om hållbar utveckling. Sachiko Ishihara säger att en del nykomna studenter initialt kan vara helt okunniga om hållbarhet, men att de är vetgiriga och vill lära sig mer!

Vad betyder hållbarhet för folket vid CEMUS?

CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen
CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser något bekymrad ut vid denna fråga och rynkar pannan en stund innan hon förklarar:

-Här på CEMUS finns ett brett spektrum av perspektiv på hållbarhet som spänner från radikalare perspektiv å ena sidan till en mer allmän syn å andra sidan, mer “mainstream”.

Sachiko Ishihara sammanfattar den gemensamma inställningen bland både anställda och studenter på Cemus: “Sättet som vi lever på jorden behöver förändras för att bli mer hållbart.

Vad är det övergripande budskapet som CEMUS, genom sina utbildningar, sänder studenter och samhället?

Sachiko Ishihara förklarar vad som gör CEMUS till en sådan intressant organisation i universitetsvärlden:

-Samhället behöver förändras och CEMUS är kritisk avseende företeelser i samhället så som bristen på mångfald och jämställdhet, slöseri och icke-hållbart användande av jordens resurser. CEMUS har också en unik tro på de unga, ifrågasätter gamla sanningar, normer och den traditionella expertrollen som förebild vid samhällsutveckling.

Hur kan studenter och samhället märka av CEMUS grundläggande värderingar?

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Det första som du märker är att CEMUS, genom att anställa studenter som kurskoordinatörer eller i andra viktiga roller, bryter normen för den traditionella akademiska hierarkin, säger Sachiko Ishihara.

En annan sak som är påtaglig är att studenter aktivt och strukturerat uppmuntras att diskutera och ifrågasätta “gamla sanningar”.

Ett tredje område där CEMUS utmärker sig är att studenter uppmuntras att aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av livet på Jorden, fortsätter Sachiko Ishihara.

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Jag lär mig också att den aktiva studentpedagogiken som CEMUS använder uppmuntrar studenterna att arbeta i nya konstellationer och i internationellt blandade grupper. Dessa blandade grupperna höjer studenternas motivation.

Diskussioner i blandade grupper ökar även förståelsen för drivkraften bakom olika länders syn på skeenden och problem i världen och varför avvägningar och kompromisser har behövt göras på internationell nivå.  

Till exempel förstår studenterna bättre de internationella krafterna till ekonomisk tillväxt, där mer välbärgade länder ofta argumenterar att Jorden inte behöver mer ekonomisk tillväxt utan snarare vill uppmuntra till en sammandragning av ekonomin. Studenter från så kallade utvecklingsländer kan kontra med argument för fortsatt tillväxt i just utvecklingsländerna.   

-Som du märker tillhandahåller inte CEMUS en enkelriktad utbildning, sammanfattar Sachiko Ishihara.

Hur vill CEMUS hjälpa till att rädda jorden?

Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen
Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser mig stint i ögonen och svarar:

-Utbildningen här på CEMUS kommer att bistå till att påverka världen då vår utbildningsprocess sår frön och ger träning i kritiskt- och mångfaldhetstänkande och framtagande av konstruktiva förslag för mer hållbara lösningar.

Vi är tillbaka i CEMUS bibliotek och tackar varandra för ett intressant möte. Jag är glad att få ha spenderat några inspirerande timmar i Sachiko Ishiharas kreativa, artiga och kunniga sällskap.

Nästa vecka: Tellus Think Tank är glad över att ha funnit att svenska universitetsvärlden tar hållbarhetsfrågan på allvar. Vi är mycket nyfikna på hur andra länder förhåller sig till hållbarhet och har bokat möte med Universitetet i Newcastle för att lära oss mer. Det hoppas vi skriva om längre fram, nästa vecka träffar vi ordföranden för Sveriges första Ekoby för att se vilka lärdomar de har gjort!

Det är omöjligt att inte älska uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen
Det är omöjligt att inte älska Uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen

Nyhetsbrev:  Om du har anmält dig till vårt veckovisa nyhetsbrev skickar vi dig en not om när nästa artikel är tillgänglig!

Idéer: Är det något som inspirerar dig, eller gör dig nyfiken och som du tror skulle kunna intressera Tellus Think Tanks läsare? Tipsa oss!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank