Etikettarkiv: Förbättringar i samhället

Plastbanta för ett giftfritt liv Nr026

Plastbanta. Medvetenheten om giftiga ämnen i vår vardag växer. Tellus Think Tank samtalar med Madeleine Norman som är en av pionjärerna inom facebookgruppen Plastbanta, för de som vill minimera gifterna i sitt liv. Läs mer…

Text: Domi, © Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastbanta för ett giftfritt liv

I denna artikel träffar vi Madeleine Norman som sysslar med att plastbanta sitt liv. Läs även gärna artikeln med Åsa Arrhenius, doktor i ekotoxilogi på Göteborgs universitet om de hundratusentals nya ämnen i våra liv som vi köper in via mat, kläder, möbler, kroppsprodukter och hushållskemikaler. En del av dessa ämnen är cancerogena, påverkar människans fertilitet eller allergiframkallande. Det gäller ämnen som PVC, ftalater, Bisfenol A för att nämna några.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.

Medvetenheten hos allmänheten är fortfarande relativt låg, eller latent, där de flesta människor inte ännu börjat agera på kunskap som redan finns om de hundratusentals ämnen som vi idag har i våra hem.

På Facebook gryr det dock och bland annat finner vi pionjärsgruppen “Plastbanta” där medlemmarna delar idéer om hur de kan minska mängden plast i sina hem.

Madeleine Norman är en aktiv Plastbantare och har snart plastbantat hela sitt hem. Det hela började med en föreläsning i Miljövetenskap på Linköpingsuniversitet för fem år sedan.

Gravid och giftig vardag

Madeleine Norman var gravid under sina studier i Miljövetenskap och deltog i en föreläsning om biologi, kemi och klimatförändringar. Efter föreläsningen bröt hon ihop inför den

Plastbanta
Madeleine Norman är en av pionjärerna inom plastbantning.

kunskapen om gifterna i vardagen som hon kunde ha utsatt sin ännu ofödda baby för.

Bland annat hade föreläsningen tagit upp ämnet Bisfenol A’s effekt på manliga foster – ämnet ökade risken för att födas med genitalieskador och senare i livet även påverka mäns spermieproduktion.

Insikten att detta ämne och andra skadliga ämnen som PVC och Polyetenftalater finns överallt i vårt vardagsliv blev för mycket och Madeleine började forska i hur hon kunde leva mer giftfritt.

Gifter överallt

Det började med att ta reda på i vilka saker som dessa ämnen fanns och exempelvis finns Polyetenftalater i regnkläder. Plasten i regnkläderna är härdad och släpper i vanliga fall inte ifrån sig så många ämnen men vid uppvärmning tex i tvättmaskin, kan de giftiga ämnena komma ut i kretsloppet. Eftersom reningsverken inte klarar av att skilja dessa ämnen ur vattnet så sköljs de först ut i sjöar och hav, tas sedan upp av plankton, fisk, fåglar och människor. Madeleine berättar att utbildningen i Miljövetenskap tog upp den ökade mängden cancer hos fiskar.

Plastbantningen påbörjades

Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman
Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att hon i början ville kasta ut all plast i sitt liv och eftersom hon och sambon var i början av att skapa ett hem så bytte de ut allt de hade råd med.

-”Vi googlade allt. Sovrummet var svårast med skummadrasser, polyestertäcken. Duntäcken är bra alternativ. Vi köpte en ekologisk bäddmadrass fylld med en blandning av kokos och bomull från Gröninteriör. Jysk har kuddar med bomullsfyllning, berättar Madeleine Norman och fortsätter, till småbarn finns vetemadrasser fyllda med boveteskal. Andra beställer Japanska fotoner fyllda med bomull. Alla alternativ är relativt dyra jämfört med IKEA.”

Madeleine berättar om en undersökning som Räddningstjänsten genomförde som visade att bland annat IKEAs möbler, under en brand, ger ifrån sig både formaldehyd och vattengifter. Hon fortsätter att berätta att hon tycker att just IKEA gör väldigt mycket bra saker inom hållbarhet och lyfter fram ett gott exempel där IKEA har låtit ta fram en hel kollektion gjord på kork.

Det är bra när de stora företagen är motiverade att öka hållbarheten, säger Madeleine Norman, eftersom det påverkar så många!

Gifter i kroppsvårdsprodukter

En annan sak som Madeleine Norman initialt fann var svår att få bukt med var de gifter som fanns i olika kroppsvårdsprodukter. Numera använder hon No’poo-produkter (ordlek

Foto AnnVixen Hemgjort shampo TellusThinkTank.se
Missa inte Madeleines recept på hemgjort shampo…

som med inget schampo eller annan ”skit”) men tvättar också tex håret i hemmagjorda blandningar gjorda på ägg, honung och bikarbonat. No’poo är en ordlek som står för ”No Shampoo” men också för ”ingen kemikalisk skit”. Madeleine nämner också LUSH som saluför schampokakor. Se Madeleines tips om hemmagjorda kroppsprodukter. Kolla in Madeleines recept på hemgjort shampo!

Gifter i mat och matförpackningar

Att köpa mat i butik innebär ofta att vi kommer hem med en mängd plast som innehåller bland annat Bisfenol A. Nästan alla grönsaker placeras dessutom i tunna plastpåsar för att

Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Photo: Madeleine Norman
Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Foto: Madeleine Norman

kunna vägas och transporteras och pappersalternativ finns sällan att välja. Madeleine Norman tvättar frukt och grönsaker så snart hon kommer hem och lägger över allt i glas eller metallbyttor. Nackdelen är att maten inte alltid håller lika länge i dessa förpackningar men det är en avvägning som hon gärna gör. Hon förlänger hållbarheten på gurkan genom att förvara den i en rostfribehållare med lock och dessutom odlar hon gurka på balkongen för att kunna undvika den plastinpackade butiksgurkan.

Madeleines råd till dig som vill plastbanta

Madeleine Norman ger rådet till den som vill börja plastbanta att börja rensa i köket med saker som blir varma för det är då plast släpper ifrån sig partiklar och gifter. Det första hon tycker man ska ta bort är pannor med teflon, stekspadar i plast och liknande.

-Köp gjutjärnspannor, pannor i rostfrittstål eller kolstål. Ikea har hållbara alternativ.

Köp plastfria vattenkokare i rostfrittstål, säger Madeleine Norman.

Hon ger också tipset att se över det saker som används i mikorvågsugnen. Där värmer många sin mat i plastbehållare. Det är viktigt att lägga över maten på en porslinstallrik och att helt strunta i stänkskyddet i plast som många lägger ovan.

I Madeleines hem finns inga plastleksaker. De använder mycket porslin och glas och maten förvaras i stål, glas och porslin. Golvet är av linolium (linolium är inte plast vi slår upp detta i boken Rumsrent och lär oss att linolium innehåller linolja, harts, trämjöl/korkmjöl).

Många av deras möbler är i massivt trä och ofta inköpta på loppis. Några av dessa möbler är lackade sannolikt med epoxylack som innehåller olika bisfenoler. Är en möbel lackad så tar Madeleine inte bort den för när lacken väl sitter så släpper inte de giftiga ämnena. Om de behövde behandla sina möbler skulle de dock hellre linolja möblerna än att lacka dem.

Vilka plaster är svåra att bli av med?

Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman
Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att trots att hon har sysslat med att plastbanta i flera år så finns det fortfarande  plast kvar i hennes hem. Hon nämner skummadrassen i sängen – den har de ännu inte haft råda att byta ut.

Det är visst svårt att leva utan plast helt och hållet. Madeleine tar upp sjukvården som exempel där tidigt födda barn sondmatas med plaströr. Bisfenol A används i sonderna för att göra dem mjuka. Än så länge finns inga alternativ. Madeleine anser att det är att föredra när det är tal om att rädda barnens liv.

Madeleine Norman berättar att hon själv opererades för en medfödd åkomma vid sju års ålder och då fick ett urinrör i plast inopererad. Hon resonerar att om detta plaströr ger henne cancer vid 50 så har den ändå givit henne 40 år extra att leva. Ibland är det väldigt lätt att välja plastalternativet.

Det vanligaste som folk inte vet om plast?

Madeleine rör sig i kretsar där kännedomen om plast är hög. Hon gissar att  många inte känner till giftproblemen och att plasten finns överallt som exempelvis i disktrasor. Microfiber är också plast. Det är nog få som känner till att vi blir överexponerade mot giftiga ämnen i plast och att vi använder plasten för mycket idag.

Innovativa plastbantare imponerar

Vi diskuterar Plastbanta- och Zero Waste grupperna på Facebook. Madeleine Norman berättar att hon både imponerande och fascinerande över hur långt folk går som till exempel de som undviker näsdukar i plastförpackningar, köper sin mat i lösvikt för att undvika plastinpackad mat (går knappt i Sverige). Det finns till och med de som virkar egna disktrasor i lin.

Hur tycker du Sverige ska anpassa lagstiftningen kring plast?

-Sverige har ett välutbyggt system med återvinningsstationer. Om dessa skulle vara öppna för all plast, inte bara plastförpackningar, så skulle vi snabbt se ett väldigt bra resultat.

De flesta länder skulle kunna strypa plasten vid källan och förbjud engångsplastartiklar som plastpåsar, plastbestick och plastförpackningar.
(Lagerhaus säljer engångsbestick i bambu som alternativ). Läs om plastförbudet i Rwanda

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Ett plastförbud vid källan skulle bli innebära stora kommunala besparingar. Kommunerna skulle slippa hantera plastskräp på gatorna och även de mängder plast som idag hanteras i återvinningsprocessen. Det skulle också bära med sig en förbättrad folkhälsa.

Vilket råd, utöver ovanstående, vill du ge till de som börjar Plastbanta idag?

Madeleine ger ytterligare råd till dem som vill börja plastbanta:

-Få inte panik. Jag fick det i början och mådde ganska dåligt. Använd de plastsaker du har tills de inte funkar längre och gör ett bättre val nästa gång. Förändring får ta tid! ler Madeleine Norman.

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank restaurang Fäviken, prisbelönt med TVÅ Guide Michelinstjärnor, med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Madeleines hemgjorda shampo Nr027

Madeleine Norman, som har ”plastbantat” sitt hem (se artikel), undviker även att använda onödiga kemikalier i sitt övriga liv. Till exempel har hon valt att byta ut schampo mot andra hemmagjorda produkter. Tellus Think Tank frågar nyfiket hur detta går till och Madeleine Norman delar med sig av några konkreta och praktiska tips.

Text: Domi, © Tellus Think Tank  Foto: AnnVixen

Läs också artiklarna om De gifitiga kemikalierna i våra liv och Madeleine Norman, en an pionjärerna inom plastbantning.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.
Photo: AnnVixen Tellus Think Tank
Läs hur Madeleine Norman har plastbantat sitt liv.

Madeleines hemgjorda shampo

Här följer Madeleine Normans recept på hårtvätt och inpackning.

Honungstvätt görs veckovis

Istället för att använda schampo, blanda 1 matsked honung i 1 dl ljummet vatten i en glasburk och skaka om. Massera honungsvätskan i håret länge. Skölj honungsvätskan ur håret

Hemgjort shampo AnnVixen TellusThinkTank.se
Blanda ingredienserna i en glasburk. Foto: AnnVixen

med ljummet vatten. Efterskölj därefter med en skvätt äppelcidervinäger. Skölj inte ur äppelcidervinägern ur håret utan låt det torka in och låt håret självtorka.

Bikarbonat tvätt för djuprengöring av hår en gång i månaden

Bikarbonattvätten ger en djupare rengöring och görs en gång i månaden för att komplettera Honungstvätten. Blanda 1 matsked i 1 dl ljummet vatten i en glasburk. Skaka om och massera in i håret. Skölj sedan ur bikarbonatet ur håret med ljummet vatten.

Ägginpackning när håret behöver extra kärlek

Enligt Madeleine Norman använder sig många som valt bort schampo av den så kallade rågmjölstvätt men den funkar inte på alla då hår har olika egenskaper. Äggtvätten är ett bra alternativ håret behöver extra kärlek.

Knäck och vispa ett ägg, klappa in det i håret och låt vara i 10 minuter. Skölj sedan med mycket ljummet vatten.

På nätet läser jag hur personer med torrt hår endast använder äggulan. Personer med  fetare hår endast använder äggvitan som inpackning. Andra varnar för att skölja ur håret med för varmt vatten då det finns risk för att ägget koagulerar.

Borstning av hår med svinhårsborste

Ett ytterligare tips som Madeleine Norman delar med sig är att hon dagligen använder en svinhårsborste för att borsta igenom håret. Fördelen med denna borste är att hårets egna oljeproduktion, sebumet, sprids ut och ger håret glans och styrka.

Madeleine Normans sista råd för denna gång

Madeleine Norman delar ett sista råd för denna gång, nämligen att det några veckor att ställa om håret från schampotvättat till andra sorters hårtvättar. Håret blir mer fett under en tid men om man står ut tills håret och kroppens sebumproduktion har återbalanserats så ger ett schampofritt hår ett starkare friskare hår!

Tellus Think Tank tackar Madeleine Norman för att hon har delat både erfarenheter och tips om en vardag med mindre skadliga kemikalier!

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank den prisbelönta restaurangen Fäviken, med TVÅ Guide Michelinstjärnor, och med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Ekotoxikologi och de giftiga plasterna i våra liv No025

Ekotoxikologi är ett forskningsområde under tillväxt. Allt sedan begynnelsen har människan överlevt genom att hitta saker i naturen. Idag använder vi tusentals nya kemiska ämnen som tillför ny funktionalitet i vår vardag. Dessvärre tillför de även gifter i våra liv. Tellus Think Tank träffar Åsa Arrhenius, doktor i Ekotoxikologi för att lära mer.

Text: Domi, Tellus Think Tank    Foto: AnnVixen

Ekotoxikologi i forskningen

Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.
Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.

Det pågår forskning inom området hur kemikalier påverkar våra liv. Tellus Think Tank tar kontakt med Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. Hon är samordnare för det tvärvetenskapliga “Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet” (FRAM).

Åsa Arrhenius berättar att människan är mest känslig för giftiga kemikalier under tiden i fosterstadiet och under tonåren. Hon talar om känsliga faser i livet då kroppen är i starkt tillväxt och utveckling. Vid vuxen ålder blir effekten av kemikalier inte lika stor. Skadliga kemikalier kan överföras från vuxna till barn tider som graviditeter.

Giftiga ämnen i plastleksaker

Åsa Arrhenius berättar att vi numera använder hundratusentals kemikalier jämfört med för bara hundra år sedan.

Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen
Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen

Några av dessa nya kemikalier finns i våra hem. Ett exempel är Ftalaterna som giftiga och kan hittas i bland annat äldre plastleksaker.

Naturskyddsföreningen ger besked om att överexponering av Ftalater kan orsaka fosterdöd och allvarliga missbildningar. De beskriver permanenta försämringar i funktionalitet hos testiklar och penis, minskad födelsevikt, leverskador och tumörer.

Som tur är Ftalater av en viss sort är förbjudna inom EU sedan 2015. Det finns med stor sannolikhet fortfarande en hel del Ftalater kvar i våra hem. Ftalater används för att mjuka upp plast och gummiprodukter som används i skötbordsöverdrag, badankor och plastleksaker…

Giftiga ämnen i textilier

Åsa Arrhenius berättar vidare att även textilier kan innehålla giftiga ämnen. De giftiga ämnena kan ha tillkommit under tillverkningen eller tillsatts för att skydda tyget. Den efterfrågade funktionaliteten kan vara vissa typer av färgpigment, flamskydd, skydd mot mögel och medel för vatten- och smutsavvisning.

Enligt svenska Kemikalieinspektionen kan textilier innehålla gifter som det cancerogena Formaldehyd och olika kromföreningar och Ftalater som kan framkalla allergier.

Åsa Arrhenius berättar att kläder med funktioner som anti-antibakteriella eller doft- och svettavstötande märkningar kan innehålla giftiga ämnen. Hon rekommenderar att undvika dessa typer av varor.

Plastpåsarna i våra liv

Vi talar om det plastförbudet som föredömligt under 2008 infördes i Rwanda (läs artikel).

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Samtalet leder oss  in på de mjuka plastpåsar, som vi exempelvis lägger frukten i butikerna i. Dessa innehåller ofta ämnet Bisfenol A. Bisfenol-ämnena används just för att mjuka upp plaster.

Studier visar att Bisfenol A i kroppen ger en försämrad spermiekvalitet och försämrad

Plast finns överallt! Foto: AnnVixen
Plast finns överallt.
Foto: AnnVixen

spermaproduktion hos män och därför är ämnet är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Sverige har förbjudit Bisfenol A i matförpackningar för barn under tre år.

Kemikalieinspektionen har föreslagit att Bisfenol A ska förbjudas i det termopapper som används i kvitton och biljetter.

Tellus Think Tank-redaktionen finner det uppseendeväckande att Bisfenol A finns i matförpackningar över huvudtaget. Idag kan du även hitta Bisfenol A i plasthöljet på insidan av konservburkar.

EU och farliga kemikalier – trögt men går i rätt riktning

EU styr mycket av lagstiftningen kring kemikalier och hur de ska användas. Länder som Sverige, Tyskland och Holland är drivande i reglering av kemikalieanvändningen. De har ibland fått stiga tillbaka eller dra ner takten då EU’s lagstiftningsarbete tar längre tid än dessa länder önskat.

Det kan uppfattas som att EU då blir en belastning i arbetet med att sätta lagstiftning kring giftiga ämnen. Åsa Arrhenius berättar att kemikalier rör sig över landsgränserna vid förflyttningen av människor, varor och även via regn och luft.

Ett förbud i bara ett land har därför en begränsad påverkan. EU-lagstiftningen må vara tungrodd med när väl beslutad så får den  genomslag inom hela EU. Genomslagskraften av EU-lagstiftningen når jordens alla hörn då EU är en global varuimport.

Oavsett så rekommenderar Åsa Arrhenius att inte köpa plastleksaker eller plastprodukter från bland annat Kina.

Hur kan jag minska giftiga ämnen i mitt liv

Åsa Arrhenius ger några handfasta råd för att minska effekten av de giftiga kemikalierna i våra vardagsliv:

Använd hellre glas och keramik än plast... Foto: AnnVixen
Använd hellre glas och keramik än plast… Foto: AnnVixen
  • Om möjligt: Dra ner på användningen av kemikalier i allt från mat, kläder, rengöringsmedel och medicin.
  • Vid huvudvärk, ta det lugnt, sitt ner en stund och ta hellre ett glas vatten än en slentrianmässig Panodil.
  • Släng gamla plastleksaker. Återvinn hellre leksakerna än att sälja dem på loppis.
  • Byt plast i hemmet mot mer naturliga material som trä, glas och keramik.
  • Tvätta bort kemikalierna ur nya textilier innan du använder dem. Dessvärre skickas kemikalieresterna ut med avloppsvattnet där en viss del kan hamna i naturen.
  • Tillaga inte mat i plastburkar i tex mikron – använd hellre glas.
  • Värm överhuvudtaget inte plast vid matlagning då giftiga ämnen kan utsöndras i processen.
  • Var en aktiv konsument! Konsumenter har jättestor makt. Välj hellre bort plastförpackningar i matbutiken och be matproducenten om mat packad på annat sätt.
  • Vädra ditt hem med jämna mellanrum, för att bli av med avlagrade kemikalier från plastsaker, färg och möbler.
  • Om möjligt använd miljömärkta produkter och mat som är märkta krav, EU-miljömärkning, Svanen, Bra Miljö och liknande.
  • Försök undvika de rengörings- och sminkprodukter som kan innehålla plast i mikroformat.

Någon ljusning kring de giftiga ämnena i våra liv?

Åsa Arrhenius anser att medvetenheten ökat. Butikerna vittnar om en ökad efterfrågan på miljömärkta livsmedel och produkter.

Ett område som FRAM arbetar med är ekonomiska och juridiska styrmedel. De vill uppmuntra producenter att byta ut skadliga ämnen mot mer hälsosamma.

Vi fortfarande ganska okunniga om effekten av mängden kemikalier i våra liv. Vi blir exponerade  via produkter som rengöringsmedel, mediciner, plast och mat. Glädjande rör sig både forskning och lagstiftning i det ekotoxikologiska området framåt!

I Tellus Think Tanks nästa artikel träffar vi Madeleine som “plastbantat” sitt liv.
Få en notis om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

 

 

Snabbfakta

Ekotoxikologi är läran om effekterna av gifiga kemikaler på biologiska organismer, invånarantal, samhällen och ekosystem. Ekotoxikologi är en tvärvetenskapligt område som integrerar toxikologi och miljövetenskap.

Åsa Arrhenius är doktor i Ekotoxologi vid Göteborgs universitet. Åsa Arrhenius även samordnare för det nya ”Centrum för Framtida kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet”, FRAM.

Göteborgs Universitet: 37 000 studenter. 6000 anställda. 282 doktorsexamen per år. Runt 2000 forskarstuderande. Grundades 125 år sedan (1891). Har 538 professorer inom 8 fakulteter: Naturvetenskap, Humaniora, Konstnärlig, Samhällsvetenskap, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskap, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin (medicinsk).

FRAMCentrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet. Centret syftar till att finna säkra gränser för kemiska föroreningar, till skydd för människan och miljö. FRAM menar att effekten av kemikalieblandningar är mer giftiga än enstaka kemikalier på egen hand. Samhället bör fokusera på en hållbar balans i kemikalieanvändningen.

 

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud är ett sätt att hantera den växande mängden plast som överöser världen. Plast har lång nedbrytningstid och innehåller ohälsosamma ämnen för både människor, djur och natur. Vissa länder har infört radikala åtgärder som plastförbud! Läs mer…
Text: Domi, Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastens för- och nackdelar

Plasten har givit mänskligheten många funktionella fördelar och möjligheten att skapa nästan vilka figurer som helst till en billig penning. Plast används idag i många hem, arbetsplatser och industrier och med stor fördel även inom sjukvården! Dessvärre är de olika plastkombinationerna svåra att bryta ner och dessutom kan de innehålla olika gifter och hormonstörande ämnen.

Världen har blivit mer kunnig om plasten och dess bieffekter och har nu börjat agera. Tellus Think Tank hittar ett intressant exempel som vi vill lyfta upp med hopp om att flera länder tar inspiration och agerar.

Rwandas plastförbud – ett oväntat och lyckat exempel

Något oväntat förbjöd afrikanska landet Rwanda i 2008 helt försäljning av plastpåsar. Rwanda är kanske annars mest känt för det omfattande inbördeskriget och folkmorden under 1990-talet. Landet verkar dock ha tagit nya grepp och strävar efter ett mer konstruktivt samhälle med grön ekonomi!

Anledningen till att Rwanda förbjöd plastpåsar var för att rädda liv och öka landets ekonomiska vinster. I många afrikanska länder har plasten helt tagit över miljön. På många platser kan plastpåsar i stora mängder hittas blåsandes i naturen. Plastpåsarna “pryder träden” där de fastnat eller täpper till avlopp och vattendrag och äts dessutom upp av de lokala djuren.

Plastförbud global trend Tellus Think Tank för en hållbar framtid AnnVixen
Före plastförbudet. Foto: AnnVixen

I Rwanda tyckte man att den skadliga inverkan av plastpåsar blivit för stor. Utöver att plastpåsarna låg och skräpade i olika miljöer genom hela landet så var försöken att få bort och återvinna plastpåsar för dyr. Återvinningen fungerade dessutom långt ifrån tillfredsställande. Många Rwandabor brände plastpåsar med annat skräp vilket resulterade i utsläpp av skadliga gifter ut i luften. Plastpåsarna hamnade även i odlingsjorden och gjorde den svårodlad.

Satsningen på plastpåseförbudet har varit lyckad och idag påstår makthavarna i huvudstaden Kigali att Rwanda är Afrikas renaste land. Plastförbudet, enligt uppgift från Global Citzen, har lett till att det är många kilometer mellan de få påsar man hittar på Rwandiska gator. Det nya rena Rwanda har dessutom varit bra för den växande turismen. Turismnäringen står idag för 8 % av de Rwandiska jobben och drar in en betydlig del av landets intäkter.

Afrikanska CCTV om plastförbudet i Rwanda.

 Nya arbetstillfällen i Rwanda till följd av plastförbudet

Plastförbudet har också lett till nya arbetstillfällen, enligt Mette Carlbom på tidningen VI, så förbjuds allt från plastskynken på byggen till plastpåsar i matbutiker. Inresande till landet beslagtas på plastpåsar redan vi flygplatsen eller då de går över gränserna. Istället för plastpåsar används i högre grad papperspåsar och vaxade papperspåsar.

All plast är inte förbjuden för fortfarande används t.ex. myggnät i plast på sjukhusen – en nödvändighet i Rwanda som plågas av malaria. Efter användning återvinns myggnäten i någon av Rwandas statliga återvinningsstationer.

Plasten är dock fortfarande åtråvärd och lockar till smuggling och svarthandel. Sedan Rwanda, enligt Aljazeera, införde fängelsestraff eller böter vid försäljning av plastprodukter har dock den olagliga handeln och smugglingen minskat. Straffen är svåra att hantera och inte värda risken för smugglarna som ofta har familjer att försörja.

Plastförbud – en global trend? 

Rwanda är inte det första landet som förbjudit plastpåsar. Redan i 2002 var Bangladesh först ut med ett plastpåseförbud – ”light weight plastic bag ban”. Andra länder som förbjudit plastpåsar är Kina, Taiwan och Makedonien och senast i 2015 följde även det afrikanska Gambia i samma spår.

Andra metoder att hantera den giftiga plasten

I EU har lagstiftarna förbjudit användandet av många farliga ämnen i plasten och EU-länder som Storbritannien och Nederländerna har infört lag på plastpåseavgifter. Butikerna måste numera ta betalt för plastpåsar, annars riskerar de böter.

När Storbritannien i 2015 införde lagen om avgiftsbelagda butiksplastpåsar möttes den med proteststormar och sura medborgare – ett tecken på att myndigheterna inte lyckats kommunicera anledningen till lagförslaget. Enligt The Telegraph har plastpåselagstiftningen ändå haft en positiv effekt och införandet av 5 pence-avgiften (motsvarar cirka 50 svenska öre) har minskat användandet av plastpåsar med nästan 80%.

Enligt den holländska journalisten, Arjen Vos, gick införandet av plastpåsesavgiftslagen i Nederländerna mycket smidigt och utan protester, ett gott exempel. Holländarna bär ofta föredömligt med sig medtagna tygpåsar när de handlar!

Sverige har ännu inte agerat i fråga om plasten

I Sverige finns ännu inget förbud mot plast eller plastpåsar men matkedjorna har sedan några år introducerat återanvändbara tjockplastpåsar. Ett annat positivt initiativ är klädkedjan Indiska som helt på eget bevåg bland de svenska klädkedjorna har infört en avgift för plastpåsar, något som kunderna villigt accepterar. Dessa exempel är dock på entreprenörernas initiativ och inte de svenska myndigheternas – som står oväntat tysta.

Sverige har annars varit väldigt framstående när det gäller återvinning, men plastspridningen skulle behöva hanteras redan vid källan. Svenska politiker behöver fatta ett beslut om hur plastmängderna ska hanteras och minskas och helst snart.

Sveriges uteblivande satsning mot plastpåsar på nationell nivå märks dessvärre tydligt. Från att ha varit ett väldigt rent land behöver svensken inte gå lika långt som en Rwandier för att hitta plastskräp på gator eller blåsandes fritt i naturen.

Nästa steg

Myndigheterna i Rwandas huvudstad Kigali säger: ”Om vi kan lyckas med införandet av plastpåseförbud så kan vilket annat land som helst lyckas.”

Räcker plastpåseavgifterna, som i Nederländerna och Storbritannien, för att minska plastens negativa inverkan på både människor, djur och natur? Eller behövs ett fullskaligt plastförbud som i Rwanda? Kanske finns en ännu bättre mellanväg? Vad tycker du?

Tellus Think Tank håller utkik efter fler goda exempel i hållbarhet – och hoppas att den världsförbättrande, globala, plastminskartrenden sprider sig med ilfart – för en mer hållbar framtid!

Vill du vara säker på att du får läsa Tellus Think Tanks nästa artikel, anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank
Dominique Vos Domi grundare Tellus Think Tank
Domi – grundare Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

 

 

Eurovision 2016 Cyperns Minus One om att leva hållbart Nr023

 

Eurovision song festival är nog världens största fredsfest! År 2016 äger den rum i grannskapet kring Tellus Think Tanks huvudkvarter i Stockholm! Vi träffar Cyperns bidrag, bandet Minus One, för en diskussion om hur Cypern och världen skulle kunna leva mer hållbart!

Text: Domi @ Tellus Think Tack Foto: Christos Georgiou, AnnVixen och klipp från Alter Ego-videon

De fem coola rockarna i bandet “Minus One” framför Cyperns bidrag “Alter Ego” under Eurovision i Stockholm, i maj 2016.

Minus Ones sångare Francois Micheletto i den officiella Alter Ego videon.
Minus Ones sångare Francois Micheletto i den officiella Alter Ego videon.

Det som fångade Tellus Think Tanks intresse var strofen där sångaren Francois sjunger: “Caught in the middle of the dawn and the sunrise. Life is a miracle.” Redaktionen ser lämpligen en symbolisk parallell till den aktuella statusen mellan människa och natur. Den globala uppvärmning – solen går ner och det blir mörkt. Människan gör livsstilsförbättringar, solen går upp och möjliggör för en fortsättning av det mirakel vi kallar livet!

Mer om Tellus Think Tank

Den gigantiska Europeiska sångfestivalen, Eurovision song festival, hålls återigen i Sverige, en ära som vi vunnit tack vare Måns Zelmerlöfs framförande av ”Heroes” i 2015 års festival, skriven av Linnea Deb, Joy Deb och Anton Malmberg Hård af Segerstad.

Det är tur för Tellus Think Tank att festivalen hålls i Stockholm för vi inser att Minus One, under sin vistelse här, endast bor

Basisten Antonis Lizides i den officiella Minus One videon för deras bidrag Alter Ego.
Basisten Antonis Lizides i den officiella Minus One videon för deras bidrag Alter Ego.

två minuters gångväg från vårt högkvarter vid Norrport Enskede. Vi bokar ett möte på deras hotell!

Tuffa Minus One

Det första intryck bandet ger med sina hårda tatueringar och bandmedlemmarnas filmskurksutseende är att jag borde lägga benen på ryggen men jag faller istället omedelbart för bandets karisma och killarna visar sig vara super sympatiska.

Eurovision och Minus One på sitt hotell i Stockholm. Foto: AnnVixen
Minus One på sitt hotell i Stockholm. Foto: AnnVixen

Jag träffar bandet i hotellets lobby och ser att de under Eurovisionbubblan lever enligt rockdevisen “work hard, party hard”. Bandmedlemmarna är höga på livet efter den ständiga strömmen av festivalaktiviteter och vi lägger beslag på en del av hotellobbyns loungeområde för ett avslappnat, spontant och öppet samtal!

Bandet består av den passionerade sångaren Francois Micheletto, rebell-trummisen Chris J, gitarristen med blått skägg Harrys Pari, den mycket medvetna mannen av sin tid och även gitarrist Constantin Amerikanos och den något mer tysta men substantiella basisten Antonis Lizides som utstrålar något i stil med too-cool-for-school.

Låten som Minus One har med sig till festivalen för Cyperns räkning har skrivits av Sveriges egen Thomas G:son, även skapare av Loreens vinnande bidrag Euphoria i 2012.

Thomas G:Son och Minus One under ett besök i den svenska vintern. Foto: Christos Georgiou
Thomas G:Son och Minus One under ett besök i den svenska vintern. Foto: Christos Georgiou

Bandmedlemmarna i Minus One och jag fördjupar oss direkt i en intensiv diskussion om vad som behöver göras för att förbättra hållbarheten på jorden och hur vi kan leva mer miljövänligt.

Francois berättar att han tidigt i livet fick en djup kontakt med naturen tack vare sina föräldrar. Hans far är dessutom biodlare vilket har gjort att Francois är mycket medveten om bin, blommor och hur vi förhåller oss till naturen och hur alla dessa företeelser är sammanlänkade.

Han oroar sig för binas överlevnad och vill uppmana andra att se över sitt eget mikrokosmos – det vill säga att se över de små sakerna sitt eget liv som alla påverkar de större sammanhangen!

Vad gör Eurovision bandmedlemmarna i Minus One för att leva mer hållbart?

Trummisen Chris säger att det inte handlar så mycket om vad de gör som vad de inte gör.

Minus One på scen! Foto: Christos Georgiou
Minus One på scen! Foto: Christos Georgiou

-Vi försöker att köra bil så lite som möjligt och slösar inte på vare sig vatten eller elektricitet, säger Chris. Han berättar också att Cyprioterna, generellt sett i hög grad använder solpaneler för att värma vattnet i sina hem.

Gitarristen Constantin säger att han har slutat röka och att han hellre cyklar än tar bilen och att han är väldigt medveten om hur han använder färskt sötvatten.

Gitarristen Harrys berättar att man relativt nyligen introducerade återvinnings-konceptet på Cypern och att han var en av dem som omgående började sopsortera. Han glädjes också åt att många av hans landsmän och kvinnor har gjort detsamma.

Vad kan Cypern göra för att leva hållbart?

Basisten Antonis Lizides menar att det inte bara borde vara det cypriotiska folket som brukar solpanelteknik i sina

Gitarristen Harrys Pari i sitt blåa skägg i Minus Ones officiella Alter Ego video.
Gitarristen Harrys Pari i sitt blåa skägg i Minus Ones officiella Alter Ego video.

hem utan att även det cypriotiska näringslivet borde göra likadant.

Öriket Cypern, omringat av Medelhavet, har stora problem med brist på färskt vatten och landet löser detta genom att havsvattenavsaltning. Bandet tycker inte att dricksvattenbrist är något att skryta med. Desto stoltare är de över att Cyperns havsavsaltningsprocess, som genomförs med hjälp av solenergi!

Minus One medlemmarna är överens om att det finns mycket kvar att göras på Cypern, precis som i övriga världen, vad gäller att öka hållbarheten i livet.

Gitarristen Constantion Americanos i Minus Ones officiella Alter Ego video.
Gitarristen Constantin Amerikanos i Minus Ones officiella Alter Ego video.

Francois tar ett exempel som han kallar “crazy” och berättar om öriket Cypern som, omgivet av det fantastiska blåa havet men lider av brist på färskt dricksvatten, fortsätter anlägga så många simbassänger, som dessutom fylls med just dricksvatten!

De andra i bandet mumlar tyst och möjligen något skamset när simbassängerna kommer på tal.  Alla gillar de ju att simma i dem! Det gör ju även jag, kanske går det att fylla bassängerna med saltvatten istället?

Simbassängsdiskussionen tar oss i tanken tillbaka till vår favoritstrof i Cyperns Eurovision bidrag och påminner oss om att vi fortfarande är fångade mellan två medvetandetillstånd – the twilight zone – nämligen insikten att något borde förändras men vi har ännu inte accepterat att vi själva måste stå för förändringen – men när vi lyckas med att hitta en hållbar livsstil för framtiden så möjliggör vi för livets mirakel att ha sin gång!

Eurovision 2016 och tyska Jamie-Lee

Inför Eurovisionsfestivalen får Tellus Think Tank även kontakt med tyska artisten Jamie-Lee Kriewitz. Jamie-Lee

NORDDEUTSCHER RUNDFUNK „Eurovision Song Contest 2016 ‿ Unser Lied für Stockholm“: Das sind die Teilnehmer für den deutschen ESC-Vorentscheid Jamie-Lee Kriewitz © NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad, honorarfrei - Verwendung gemäß der AGB im engen inhaltlichen, redaktionellen Zusammenhang mit genannter NDR-Sendung und bei Nennung "Bild: NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad" (S2). NDR Presse und Information/Fotoredaktion, Tel: 040/4156-2306 oder -2305, pressefoto@ndr.de
Tyska Jamie-Lee Kriewitz
Foto: NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad

springer mellan sina många möten med pressen och tar sig tid att dela med oss vad hon gör för att bidra till en mer hållbar livsstil.

-Jag lever en aktiv vegansk livsstil vilket innebär att jag endast äter vegansk mat, klär mig veganskt och använder till och med veganskt smink, säger Jamie-Lee och framhåller att människan förbrukar alldeles för mycket av jordens resurser i djuruppfödningsprocessen och att dessa resurser kan användas på många bättre sätt!

Röda mattan väntar

Våra vänner i det Cypriotiska bandet Minus One gör sig redo för sitt nästa Eurovision evenemang nämligen vad de kallar “the Eurovision red-carpet walk” senare denna kväll och de är som gjorda för att göra succé i sin filmskurksnygga stil! Deras Twitterkonton bevisar min tes att de inte bara spenderar tiden i Stockholm med jobb utan även tar sig tid för en och annan fest!

Jag önskar Minus One männen från Cypern fortsatt framgång och lovar till och med att rösta på deras sköna låt! När jag ger mig tillbaka till Tellus Think Tanks högkvarter passerar jag alla de officiella, bensindrivna festivalbilarna som kör landsdelegationer och Eurovisionspersonal över hela Stockholm. Jag hoppas att nästa års Eurovisionorganisatör håller sig med elbilar!

Eurovisionsfestivalen är en av vår tids största fredsfester och jag har en känsla av att år 2016 kommer att gå till historien! Det vi kommer att minnas är en av de mest välorganiserade, roliga och kreativa omgångarna någonsin… vänta så får du se!

Se fler artiklar från Tellus Think Tank på ämnet en hållbar framtid.

Glada djur på Nibble gård Nr022

Glada djur inom uppfödningen

Glada djur känns viktigt inom uppfödningen eftersom människan sannolikt fortsätter äta kött i några år till. Tellus Think Tank träffar en passionerad grisbonde som bedriver, vad han kallar, en ekodynamisk uppfödning – och går till botten med vad ekologiskt kött innebär och vilka alternativ som finns.
Text
: Domi   Foto: AnnVixen & Nibble

Glada djur inom uppfödningen borde vi kanske inte tala om nu när samhället skickar multipla signaler om vi helt ska sluta äta kött och bli vegeterianer. Media rapporterar om djurens höga bidrag till ökade växthusgasutsläpp, att kött är dyrt att producera då det kräver mer mark och vatten än vad växter gör. Andra säger att den växande befolkningen på jorden gör att vi kommer att behöva gå över till en växtbaserad diet och att det inte finns några ursäkter kvar – alla de proteiner vi behöver kan vi få från det effektivare växtriket, så varför ska vi plåga och äta djuren?

Varför äter människan djur?

Alla människor på jorden äter inte djur, eller åtminstone inte kött från vissa djur. Hinduerna undviker att äta

Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen
Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen

ko, muslimerna undviker gris, buddhister undviker alla sorts djur och i många länder undviker vi att äta djur som hund och katt.

Men varför äter vi människor överhuvudtaget djur? Det finns en historisk anledning förstås och det är att djuren har möjliggjort för människan att bosätta sig på platser där annars växtriket av olika skäl inte har räckt till, exempel på sådana platser är många:

  • Geografiska begränsningar som tex på öar där en växande population istället blir tvungen att vända sig till havet och fisken.
  • Platser på jorden där klimatet inte har tillåtit växtriket att tillhandahålla föda året runt, tex på grund av långa snörika vintrar eller torrperioder.
  • Platser på jorden där det inte finns växtlighet som en människa kan äta men som kan nära djur som tex getter, får eller fisk.

Det finns säkert fler anledningarna till varför människan äter kött men vi kan säkert vara överens om att djur i många fall har erbjudit människan ett alternativ när växtriket inte har räckt till och att människan ofta har blandat kosten från både växt- och djurriket från en väldigt tidig fas i vår arts utveckling.

Viktigt att djuren har det bra

En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble
En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble

Sannolikt är också att den mänskliga födan, till en del, även fortsättningsvis kommer från både växt- och djurriket. Då känns det extra viktigt jordbruket och djuruppfödningen drivs hållbart och att djuren har det bra och inte lever i misär.

Varför besöker då Tellus Think Tank en grisuppfödare? Det är tack vare de blommiga vitsorden från vår lokala matbutik BEA, vid Svedmyra, i Stockholm. Vid jul fann kunderna skyltar ovanför skinkan från Nibble gård som berättade om hur väl djuren togs om hand och i deli-disken är Linda, Jenny och Leffe som eld och lågor över maten från Nibble: ”smakar godare”, ”kommer från ostressade djur” och ”de tänker annorlunda på Nibble”. Detta väcker redaktionens nyfikenhet.

Grundaren till Nibble Gård

Ett tunt snötäcke ligger över de Västmanländska slätterna runt Nibble Gård som ligger i en städad bruksort

De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen
De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen

norr om Västerås. Jag träffar Sven-Erik Johansson som bedrivit jordbruk och djuruppfödning här i runt 50 år. För några år sedan gjordes ett generationsskifte och ansvaret för gården lämnades till Magnus och Lena Lindahl. Sven-Erik Johansson flyttade istället in i ett Tiny Home på hjul. Han är fortfarande verksam som ”Senior Advisor” och utför dagligen operativa sysslor på gården.

Sven-Erik Johansson fyller 76 i år och är den minst mossiga person jag träffat på länge och snarare en eldsjäl. Inte bara har han byggt upp och drivit en grisgård han var med och grundade ryggkliniken i Strängnäs och var dess första VD. Under vårt samtal talar han om att respektera djuren och undersöka nya och bättre sätt att bedriva uppfödning.

När Sven-Erik Johansson berättar om sin bakgrund och uppväxt påminner den mycket om Ingvar Kamprad som började karriären genom att sälja tändstickor till sina grannar. I Sven-Erik Johanssons fall fick han ta över fyra höns vid åtta års ålder. Han sålde äggen till lärare och klasskamrater och kunde med hjälp av inkomsten både expandera hönsgården och i sena tonåren betala för högre studier. Vid 20-års åldern gick han över till grisuppfödning.

Ekodynamiska Nibble

Nibble gård. Foto: Nibble
Nibble gård. Foto: Nibble

Nibble gård föder upp 5000 grisar om året och Sven-Erik Johansson berättar hur den ekodynamisk grisuppfödning har utvecklats genom forskning tillsammans med SVA, Statens Veterninärmedicinska anstalt. Bland annat har deras gemensamma filmning av grisar ökat förståelsen för grisarnas behov och hjälpt gården utveckla sin verksamheten.

Syftet har ofta varit att grisarna ska trivas bättre. Tack vare filmerna upptäcktes till exempel hur stressade grisarna blev av fasta matningstider. Därför införde man foderautomater där grisarna kunde böka fram sin mat när som helst de ville på dygnet.

Hämtat inspiration från utlandet

Gården har även sökt inspiration i utlandet och har lärt sig en hel del från bland annat danska bönder. Lagstiftningen i Sverige har dock har varit bättre med tidiga förbud mot sjukdomsförebyggande antibiotika, säger Sven-Erik. Nederländerna ligger också långt fram i utvecklingen och Nibble gård har bland annat besökt det nederländska företaget Nedap, där 90 personer arbetar med forskning kring teknik på djurs villkor!

Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gård är ett mellanting mellan kravmärkt och ”vanlig” grisuppfödning.

Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble
Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble

De kallar sin praktik för ekodynamisk och har som ambition att föda upp grisar på ett sätt där grisen mår bra, smakar bra och ger en kött som alla ska ha råd med. För att kunna föda upp grisar som ger gott kött är det viktigt att inte stressa djuren.

Idag besöker istället ofta konsumenter Nibble gård för inspiration, förra veckan kom en delegation från Australien! Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gärna delar med sig för att fler ska kunna bedriva en ekodynamisk gård och berättar vidare om kretsloppet.

Nibble och det naturliga kretsloppet

En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen
En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen

Nibble gård odlar själva runt 90 % av den föda som deras grisar äter och även i jordbruket vill de vara upphov till så lite miljöpåverkan som möjligt. De bedriver växelbruk som inte utarmar jorden och minskar behovet av att tillföra växtnäring, minimerar användandet av växtskyddsmedel och gödslar jorden med naturliga medel från grisuppfödningen.

Gården anstränger sig för att få till ett kretslopp i balans mellan odlingar och grisuppfödningen och att minimera skadlig påverkan från byggnader och jordbruksmaskiner genom att till

exempel uppgradera till lättare varianter av traktorer som inte trycker ihop jorden för mycket.

Rundturen på Nibble gård börjar hos suggorna och dess kultingar

Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen
Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen

Jag medger att jag är en riktig stadsbo och det är första gången jag någonsin sätter min fot i en riktig bondgård. På Youtube har jag sett filmer från gårdar där grisarna kläms in i mörka, trånga utrymmen, verkar skrämda och skriker. Även om Sven-Erik Johansson har berättat att Nibbles praktik skiljer sig så väntar jag mig det värsta.

De nyfödda

Vi går först in till suggorna och kultingarna. Kontrasten mellan snålblåsten på stallplan och den behagliga

Två kultingar i det varma mysutrymmet. Foto: AnnVixen
Två kultingar i ett varmt krypin. Foto: AnnVixen

värmen i denna byggnad är pågtaglig. Sven-Erik berättar att kyla kan stressa både kultingar och suggor och att värmen i byggnaden därför är viktig.

I det stora rummet där grisarna bor finns cirka 20 boxar för de nya mamma-barn familjerna. Varje box är 7 kvadrat och hyser en mamma med 12-14 kultingar. Utöver att byggnaden är uppvärmd har varje box ett krypin med röda värmelampor där kultingarna kan mysa.

Diande suggor kan värma sig

Suggorna kan värma sig på speciella värmerör så att de inte fryser när de ger di. Mitt över boxen har det spänts rör så att kultingarna ska hinna undan när suggan lägger sig ner, annars är klämrisken stor.

Vi hälsar på i en box och kultingarna är pigga och livligt engagerade i lek med varandra. Mamma-suggan ser lätt trött och uppgiven ut men så diar hon dagligen sina 14 kultingar. Sven-Erik berättar att sugga och kultingar blir kvar i boxen i 31 dagar efter grisningen, dvs själva födseln.

Suggan kan äta när hon vill och behöver inte vänta på fasta mattider, vilket minskar den stress som grisarna annars upplever. Sven-Erik Johansson berättar att det är därför som vi inte hör några skrik, grisarna är ostressade. De får äta när de vill och de har det varmt och bra. Onekligen, utöver den trötta suggan, ser kultingarna ut att trivas.

31 dagar gammal – dags att flytta hemifrån

Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen
Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen

Nästa stopp blir hos kultingarna som är mellan 31 dagar och 70 dagar gamla. De bor tillsammans i en annan byggnad, och hålls inomhus för att inte frysa. Det blir ett roligt stopp på turen.

Här finns upp till 50 kultingar i en 100 kvardratsbox. De kan äta när de vill och har värmelampor som de kan värma sig under. De är dock inte intresserade av värmelamporna utan springer istället lekfullt omkring i en stil som mest påminner om ett knattelag i fotboll. Jag är ingen grisexpert men när jag ser dessa grisar upplever jag att de är glada och att de trivs!

När grisarna är mellan två och sex månader flyttar de in i gårdens mest nybyggda stallar. Där bor de i en box med cirka 20 andra grisar. Detta är grisarnas sista stationen på gården. Boxarna ser inte så spännande ut men grisarna äter när de vill, går ut på sin balkong när de vill och på sommaren kan de till och med duscha när de vill! Även här upplever jag att grisarna ser både nyfikna och glada ut.

Forskningsfynd används i designen av stallarna

Sven-Erik Johansson berättar några förvånande saker om grisen. Det ena är att de ogillar att stå i stark sol

Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen
Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen

eftersom de har ett svagt pigment och saknar skyddande hår. För att skydda sig brukade grisarna rulla sig i lera men eftersom grisen också är väldigt renlig av sig har Nibbe gård sett att de föredrar en svalkande vattendusch och skugga och har designat stallarna efter dessa forskningsfynd.

Inte en enda dålig dag

Vid sex månaders ålder är det dags för grisarnas resa till slakteriet i Skövde.

-Så grisarna har bara en dålig dag? undrar jag.

-Nä, de har inte ens en dålig dag, svarar Sven-Erik Johansson och förklarar att grisarna går helt ostressade in i lastbilen och att de snabbt somnar under färden. De känner sig trygga och är hela tiden tillsammans med sina syskon. Väl framme vid slakteriet leds de lugnt in i en en-gris-hiss där de sövs av koldioxid innan själva slakten.

Under sin levnadstid separeras aldrig grisen från sina syskon.

Suggorna i väntan

Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen
Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen

Den sista byggnad vi besöker är en klassisk, faluröd lada. Det är en av de vackraste platser jag varit på och luften därinne är frisk och sval, fåglarna kvittrar bland takstolarna och de glest sittande väggplankorna släpper in ett härligt mönstrat dagsljus. Suggorna bor här under sin 3 månader långa dräktighet och ser otroligt harmoniska ut.

De kan välja att gå ut på den egna gårdsplanen eller stanna inne i den halmfyllda ladan. Ladan är designad så att suggorna ska kunna röra sig fritt och få motion under dräktigheten.

Idag är vädret tråkigt och de flesta väljer att stanna inne och burra ner sig i det tjocka lagret med halm. Några nyfikna kommer fram och hälsar! Det är först när vi går ut för att titta på gårdsplanen i betong som de av ren nyfikenhet följer med oss ut!

Nibblegrisens mat

Nibble gård odlar 90% av grisarnas föda själva. Maten består av grovfoder (hö), örter som kamomill, kärringtand och kattfot men även ärtor, åkerböna, linnfrökakor, rapsfrön och spannmål. De sista tio procenten av födan består av olika näringstillskott.

Nibble ekodynamisk uppfödning jämfört med ekologiskt märkt uppfödning

KRAV-logon

I Sverige finns flera olika sorters hållbar märkning av mat och den som är svårast att leva upp till är KRAV. En annan är EU-s ekologiska märkning, oftast är något lättare.

Några exempel på ekologiska krav, som Nibble följer: Grisen ska kunna gå ut året runt. Grisen ska alltid kunna böka. Om det är varmt ute ska grisen kunna svalka sig. Gårdens självförsörjning på foder ska vara minst 50% (Nibble har 90%). Grisen ska ha fri tillgång till ströbädd och ska inte rutinmässigt ges förebyggande behandling med tex antibiotika.

EU-ekologisk märkning.
EU-ekologisk märkning.

Vid kastrering av galtar ska både bedövning och smärtstillande

medel ges.

Nibble gård har valt att avvika från några ekokrav och Sven-Erik Johansson förklarar varför

  • Enligt ekoriktlinjer ska grisarna få gå ute och beta på sommaren och ha stora ytor att röra sig på.
    På Nibble får inte grisarna den möjligheten och Sven-Erik förklarar gårdens val genom att förklara människan sedan 100-tals år har vant grisarna vid ett liv inomhus och att grisarna pigment inte klarar av stark sol. De gillar inte att rulla sig i lera. Därför har djuren möjlighet att gå ut men de har alltid möjlighet att gå in och på sommaren kan de duscha när de vill.
  • Enligt dagens ekoriktlinjer ska suggorna kunna bygga sitt eget bo. På Nibble anser man att mängden halm i  bobygget riskerar att kultingarna ”tappas bort” och liggs ihjäl. Istället ger man suggorna tillräckligt med halm för att kunna bädda ner sig och en värmelampa som ersättning till boet.
  • Ytterligare ekologiska krav säger att grisen ska få ekologiskt foder som odlats utan kemiska
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen

    bekämpningsmedel. Nibble gård vill att både växter och djur ska vara friska och må bra och därför används bekämpningsmedel vid behov men inte rutinmässigt och grisarna vaccineras för att undvika sjukdomar men ges inte rutinmässigt antibiotika.

Olika uppfattningar om uppfödningsmetoder

Jag förstår att det finns uppfattningar om vilka tillvägagångssätt som är accepterade inom den svenska djuruppfödningen, allt från ”det vanliga” till strikt ekologiskt enligt svenska officiella riktlinjer. Nibble gård säger sig ha valt en tredje väg där de forskar på områden som andra inte alltid tänkt på och där respekt för djuren, det naturliga kretsloppet och ekonomi är självklara aspekter. 

Min dag på Nibble gård går mot sitt slut och vi passerar silon där den egenodlade djurmaten förvaras och sedan gårdshuset där lufttorkade skinkor och salami hänger. På sommaren öppnar Nibble gården för besökande – något att rekommendera för stadsbor som vill lära sig mer!

Jag sammanfattar min dag här som lärorik och full med glada och nyfikna grisar.
Det har för mig blivit självklart att om vi fortsätter att äta kött, även i framtiden, så bör varje gård föda upp glada djur.

Vill du läsa mer om framtidens mat, läs om skyskraporna där stadsbor ska odla sina grönsaker!

20160406_115852

Låt Tellus Think Tank notifiera dig när nästa artikel är tillgänglig…

TellusThinkTank
Tellus Think Tank

 

 

Australiens hållbara befolkningsmängd Nr021

I början av 2016 nådde Australien en befolkningsmängd på 24 miljoner invånare vilket skapade en hel del oro. Varför är denna befolkningsmängd ett problem? Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa eller Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför gnyr då Australien över ynka 24 miljoner invånare?

Text: Domi. Omslagsfotografi: Hanna Isabelle Sjöberg. Artikelfotografier: Annika Hals Molnar & Hanna Isabelle Sjöberg

Tellus Think Tank söker normalt dela hållbara händelser eller idéer runt om jorden för att kunna sprida dess så fler individer och samhällen får kännedom om möjliga hållbara vägar framåt. Vi kontakt med Sandra Kanck, President för organisationen Sustainable Population Australia (SPA) och gjorde en on-line intervju som visade sig vara väldigt upplysande och intressant.

Intervju med Sandra Kanck visar på utmaningar, några fortfarande utan lösning och som förhoppningsvis åtminstone kan vara inspirerande för andra problemlösare. Låt oss hoppas att denna artikel, genom att belysa problemområdet med bland annat Australiens växande befolkningsmängd, bidrar till att aktivera än fler i att hitta och genomföra de lösningar som behövs.

Läs mer: Jordens växande befolkning

Sandra Kanck, Ordförande i Sustainable Population Australia (SPA), Mars 2016.

Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA, handlar om Australiens växande befolkningsmängd. Foto: SPA
Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA. Foto: SPA

Sandra, var växte du upp och vad tog dig dit du är idag?

Sandra Kanck:
Jag växte upp I Broken Hill som är en lantlig stad mitt i den australiska vildmarken och var äldst av sju barn. Jag lärde mig i en tidig ålder att mina skolkamrater, som alla kom från familjer med färre barn, hade mer pengar så de kunde leva bättre än vi. I 20-års ålder blev jag engagerad i nej till kärnkraft rörelsen och sedan dess har jag varit aktiv i olika freds- och miljörörelser innan jag landade i SPA.

Hur var din koppling till naturen som ung? Vilka minnen har du kvar än idag?

Sandra Kanck:
Broken Hill hade 30,000 invånare och omgivningarna runt staden bestod av ett väldigt torrt landskap där vi

Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

ofta fann både känguruer och emuer intill stadsgränsen. Det torra klimatet gjorde att vi tidvis drabbades av häftiga sandstormar och jag fick därför tidigt lära mig hur jag kunde spara och inte slösa med vatten.

Du är ordförande för organisationen Sustainable Population Australia (SPA). Vilken typ av organisation är SPA och vad vill SPA uppnå?

Sandra Kanck:
SPA bildades nästan 30 år sedan. Vi är inte ett politiskt parti men många av våra SPAs målmedlemmar är aktiva i åtminstone sju olika australiska politiska partier  till min kännedom.
Vi står  registrerade hos den australiska federala regeringen som en miljöorganisation vilket gör att vi kan ta emot donationer och att våra donatorer får skattelättnader för gåvosumman.

SPAs vision (se det engelska orginalet i textrutan) är en att uppnå en relation mellan mänskligheten och naturen som säkerställer att:
-Integritet och hållbarhet i Jordens support system till allt och alla som lever här.
-Fortsatt evolution av naturliga livssystem.
-Hälsa och välbefinnande för varenda person i en hållbar befolkningsmängd.

"<yoastmark

SPAs mission är att etablera Australien som en global modell för, och bistå andra nationer i deras strävan att upprätta, en hållbart, livsuppehållande ekosystem där bevarande av artrikedom och människors hälsa och välbefinnande står i fokus. Vi vill uppnå detta genom att påverka den offentliga debatten och politiken med särskild tonvikt på befolkningens storlek.

Hur kom det sig att du blev engagerad i SPA?

Sandra Kanck:
Det var Senator John Coulter som anställde mig. Vi arbetade tillsammans i ”The Conservation Council of South Australia” innan han blev invald i Riksdagen. Han gav mig en medlemsansökan till SPA.

Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa och Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför oroar sig SPA och andra i Australien sig för att den australiska befolkningen vuxit till 24 miljoner invånare? Australien är väldigt glest befolkat i jämförelse.

Sandra Kanck:
Australien landmassa är relativt stor men den australiska naturens begränsningar är också relativt omfattande i jämförelse med Europa, USA och Kina:

Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
  • Endast sex procent av Australiens landmassa är lämplig jordbruksmark och på dessa aktuella ytor sprids dessutom den urbana stadsutvecklingen som en följd av landets växande befolkningsmängd.
  • Klimatet i Australien är generellt sätt torrt till halvtorrt vilket dessutom kommer att förvärras ytterligare med de fortsatta klimatförändringarna.
  • Landets genomsnittliga höjd över havet är 330 meter, vilket innebär att det endast finns endast ett fåtal områden där snön faller och sedan smälter.
  • Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar
    Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar

    Öknar dominerar geografin i centrala Australien där torkan är norm och drickvattenkällorna är få.

  • Geologiskt sett har det inte skett några större förändringar i årtusenden (exempelvis landhöjningar efter inlandsisar) och konsekvensen är mycket infertila jordar med tunna jordlager på högst 7 cm i torra områden.
  • Australiens infertila marker har dessutom överbetats av arter som människan har introducerat där Katter, kaniner, rävar och sockerrörspaddor har haft en förödande effekt på Australiens naturliga djurliv.

Så Australien har ett väldigt torrt klimat, har det inte alltid varit så?

Jo, torrt klimat är normen för den största delen av Australien men extrema

Lake Menindee år 2016, sjön låg vid det gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck
Lake Menindee år 2016, sjön låg vid de gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck

torrperioder brukade infalla var tjugonde år och idag har vi extrema torrperioder under sex av tio år.

Australien hade normalt också översvämningar med jämna mellanrum, var femte till var sjunde år, men nu infaller dessa översvämningar endast var fjortonde år.

Australiens största flod, the Murray-Darling Basin, är egentligen ett flodsystem bestående av 23 bäckar eller strömmar, enligt europeisk beskrivning. Även om ”the Basin” och dess bifloder är sprida över en sjundedel av den Australiska kontinenten så är den årliga genomströmningen av vatten mindre än vad som flyter genom Amazonfloden på en dag. 94 procent av det regn som faller i ”the Basin” avdunstar och ändå hämtar 40 procent av den Australiska jordbruksproduktionen sitt vatten från vattendraget.

River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA
River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA

Australiensarna är väldigt beroende av Murray-Darling flodsystemet och då är det extra oroande att CSIRO (en av Australiens största naturvetenskapliga, forskningsorganisationer) förutser en försämring av läget. CSIRO förutser 70 procent minskade regnmängder vid år 2070 med anledning av de fortsatta klimatförändringarna.

Ett ytterligare vattenproblem

Ett ytterligare exempel på vattenproblem i dagens Australien, är att den minskade vattenmängden och det varmare klimatet ökar mängden algblomning i den 400 kilometer långa floden Murray. Algblomningen gör vattnet giftigt och odrickbart både för människor och djur. Normalt försvinner algblomningen när svalare väder sveper in men numera infaller det svalare vädret mer sällan och algblomningen slår oftare till och då mer omfattande och under längre perioder.

Ytterligare vattenproblem finns i Australiens mest södra delstat, Tasmanien, som länge har stoltserat med att vara självförsörjande med elektricitet skapad av hydro-elektriska anläggningar. De har nu hamnat i en el-kris då dammarna som föder elverken med vatten endast står fyllda till 17 procent av sin kapacitet.

Vad är roten till problemen i Australien, är det endast den växande befolkningsmängden?

Sandra Kanck:

Växande befolkningsmängd - Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

I grunden är Australiens ekosystem väldigt känsligt och kan inte nära en befolkningsmängd på över 23 miljoner människor, enligt Australiska Vetenskaps Akademin (The Australian Academy of Science). Andra beräkningar att maxantalet för en hållbar australiensisk befolkning ligger runt sju miljoner invånare. Oavsett vilken av dessa siffror som är korrekt så har Australiens befolkning precis nått 24 miljoner – och vi har passerat landets gräns för en hållbar befolkning.

 

Vilken är den huvudsakliga orsaken till Australiens befolkningstillväxt?

 

Sandra Kanck:
Australiska regeringar har i över ett århundrade aktivt förespråkat en växande befolkningsmängd och då speciellt genom att öka invandringen. Fram tills nyligen var invandringen orsak till 60 % av befolkningstillväxten men sedan två år har födslarna i landet ökat och står nu för 45 % av befolkningstillväxten, till följd av en relativt ny policy vid namn ”Baby Bonus”.

Vad händer om Australien fortsätter växa som prognosticerat, till 33

Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att översvämmas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att övertas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

miljoner invånare vid år 2050? Vilka direkta- och indirekta problem för en sådan växande befolkningsmängd med sig?

Sandra Kanck:
Problem som är direkt kopplade till en växande befolkning är:

  • En ökad efterfrågan på vatten och sjunkande grundvattennivåer som leder till minskade flöden i stora floder och mer omfattande algblomning.
  • Ett ökat behov av livsmedelsproduktion, ett minskat fiskbestånd.
  • Ännu större brister i infrastrukturen som t.ex. en brist på billiga bostäder och enorma problem i avfallshanteringen.
  • Inträngning av saltvatten i flodmynningar och floder.
  • Mer trafik och urbana trafikstockningar med tillhörande minskning av luftkvaliteten, ökad efterfrågan på bränsle.
  • En minskning av öppna ytor och livsmiljö för den naturliga och biologiska mångfalden och ett ökat urban utträngning av befintliga jordbruksmarker.

Indirekt får vi än mer bristande underhåll av infrastruktur, social dysfunktion och politisk instabilitet i samband med ekonomiska ojämlikheter och även möjliga rasmotsättningar.

Vad kommer Australien att behöva göra för att hantera följdproblemen av den växande befolkningen?

Sandra Kanck:

Fortsatt tillväxt och urbanisering riskerar att sprida sig på de 6 procent av odlingsbar Australisk mark. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Fortsatt tillväxt av befolkningsmängden och urbanisering riskerar att ta de 6 procent av den australiska marken som är odlingsbar i anspråk. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

 

Näringslivslobbyn har övertygat Australiens två största partier att tillväxt är en bra sak och därför ser de inte de kommande problem, och jobbar inte heller med lösningar.

Vad skulle SPA vilja se hända i dagsläget, 2016?

Sandra Kanck:
Det första steget måste vara att regeringen förstår och bekräftar att den nuvarande befolkningsökningen kommer att bli ett stort problem för Australien i framtiden. Tills det händer är ett samtal om vad som behöver göras näst intill omöjligt.

Enligt visa är SPA en rasistisk organisation, vad är din respons?

Sandra Kanck:
Jag skulle säga att de talar nonsens. SPA har konsekvent krävt en betydande ökning av Australiens humanitära (flykting) immigration, dock behöver övrig invandring minskas. Dagens flyktingar kommer i allmänhet från politiskt instabila områden i Mellanöstern och Afrika. Om vi var rasistiska skulle vi snarare vilja stänga möjligheten till invandring från dessa grupper snarare än som vi gör nu uppmuntra en ökning från dessa.

Om den globala uppvärmningen fortsätter har det förutspåtts att en omfattande rörlighet bland människor och folk över hela världen skulle bli verklighet då många kommer att vara på jakt efter bättre levnadsvillkor med färskvatten etc. Om den globala uppvärmningen fortsätter folk skulle vara på väg till eller från Australien, tror du?

Sandra Kanck:

Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.
Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.

Ledarna för vissa ö-nationer i Mikronesien* har redan antytt att de kommer att vilja flytta till Australien. På klimatförhandlingarna COP-21 i Paris i december 2015 meddelade den australiska regeringen att de har tilldelade en miljard dollar till de Mikronesiska nationerna för att mitigera följderna från klimatförändringarna. Regeringen tror antagligen att dessa aktiviteter kommer att minska önskan att emigrera. Den enda andra val som folket på de Mikronesiska befolkningarna har är att flytta till Nya Zeeland eftersom jag inte förväntar mig att de kommer att vilja flytta till ett annat utvecklingsland som Papua Nya Guinea.

* Not: Ett exempel på en Mikronesisk Nation med problem på grund av den globala uppvärmningen är Tuvalu, vars befolkning minskar drastiskt då invånarna emigrerar för att undvika de ökande klimat effekter sådana stigande havsnivåer, cykloner och höga vågor. De högsta markområdena på öarna ligger 4 meter över havet.

Vill du dela dina tankar kring vad övriga världen borde göra för att hantera: Jordens globala växande befolkningsmängd och den ökade folkvandringen, då levernet i vissa regioner försvåras som en direkt följd av att den globala uppvärmningen och dess klimatförändringar?

Sandra Kanck:
I BBC-dokumentären How Many People Can Live on Planet Earth? säger Sir David

En tidig version av Plantagons vertikala växthus. Bild: Plantagon
Läs mer om vertikala växthus…en av teknologierna som skulle kunna hjälpa oss att leva mer hållbart.

Attenborough:

-Mänskligheten måste snarast minska sin påverkan på planet Jorden, och vi har tre sätt att tillgå: Vi kan minska vår konsumtion, ändra vår teknik * och vi kan minska befolkningstillväxten. Vi behöver antagligen tillgå alla tre.

 

Jag tycker det säger allt, frågan är hur man får regeringar acceptera detta och agera därefter.

*3 artiklar om teknologi och livsstilar som kan öka hållbarheten i våra liv:
Vertikala växthus    Framtidens bilar och trafik   Tiny Homes

SPA försöker påverka den australiska regeringen till att omdirigera mer av biståndsbudgeten till familjeplanering och preventivmedel. Vi anser att det inte finns

Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar
Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar

någonting viktigare än att direkt ge denna speciella form av bistånd till de miljontals kvinnor i utvecklingsländer som söker den.

Även om SPA håller med de hjälporganisationer som vill prioritera utbildning för kvinnor och flickor, så anser vi metoderna de väljer tar för lång tid. Det kommer att krävas minst en generation för att få till stånd de nödvändiga förändringarna för att stabilisera populationen, medan preventivmedel och familjeplanering nästan omedelbart stödjer kvinnor.
Miljöflyktingar redovisas inte i flyktingkonventionen och det borde FN rätta till. Utan detta erkännande kommer medlemsländerna inte har någon skyldighet att ta emot miljöflyktingar.
*Läs Tellus Think Tanks artiklar om teknologi som kan öka hållbarheten på jorden: Växthus I skyskrapor LINK, Framtidens transportsystem LINK.

Ser du något ljus i tunneln? Vad kan vi hoppas på framåt och vad kan vi

Växande befolkningsmängd - finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

globalt göra för att öka möjligheten av att få till en livsstil i harmoni med naturen?

Sandra Kanck:
SPA’s medlemmar är mycket pessimistiska i sin syn på framtiden. Vi ser en Malthusiansk framtid framför oss då mängden indikatorer om kollaps sammanfaller i tiden – befolkningsökningen, klimatförändringar, peak oil (plus andra resurser) och ekonomisk instabilitet – och en mycket dålig framförhållning från Jordens regeringar.

Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

Ernest Callenbach som är en amerikansk miljörättskämpe skriver om fyra ekologiska krafter: ” Allt är sammankopplat. Allting rör sig i någon riktning. Det finns inte något som heter en gratis lunch. Naturen får sista ordet.”

Naturen kommer att hävda sig och när den gör det kommer vi inte ha mycket att säga till om och bör inte räkna med att det kommer att bli lätt att anpassa sig.

 

 

 

 

Tellus Think Tank tackar Sandra Kanck för insikterna i de utmaningar som Australien

Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank.
Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

står inför med sin växande befolkningsmängd och hur landet är sammanbundet med utmaningarna i både Mikronesien och resten av Jorden.

Tellus Think Tank har siktet inställt på en hållbar framtid. Vi hoppas att få se fler lösningar som hjälper oss hantera jordens växande befolkningmängd. Har du några idéer eller hållbara exempel som du vill dela, ta gärna kontakt med oss!

Nästa artikel: Vi träffar en svensk djuruppfödare och bonde som under 50 års tid har bedrivit ett ”ekodynamiskt” jordbruk! Klicka här om du vill bli notifierad…

 

Tänk dig 100 självkörande Volvobilar på vägarna inom kort Nr020

 

Självkörande bilar – varför bryr sig Tellus Think Tank, rädda-världen-wannabe, om framtidens fordon? Dagens trafik förorenar luften och medför bullrar. Dessutom står trafiken för stora mängder koldioxidutsläpp och begränsar livet i samhället på många sätt.

Tellus Think Tank blickar därför mot framtiden med förhoppning om att utvecklingen av trafik och fordon bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi besöker Göteborg, som är framtiden på spåret och snart har 100 självkörande bilar på vägarna!

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Mer inspiration om hållbara förflyttning av liv och samhällen hittar du här…  

Självkörande bilar – varför är de intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv? 

En självkörande bil kan för vissa uppfattas som främmande och skrämmande medan andra ser något inspirerande och spännande!

Föreställ dig några av dess framtida scenarier om hur framtidens fordon- och transporter, bestående enkom av självkörande fordon, skulle kunna påverka ditt liv:

Scenario 1

Klockan är 08.00 och du gör dig redo för att åka till jobbet. Du ber ditt smarta armband om att ordna transporten till jobbet och berättar att du åker själv och önskar att åka den största delen av vägen med det billiga och bekväma pendeltåget.
Det centrala trafiksystemet skickar ett meddelande att en självkörande taxi, för en passagerare, väntar utanför din dörr inom två

I framtiden parkerar inte de självstyrande bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen
I framtiden parkerar inte bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen

minuter. Du anländer vid pendeltågsstationen med några minuters marginal innan tåget tar dig till innerstaden och du kommer till jobbet i tid. Resekostnaden dras från ditt konto. När du steg ur taxin vid avstigningszonen vid pendelstationen skickade det centrala trafiksystemet bilen direkt till nästa kund. Det finns inga längre några synliga parkeringsplatser vid tågstationen men du känner ingen oro över det eftersom du och din partner blir upplockade av en självkörande taxi när ni anländer tillsammans med tåget ikväll.

Scenario 2

Dina 12 åriga tvillingar och fyra andra barn i grannskapet har fotbollsträning några mil bort denna afton. De skickar efter en

I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen
I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen

självkörande, elektrisk minibuss som hämtar alla hemma och så att de kan åka till  träningen tillsammans.

Scenario 3

Du och din familj, bestående av fem personer, ska besöka dina föräldrar som bor två timmar bort. Den självkörande elektriska taxin kör er snabbare och säkrare, med  väldigt lite utsläpp, till er destination. Den ansluter sig till en bilkonvoj på motorvägen för självkörande bilar. Ni upplever att det går väldigt snabbt, kanske för att ni har så roligt när ni alla fyra spelar monopol under resan.

Scenario 4

Gatornas vägskyltar togs ner för flera år sedan. Skyltarna behövs inte eftersom den självkörande trafiken navigerar genom uppkoppling mot det centrala trafiksystemet. Det står inga bilar parkerade på gatorna. Din kommun för diskussioner om vad gatornas överkapacitet kan användas till.  Kanske urbana odlingar, ett nytt sportfält eller fler bostadshus?
Kanske kan alla tre idéer kan bli verklighet?  

Scenario 5

Jämfört med de självkörande taxibilarna är det ännu billigare att färdas via det självkörande elektriska linjebussnätet. Bussarna är snabba och väldigt säkra. Även om det regnar idag så tycker du att den fem minuter långa promenaden till inomhusbusstationen är ok. Bussarna går ofta och du behöver sällan vänta länge. Du njuter av den tysta färden ner till matbutiken eller till vännen några kilometer bort.

Scenario 6

Du vågar skicka din femåring för att låna en kopp socker till bullbaket till grannen på andra sidan gatan. Gatan är trygg och om ett självkörande fordon skulle passera så har det full koll på att ditt barn är ute och går. Före middagen kommer dina barn att vara ute och cykla på gatorna tillsammans med de övriga barnen i grannskapet.

Scenario 7

Trafiken är tyst och ren. Du står på tå och gluttar över staketet längs ner i trädgården.  Som alltid blir du förvånad över att se

Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen
Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen


100-tals fordon passera varje minut. De hörs knappt och oftast glömmer du att de ens finns där. Du sover ofta med fönstren öppna för att få in ren luft och vaknar endast till ljudet av fåglarnas sång.  

Vi på Tellus Think Tank hoppas att dessa scenarier ger en insikt i hur viktiga elektriska och självkörande bilar och utvecklingen av framtidens transportsystem kommer att vara. Scenarierna visar varför vi är intresserade av framtidens trafik, eftersom den kan ändra hur vi lever våra liv.

Vad görs då för att förflytta samhället mot framtidens fordon och transportsystem?

Är fordons industrin på spåret mot framtidens trafik?

Ökning i försäljning av självstyrande bilar kan på sikt komma att minska bilindustrins omfattning. Bland annat är det därför som biltillverkarna är måna om att vara först i ledet när det gäller att utveckla självkörande fordon. De som saluförs först kan bli de som säljs mest och som möjligen tar en stor kaka av den framtida bilmarknaden.

Många har hört och läst om Google som testar självkörande bilar i Mountain View i Kalifornien, en ort med härligt milt väder. I mina egna undersökningar på nätet förstår jag att Google även utför tester i ytterligare två amerikanska orter. Den andra orten är det mycket varmare Austin i Texas. Den tredje orten är Kirkland som är en förort till det regniga och snöiga Seattle i delstaten Washington.

London och Google cars

Du har kanske även läst att Storbritannien bett Google om att få testa de självkörande Google bilarna på London’s gator?

Exakt hur Google planerar att kommersialisera sina självstyrande bilar är inte klart idag men nyligen rekryterades John Krafcik, tidigare VD på Hyundai och True Car och som kallats en “bilkille”, som VD till Google Cars.

Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars
Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars

Jag vänder mig till Volvo Cars eftersom de planerar riktiga kundtester av sina kommande självstyrande bilar, på riktiga vägar. Hundra kunder ska köra hundra bilar runt vägarna i Göteborg under 3 år. Syftet är att samla statistik och bevis på att självstyrande bilar fungerar även i verklig trafik.

Roligt jobb

Om man tar de sju scenarierna i beaktande så har möjligen Marcus Rothoff en av de roligaste jobben i världen.  Han är Direktör för Volvos program för självstyrande bilar och ansvarig för införandet av de självstyrande bilarna. Dessutom är han projektledare för DriveMe projektet.  Marcus Rothoff ler och nickar ödmjukt när han säger att det är väldigt inspirerande att få arbeta inom detta område som kan ändra det framtida sättet vi lever på.

Enligt Marcus Rothoff så ligger många biltillverkare i startgroparna med utvecklingen av självstyrande bilar och han nämner några: Audi, Volkswagen, Hyundai, Mercedes, BMW, Tesla, Nissan, Toyota, Renault, Ford, GM.

Självstryande Apple bilar

Nätrykten antyder att Apple också har börjat titta på området, eftersom de anställer 1000 ingenjörer inom självstyrande bilar, men ingen vet ännu exakt vad de planerar.

De sju scenarierna ovan, där alla fordon i trafiken är fullt självstyrande, ligger fortfarande långt fram i tiden. Hur långt kommer marknadens första generationen av självkörande bilar att nå?

DriveMe, där självstyrande bilar ska testas på gatorna kring Göteborg, är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars, Autoliv, Göteborgs stad, Vägverket and Chalmers.

Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad
Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad

DriveMe testet är unikt säger Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs stad, eftersom samarbete sker över gränserna för det som han kallar akademia, industri och samhälle.

Marcus Rothoff är även projektledare för DriveMe-projektet och planerna under 2017 att utrusta 100 kunder i Göteborgsregionen med 100 självstyrande bilar.

-Göteborgs stad deltar i DriveMe projektet eftersom vi önskar kunna minska mängden bilar som har tagit över stadskärnan, säger Lars-Bertil Ekman.

Vi vill finna bättre parkeringslösningar för staden och få bort bilar från allmänna platser som gator och torg så att det finns mer plats för cyklister och gångtrafikanter vilket i sin tur livar upp staden!

 

Läs mer om denna urban trend: Stockholm vänder på trafikpyramiden.

Mer Urbana förbättringar med självstyrande fordon

Lars-Bertil säger att det fortfarande ska finnas plats för bilar i stadskärnan men att anpassningar av parkeringsutrymme skulle kunna ske efter de självstyrande bilarnas förutsättningar. Självstyrande bilar kan ju parkera själva och därför packas tätare i ett parkeringshus eftersom föraren inte behöver stiga ur bilen just där, takhöjden kan vara lägre och behöver inte vara anpassade efter den mänskliga ståhöjden, belysningen kan minskas eller tas bort och parkeringshuset behöver inte finnas ovan mark eller ens mitt i stadskärnan eftersom de sällan eller aldrig kommer att gästas av någon person.

Lars-Bertils parkeringsvision för staden ligger dock fortfarande långt bort, speciellt eftersom DriveMe projektet initialt inte kommer

Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen
Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen

att låta bilarna åka självstyrda i centrum utan snarare på motorvägarna runt staden.

Volvo Cars frågades sina kunder vilken del av körupplevelsen som de gillade minst och skulle önska slippa. Det nästan enhälliga svaret var pendlingstrafiken, ofta i köer, till och från jobbet.  DriveMe projektet fokuserar därför sina första försök med självkörande bilar på motorvägar så att förarna kan syssla med annat när de är på väg till eller från jobbet.

Marcus Rothoff och jag fördjupar oss i vad som händer när en person ska lämna ifrån sig kontrollen över bilen till … bilen. Marcus Rothoff säger att det måste vara väldigt tydligt vem som är i kontroll och att det inte får förekomma någon osäkerhet över vem som kör, antingen är det bilen eller så är det människan.  Den största risken verkar ligger i momentet då kontrollen över bilen ska lämnas fram och tillbaka mellan människan och bilen.

Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen
Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen

Marcus Rothoff beskriver ett morgon scenario

Du hoppar in i din Volvo och informerar navigatorutrustning om önskad destination och så manövrerar du själv bilen upp på motorvägen – där ber du bilen att ta över kontrollen. Bilen utvärderar om förutsättningarna är tillräckligt bra för att ta över kontrollen, bland annat kontrolleras vädret, om några trafikincidenter har rapporterats och om vägen som ni åker på är utrustad med en skyddande barriär mot den mötande trafiken. Sedan tar bilen över kontrollen över färden och informerar dig om att den vill ge tillbaka kontrollen till dig om 8 minuter, vilket kommer att ge dig två minuters marginal innan du behöver köra av motorvägen vid avfarten närmast din arbetsplats. Under de åtta minuterna hinner du jobba lite på datorn och skicka några email och är redo att ta tillbaka kontrollen när bilen säger till.”

Jag frågar Marcus Rothoff vad som händer om föraren inte tar över när bilen ber om det och lär mig att bilen då går in i “säkert läge”. Det innebär att bilen kör er av motorvägen och till den närmsta säkra parkeringsplatsen den kan hitta så att du kan ta tillbaka kontrollen när det passar dig. Detta ger dig tid att skicka dina email eller

Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars
Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars

avsluta ditt telefonsamtal.

Volvos första självstyrande bil

Volvos första självstyrande bil blir en Ladd-Hybrid med 40 kilometers batteriräckvidd, i övrigt drivs bilen på bensin. Marcus Rothoff berättar att de flesta har sin arbetsplats inom 4 mil från hemmet. Det kommer att bli möjligt att välja när man vill att bilen går på batteri eller drivs på bensin. Alla Volvo bilar är, sedan några år tillbaka, utrustade med en bensinsnålare fyra cylinders motor, jämfört med en åtta cylinders motor. Bilfabrikanten har vunnit en mängd priser med dessa så som “Årets SUV” i USA, 2015.

Göteborgsförsöket, där Volvo lånar ut 100 självstyrande bilar till 100 riktiga kunder på riktiga vägar, påbörjas under 2017. Marcus Rothoff säger att det är viktigt att de 100 testförarna använder bilarna på olika sätt men ändå att de kör mycket så att DriveMe projektet kan samla så mycket data som möjligt

Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars
Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars

under perioden. Google Cars kommunicerar att de redan har 1 million “miles” av testdata – dock inte med riktiga kunder.

Fram till att DriveMe bilarna kör ut på vägarna med riktiga kunder fokuserar Volvo på att utveckla den säkraste självstyrande bilen som möjligt. Själva DriveMe testerna anses vara en period då projektet samlar bevis för att bilen verkligen är så säker som man har anledning att tro.

-Vi hoppas att kunna ha de första självstyrande bilarna i handeln från 2020, säger Marcus Rothoff! Det kan tilläggas att år 2020 också är det år som Volvo har satt en nollvision för dödliga olyckor i en Volvobil. Låt oss hoppas att Volvo lyckas med det!

Tvärvetenskapligt trafiksystem

När man talar om den framtida utvecklingen inom en mängd olika områden så blir det

Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen

tydligt att genom att hämta kunskap från många olika ämnesområden så når vi ofta mycket längre än vad vi hade gjort annars – framtidens utveckling kommer ökande att vara tvärvetenskaplig – läs även artiklarna om Plantagon och deras 17 våningar höga växthus.

När självkörande bilar introduceras i trafiken kommer de inte bara vara självstyrda utan även vara uppkopplade mot ett centralt trafiksystem.

Utvecklingen av självstyrande bilar och centrala trafiksystem som ska guida trafiken kommer att ha en kunskapsmässig bas i en mängd ämnen. Några av dessa är teknisk utveckling, digital utveckling, mänsklig psykologi, interaktion mellan dator och människa, artificiell intelligens, samhällsutveckling, trafikstatistik, incident- och olycksstatistik, säkerhet och juridiska system. 

Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv, Chalmers och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Bilden visar Bus Rapid Transfer tester i centrala Göteborg. Foto: AnnVixen

Introduktionen av självstyrande bilar och framtidens centrala trafiksystem lovar att bli ett komplext verksamhetsområde. Komplexiteten är ett gott argument för att dessa system inte ska utvecklas bara av biltillverkare, eller bara av män för den delen (som ofta är fallet idag).  

Utmaningar vid införande av självstyrande

Det mest utmanande vid införandet av självstyrande fordon blir sannolikt att samhället behöver koordinera två trafiksystem parallellt. Det ena läget är det fullt manuella systemet som vi har idag och det andra är systemet med fullt självstyrande och uppkopplade bilar.

I den nuvarande trafiken manövrerar människor själva sina bilar med hjälp av trafikskyltar etc. Parallellt introduceras inom kort de självstyrande bilarna i trafiken – som egentligen inte behöver stöd från trafikskyltar utan skulle ha kunnat klara sig utmärkt på information från de centrala trafiksystemen.

Under en period måste de  kunna hantera information både från det centrala trafiksystemet och från trafikskyltar. Dubbla system innebär dubbla kostnader under en period. Trafiksystemen lär bli dyrare innan de blir billigare. Förhoppningen är att övergången till ett fullt självstyrande system kan gå snabbt så att “det gamla systemet” med manuellt körda bilar kan utgå.   

DriveMe-projektet

DriveMe projektet är, som Lars-Bertil Ekman berättar, unikt eftersom många parter samarbetar i utvecklingen av framtidens trafiksystem för Volvos självstyrande bilar. Vägverket, en av DriveMe projektets parter, är involverad i ytterligare projekt så som en svensk nationell utredning och ett internationellt samarbete med andra länders myndigheter. Syfte är att lägga grunderna för framtida internationella trafik-riktlinjer för självstyrande bilar.

Se Volvos film om en färd med självkörande bil här.

Även Chalmers tekniska högskola är involverad i DriveMe projektet genom att bedriva ett tjugotal underprojekt. Projekten har tydliga leveranser, anpassade i storlek efter universitetets doktorandprogram.  

Vi har tidigare sett att samarbete mellan samhälle, industri och akademiska institutioner kan vara en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av en industri eller region- läs Tellus Think Tanks fyra artiklar om Newcastle upon Tyne  – vilket får mig att vara övertygad om att Volvo DriveMe projektet lägger några väldigt viktiga byggstenar i grunden till framtidens trafiksystem!

Nästa artikel: Tellus Think Tank pratar ekologisk mat med en passionerad grisuppfödare som tänker nytt, intressant för dig som är intresserad av vad du äter!
Klicka här för att bli notifierad när Tellus Think Tank publicerar nästa artikel där vi undersöker inspirerande hållbara händelser runt jorden.

Tellus Think Tank
TellusThinkTank.se

 

Komposten: Den urbana odlingens svarta guld

Komposten: Det finns en mängd saker som vi idag kan göra för att leva mer hållbart. Vi kan använda solenergi för att värma våra hem, köra hybridbilar, återanvända saker och även bo i små hus på hjul!
I den här artikeln berättar Texasbon John Morphis, grundare av Backyard-Eden.com, hur komposten kan användas i våra hushåll. Komposten är ett område som vi ofta glömmer bort när vi tänker hållbarhet!

Text: John Morphis. Foto: John Morphis & AnnVixen

En av de mest bortglömda sätten att leva “grönare” är att hålla sig med sin egen kompost. Det är ett enkelt sätt att förvandla hushålls- och trädgårdsavfall till något praktiskt användbart. Kompost i små mängder kan förändra ditt liv. Kompost i stora mängder kan förändra hela städer så låt oss fundera kring komposten en stund, vi tar det från början!

Vad är kompost?

Kompost innebär helt enkelt nedbrutet organiskt material som kan användas för att ge näring till andra växter.

Kompost är alltså nedbruten materia som förvandlas till jord och som sedan används för att förbättra växtförutsättningarna för andra växter i till exempel en trädgård. Det finns inget som är viktigare för en trädgårsmästare än kompost. Faktum är att man i trädgårdssammanhang anser kompost vara det “Svarta Guldet”. Komposten återladdar jorden med både nödvändiga näringsämnen och de mikrorganismer som behövs för att producera de allra läckraste frukterna och grönsakerna.

När en planta växer använder den näringsämn som den hittar i jorden. Tänk så här: du arbetar på ett kontor där du ibland använder kopiatorn och en dag funkar inte kopiatorn för att kopieringspappret är slut eftersom kollegor som tidigare har använt kopiatorn inte har har fyllt på. Plantor som använder näringsämnen i jorden kan betraktas på samma sätt. Om ingen återladdar jorden med näringsämnen kommer nästa säsongs plantor inte att frodas då jorden är dränerad på näringsämnen och de rätta mikroorganismerna. Genom att använda kompost kan vi dock återföra näringsämnen till vår jord.

Nästa vecka: Varför är framtidens trafik så viktig om vi vill leva mer hållbart? Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig?

Komposten – en av Jordens mest naturliga processer.

Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen
Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen

Under varje dag och år sker komposteringsprocessen naturligt över hela vår planet. På hösten ändrar löven färg och faller till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden.

Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till det översta lagret med jord som blir trädens mat. Denna toppjords kompost finner vi  i skogen och vi kallar den humus, mylla eller matjord.

Komposteringsprocessen och toppjorden hjälper träden att växa, jorden att hålla fukten och ger föda till de jordens naturliga mikroorganismer. Jag kallar detta system för livets cirkel eftersom alla delar arbetar tillsammans och alla delar frodas och växer!

På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen
På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen

Det fungerar så väl att vi försöker efterlikna skeendet i våra trädgårdar.

Back to Eden och  Hugelcultur metoderna, för att nämna några, använder bägge liknande koncept där man lägger olika typer av organiskt material i lager som sedan sakta bryts ner.

Kan jag kompostera?

Kan vi simulera den naturliga kompost processen i våra hem och trädgårdar?
Ja, definitivt och det är dessutom väldigt enkelt! Min fasta övertygelse är att varje hem borde hålla sig med sin egen kompost för att ge möjligheten att återföra näringsämnen till jorden eller våra krukväxter och på så vis ge tillbaka lite av det som vi fått från jorden.

Du kan använd samtliga grönsaksrester eller skal som blir över när du lagar mat samt även te-påsar, kaffesump, kaffefilter och bitar av papper. Löv och det klippta gräset från trädgården blir också bra ingredienser i en kompost.

Det finns saker som du ska undvika att lägga i en öppen kompost (utan lock), som tex kokad eller stekt mat, kött och mjölkprodukter då de kan locka till sig tex råttor.

Köksavfall till komposten - äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden
Köksavfall till komposten – äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden

Olika typer, metoder och ingredienser till din kompost

Att starta sin egen kompost är enklare än man tror. Det  finns ett par olika typer att välja mellan. Den typ av kompost som du väljer påverkas av sannolikt av vilket utrymme och vilka resurser du har tillgängliga samt vilka kompost ingredienser du har tillgång till. Oavsett vilket sätt du väljer så kommer din trädgård och dina blomkrukor att ha stor nytta av komposten du anlägger.

Några olika typer av komposter kan vara kall-, varm-, inomhus-, utomhus- och maskkompost. Oavsett vilken du väljer så är de alla baserade på samma system som jag kallar livets cykel.

“Lasagne metoden” är en typ av varm komposteringsmetod. Idéen går ut på att lägga olika material i lager ovanpå varandra – material högen blir varm av nedbrytningsprocesserna som sätts igång och materialblandningen gör att processen sker snabbare.

Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.
Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.

Som jag beskrev ovan betyder kompost att organiska material bryts ner för att bilda den näringsrika svarta guldet som du sedan kan använda till dina krukväxter eller trädgårdsplantor.

Komposteringsprocessen kräver fyra ingredienser  

  • Kväverika “gröna” material
  • Kolrika “bruna” material
  • Vatten  
  • Syre  

Tillgången till de fyra ingredienserna är helt avgörande för att din kompost ska fungera och du behöver hitta den rätta balansen för att få processen att fungera väl, vilket kan upplevas vara utmanande innan du hittat rätt – precis som i övriga livet! När du väl har funnit en bra balans mellan ingredienserna i din kompost kommer du att få ett supergödningsmedel till din trädgård och dina krukväxter! Några av de bästa ingredienserna till komposten är löv ur trädgården, gräss-spillet efter att jag klippt gräsmattan, hushållsavfall så som äggskal, grönsaksskal och liknande (se rutorna om Grönt och Brunt ovan).

"Detta

Att börja med lasagne metoden

Det enklaste sättet att börja med sin kompost är att lägga ett lager med “gröna” kväverika material i botten och sedan direkt lägga på ett lager av bruna kolrika material. När du har lagt några lager av grönt och brunt bör du hälla på en bra mängd vatten och ett lager med jord för att få din kompost att börja verka effektivt.

Jorden som du lägger på kan komma från din trädgård eller vara sådan jord som du köpt i påse i en affär. Jorden innehåller de mikroorganismer som behövs för komposteringsprocessen ska ske och genom att tillägga jorden ökar du på  komposteringshastigheten.

Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com
Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com

När du sedan dessutom häller på vattnet på de övriga ingredienserna får du ordentlig fart på din kompost, som snart värms upp då nedbrytningsprocessen har kommit igång ordentligt!

Se till att du vänder och blandar om alla material i din kompost med några veckors mellanrum. På så vis kan syret komma in i högen och göra sin del i komposteringsprocessen. Hela processen kan ta mellan 2 – 12 månader, beroende på hur många gånger du vänder runt kompostmaterialet. När kompostmaterialen nästan är helt nedbrutna så blir komposten lite svalare. Då kan den användas i din blomsterrabatter, odlingar, fruktträd eller i dina krukor och det är det som är skönheten med komposten!

Varför borde vi på allvar fundera på att kompostera?

I mitt tycke borde alla ha tillgång till en kompost, inte bara för att kunna föda sina krukor eller odlingar med näringsämnen men för att det bidrar till att hålla ner mängden med skräp som vi producerar. Vem som helst skulle kunna hålla sig med sin egen kompost.
Om vi är framgångsrika med våra ansträngningar att minska våra ekologiska fotavtryck så har vi lyckats skapa en framtid för våra barn och barn barn där även de kan odla sin mat. Jag hoppas att du känner dig inspirerad och tar tillfället i akt och startar din egen kompost, om inte för annat så för att hjälpa kommande generationer!  

En Bohasi inomhus kompost.
En Bohasi inomhus kompost.

inomhus2

inomhus1

17 gallon inomhus compost.
17 gallon inomhus compost.

 

 

 

 

 

 

Vi googlade på inomhus komposter, som även kan användas i lägenhet eller på balkong.

 

Om du vill läsa mer om komposter och andra trädgårdsbestyr så är du varmt välkommen att besöka min hemsida  Backyard-eden.com!

Tellus Think Tank uppskattar kontakten med Backyard-Eden och tackar John Morphis för det inspirerande gästspelet och hoppas att du kan ha funnit inspiration i denna artikel och kanske rent av startar din egen kompost!

Nästa vecka: Tellus Think Tank besöker Göteborg och deras unika satsning på självstyrande bilar – som tar ett annat grepp än Googles självstyrande bilar…vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här.

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Stockholms gröna bilflotta – ska minska Nr017

 

Stockholms gröna bilflotta! Stockholms stad är Sveriges största kommun och planeras växa med ett halvt Malmö under de närmsta 8 åren. Trots det vill stadsförvaltningen minskar Stockholms gröna bilflotta! Läs mer om planerna… 

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Stockholms stad och dess population

Stockholms stad har en population på 900 000 medborgare fördelade på 14 stadsdelsnämnder. Staden anställer 40 000 personer för att hålla servicenivån för både privatpersoner och företag inom kommungränsen. Stockholms Stad, inkluderande stadens 14 stadsdelsförvaltningar och bolag som Stockholmsvatten och Familjebostäder, äger tillsammans 800 bilar!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Trafiksituationen med den befintliga befolkningsmängden är redan ansträngd och

Laddhybrid a la Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Laddhybrid a la Stockholms stad. Foto: AnnVixen

invånarna trängs på tunnelbanor, pendeltåg och i bilköer.

Enligt prognoser ska Stockholm, under åtta år fram till 2024, växa med ytterligare 140 000 invånare. De nyinflyttade kommer också att ha behov av transporter, vilket kommer att anstränga stadens trafiksituation än mer.

De flesta partierna i Stockholm är medvetna om problemet och samarbetar för att åstadkomma en förbättring. Den sittande majoriteten i Stadshuset, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, arbetar med ambitiösa planer för en mer hållbar stad – se förra veckans artikel i Tellus Think Tank.  

Johan Seuffert – Fleet Manager för Stockholms gröna bilflotta

Johan Seuffert är Fleet Manager för kommun-koncernen Stockholms stad. I denna roll ansvarar han för Stockholms stads fordonsstrategi och berättar att Stockholms stad är positiv till den växande populationen som dock medför mycket nybyggnationer i en redan trång stad.

-Stockholm ska växa med ett halvt Malmö på bara några år, säger Johan Seuffert och visualiserar på så sätt hur viktigt det blir att få gaturummet att räcka till.

-Biltrafiken är en demokratifråga, förklarar han, då en bil kräver minst sex kvadratmeter gatuutrymme att jämföra med en kollektivbuss med fyrtio passagerare som endast upptar fyrtio kvadrat. En buss står dessutom sällan parkerad på gatan som en personbil gör.

Johan Seuffert, Fleet Manager Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Johan Seuffert, Fleet Manager Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Johan Seuffert menar att det inte är rättvist hur bilarna har fått bre ut sig på bekostnad över kollektivtrafik resenärerna, cyklisterna och gångarna. Han resonerar i samma banor som Daniel Helldén, Trafikborgarråd i Stockholm, gör. Läs mer.

Staden vill av flera anledningar prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik:

  •   Bilar som står eller körs kräver relativt stort gatuutrymme som skulle kunna användas till t.ex. cykelbanor, gångvägar, kollektivkörfält, cykelparkeringar eller fler bostäder.
  •   Kostnaden för att tillhandahålla parkeringsplatser gör både gator och nybyggda bostäder dyrare.
  •   Miljöskälen väger tungt då bilar fortfarande ger upphov till buller, utsläpp av gifter och växthusgaser samt däckpartiklar.

Vilka mål har Stockholms stad satt för sin fordonsflotta, med syfte att öka hållbarheten i staden?

Stockholm har flera ambitiösa mål!

Mål 100% miljöbilar i Stockholms gröna bilflotta

Detta är ett mål som Stockholms stad har haft länge och idag lever de i stort sett upp till

Induktionsladdning ger staden en körklar bil inom 3 timmar! Foto: AnnVixen
Ställ elbilen på induktionsladdaren och du har en körklar bil inom 3 timmar! Foto: AnnVixen

målet. 98 % av Stockholms stads bilar sorteras som miljöbil enligt den rådande “Miljöbilsdefinitionen”.

Det finns några typer av bilar där Stockholms stad har behövt göra undantag från Miljöbilsdefinitionen, berättar Johan. Han tar upp utryckningsfordon av olika slag samt is-plogen till Stockholms sjöar som är ett riktigt specialfordon med utrymningsväg i taket.

Johan Seuffert berättar att Stockholms stad annars siktar på att följa miljöbilsdefinitionen så långt som möjligt och onekligen har det gjorts väl!

Tellus Think Tank har i tidigare artiklar skrivit om forskning som lett till att dieselutsläpp klassas som cancerogena. Läs mer i artikel om Urban Foresight. Den svenska Miljöbilsdefinitionen har inte setts över på ett tag och tillåter fortfarande Dieselfordon men som tur är har Stockholms stad en en hel del annat i sin bilflotta!

I Stockholms stads miljöklassade fordonspark är idag fördelad som följer:

  •  Bensin 2.5%
  •  Diesel 5.8%
  •  Laddhybrider 7.3%
  •  Elhybrider 9.8%
  •  Rena Elbilar 11.2%
  •  Etanol 16.9%
  •  Gas 44.2%
Johan Seuffert visar en del av induktionsladdningutrustniningen. Foto: AnnVixen
Johan Seuffert visar hur induktionsladdningutrustniningen dirigerar föraren som i en biltvätt – “kör fram” eller “backa”. Foto: AnnVixen

Lätt att hitta personbilar på ren eldrift

Johan, som var involverad i elbilsupphandlingen av 700 bilar i 2011, berättar att personbilar med ren eldrift upp till en viss storlek är lätta att hitta.

-Det finns ett mycket bra utbud av elbilar upp till mellanstorlek, typ Golf.

Det Stockholms stad saknar är möjligheten att köpa större skåpbilar med lite längre räckvidd på el. Idag kör staden därför istället gasdrivna större skåpbilar.

En annan anledning till det att andelen elbilar inom Stockholms stad fortfarande är relativt låg är för att det befintliga bilbeståndet inte byts ut förrän bilarna bedöms vara uttjänta, vilket låter klokt ur både ett ekonomiskt och hållbart perspektiv!

Drivmedelsmål

Stockholms stad har också satt drivmedelsmål där förnybara bränslen som gas eller etanol, ska prioriteras när möjligt. Samtliga fordon i flottan följs upp två gånger om året!

Mål att öka andelen elbilar

Stockholms stad har också som mål att öka andelen elbilar.

Mindre elbil - kör 210 km på tre timmars lång-laddning. Foto: AnnVixen
Mindre elbil – kör 210 km på tre timmars lång-laddning. Foto: AnnVixen

2016 är målet 14 % elbilar och denna andel ska öka med 2 % om året. Även om de inte räknas in i miljöbilsantalet ovan så är många av allmännyttans servicefordon, sedan 15 år tillbaka, eldrivna så kallade golfklubbs bilar som används inom fastighets- och parkskötsel.

Mål att Stockholm fossilfritt till 2030

Stockholms stad har dessutom ett övergripande mål, som hänger ihop med det svenska riksmålet, att vara helt fossilfritt till 2030. För att klara detta berättar Johan Seuffert att samtliga inköp av bilar av vissa typer behöver vara eldrivna redan från 2020 – eftersom livslängden kan vara uppemot 10 år och nämner stora lastbilar som ett exempel.

Utöver att köpa in miljöbilar – vad gör Stockholm mer?

Blå Kangoo service bil, en laddning ger räckvidd på 170 km. Foto: AnnVixen
Blå Kangoo service bil, en laddning ger räckvidd på 170 km. Foto: AnnVixen

Staden minskar bilflottan. Johan Seuffert berättar att staden initialt försöker undvika att köpa in bilar istället prioriteras gång, cykel, kollektivtrafik och bilpool. Sedan 2007 har bilflottan minskats med 400 fordon!

Staden ökar användande av kollektivtrafik, gång och cykel. Stadsförvaltningen uppmuntrar till tjänsteresor via kollektivtrafik och stadens cyklar när möjligt.

Staden ansluter till bilpooler. Johan Seuffert berättar att stadens förvaltningar i Tekniska nämndhuset på Flemminggatan har gått samman och tecknat avtal med bilpoolen Sunfleet. Bilpoolen äger bilarna och tjänstemännen kan via en APP se var bilen finns tillgänglig för upphämtning.

-Det fina är att det är stadens anställda som använder bilarna mest dagtid och medborgarna som använder bilarna flitigast på kvällstid, säger Johan som tycker det är ett exempel på ett riktigt effektivt utnyttjande av en bil då den mer sällan står still och parkerad. Det finns många dimensioner kring verksamheten för Stockholms gröna bilflotta!

Vilka ytterligare förbättringar kan vi se framåt?

Stockholms stad kommer att fortsätta minska antalet ägda bilar och fortsätta uppmuntra de anställda till alternativa färdsätt. Bilpoolerna är här för att stanna tror Johan Seuffert. Han ser också att nya typer av elfordon skulle kunna bli aktuella och nämner elcyklar och mindre elbilsdrivna fordon t.ex. Renault Tweezy eller Toyota iRoad. Dessa två fordon är dock fortfarande relativt nya och oprövade inom Stockholms stad.

Vi avslutar intervjun med att fråga Johan om han tycker att det finns några ursäkter kvar för privatpersoner att inte köpa elbil?

Frågan är egentligen om man ens ska köpa bil, ler Johan! Det vore bättre att använda sig av alternativen som kollektivtrafik, bilpooler, gång och cykel! Behöver man komma ut till landet vid några tillfällen under året så kan man ju kunna hyra bil! Vi tackar Johan Seuffert för samtalet om Stockholms gröna bilflotta!

Det som låter radikalt idag kanske är människas vardag om några år, tänker jag! Och jag tänker vidare att min stad, Stockholm, går åt rätt håll i hållbarhetsfrågorna!

Nästa vecka: 20 personer berättar vad de själva gör för att rädda världen! Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank