Hållbarhet i svenska skolor Nr003

Dela...Email this to someoneShare on Facebook11Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Reddit0

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Dela...Email this to someoneShare on Facebook11Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Reddit0

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *