Hur mår jorden idag? Nr002

 

Vad stämmer egentligen om hur jorden mår idag? Många motstridiga intryck ges både av människor i vår omgivning och via olika medier. Låt oss ta reda på hur det ligger till.
Domi, TellusThinkTank, 2015-11-12

Stockholm november 2015. Utanför fönstret står träden med några få blad som snart gör sällskap med de redan tusentals fallna lönnstjärnor på den blanka nattsvarta asfaltshimmeln. Folk promenerar över löven på väg mot jobbet, precis som vanligt. Men det är en betydande skillnad på november, jämfört med tidigare år: vädret är fem grader varmare än normalt.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

November 1-11, 2015. 3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.
November 1-11, 2015.
3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.

Tellus Think Tank har pratat med många olika personer om hållbarhet och miljö, allt från miljö- och hållbarhetsexperter och urbana odlare till personer som oss, människor som inte jobbar med miljöfrågor. Det var i samtalen med de sistnämnda, vanliga personer i flera olika europeiska länder, vi hörde samma typ av fras:

Jag tror inte på global uppvärmning. Jordens naturliga processer hade ändå lett till ett varmare klimat, sa de.

Jag surfar runt på nätet för att försöka hitta förklaringar och grafer till det varma vädret. Även på nätet hittar jag en mängd olika grupper som skriver motstridiga budskap:

  • Människan är, genom utsläpp av koldioxid och metan, orsaken till uppvärmningen.
  • Uppvärmningen av jorden följer en naturlig process.
  • Jorden har inte alls har värmts upp mer än vanligt.

Vad är egentligen sant om den globala uppvärmningen?

För att reda ut denna fråga vänder vi oss till hållbarhetsexperten Niclas Köhler, kommunikatör på byggföretaget NCC. Han har en bakgrund som journalist och biolog och har arbetat med hållbarhet i över 20 år.  Niclas Köhler berättar hur det ligger till:

Niclas Köhler.
Niclas Köhler.

-Jordens naturliga processer kan ge upphov till en viss variation i klimatet men den uppvärmning som vi ser nu är odiskutabelt skapad av människan, säger Niclas Köhler.

Niclas Köhler berättar vidare att forskarkåren var oense under en period men att i dag är mer än 99 procent av forskarna överens. Fler än 800 forskare har skrivit i en rapport åt FN’s klimatpanel (IPCC – international panel on climate change) om hur uppvärmningen är en effekt av människans utsläpp. Fenomenet kallas “Global uppvärmning”.

Vad har människan gjort för att orsaka den Globala Uppvärmningen?

Så, konstaterar jag, jorden står i början av en period av ovanligt höga medeltemperaturer och dessa är framkallade av människans utsläpp. Vilka utsläpp talar vi om här?

Niclas Köhler berättar att forskarna först trodde att det framförallt var koldioxidutsläppen som orsakade uppvärmningen, men att de nu även har förstått vidden av utsläpp av metangas. När människan ökar mängden koldioxid och metan, så kallade växthusgaser, i jordens atmosfär så binder de den värme som jorden strålar ut. Med mer sådana molekyler i jordens atmosfär blir klimatet varmare.  

Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden. Illustration: AnnVixen
Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden.
Illustration: AnnVixen

Koldioxid har alltid funnits och skapas när biologiskt material bryts ner, till exempel när ett träd ruttnar. När ett nytt träd växer upp binder det istället koldioxid i sina träfibrer. De skadliga koldioxidutsläppen skapas när vi bränner det som kallas fossila bränslen: diesel, olja, bensin och brunkol. Niclas Köhler berättar även att fossila bränslen bildades för miljontals år sedan när biologiskt material så som döda djur, ormbunkar och mikroalger sjönk till botten av en sjö, övertäcktes och inte bröts ner fullständigt utan istället bildade till exempel ett lager av kol.

Metangasutsläpp uppstår när organiskt material, allt som växer i naturen, bryts ner i syrefattig miljö. Enligt Wikipedia (2015-11-12) står människan för 60 procent av metangasutsläppen, till exempel vid läckage från olje- och gasutvinning, gruvor, asfalt. Men så mycket som 17 procent av utsläppen kommer från kor och fårs matsmältning och avföring.

Sedan den industriella revolutionen inleddes i början av 1800-talet har metanhalten i atmosfären fördubblats och koldioxidhalten ligger inte långt efter.

Varför händer när jordens klimat blir varmare, till följd av utsläppen?

Som svar på denna fråga väljer Niclas Köhler att citera Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, Sveriges Expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi:

-Det blir mer action i systemet, citerar han.

Niclas Köhler förklarar att värme är energi och att mer action innebär:

  • Kraftigare stormar.
  • Starkare skyfall.
  • Större toppar och dalar på temperaturkurvan.

Niclas Köhler talar om ”extremväder”. Den globala uppvärmningen leder till att extremväder blir vanligare.

Vilka bevis kan vi se på att den globala uppvärmningen och dess extremväder redan har börjat?

Många delar av Sverige har redan drabbats av klimatförändringarnas extremväder i form av starka stormar och häftiga regn som har medfört stora skador. Göteborg är en av dessa städer.

Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.
Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.

Nyligen tog därför staden fram en digital “skyfallsmodell” för att simulera olika scenarier med kraftiga regn för att kunna planera och minska konsekvenserna på sikt. Om man leker lite med skyfallsmodellen, som ligger öppen på internet,  så ser man att centrala Göteborg verkligen står inför utmaningar.

När jag träffade min engelska kusin nyligen visade han foton från en helikoptertur över Hoover-dammen i den amerikanska delstaten Arizona. Fotografierna visar en vit kant högt uppe på bergen runt om dammen där vattennivån normalt hade legat. Reserverna av dricksvatten och vatten till jordbruk är betydligt mindre idag än tidigare. 

The Hoover Dam Photo: Victor Jackson
The Hoover Dam Photo: Victor Jackson

 

 

Niclas Köhler nämner problemen i grannstaten Kalifornien. Där lever invånarna just nu med vad som verkar vara ett permanent tillstånd av torka. De har fått problem med jordbruket samt med tillgången av dricksvatten.

Niclas Köhler berättar att många andra europeiska länder också har fått känna av den globala uppvärmningen.

Exempelvis så har Storbritannien under de senaste åren drabbats av mycket regn, ett spektakulärt exempel är “The Toon Monsoon” i miljonstaden Newcastle-on-Tyne, en stad som inte tidigare drabbas av översvämningar.

I Lonely Planets bok “Morocco” av Paul Clammer beskrivs hur norra Afrika sakta har torkat ut. Jag minns ett avsnitt av Vetenskapens Värld i ämnet för några år sedan, som visade att 10 av Marockos 12 floder redan har torkat ut och tvingat invånarna att flytta till de Marockanska städerna.

Sands of Sinai
Sanden i söder. Foto: AnnVixen

Och (drar jag friska slutsatser nu?) möjligen är det också därför som folket i mellanöstern flyr norrut mot landområden med svalare klimat, där Europa ligger närmast till hands. För inte flyr de väl söderut mot t.ex. Arabiska halvön, där de mäter sommartemperaturer på upp emot 50 / 122 °F?

Sammanfattningsvis släpper människan ut för mycket koldioxid och metan vilket leder till att atmosfären kring jorden har blivit uppvärmd och att jorden därför drabbas av extremväder som exempelvis torka, stormar och regn.
Det här leder till problem i jordbruket, skador på infrastruktur och även folkflyttningar.
Och enligt forskarna är vi bara i början av denna onaturliga varma period.

Vad kan vi förvänta oss framåt? Finns det hopp eller innebär Globala Uppvärmningen slutet för oss som art?

I dagsläget har jorden 7,3 miljarder människor, enligt FN. Det kan jämföras med en miljard innan den industriella revolutionen inleddes för 200 år sedan. Jag frågar Niclas Köhler om vi kan vara så här många människor på jorden och samtidigt leva hållbart?

-Ja, det kan vi [låååång paus] men vi måste ställa om. Vi har så mycket teknik och kunskaper och nu det gäller att omsätta detta i praktisk handling.

Han konstaterar att mänskligheten har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt som bygger på billig kol och olja men att vi har använt mer av naturens tillgångar än vad naturen klarar av att återskapa.

Vilka konkreta åtgärder ska vi införa, nu när vi behöver tänka om?

Niclas Köhler berättar att det finns två typer av åtgärder som måste ske samtidigt. Den ena är att minska riskerna med klimatförändringarna och den andra är att minska utsläppen.

2 roads forward. Illustration: AnnVixen
Två vägar framåt. Illustration: AnnVixen

Minska risker och skador av klimatförändring kan ske genom att hantera den ökade vattenmängden. Niclas Köhler drar några exempel på vad NCC jobbar med och nämner bland annat en lösning de arbetar med i Köpenhamn, för Hofors räkning, för att vid tillfällen med extrema vattenmängder leda dessa i en tunnel under staden med utlopp i hamnen. TellusThinkTank-redaktionen tänker även på Emisor Oriente-tunneln som byggs under Mexico City i samma syfte.

NCC har även utvecklat en asfalt som släpper igenom vatten mycket snabbare än traditionell asfalt. Företaget tittar också på hur de bostäder som byggs idag ska hantera de ökade vattenmängderna så att de kan undvika fuktskador.

Illustration: HOFOR
Tunnel under Köpenhamn.Illustration: HOFOR

Vi kan jobba rätt mycket med att minska skadorna men det är ändå billigare och betydligt mindre riskabelt att arbeta förebyggande för att undvika problemen.

Därför “är det viktigare att minska utsläppen”, säger Niclas Köhler. ”Att minska utsläppen rejält kan få den globala uppvärmningen att bli problematisk istället för katastrofal”.

Använd förnybara energikällor och minska köttintaget är det korta rådet, vilket han snart utvecklar till vad vi kan göra, i både högt och lågt:

  • Avveckla kolkraftverken! Vi konsumenter kan driva detta genom att bara köpa el från bolag som erbjuder så kallad “grön el”.
  • Värm ditt hus med fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump.
  • Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC
    Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC

    Bygg lågenergihus, det vill säga hus som inte läcker värme genom fönster och väggar. All värme som förs in blir kvar. Redan befintliga hus kan energieffektiviseras så att de inte läcker värme. NCC jobbar med både lågenergihus och hållbara renoveringar.

  • Riv inte gamla betongstommar utan återanvänd dem då gjutning av betong ger nya utsläpp av fossil koldioxid.
  • Minska bilåkandet så mycket som möjligt, åtminstone, tills du har råd att köpa en bil som drivs helt utan fossil bensin eller diesel. Elbilar som drivs av batterier eller bränsleceller är de som troligtvis tar över.
  • Även att tillverka bilar ger upphov till stora klimatutsläpp och varje familj behöver sannolikt inte en helt egen bil, då de ofta står parkerade en väldigt stor del av tiden. Istället kan man i städerna ta en taxi, använda lokaltrafiken, gå eller cykla – eller gå med i en bil-pool.
  • Ät mindre ko- och fårkött och ersätt med kyckling eller vegetarisk kost om möjligt.
  • Minska antalet flygresor, tills de förnybara bränslen som forskarna jobbar med börjar, användas.
  • I geografiska regioner där biogas är ett alternativt bränsle bör produktionen ökas så mycket som möjligt. Det är inte praktiskt möjligt att transportera biogas så långt, det är därför ett lokalt drivmedel.
  • I länder där solen är en tillgång bör investeringar i solceller ersätta gamla fossila källor. Solenergi är även bra i nordliga länder som Sverige, fast den producerar mer än genomsnittligt på sommaren och mindre än snittet på vintern.
  • Även industriella processer behöver spara på värme genom att isoleras och ta till vara på spillvärmen.

Så det är inte försent att vända den Globala Uppvärmningen?

-Nej, inte än men det kräver att vi tänker om och minskar användningen av fossila bränslen genom att äta mindre kokött samt införa konkreta åtgärder, som de jag nämnt, säger Niclas Köhler.

Det finns ju också exempel på andra miljöproblem där vi har lyckats väldigt bra med att vända en negativ utveckling. Vi ersatte freon i våra kylsystem och ozon-lagret runt jorden återskapades. Ett ytterligare exempel var när vi lyckades minska svavelutsläppen från förbränning av fossil olja som orsakade försurning av skogar och sjöar.    

Jag tackar Niclas Köhler för att han varit så pedagogisk i sin förklaring om hur jorden mår och för att han även visar att det finns hopp för framtiden!

Nu när vi på TellusThinkTank förstår lite mer om den globala uppvärmningen undrar vi hur denna information har spridits i samhället och funderar vidare på vad skolorna lär ut idag. I vår nästa artikel träffar Lars Benon, som arbetat som rektor i ett flertal skolor i Stockholmsområdet.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett meddelande från oss när en ny artikel finns tillgänglig att läsa!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

2 reaktioner på ”Hur mår jorden idag? Nr002”

  1. Intressant och välskrivet! Lägg gärna till funktionen att dela resp inlägg på sociala medier.

    1. Tack för tipset Andreas och varmt välkommen till TellusThinkTank! Consider it done 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.