Självhushållande odling möjlig i nordlig växtzon Nr029

Foto: Zoe Elims TellusThinkTank.se
Dela...Email this to someoneShare on Facebook314Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Reddit0

Självhushållande odling

Det är ekologiskt att äta närodlat och obesprutat. Tellus Think Tank träffar Patrik Ytterholm som har en självhushållande odling där han odlar ALL sin mat…growth-zones-europe
Text
: Domi, Tellus Think Tank Foto: Zoe Elims, Patrik Ytterholm & AnnVixen

Tellus Think Tank startade i 2015 sökandet om hur livet i en hållbar framtid skulle kunna se ut. Samtliga våra artiklar har utforskat ämnet ur ett flertal aspekter, läs mer om Tellus Think Tank.

En viktig utveckling vi behöver ta oss an för att kunna nå en hållbar framtid är att äta mer närodlat och ekologiskt även på nordliga breddgrader. Närodlat för att minska koldioxid- och partikelutsläpp. Ekologiskt för att inte riskera användning av gifter i naturen och på tallriken.  Butiksköpt mat är idag sällan både närodlad och ekologisk och upplevs som relativt dyr. Vad är då lösningen? Att odla själv?

Tellus Think Tank träffar självhushållande odlaren Patrik Ytterholm, som bor i växtzon 6-7 i Skattungbyn i Dalarna (samma växtzon som stjärnkrogen Fäviken, se artikel).

Patrik Ytterholm bedriver självhushållande odling

Patrik Ytterholm bedriver en självhushållande odling och odlar näst intill all sin mat själv. Dessutom arbetar han som odlingslärare på Mora Folkhögskola. (Läs gärna även artikeln om att leva på små hus på hjul i Skattungbyn).

Han är vegetarian och uppskattar en näringsrik måltid på baljväxter, potatis och gröna blad. Ibland lägger han till ett glas getmjölk eller ett ägg och framhåller att han absolut inte är asket och äter tidvis både godis och chips.

I praktiken är dock Patrik Ytterholm och hans familj helt självförsörjande på allt i grönsaksväg. Om hans familj skulle bli

Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen
Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen

avstängda från samhället skulle de klara sig länge på egna grödor.

De har något mer odlingsmark än de behöver för hushållsbehovet, cirka 2 hektar mark (20 000 kvadratmeter). De odlar

grönsaker på cirka 1000 kvadratmeter och på den resterande delen odlas potatis och spannmål. Familjens överskott i potatis, kål och vitlök torgas, d.v.s. säljs på marknader.

Familjen odlar inte bara sin egen mat utan hugger veden som värmer huset. De har även getter, höns och snart även gäss på gården!

Råd till den som vill bli självhushållande?

-Vilka grödor bör den som vill bli självförsörjande i mat odla? frågar vi Patrik Ytterholm.

-En god start är att börja med potatis, även om den förutsätter en jordkällare för lagring. (Se även Patrik Ytterholms råd och recept kring mjölksyrning).

AnnVixen Tellus Think Tank TellusThinkTank
Sibirisk röd heter denna härdiga vitlökssort som Patrik Ytterholm odlar. Foto: AnnVixen

Andra relativt lättodlade grödor som pumpa, lök och vitlök som exempelvis kan förvaras i en normalt tempererad lägenhet.

En viktig förutsättning för att bli helt självhushållande i mat är att ha tillgång till en tillräcklig odlingsyta. Patrik Ytterholm anser att en normalstor familj behöver 1000-2000 kvadratmeter odlingsmark per person beroende på vad man vill odla. Odlingsmarken kan då användas till potatis, spannmål och grönsaker.

Om man dessutom vill odla sina egna oljeväxter (som raps eller lin) så bör man räkna med ytterligare 500 kvadratmeter odlingsmark.

En typ av spannmål som han lyfter är ”nakenhavre” som antingen kan pressas till havregryn eller ersätta ris i maten och som inte innehåller gluten. De fyra vanliga typerna av spannmål är också bra att odla, d.v.s. råg, vete, korn och havre.

Till den som har begränsat med odlingsmark rekommenderar han nyttiga grödor som grönkål och bondbönor!

Patrik Ytterholm framhåller ytterligare en gång potatis som en bra och mångsidig gröda som både ger fibrer, vitaminer och mättnadskänsla. Själv odlar han sin potatis i naturligt mark rik på sand vilket ger “himmelska smaker”!

Oljeväxter för självhushållare i nordligare breddgrader

Det är svårt att odla oljeväxter i den växtzon (6-7) som råder i Skattungbyn. Rapsen lämpar sig inte för klimatet då den är förädlad för att fungerar som bäst i sydligare växtzoner. Raps är annars en vanlig syn på åkrar från Södermanland till Skåne och runt om i landet.

Hampa, som oljegröda, skulle kunna vara av intresse. Hampafröolja har liknande egenskaper som olivolja och en liknande

Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen
Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen

sammansättning av omegasyror. Det är dock svårt att få tillstånd att odla denna gröda idag, med anledning av rådande narkotikalagstiftning och risken att andra delar av plantan används på ett otillåtet sätt. Hampafröolja finns dock att köpa i svenska butiker sedan sommaren 2016. Andra intressanta oljeväxter som han nämner är rybs, oljeådra och solros.

En av de naturliga oljeväxter som Patrik Ytterholm anser vara allra mest intressant är Havtorn. Havtornsbärens olja innehåller Omega 6, 9 och 11. Omega 11 hittar man inte i speciellt många andra grödor. Dessutom är havtornsbären fyllda med näringsämnen. Patrik osäker för hur havtornsoljan lämpar sig för att tex steka med vid matlagning, men god och nyttig är den!

Vild havtorn hittas i naturen längst med de svenska kusterna. Själv har Patrik Ytterholm odlat fram fem bärgivande havtornsbuskar som tillsammans ger runt 70 liter bär per säsong!

Hur mycket tid behövs för bedriva självhushållande odling?

Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims
Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims

Ytterligare en förutsättning som kan spela roll på vägen till sin självhushållande odling är den tid som framgångsrika odlingar kräver av sin odlare. Patrik Ytterholm har svårt att avgöra hur många timmar han lägger ner, det flyter ihop med arbetet som odlingslärare. Han går dock igenom sommarhalvåret:

I april förbereds så mycket som möjligt inför växtsäsongen.

Mest tid lägger han mellan maj och midsommar då han sår frön och sätter ut för-sådda plantor. Dessutom beskär han och familjen frukt- och bärbuskar och ställer upp växthuset.

Runt 20 maj kan de gräva i marken i Skattungbyn och då börjar arbetet med odlingarna på allvar och håller på fram till midsommar. Patrik Ytterholm berättar att all ledig tid, efter jobbet, går åt till odlingarna under denna period.

Från midsommar krävs underhåll och ogräsrensning och i juli skördas hö (klöver och timotej) till familjens getter. Höet

Foto AnnVixen Tellus Think Tank
Den lätta gamla traktorn. Foto: AnnVixen

torkas på traditionella hässjor.

Augustimånad är en av de lugnaste månaderna där familjen endast kontinuerligt skördar broccoli, ärtor, bönor och liknande grönsaker. Istället kan man då ägna sig åt att syra grönsaker.

Det riktiga intensiva arbetet sätter igång i sista veckan av september för då ska det mesta skördas. Patrik Ytterholm har en skördetröska och traktor för att spara tid vid skörden av spannmålsåkrarna.

Traktorn han har är lätt och trycker inte till jorden allt för mycket (vilket skulle försämra växtkraften för mikroorganismerna i marken) och är tillräckligt gammal så att han kan laga mekaniken på egen hand.

Vinterhalvåret är sedan relativt lugn när det kommer till odlingarna!

Självhushållet bedrivs ekologiskt

Patrik Ytterholm berättar att familjen endast odlar ekologiskt. Jag undrar hur de hanterar olika angrepp och problem där andra tar hjälp av olika kemikalier.

-Det finns även biologiska bekämpningsmedel, som t.ex. Turex som används mot kålfjärilslarver. Vissa använder dessa på

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Vitkålssticklingar på försådd! Foto: AnnVixen

främst broccoli och vitkål men dessvärre slår även Turex mot alla andra typer av fjärilslarver. Därför försöker Patrik Ytterholm undvika att bespruta – eller i nödfall bespruta så lite som möjligt.

Ett problem de har är angrepp från ”Morotsbladsloppan”. Dessa angrepp hanterar de genom att sätta fiberduk över morotsodlingen.

Om fåglarna äter upp grödorna så bekämpas det lättast med att sätta nät över grödorna.

-Mekaniska åtgärder är de bästa, säger Patrik Ytterholm, då stänger man ute problemen från start. Han berättar också att det på olika sätt går att bjuda in naturens predatorer som t.ex. paddor, fåglar olika insekter etc. Det är det bästa sättet att skapa en naturligt skapa balans. Sätt upp fågelholkar, spar träd, buskar och högre grässkikt, blommor i och omkring odlingar, lämna stenrösen. Detta skapar skydd och boendemöjligheter för rätt sorts arter att bosätta sig kring odlingarna.

Jordkällare, fermentering, frys och tork

Havtornsbuskar som ger 70 liter bär och en mängd grödor som alla blir färdiga under hösten. Hur bevarar familjen allt från sin självhushållande odling? Patrik Ytterholm berättar:

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Potatisen i jordkällaren börjar växa om det är varmare än 2-4 grader. Foto: AnnVixen

-Vi har ju jordkällaren och vi har en riktigt stor frys. Örter gör vi örtsalt av eller torkar för att få kryddor och te. En hel del grönsaker mjölksyrar vi för att förädla grönsaken.

Mjölksyrning är ett sätt att bevara grönsaker med hjälp av en jäsningsprocess som höjer syrahalten i grönsaken. En vanlig växt som de syrar är vitkål som blir surkål. De syrar dock gärna vilka grönsaker som helst – broccoli, gurka, ärtor. Man saltar och trycker ner blandningen i mjölksyrningskrukor och så blir det som picclesgrönsaker. Mjölksyre–krukorna bevaras i jordkällaren eller i kylen.

Patrik Ytterholms favoriktmjölksyrning gör han på morötter och majrovor. (Se Patriks recept på mjölksyrning).

I jordkällaren bevaras rotsaker som potatis och rovor men även vitkål och purjo. Det allra bästa är att hänga vitkål upp och ner i rotstocken så att all vätska behålls i bladen. Hushållet producerar en väldigt stor mängd grödor och det finns inte plats att hänga allt så de lägger sina vitkålshuvuden i vävsäckar och backar vilket har funkat väl. Purjolöken jordslås eller rotslås i en hink i källaren.

Jordkällaren eller förvaringsutrymmet behöver hålla runt 2 – 4 grader, annars börjar grönsakerna växa. De senaste åren

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Mjölksyrekrukan på vänt i Patriks jordkällare. Foto: AnnVixen

har det varit svårt att hålla nere temperaturen i jordkällaren på grund av det varma vintervädret.

Förbättra jordtrött mark

Vi pratar om ett exempel i Skattungbyn, där en nybliven gårdsägare ämnar odla ekologiskt och räknar med sju år innan den jordtrötta marken är tillräckligt frisk och ger en god avkastning. Jordtrött innebär att marken har odlats allt för ensidigt under flera säsonger och att marken är utsugen på näring och saknar ett rikt liv av mikroorganismer.

Patrik berättar att man behöver föda mikroorganismerna i den jordtrötta marken med både mat och syre. Maten ges i form av organiskt material som antingen dynga, gräsavklipp eller kompost.

Jorden luckras och syresättas med hjälp av tex gröngödsel. Gröngödsel är en teknik, där odling sker med växter var rötter luckrar jorden och tar upp näring ur markdjup som andra växter inte når. Gröngödsel, som Klöver, berikar även jorden med kväve som växten plockar upp ur luften.

Kväve, fosfor och kalium är de tre som jorden behöver mest av för att ge näring till mikroorganismerna men det finns många fler ämnen som är lika viktiga.

Svensk mark är dessutom fattig på det, för människan och djur, livsviktiga ämnet selen. Selen kan en odlare dock tillsätta jorden i form av stenmjöl som avsöndrar Selen under flera års tid och tillåter att grödorna tar upp det. Annars kan man äta Selen i näringstillskott.

Kan man mäta vad familjen tjänar på att vara självhushållande i grönsaker?

Patrik Ytterholm lutar sig på en överskottsberäkning han gjort som visar att familjens självhushållande odling av grödor motsvarar ett butiksvärde av 70 000 kronor! Då känns det meningsfullt att fortsätta odla den egna maten som dessutom är ekologisk och inte bara närodlad utan egenodlad! Den smakar dessutom mycket bättre än maten i butik.

Mora Folkhögskola erbjuder odlingskurser

Odlingskursen där Patrik Ytterholm är lärare hålls under ett helt odlingsår och är ett av flera delmoment i kursen som drivs av Mora Folkhögskola. De tjugo deltagarna börjar i januari för att på så vis hinna så, skörda och bevara sin egen mat i både teori och praktik och förstå vidden av att bedriva en självhushållande odling.

Foto: AnnVixen (c) TellusThinkTank.se
Patrik Ytterholm och vidderna norr om Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Skolan håller med odlingsmark så att deltagarna kan odla spannmål, potatis och en mängd olika typer av grönsaker. Varje kursdeltagare får tillgång till 150-200 kvadratmeter under utbildningen.

Patrik som har jobbat på skolan i snart tjugo år säger att han ser en skillnad på livsstil med dagens elever jämfört med dem som deltog i början av hans tid som lärare:

-Unga är inte längre vana att arbeta med kroppen och har lite praktisk erfarenhet av tex att hugga ved, skogsbruk eller trädgårdsarbete. Teoretiskt kan de dock nästan mer än vad eleverna kunde förr, tack vare internet.

Året på odlingskursen ger många en möjlighet att bekanta sig med sin egen fysiska kapacitet. Patrik Ytterholm klargör att mycket av jobbet i odling inte alltid är jättekul, men att det alltid är meningsfullt!

Starten för Patrik Ytterholms självhushållande odling

Patrik växte upp i ett hem som han kallar gammaldags, där föräldrarna använde kunskaper för att göra de mesta kring mat och redskap själv från grunden. Han drivs även idag mycket av att ta ansvar för sitt liv och sitt avtryck på planeten.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Gäss blir nästa tillskott till gården, utöver höns, getter, hund och katt! Foto: AnnVixen

I tjugoårsåldern, 20 år sedan, insåg han att det var roligare att vara för något än emot och började med biståndsarbete. Han träffade många som höll på med odling, blev intresserad och deltog i en odlingskurs.

Snart odlade han stora mängder av sin egen mat på 200 kvadratmeter mark i form av ett flertal odlingslotter. Han började också arbeta för en ekologisk odling. Han upplevde redan från början att han odlade sin mat på allvar, inte bara på lek. Resultatet blev som vi kan se en helt självhushållande odling.

Det som var centralt med Patriks flytt till Skattungbyn 1995 var just möjligheten att kunna bedriva en självhushållande odling och efter några år i byn ville grundaren till odlingskursen på Mora Folkhögskola, Kåre Olsson, dra sig tillbaka och Patrik Ytterholm tillfrågades istället!

För Patrik Ytterholm är det viktigt att han kan skapa saker själv eller att han kan vända sig till en vän som kan hjälpa honom och först i sista hand kommer butiksköp.

Det känns mer meningsfullt när det finns en relation till personen som har skapat sakerna eller maten i Patrik Ytterholms liv.

Några sista ord från Patrik Ytterholm för denna gång

-För mig är det värdefullt att kunna odla min egen mat och bedriva en självhushållande odling.
Om fler skulle odla skulle det kunna göra enormt mycket för att minska vår klimatpåverkan.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Bönor på tork i väntan på utsådd. Foto: AnnVixen

Det vore bra om vi kunde minska antalet händer (mellanled och transporter) som rör vid maten vi ska äta. Vi använder mer energi för att transportera maten än vad det ger oss i näring. Det är inte klimatklokt.

Vi skulle behöva tänka om en del eftersom de bästa jordarna och odlingsmarkerna i Sverige idag används till djurbete istället för till odling av mat. Istället skulle djuren kunna beta i skog och åtminstone inte på bästa odlingsmark.

Getter, till skillnad för kor, är också ett klimatklokt val. Getter hittar mat överallt och ger förhållandevis mycket mat jämfört med den energi som människan lägger ner för att vinna mjölken. Getterna drar inte heller ut gräs med rötterna som korna gör, och kan fungera som gräsklippare. Här i Skattungbyn går familjens getter runt på olika trädgårdar med ett rullande schema och håller gräset kort!

För den intresserade rekommenderar Tellus Think Tank ytterligare läsning om mat och livsstil här:

Patrik Ytterholm om mjölksyrning samt recept

Glada grisar

Leva hållbart i ett litet hus på hjul

Att leva annorlunda

Så bedrivs en ekologisk stjärnkrog – Fäviken

Närodlat i ett växthus, snart nära dig!

Domi TellusThinkTank.se Foto: AnnVixen
Domi, Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

Dela gärna denna artikel – för en hållbar framtid!

 

Dela...Email this to someoneShare on Facebook314Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Reddit0

3 thoughts on “Självhushållande odling möjlig i nordlig växtzon Nr029

  1. Hej! Uppkommande fråga för mig : Hur mycket fossiler brennstoff använder Patrik i året. Elförbrukning? Egen producerad el? Hur mycket? Tack!

  2. Hej
    Intressant artikel, men varför detta upprepande om självhushållande odling och “helt självhushållande odling”, självhushållning är att man producerar livsmedel till egna hushållet, vilket alla gör som odlar så lite som några tomater, jämfört med dem som odlar kommersiell för försäljning. Kan det vara så att det skett en förväxling med självförsörjande vilket är något helt annat. Förlåt för min petighet 🙂
    Mvh Liona

  3. det kanske skulle gå att odla gurkört… gurkörtsolajn är väldigt nyttig… eller så blötlägger och förgror man fröna och äter de som de är, med alla näringsämnen utan att extrahera. Oxidation av näringsämnen sker vid utvinning av oljan, plus att man går miste om andra näringsämnen.
    Väldigt tragiskt att det är förbjudet att odla hampa. Hampa är en gammal kulturväxt som klarar sig i bistra klimat, utan besprutning eller konstgödning. Är det kanske därför den är förbjuden att odlas… inga vinster för kemikalieindustrin? Hampa odlades mycket på Gotland förr, var alla bönder nerknarkade för det? :O

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *