Foto: AnnVixen

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud är ett sätt att hantera den växande mängden plast som överöser världen. Plast har lång nedbrytningstid och innehåller ohälsosamma ämnen för både människor, djur och natur. Vissa länder har infört radikala åtgärder som plastförbud! Läs mer…
Text: Domi, Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastens för- och nackdelar

Plasten har givit mänskligheten många funktionella fördelar och möjligheten att skapa nästan vilka figurer som helst till en billig penning. Plast används idag i många hem, arbetsplatser och industrier och med stor fördel även inom sjukvården! Dessvärre är de olika plastkombinationerna svåra att bryta ner och dessutom kan de innehålla olika gifter och hormonstörande ämnen.

Världen har blivit mer kunnig om plasten och dess bieffekter och har nu börjat agera. Tellus Think Tank hittar ett intressant exempel som vi vill lyfta upp med hopp om att flera länder tar inspiration och agerar.

Rwandas plastförbud – ett oväntat och lyckat exempel

Något oväntat förbjöd afrikanska landet Rwanda i 2008 helt försäljning av plastpåsar. Rwanda är kanske annars mest känt för det omfattande inbördeskriget och folkmorden under 1990-talet. Landet verkar dock ha tagit nya grepp och strävar efter ett mer konstruktivt samhälle med grön ekonomi!

Anledningen till att Rwanda förbjöd plastpåsar var för att rädda liv och öka landets ekonomiska vinster. I många afrikanska länder har plasten helt tagit över miljön. På många platser kan plastpåsar i stora mängder hittas blåsandes i naturen. Plastpåsarna “pryder träden” där de fastnat eller täpper till avlopp och vattendrag och äts dessutom upp av de lokala djuren.

Plastförbud global trend Tellus Think Tank för en hållbar framtid AnnVixen
Före plastförbudet. Foto: AnnVixen

I Rwanda tyckte man att den skadliga inverkan av plastpåsar blivit för stor. Utöver att plastpåsarna låg och skräpade i olika miljöer genom hela landet så var försöken att få bort och återvinna plastpåsar för dyr. Återvinningen fungerade dessutom långt ifrån tillfredsställande. Många Rwandabor brände plastpåsar med annat skräp vilket resulterade i utsläpp av skadliga gifter ut i luften. Plastpåsarna hamnade även i odlingsjorden och gjorde den svårodlad.

Satsningen på plastpåseförbudet har varit lyckad och idag påstår makthavarna i huvudstaden Kigali att Rwanda är Afrikas renaste land. Plastförbudet, enligt uppgift från Global Citzen, har lett till att det är många kilometer mellan de få påsar man hittar på Rwandiska gator. Det nya rena Rwanda har dessutom varit bra för den växande turismen. Turismnäringen står idag för 8 % av de Rwandiska jobben och drar in en betydlig del av landets intäkter.

Afrikanska CCTV om plastförbudet i Rwanda.

 Nya arbetstillfällen i Rwanda till följd av plastförbudet

Plastförbudet har också lett till nya arbetstillfällen, enligt Mette Carlbom på tidningen VI, så förbjuds allt från plastskynken på byggen till plastpåsar i matbutiker. Inresande till landet beslagtas på plastpåsar redan vi flygplatsen eller då de går över gränserna. Istället för plastpåsar används i högre grad papperspåsar och vaxade papperspåsar.

All plast är inte förbjuden för fortfarande används t.ex. myggnät i plast på sjukhusen – en nödvändighet i Rwanda som plågas av malaria. Efter användning återvinns myggnäten i någon av Rwandas statliga återvinningsstationer.

Plasten är dock fortfarande åtråvärd och lockar till smuggling och svarthandel. Sedan Rwanda, enligt Aljazeera, införde fängelsestraff eller böter vid försäljning av plastprodukter har dock den olagliga handeln och smugglingen minskat. Straffen är svåra att hantera och inte värda risken för smugglarna som ofta har familjer att försörja.

Plastförbud – en global trend? 

Rwanda är inte det första landet som förbjudit plastpåsar. Redan i 2002 var Bangladesh först ut med ett plastpåseförbud – ”light weight plastic bag ban”. Andra länder som förbjudit plastpåsar är Kina, Taiwan och Makedonien och senast i 2015 följde även det afrikanska Gambia i samma spår.

Andra metoder att hantera den giftiga plasten

I EU har lagstiftarna förbjudit användandet av många farliga ämnen i plasten och EU-länder som Storbritannien och Nederländerna har infört lag på plastpåseavgifter. Butikerna måste numera ta betalt för plastpåsar, annars riskerar de böter.

När Storbritannien i 2015 införde lagen om avgiftsbelagda butiksplastpåsar möttes den med proteststormar och sura medborgare – ett tecken på att myndigheterna inte lyckats kommunicera anledningen till lagförslaget. Enligt The Telegraph har plastpåselagstiftningen ändå haft en positiv effekt och införandet av 5 pence-avgiften (motsvarar cirka 50 svenska öre) har minskat användandet av plastpåsar med nästan 80%.

Enligt den holländska journalisten, Arjen Vos, gick införandet av plastpåsesavgiftslagen i Nederländerna mycket smidigt och utan protester, ett gott exempel. Holländarna bär ofta föredömligt med sig medtagna tygpåsar när de handlar!

Sverige har ännu inte agerat i fråga om plasten

I Sverige finns ännu inget förbud mot plast eller plastpåsar men matkedjorna har sedan några år introducerat återanvändbara tjockplastpåsar. Ett annat positivt initiativ är klädkedjan Indiska som helt på eget bevåg bland de svenska klädkedjorna har infört en avgift för plastpåsar, något som kunderna villigt accepterar. Dessa exempel är dock på entreprenörernas initiativ och inte de svenska myndigheternas – som står oväntat tysta.

Sverige har annars varit väldigt framstående när det gäller återvinning, men plastspridningen skulle behöva hanteras redan vid källan. Svenska politiker behöver fatta ett beslut om hur plastmängderna ska hanteras och minskas och helst snart.

Sveriges uteblivande satsning mot plastpåsar på nationell nivå märks dessvärre tydligt. Från att ha varit ett väldigt rent land behöver svensken inte gå lika långt som en Rwandier för att hitta plastskräp på gator eller blåsandes fritt i naturen.

Nästa steg

Myndigheterna i Rwandas huvudstad Kigali säger: ”Om vi kan lyckas med införandet av plastpåseförbud så kan vilket annat land som helst lyckas.”

Räcker plastpåseavgifterna, som i Nederländerna och Storbritannien, för att minska plastens negativa inverkan på både människor, djur och natur? Eller behövs ett fullskaligt plastförbud som i Rwanda? Kanske finns en ännu bättre mellanväg? Vad tycker du?

Tellus Think Tank håller utkik efter fler goda exempel i hållbarhet – och hoppas att den världsförbättrande, globala, plastminskartrenden sprider sig med ilfart – för en mer hållbar framtid!

Vill du vara säker på att du får läsa Tellus Think Tanks nästa artikel, anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank
Dominique Vos Domi grundare Tellus Think Tank
Domi – grundare Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.