Kategoriarkiv: Challenges

Ekotoxikologi och de giftiga plasterna i våra liv No025

Ekotoxikologi är ett forskningsområde under tillväxt. Allt sedan begynnelsen har människan överlevt genom att hitta saker i naturen. Idag använder vi tusentals nya kemiska ämnen som tillför ny funktionalitet i vår vardag. Dessvärre tillför de även gifter i våra liv. Tellus Think Tank träffar Åsa Arrhenius, doktor i Ekotoxikologi för att lära mer.

Text: Domi, Tellus Think Tank    Foto: AnnVixen

Ekotoxikologi i forskningen

Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.
Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.

Det pågår forskning inom området hur kemikalier påverkar våra liv. Tellus Think Tank tar kontakt med Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. Hon är samordnare för det tvärvetenskapliga “Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet” (FRAM).

Åsa Arrhenius berättar att människan är mest känslig för giftiga kemikalier under tiden i fosterstadiet och under tonåren. Hon talar om känsliga faser i livet då kroppen är i starkt tillväxt och utveckling. Vid vuxen ålder blir effekten av kemikalier inte lika stor. Skadliga kemikalier kan överföras från vuxna till barn tider som graviditeter.

Giftiga ämnen i plastleksaker

Åsa Arrhenius berättar att vi numera använder hundratusentals kemikalier jämfört med för bara hundra år sedan.

Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen
Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen

Några av dessa nya kemikalier finns i våra hem. Ett exempel är Ftalaterna som giftiga och kan hittas i bland annat äldre plastleksaker.

Naturskyddsföreningen ger besked om att överexponering av Ftalater kan orsaka fosterdöd och allvarliga missbildningar. De beskriver permanenta försämringar i funktionalitet hos testiklar och penis, minskad födelsevikt, leverskador och tumörer.

Som tur är Ftalater av en viss sort är förbjudna inom EU sedan 2015. Det finns med stor sannolikhet fortfarande en hel del Ftalater kvar i våra hem. Ftalater används för att mjuka upp plast och gummiprodukter som används i skötbordsöverdrag, badankor och plastleksaker…

Giftiga ämnen i textilier

Åsa Arrhenius berättar vidare att även textilier kan innehålla giftiga ämnen. De giftiga ämnena kan ha tillkommit under tillverkningen eller tillsatts för att skydda tyget. Den efterfrågade funktionaliteten kan vara vissa typer av färgpigment, flamskydd, skydd mot mögel och medel för vatten- och smutsavvisning.

Enligt svenska Kemikalieinspektionen kan textilier innehålla gifter som det cancerogena Formaldehyd och olika kromföreningar och Ftalater som kan framkalla allergier.

Åsa Arrhenius berättar att kläder med funktioner som anti-antibakteriella eller doft- och svettavstötande märkningar kan innehålla giftiga ämnen. Hon rekommenderar att undvika dessa typer av varor.

Plastpåsarna i våra liv

Vi talar om det plastförbudet som föredömligt under 2008 infördes i Rwanda (läs artikel).

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Samtalet leder oss  in på de mjuka plastpåsar, som vi exempelvis lägger frukten i butikerna i. Dessa innehåller ofta ämnet Bisfenol A. Bisfenol-ämnena används just för att mjuka upp plaster.

Studier visar att Bisfenol A i kroppen ger en försämrad spermiekvalitet och försämrad

Plast finns överallt! Foto: AnnVixen
Plast finns överallt.
Foto: AnnVixen

spermaproduktion hos män och därför är ämnet är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Sverige har förbjudit Bisfenol A i matförpackningar för barn under tre år.

Kemikalieinspektionen har föreslagit att Bisfenol A ska förbjudas i det termopapper som används i kvitton och biljetter.

Tellus Think Tank-redaktionen finner det uppseendeväckande att Bisfenol A finns i matförpackningar över huvudtaget. Idag kan du även hitta Bisfenol A i plasthöljet på insidan av konservburkar.

EU och farliga kemikalier – trögt men går i rätt riktning

EU styr mycket av lagstiftningen kring kemikalier och hur de ska användas. Länder som Sverige, Tyskland och Holland är drivande i reglering av kemikalieanvändningen. De har ibland fått stiga tillbaka eller dra ner takten då EU’s lagstiftningsarbete tar längre tid än dessa länder önskat.

Det kan uppfattas som att EU då blir en belastning i arbetet med att sätta lagstiftning kring giftiga ämnen. Åsa Arrhenius berättar att kemikalier rör sig över landsgränserna vid förflyttningen av människor, varor och även via regn och luft.

Ett förbud i bara ett land har därför en begränsad påverkan. EU-lagstiftningen må vara tungrodd med när väl beslutad så får den  genomslag inom hela EU. Genomslagskraften av EU-lagstiftningen når jordens alla hörn då EU är en global varuimport.

Oavsett så rekommenderar Åsa Arrhenius att inte köpa plastleksaker eller plastprodukter från bland annat Kina.

Hur kan jag minska giftiga ämnen i mitt liv

Åsa Arrhenius ger några handfasta råd för att minska effekten av de giftiga kemikalierna i våra vardagsliv:

Använd hellre glas och keramik än plast... Foto: AnnVixen
Använd hellre glas och keramik än plast… Foto: AnnVixen
  • Om möjligt: Dra ner på användningen av kemikalier i allt från mat, kläder, rengöringsmedel och medicin.
  • Vid huvudvärk, ta det lugnt, sitt ner en stund och ta hellre ett glas vatten än en slentrianmässig Panodil.
  • Släng gamla plastleksaker. Återvinn hellre leksakerna än att sälja dem på loppis.
  • Byt plast i hemmet mot mer naturliga material som trä, glas och keramik.
  • Tvätta bort kemikalierna ur nya textilier innan du använder dem. Dessvärre skickas kemikalieresterna ut med avloppsvattnet där en viss del kan hamna i naturen.
  • Tillaga inte mat i plastburkar i tex mikron – använd hellre glas.
  • Värm överhuvudtaget inte plast vid matlagning då giftiga ämnen kan utsöndras i processen.
  • Var en aktiv konsument! Konsumenter har jättestor makt. Välj hellre bort plastförpackningar i matbutiken och be matproducenten om mat packad på annat sätt.
  • Vädra ditt hem med jämna mellanrum, för att bli av med avlagrade kemikalier från plastsaker, färg och möbler.
  • Om möjligt använd miljömärkta produkter och mat som är märkta krav, EU-miljömärkning, Svanen, Bra Miljö och liknande.
  • Försök undvika de rengörings- och sminkprodukter som kan innehålla plast i mikroformat.

Någon ljusning kring de giftiga ämnena i våra liv?

Åsa Arrhenius anser att medvetenheten ökat. Butikerna vittnar om en ökad efterfrågan på miljömärkta livsmedel och produkter.

Ett område som FRAM arbetar med är ekonomiska och juridiska styrmedel. De vill uppmuntra producenter att byta ut skadliga ämnen mot mer hälsosamma.

Vi fortfarande ganska okunniga om effekten av mängden kemikalier i våra liv. Vi blir exponerade  via produkter som rengöringsmedel, mediciner, plast och mat. Glädjande rör sig både forskning och lagstiftning i det ekotoxikologiska området framåt!

I Tellus Think Tanks nästa artikel träffar vi Madeleine som “plastbantat” sitt liv.
Få en notis om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

 

 

Snabbfakta

Ekotoxikologi är läran om effekterna av gifiga kemikaler på biologiska organismer, invånarantal, samhällen och ekosystem. Ekotoxikologi är en tvärvetenskapligt område som integrerar toxikologi och miljövetenskap.

Åsa Arrhenius är doktor i Ekotoxologi vid Göteborgs universitet. Åsa Arrhenius även samordnare för det nya ”Centrum för Framtida kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet”, FRAM.

Göteborgs Universitet: 37 000 studenter. 6000 anställda. 282 doktorsexamen per år. Runt 2000 forskarstuderande. Grundades 125 år sedan (1891). Har 538 professorer inom 8 fakulteter: Naturvetenskap, Humaniora, Konstnärlig, Samhällsvetenskap, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskap, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin (medicinsk).

FRAMCentrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet. Centret syftar till att finna säkra gränser för kemiska föroreningar, till skydd för människan och miljö. FRAM menar att effekten av kemikalieblandningar är mer giftiga än enstaka kemikalier på egen hand. Samhället bör fokusera på en hållbar balans i kemikalieanvändningen.

 

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud är ett sätt att hantera den växande mängden plast som överöser världen. Plast har lång nedbrytningstid och innehåller ohälsosamma ämnen för både människor, djur och natur. Vissa länder har infört radikala åtgärder som plastförbud! Läs mer…
Text: Domi, Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastens för- och nackdelar

Plasten har givit mänskligheten många funktionella fördelar och möjligheten att skapa nästan vilka figurer som helst till en billig penning. Plast används idag i många hem, arbetsplatser och industrier och med stor fördel även inom sjukvården! Dessvärre är de olika plastkombinationerna svåra att bryta ner och dessutom kan de innehålla olika gifter och hormonstörande ämnen.

Världen har blivit mer kunnig om plasten och dess bieffekter och har nu börjat agera. Tellus Think Tank hittar ett intressant exempel som vi vill lyfta upp med hopp om att flera länder tar inspiration och agerar.

Rwandas plastförbud – ett oväntat och lyckat exempel

Något oväntat förbjöd afrikanska landet Rwanda i 2008 helt försäljning av plastpåsar. Rwanda är kanske annars mest känt för det omfattande inbördeskriget och folkmorden under 1990-talet. Landet verkar dock ha tagit nya grepp och strävar efter ett mer konstruktivt samhälle med grön ekonomi!

Anledningen till att Rwanda förbjöd plastpåsar var för att rädda liv och öka landets ekonomiska vinster. I många afrikanska länder har plasten helt tagit över miljön. På många platser kan plastpåsar i stora mängder hittas blåsandes i naturen. Plastpåsarna “pryder träden” där de fastnat eller täpper till avlopp och vattendrag och äts dessutom upp av de lokala djuren.

Plastförbud global trend Tellus Think Tank för en hållbar framtid AnnVixen
Före plastförbudet. Foto: AnnVixen

I Rwanda tyckte man att den skadliga inverkan av plastpåsar blivit för stor. Utöver att plastpåsarna låg och skräpade i olika miljöer genom hela landet så var försöken att få bort och återvinna plastpåsar för dyr. Återvinningen fungerade dessutom långt ifrån tillfredsställande. Många Rwandabor brände plastpåsar med annat skräp vilket resulterade i utsläpp av skadliga gifter ut i luften. Plastpåsarna hamnade även i odlingsjorden och gjorde den svårodlad.

Satsningen på plastpåseförbudet har varit lyckad och idag påstår makthavarna i huvudstaden Kigali att Rwanda är Afrikas renaste land. Plastförbudet, enligt uppgift från Global Citzen, har lett till att det är många kilometer mellan de få påsar man hittar på Rwandiska gator. Det nya rena Rwanda har dessutom varit bra för den växande turismen. Turismnäringen står idag för 8 % av de Rwandiska jobben och drar in en betydlig del av landets intäkter.

Afrikanska CCTV om plastförbudet i Rwanda.

 Nya arbetstillfällen i Rwanda till följd av plastförbudet

Plastförbudet har också lett till nya arbetstillfällen, enligt Mette Carlbom på tidningen VI, så förbjuds allt från plastskynken på byggen till plastpåsar i matbutiker. Inresande till landet beslagtas på plastpåsar redan vi flygplatsen eller då de går över gränserna. Istället för plastpåsar används i högre grad papperspåsar och vaxade papperspåsar.

All plast är inte förbjuden för fortfarande används t.ex. myggnät i plast på sjukhusen – en nödvändighet i Rwanda som plågas av malaria. Efter användning återvinns myggnäten i någon av Rwandas statliga återvinningsstationer.

Plasten är dock fortfarande åtråvärd och lockar till smuggling och svarthandel. Sedan Rwanda, enligt Aljazeera, införde fängelsestraff eller böter vid försäljning av plastprodukter har dock den olagliga handeln och smugglingen minskat. Straffen är svåra att hantera och inte värda risken för smugglarna som ofta har familjer att försörja.

Plastförbud – en global trend? 

Rwanda är inte det första landet som förbjudit plastpåsar. Redan i 2002 var Bangladesh först ut med ett plastpåseförbud – ”light weight plastic bag ban”. Andra länder som förbjudit plastpåsar är Kina, Taiwan och Makedonien och senast i 2015 följde även det afrikanska Gambia i samma spår.

Andra metoder att hantera den giftiga plasten

I EU har lagstiftarna förbjudit användandet av många farliga ämnen i plasten och EU-länder som Storbritannien och Nederländerna har infört lag på plastpåseavgifter. Butikerna måste numera ta betalt för plastpåsar, annars riskerar de böter.

När Storbritannien i 2015 införde lagen om avgiftsbelagda butiksplastpåsar möttes den med proteststormar och sura medborgare – ett tecken på att myndigheterna inte lyckats kommunicera anledningen till lagförslaget. Enligt The Telegraph har plastpåselagstiftningen ändå haft en positiv effekt och införandet av 5 pence-avgiften (motsvarar cirka 50 svenska öre) har minskat användandet av plastpåsar med nästan 80%.

Enligt den holländska journalisten, Arjen Vos, gick införandet av plastpåsesavgiftslagen i Nederländerna mycket smidigt och utan protester, ett gott exempel. Holländarna bär ofta föredömligt med sig medtagna tygpåsar när de handlar!

Sverige har ännu inte agerat i fråga om plasten

I Sverige finns ännu inget förbud mot plast eller plastpåsar men matkedjorna har sedan några år introducerat återanvändbara tjockplastpåsar. Ett annat positivt initiativ är klädkedjan Indiska som helt på eget bevåg bland de svenska klädkedjorna har infört en avgift för plastpåsar, något som kunderna villigt accepterar. Dessa exempel är dock på entreprenörernas initiativ och inte de svenska myndigheternas – som står oväntat tysta.

Sverige har annars varit väldigt framstående när det gäller återvinning, men plastspridningen skulle behöva hanteras redan vid källan. Svenska politiker behöver fatta ett beslut om hur plastmängderna ska hanteras och minskas och helst snart.

Sveriges uteblivande satsning mot plastpåsar på nationell nivå märks dessvärre tydligt. Från att ha varit ett väldigt rent land behöver svensken inte gå lika långt som en Rwandier för att hitta plastskräp på gator eller blåsandes fritt i naturen.

Nästa steg

Myndigheterna i Rwandas huvudstad Kigali säger: ”Om vi kan lyckas med införandet av plastpåseförbud så kan vilket annat land som helst lyckas.”

Räcker plastpåseavgifterna, som i Nederländerna och Storbritannien, för att minska plastens negativa inverkan på både människor, djur och natur? Eller behövs ett fullskaligt plastförbud som i Rwanda? Kanske finns en ännu bättre mellanväg? Vad tycker du?

Tellus Think Tank håller utkik efter fler goda exempel i hållbarhet – och hoppas att den världsförbättrande, globala, plastminskartrenden sprider sig med ilfart – för en mer hållbar framtid!

Vill du vara säker på att du får läsa Tellus Think Tanks nästa artikel, anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank
Dominique Vos Domi grundare Tellus Think Tank
Domi – grundare Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

 

 

Australiens hållbara befolkningsmängd Nr021

I början av 2016 nådde Australien en befolkningsmängd på 24 miljoner invånare vilket skapade en hel del oro. Varför är denna befolkningsmängd ett problem? Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa eller Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför gnyr då Australien över ynka 24 miljoner invånare?

Text: Domi. Omslagsfotografi: Hanna Isabelle Sjöberg. Artikelfotografier: Annika Hals Molnar & Hanna Isabelle Sjöberg

Tellus Think Tank söker normalt dela hållbara händelser eller idéer runt om jorden för att kunna sprida dess så fler individer och samhällen får kännedom om möjliga hållbara vägar framåt. Vi kontakt med Sandra Kanck, President för organisationen Sustainable Population Australia (SPA) och gjorde en on-line intervju som visade sig vara väldigt upplysande och intressant.

Intervju med Sandra Kanck visar på utmaningar, några fortfarande utan lösning och som förhoppningsvis åtminstone kan vara inspirerande för andra problemlösare. Låt oss hoppas att denna artikel, genom att belysa problemområdet med bland annat Australiens växande befolkningsmängd, bidrar till att aktivera än fler i att hitta och genomföra de lösningar som behövs.

Läs mer: Jordens växande befolkning

Sandra Kanck, Ordförande i Sustainable Population Australia (SPA), Mars 2016.

Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA, handlar om Australiens växande befolkningsmängd. Foto: SPA
Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA. Foto: SPA

Sandra, var växte du upp och vad tog dig dit du är idag?

Sandra Kanck:
Jag växte upp I Broken Hill som är en lantlig stad mitt i den australiska vildmarken och var äldst av sju barn. Jag lärde mig i en tidig ålder att mina skolkamrater, som alla kom från familjer med färre barn, hade mer pengar så de kunde leva bättre än vi. I 20-års ålder blev jag engagerad i nej till kärnkraft rörelsen och sedan dess har jag varit aktiv i olika freds- och miljörörelser innan jag landade i SPA.

Hur var din koppling till naturen som ung? Vilka minnen har du kvar än idag?

Sandra Kanck:
Broken Hill hade 30,000 invånare och omgivningarna runt staden bestod av ett väldigt torrt landskap där vi

Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

ofta fann både känguruer och emuer intill stadsgränsen. Det torra klimatet gjorde att vi tidvis drabbades av häftiga sandstormar och jag fick därför tidigt lära mig hur jag kunde spara och inte slösa med vatten.

Du är ordförande för organisationen Sustainable Population Australia (SPA). Vilken typ av organisation är SPA och vad vill SPA uppnå?

Sandra Kanck:
SPA bildades nästan 30 år sedan. Vi är inte ett politiskt parti men många av våra SPAs målmedlemmar är aktiva i åtminstone sju olika australiska politiska partier  till min kännedom.
Vi står  registrerade hos den australiska federala regeringen som en miljöorganisation vilket gör att vi kan ta emot donationer och att våra donatorer får skattelättnader för gåvosumman.

SPAs vision (se det engelska orginalet i textrutan) är en att uppnå en relation mellan mänskligheten och naturen som säkerställer att:
-Integritet och hållbarhet i Jordens support system till allt och alla som lever här.
-Fortsatt evolution av naturliga livssystem.
-Hälsa och välbefinnande för varenda person i en hållbar befolkningsmängd.

"<yoastmark

SPAs mission är att etablera Australien som en global modell för, och bistå andra nationer i deras strävan att upprätta, en hållbart, livsuppehållande ekosystem där bevarande av artrikedom och människors hälsa och välbefinnande står i fokus. Vi vill uppnå detta genom att påverka den offentliga debatten och politiken med särskild tonvikt på befolkningens storlek.

Hur kom det sig att du blev engagerad i SPA?

Sandra Kanck:
Det var Senator John Coulter som anställde mig. Vi arbetade tillsammans i ”The Conservation Council of South Australia” innan han blev invald i Riksdagen. Han gav mig en medlemsansökan till SPA.

Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa och Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför oroar sig SPA och andra i Australien sig för att den australiska befolkningen vuxit till 24 miljoner invånare? Australien är väldigt glest befolkat i jämförelse.

Sandra Kanck:
Australien landmassa är relativt stor men den australiska naturens begränsningar är också relativt omfattande i jämförelse med Europa, USA och Kina:

Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
  • Endast sex procent av Australiens landmassa är lämplig jordbruksmark och på dessa aktuella ytor sprids dessutom den urbana stadsutvecklingen som en följd av landets växande befolkningsmängd.
  • Klimatet i Australien är generellt sätt torrt till halvtorrt vilket dessutom kommer att förvärras ytterligare med de fortsatta klimatförändringarna.
  • Landets genomsnittliga höjd över havet är 330 meter, vilket innebär att det endast finns endast ett fåtal områden där snön faller och sedan smälter.
  • Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar
    Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar

    Öknar dominerar geografin i centrala Australien där torkan är norm och drickvattenkällorna är få.

  • Geologiskt sett har det inte skett några större förändringar i årtusenden (exempelvis landhöjningar efter inlandsisar) och konsekvensen är mycket infertila jordar med tunna jordlager på högst 7 cm i torra områden.
  • Australiens infertila marker har dessutom överbetats av arter som människan har introducerat där Katter, kaniner, rävar och sockerrörspaddor har haft en förödande effekt på Australiens naturliga djurliv.

Så Australien har ett väldigt torrt klimat, har det inte alltid varit så?

Jo, torrt klimat är normen för den största delen av Australien men extrema

Lake Menindee år 2016, sjön låg vid det gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck
Lake Menindee år 2016, sjön låg vid de gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck

torrperioder brukade infalla var tjugonde år och idag har vi extrema torrperioder under sex av tio år.

Australien hade normalt också översvämningar med jämna mellanrum, var femte till var sjunde år, men nu infaller dessa översvämningar endast var fjortonde år.

Australiens största flod, the Murray-Darling Basin, är egentligen ett flodsystem bestående av 23 bäckar eller strömmar, enligt europeisk beskrivning. Även om ”the Basin” och dess bifloder är sprida över en sjundedel av den Australiska kontinenten så är den årliga genomströmningen av vatten mindre än vad som flyter genom Amazonfloden på en dag. 94 procent av det regn som faller i ”the Basin” avdunstar och ändå hämtar 40 procent av den Australiska jordbruksproduktionen sitt vatten från vattendraget.

River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA
River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA

Australiensarna är väldigt beroende av Murray-Darling flodsystemet och då är det extra oroande att CSIRO (en av Australiens största naturvetenskapliga, forskningsorganisationer) förutser en försämring av läget. CSIRO förutser 70 procent minskade regnmängder vid år 2070 med anledning av de fortsatta klimatförändringarna.

Ett ytterligare vattenproblem

Ett ytterligare exempel på vattenproblem i dagens Australien, är att den minskade vattenmängden och det varmare klimatet ökar mängden algblomning i den 400 kilometer långa floden Murray. Algblomningen gör vattnet giftigt och odrickbart både för människor och djur. Normalt försvinner algblomningen när svalare väder sveper in men numera infaller det svalare vädret mer sällan och algblomningen slår oftare till och då mer omfattande och under längre perioder.

Ytterligare vattenproblem finns i Australiens mest södra delstat, Tasmanien, som länge har stoltserat med att vara självförsörjande med elektricitet skapad av hydro-elektriska anläggningar. De har nu hamnat i en el-kris då dammarna som föder elverken med vatten endast står fyllda till 17 procent av sin kapacitet.

Vad är roten till problemen i Australien, är det endast den växande befolkningsmängden?

Sandra Kanck:

Växande befolkningsmängd - Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

I grunden är Australiens ekosystem väldigt känsligt och kan inte nära en befolkningsmängd på över 23 miljoner människor, enligt Australiska Vetenskaps Akademin (The Australian Academy of Science). Andra beräkningar att maxantalet för en hållbar australiensisk befolkning ligger runt sju miljoner invånare. Oavsett vilken av dessa siffror som är korrekt så har Australiens befolkning precis nått 24 miljoner – och vi har passerat landets gräns för en hållbar befolkning.

 

Vilken är den huvudsakliga orsaken till Australiens befolkningstillväxt?

 

Sandra Kanck:
Australiska regeringar har i över ett århundrade aktivt förespråkat en växande befolkningsmängd och då speciellt genom att öka invandringen. Fram tills nyligen var invandringen orsak till 60 % av befolkningstillväxten men sedan två år har födslarna i landet ökat och står nu för 45 % av befolkningstillväxten, till följd av en relativt ny policy vid namn ”Baby Bonus”.

Vad händer om Australien fortsätter växa som prognosticerat, till 33

Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att översvämmas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att övertas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

miljoner invånare vid år 2050? Vilka direkta- och indirekta problem för en sådan växande befolkningsmängd med sig?

Sandra Kanck:
Problem som är direkt kopplade till en växande befolkning är:

  • En ökad efterfrågan på vatten och sjunkande grundvattennivåer som leder till minskade flöden i stora floder och mer omfattande algblomning.
  • Ett ökat behov av livsmedelsproduktion, ett minskat fiskbestånd.
  • Ännu större brister i infrastrukturen som t.ex. en brist på billiga bostäder och enorma problem i avfallshanteringen.
  • Inträngning av saltvatten i flodmynningar och floder.
  • Mer trafik och urbana trafikstockningar med tillhörande minskning av luftkvaliteten, ökad efterfrågan på bränsle.
  • En minskning av öppna ytor och livsmiljö för den naturliga och biologiska mångfalden och ett ökat urban utträngning av befintliga jordbruksmarker.

Indirekt får vi än mer bristande underhåll av infrastruktur, social dysfunktion och politisk instabilitet i samband med ekonomiska ojämlikheter och även möjliga rasmotsättningar.

Vad kommer Australien att behöva göra för att hantera följdproblemen av den växande befolkningen?

Sandra Kanck:

Fortsatt tillväxt och urbanisering riskerar att sprida sig på de 6 procent av odlingsbar Australisk mark. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Fortsatt tillväxt av befolkningsmängden och urbanisering riskerar att ta de 6 procent av den australiska marken som är odlingsbar i anspråk. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

 

Näringslivslobbyn har övertygat Australiens två största partier att tillväxt är en bra sak och därför ser de inte de kommande problem, och jobbar inte heller med lösningar.

Vad skulle SPA vilja se hända i dagsläget, 2016?

Sandra Kanck:
Det första steget måste vara att regeringen förstår och bekräftar att den nuvarande befolkningsökningen kommer att bli ett stort problem för Australien i framtiden. Tills det händer är ett samtal om vad som behöver göras näst intill omöjligt.

Enligt visa är SPA en rasistisk organisation, vad är din respons?

Sandra Kanck:
Jag skulle säga att de talar nonsens. SPA har konsekvent krävt en betydande ökning av Australiens humanitära (flykting) immigration, dock behöver övrig invandring minskas. Dagens flyktingar kommer i allmänhet från politiskt instabila områden i Mellanöstern och Afrika. Om vi var rasistiska skulle vi snarare vilja stänga möjligheten till invandring från dessa grupper snarare än som vi gör nu uppmuntra en ökning från dessa.

Om den globala uppvärmningen fortsätter har det förutspåtts att en omfattande rörlighet bland människor och folk över hela världen skulle bli verklighet då många kommer att vara på jakt efter bättre levnadsvillkor med färskvatten etc. Om den globala uppvärmningen fortsätter folk skulle vara på väg till eller från Australien, tror du?

Sandra Kanck:

Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.
Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.

Ledarna för vissa ö-nationer i Mikronesien* har redan antytt att de kommer att vilja flytta till Australien. På klimatförhandlingarna COP-21 i Paris i december 2015 meddelade den australiska regeringen att de har tilldelade en miljard dollar till de Mikronesiska nationerna för att mitigera följderna från klimatförändringarna. Regeringen tror antagligen att dessa aktiviteter kommer att minska önskan att emigrera. Den enda andra val som folket på de Mikronesiska befolkningarna har är att flytta till Nya Zeeland eftersom jag inte förväntar mig att de kommer att vilja flytta till ett annat utvecklingsland som Papua Nya Guinea.

* Not: Ett exempel på en Mikronesisk Nation med problem på grund av den globala uppvärmningen är Tuvalu, vars befolkning minskar drastiskt då invånarna emigrerar för att undvika de ökande klimat effekter sådana stigande havsnivåer, cykloner och höga vågor. De högsta markområdena på öarna ligger 4 meter över havet.

Vill du dela dina tankar kring vad övriga världen borde göra för att hantera: Jordens globala växande befolkningsmängd och den ökade folkvandringen, då levernet i vissa regioner försvåras som en direkt följd av att den globala uppvärmningen och dess klimatförändringar?

Sandra Kanck:
I BBC-dokumentären How Many People Can Live on Planet Earth? säger Sir David

En tidig version av Plantagons vertikala växthus. Bild: Plantagon
Läs mer om vertikala växthus…en av teknologierna som skulle kunna hjälpa oss att leva mer hållbart.

Attenborough:

-Mänskligheten måste snarast minska sin påverkan på planet Jorden, och vi har tre sätt att tillgå: Vi kan minska vår konsumtion, ändra vår teknik * och vi kan minska befolkningstillväxten. Vi behöver antagligen tillgå alla tre.

 

Jag tycker det säger allt, frågan är hur man får regeringar acceptera detta och agera därefter.

*3 artiklar om teknologi och livsstilar som kan öka hållbarheten i våra liv:
Vertikala växthus    Framtidens bilar och trafik   Tiny Homes

SPA försöker påverka den australiska regeringen till att omdirigera mer av biståndsbudgeten till familjeplanering och preventivmedel. Vi anser att det inte finns

Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar
Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar

någonting viktigare än att direkt ge denna speciella form av bistånd till de miljontals kvinnor i utvecklingsländer som söker den.

Även om SPA håller med de hjälporganisationer som vill prioritera utbildning för kvinnor och flickor, så anser vi metoderna de väljer tar för lång tid. Det kommer att krävas minst en generation för att få till stånd de nödvändiga förändringarna för att stabilisera populationen, medan preventivmedel och familjeplanering nästan omedelbart stödjer kvinnor.
Miljöflyktingar redovisas inte i flyktingkonventionen och det borde FN rätta till. Utan detta erkännande kommer medlemsländerna inte har någon skyldighet att ta emot miljöflyktingar.
*Läs Tellus Think Tanks artiklar om teknologi som kan öka hållbarheten på jorden: Växthus I skyskrapor LINK, Framtidens transportsystem LINK.

Ser du något ljus i tunneln? Vad kan vi hoppas på framåt och vad kan vi

Växande befolkningsmängd - finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

globalt göra för att öka möjligheten av att få till en livsstil i harmoni med naturen?

Sandra Kanck:
SPA’s medlemmar är mycket pessimistiska i sin syn på framtiden. Vi ser en Malthusiansk framtid framför oss då mängden indikatorer om kollaps sammanfaller i tiden – befolkningsökningen, klimatförändringar, peak oil (plus andra resurser) och ekonomisk instabilitet – och en mycket dålig framförhållning från Jordens regeringar.

Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

Ernest Callenbach som är en amerikansk miljörättskämpe skriver om fyra ekologiska krafter: ” Allt är sammankopplat. Allting rör sig i någon riktning. Det finns inte något som heter en gratis lunch. Naturen får sista ordet.”

Naturen kommer att hävda sig och när den gör det kommer vi inte ha mycket att säga till om och bör inte räkna med att det kommer att bli lätt att anpassa sig.

 

 

 

 

Tellus Think Tank tackar Sandra Kanck för insikterna i de utmaningar som Australien

Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank.
Foto: Hanna Isabelle Sjöberg

står inför med sin växande befolkningsmängd och hur landet är sammanbundet med utmaningarna i både Mikronesien och resten av Jorden.

Tellus Think Tank har siktet inställt på en hållbar framtid. Vi hoppas att få se fler lösningar som hjälper oss hantera jordens växande befolkningmängd. Har du några idéer eller hållbara exempel som du vill dela, ta gärna kontakt med oss!

Nästa artikel: Vi träffar en svensk djuruppfödare och bonde som under 50 års tid har bedrivit ett ”ekodynamiskt” jordbruk! Klicka här om du vill bli notifierad…

 

Nr013 Plantagon och det första vertikala växthuset!

Vertikala odlingar har funnits i mänsklighetens medvetande sedan de hängande trädgårdarna i Babylon. Idéerna kring moderna vertikala odlingar har tagit fart i samband med urbaniseringen och minskad tillgång till mark i städerna.
Dickson Despommier, på University of Columbia i USA, var den forskare som tog stafettpinnen  på området i modern tid. Det ser dock ut som det blir Svensk-Indianska Plantagon som bygger det första smarta vertikala växthuset i modern tid!

Vertikala odlingar. Detta är den andra artikeln om Plantagon och den vertikala växthuset i en skyskrapa som Plantagon utvecklar. Den första artikeln hittar du här!

Plantagons första vertikala odlingar i växthus har planerad byggstart i Linköping mot slutet av sommaren 2016.

Det är inte av en tillfällighet som Plantagon har valt Linköping som byggplats för sitt pilotväxthus för vertikala odlingar.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det var på universitetet i Linköping som den första svenska forskningen kring vertikala växthus bedrevs och relationerna mellan Plantagon, Linköpings kommun och Linköpings universitet är goda!

Filmen gör en flygtur runt modellen som står till grund för det första vertikala växthuset som planeras i Linköping. Byggstarten är satt till efter sommaren 2016. Framtiden håller möjligen vertikala odlingar. Film: AnnVixen

Linköpings kommun har 150 000 invånare och det vertikala växthuset kommer att kunna tillhandahålla en stor andel av de bladgrönsaker som Linköpings invånare efterfrågar!

Det vertikala växthuset, med namnet “World Food Building”, är i designen till bredden fylld med smarta sammankopplade lösningar.  Sannolikt bli det den första smarta vertikala växthus som någonsin byggts. Seperhr Mousavi, hållbarhets strateg på Plantagon, berättar att medias bevakning förväntas bli än mer intensiv då det vertikala växthuset står klart för användning och dessutom kommer Plantagon vara beredd på att motta en mängd olika delegationer och besökare från jordens alla hörn.

VD Hans Hassle, vid Sustainability Innovation Summit. Vertikala odlingar. Bild från Youtube.
VD Hans Hassle, vid Sustainability Innovation Summit. Från Youtube.

De ursprungliga byggplanerna för växthuset har försenats något då odling-i-skyskrapa bar med sig nya koncept för kommunen att ta i beaktande. Linköpings kommun har anpassat både regelverk och process för bygglov och utformande av bygglovstillstånd. Alla bygglov och övriga tillstånd är nu på plats och kommunen stödjer Plantagons vertikala växthusprojekt genom att lägga både väg, vatten och elkopplingar till rätta så att byggstarten kan ske i slutet av sommaren 2016.

Växthusets investeringar, kostnader, vinst och affärsmodell.

Det initiala växthuset i Linköping har en budget på 300 miljoner kronor och projektet beräknas gå med vinst efter 5 år. Kostnaden tar inte höjd för samtliga år av  forsknings- och utvecklingsarbete och nästa växthus som byggs har sannolikt samma ungefärliga pris.

Plantagon arbetar fortfarande med att utveckla affärsmodellen kring växthuset. Många frågor behöver besvaras. Kommer till exempel Plantagon att bedriva odlingar själva eller kommer företaget att hyra ut 4000m2 odlings- och 4000m2 kontorsytor? Blir Plantagon kvar som ägare för fastigheten? Hur ska intäkterna för överskottsenergi som leds tillbaka till det kommunala energibolaget hanteras? Vem äger intäkten etc. Det finns alltså en mängd olika aspekter kring affärsmodellen som fortfarande behöver tas i beaktande.

Vertikala odlingar – mer om Plantagon

Makarna Hans och Karin Hessle grundande Plantagon 2008, i samarbete med Plantagons nuvarande

Oren R. Lyons, Ordförande i Plantagon och faithkeeper för Onondaga Nation. Bild från Youtube.
Oren R. Lyons, Ordförande i Plantagon och faithkeeper för Onondaga Nation. Bild från Youtube, ursprung: http://sacredland.org

styrelseordförande Oren R. Lyons. Oren R. Lyons är även “the faith keeper” för Onondaga Nation, en amerikansk indianstam med säte utanför New York. 

Karin Hassle pic from PlantagonPlantagon sorterar själv in sig under CSR-hatten (Corporate taking Social Responsibility) och kallar sin företagsorganisation för en “Companization”. Companization-modellen har utvecklats av VD Hans Hessle.

“Companization”-organisationen är intressant då drivkraften normalt i ett företag är att skapa tillväxt och aktieägaravkastning.  En modell som Plantagon anser kan medföra att medarbetare fattar ohållbara beslut.

Plantagon har istället valt att införa en hybridorganisation. Hybridorganisationen ska säkerställa att företaget arbetar målinriktat med sin hållbara vision. Den icke-vinst drivande delen av organisationen agerar som en kontrollfunktion för den vinstdrivande delen.

Vem som helst kan bli betalande medlem i den icke-vinstdrivande delen av Plantagon.  Det är den icke-vinstdrivande delen av organisationen som bland annat tillsätter delar av styrelsen i den vinstdrivande delen. Vi på Tellus Think Tank har svårt att förstå om denna hybridform av en organisation fungerar i verkligheten, men vi finner de bakomliggande tankarna väldigt intressanta!

Mer om Plantagons organisation

I övrigt har Plantagon en modern, nätverksbaserad organisation där kärntruppen är anställda och fokuserar på

Sepehr Mousavi, vår guide till Plantagon! Vertikala odlingar. Foto: AnnVixen
Sepehr Mousavi, vår guide till Plantagon! Foto: AnnVixen

visioner, strategier, teknik- och innovationsutveckling, forskning och marknadsföring. Organisationen har

ett nätverk av stödjande personer som tex Mats Hellström, tidigare jordbruks- och handelsminister. Mats Hellström sitter även i Plantagons så kallade “Advisory Board”. I nätverket hittas även alliance partners så som Sweco som är Europas största konsultfirma för ingenjörskap.

Båda Plantagons organisationer, vinstdrivande och icke-vinstdrivande, arbetar enligt FN’s ramverk “Earth Charter” och då med verktyget “the Global Compact”.

Vi tackar Sepehr Mousavi för ett inspirerande möte! Vi väntar med spänning på att vertikala odlingar och växthus snart dyker upp som svampar ur jorden och i en stad nära oss!

Läste du den första artikeln om Plantagon? Du hittar artikeln här!

Nästa vecka: Tellus Think Tank delar insikter från ett möte med ett alternativt sätt att leva och då i väldigt små hem – något för dig? Klicka här för att få ett meddelande om när nästa artikel är tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Utmaning: Jordens växande befolkning

 

Den mänskliga populationen på jorden har växt med en hejdundrande fart och invånarantalet fortsätter att öka. Detta medför utmaningar som måste hanteras inom en väldigt snar framtid! Domi, Tellus Think Tank 2016-02-01

Jordens befolkning nådde 7.3 miljarders strecket under år 2015 och 100-tals miljoner människor svälter, inte på grund av matbrist utan, på grund av att de inte har råd med de allt högre matpriserna.

Jordens invånarantal forsätter växa och FN prognostiserade nyligen att vi når 10 miljarder invånare till år 2050.

Jordens växande invånarantal i graf, från www.populationeducation.com

 

En kombination av svårlösta utmaningar kommer att försvåra möjligheterna att odla den större mängd grödor som är nödvändiga för att föda jordens växande population.  Några av de utmaningar vi står inför är följande:

  • Global uppvärmning och klimatförändringar som följer i dess fotspår. Läs mer om Global uppvärmning här!
  • Färskt vatten blir en bristvara.
  • Fortsatt åderlåtning av näringsämnen ur våra odlingsmarker.
  • Jordens växande population.

FN förutser att konsekvenserna av mat- och färskvattenbrist leder till stor risk för omfattande svält, en fortsatt och svällande folkvandringstrend samt mer konflikter och inbördeskrig runt om planeten.

Det för tankarna till människans framtid, livet på vår planet och hur viktigt det är att den växande befolkningen kan försörjas med både mat och vatten. Kan vi överhuvudtaget försörja upp emot 10 miljarder människor?

Hur
Hur kan vi försörja jordens växande befolkning? Foto: AnnVixen

Det finns dock hopp! Ett möjligt spår är vertikala växthus, så som det som Plantagon bygger, med målsättning att föda städernas framtida befolkning.

 – Läs mer om Plantagon och de vertikala växthusen här.

Tellus Think Tank hoppas kunna publicera mer hopp och inspiration i ämnet inom kort! 

Mer om Jordens växande befolkning

Tariq Khokhar och Haruna Kashiwase, arbetar på Världsbanken och har i sin analys av FN’s befolkningsprognos identifierat fyra trender.

Tariq och Haruna resonerar kring hur exakt FN’s prognos kommer att bli och jämför med 1958-års prognos som de bedömer vara “pretty good”, då det verkliga resultatet endast skilde sig 5% från den ursprungliga prognosen.

Läs om Australiens problem med sin växande befolkning.

Här kommer de trender som identifierades av Haruna and Tariq, utifrån FN’s 2015 års befolkningsprognos för jorden:

  • Fram till år 2100 beräknas jordens befolkning till 11.2 miljarder.

I januari 2016 är jordens aktuella befolkningmängd 7.3 miljarder människor.
FN’s prognoser visar att ökningen saktar ner framöver men att befolkningen ändå fortsätter att växa. År 2050 visar prognoserna att vi kommer att vara 9,7 miljarder människor på jorden och till år 2100 blir vi så många som 11.2 miljarder.

  1. År 2100 bor mer än 80% av jordens befolkning i Afrika eller Asien.

Jordens aktuella invånarantal i Asien eller Afrika är 66%. FN-prognoserna visar att dessa bägge världsdelar till år 2100 håller 83% av befolkningen.  CHART

  1. Afrika blir den snabbast växande världsdelen mellan år 2015 och 2050.

    Enligt FN växer Afrika och Asien snabbast fram till och med år 2050.
    Enligt FN växer Afrika och Asien snabbast fram till och med år 2050.

I antal invånare är Afrika den största bidragaren till jordens växande befolkning. Europa, däremot, får sannolikt räkna med en krympande befolkning.

  1. Nio länder står för hälften av jordens befolkningstillväxt mellan år  2015 och 2050.

De nio länderna som står för hälften av jordens befolkningstillväxt fram till år 2050 är:


-Indien med 16.6% av den totala befolkningstillväxten – 394 miljoner människor
-Nigeria med 9.11% av den totala befolkningstillväxten – 216 miljoner människor
-Pakistan med 5.08% av den totala befolkningstillväxten – 121 miljoner människor
-Demokratiska Republiken i Kongo med 4.97% av den totala befolkningstillväxten – 118 miljoner människor
-Etiopien med 3.75% av den totala befolkningstillväxten – 89 miljoner människor
-USA med 2.82% av den totala befolkningstillväxten – 67 miljoner människor
-Indonesien med 2.72% av den totala befolkningstillväxten – 65 miljoner människor
-Uganda med 2.65% av den totala befolkningstillväxten – 63 miljoner människor

Trendförfattarna, Haruna och Tariq, visar även att FN’s prognostiserar att Indien befolkningsmässigt kommer att ha växt om Kina redan år 2022. USA är det enda höginkomsttagarlandet på listan då prognosmakarna räknat med fortsatt invandring till landet. Alla andra länder på listan finns att hitta antingen i Afrika eller Asien.

Det görs mycket bra saker runt jorden för att hantera de ökade utmaningar som jordens befolkningstillväxt för med sig. Tellus Think Tank hoppas kunna dela dessa idéer och lösningar där förbättringar på hållbarheten utvecklas i både individuella liv och samhällen.

Läs mer om hur jordens utmaningar kan hanteras!

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Hur mår jorden idag? Nr002

 

Vad stämmer egentligen om hur jorden mår idag? Många motstridiga intryck ges både av människor i vår omgivning och via olika medier. Låt oss ta reda på hur det ligger till.
Domi, TellusThinkTank, 2015-11-12

Stockholm november 2015. Utanför fönstret står träden med några få blad som snart gör sällskap med de redan tusentals fallna lönnstjärnor på den blanka nattsvarta asfaltshimmeln. Folk promenerar över löven på väg mot jobbet, precis som vanligt. Men det är en betydande skillnad på november, jämfört med tidigare år: vädret är fem grader varmare än normalt.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

November 1-11, 2015. 3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.
November 1-11, 2015.
3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.

Tellus Think Tank har pratat med många olika personer om hållbarhet och miljö, allt från miljö- och hållbarhetsexperter och urbana odlare till personer som oss, människor som inte jobbar med miljöfrågor. Det var i samtalen med de sistnämnda, vanliga personer i flera olika europeiska länder, vi hörde samma typ av fras:

Jag tror inte på global uppvärmning. Jordens naturliga processer hade ändå lett till ett varmare klimat, sa de.

Jag surfar runt på nätet för att försöka hitta förklaringar och grafer till det varma vädret. Även på nätet hittar jag en mängd olika grupper som skriver motstridiga budskap:

  • Människan är, genom utsläpp av koldioxid och metan, orsaken till uppvärmningen.
  • Uppvärmningen av jorden följer en naturlig process.
  • Jorden har inte alls har värmts upp mer än vanligt.

Vad är egentligen sant om den globala uppvärmningen?

För att reda ut denna fråga vänder vi oss till hållbarhetsexperten Niclas Köhler, kommunikatör på byggföretaget NCC. Han har en bakgrund som journalist och biolog och har arbetat med hållbarhet i över 20 år.  Niclas Köhler berättar hur det ligger till:

Niclas Köhler.
Niclas Köhler.

-Jordens naturliga processer kan ge upphov till en viss variation i klimatet men den uppvärmning som vi ser nu är odiskutabelt skapad av människan, säger Niclas Köhler.

Niclas Köhler berättar vidare att forskarkåren var oense under en period men att i dag är mer än 99 procent av forskarna överens. Fler än 800 forskare har skrivit i en rapport åt FN’s klimatpanel (IPCC – international panel on climate change) om hur uppvärmningen är en effekt av människans utsläpp. Fenomenet kallas “Global uppvärmning”.

Vad har människan gjort för att orsaka den Globala Uppvärmningen?

Så, konstaterar jag, jorden står i början av en period av ovanligt höga medeltemperaturer och dessa är framkallade av människans utsläpp. Vilka utsläpp talar vi om här?

Niclas Köhler berättar att forskarna först trodde att det framförallt var koldioxidutsläppen som orsakade uppvärmningen, men att de nu även har förstått vidden av utsläpp av metangas. När människan ökar mängden koldioxid och metan, så kallade växthusgaser, i jordens atmosfär så binder de den värme som jorden strålar ut. Med mer sådana molekyler i jordens atmosfär blir klimatet varmare.  

Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden. Illustration: AnnVixen
Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden.
Illustration: AnnVixen

Koldioxid har alltid funnits och skapas när biologiskt material bryts ner, till exempel när ett träd ruttnar. När ett nytt träd växer upp binder det istället koldioxid i sina träfibrer. De skadliga koldioxidutsläppen skapas när vi bränner det som kallas fossila bränslen: diesel, olja, bensin och brunkol. Niclas Köhler berättar även att fossila bränslen bildades för miljontals år sedan när biologiskt material så som döda djur, ormbunkar och mikroalger sjönk till botten av en sjö, övertäcktes och inte bröts ner fullständigt utan istället bildade till exempel ett lager av kol.

Metangasutsläpp uppstår när organiskt material, allt som växer i naturen, bryts ner i syrefattig miljö. Enligt Wikipedia (2015-11-12) står människan för 60 procent av metangasutsläppen, till exempel vid läckage från olje- och gasutvinning, gruvor, asfalt. Men så mycket som 17 procent av utsläppen kommer från kor och fårs matsmältning och avföring.

Sedan den industriella revolutionen inleddes i början av 1800-talet har metanhalten i atmosfären fördubblats och koldioxidhalten ligger inte långt efter.

Varför händer när jordens klimat blir varmare, till följd av utsläppen?

Som svar på denna fråga väljer Niclas Köhler att citera Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, Sveriges Expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi:

-Det blir mer action i systemet, citerar han.

Niclas Köhler förklarar att värme är energi och att mer action innebär:

  • Kraftigare stormar.
  • Starkare skyfall.
  • Större toppar och dalar på temperaturkurvan.

Niclas Köhler talar om ”extremväder”. Den globala uppvärmningen leder till att extremväder blir vanligare.

Vilka bevis kan vi se på att den globala uppvärmningen och dess extremväder redan har börjat?

Många delar av Sverige har redan drabbats av klimatförändringarnas extremväder i form av starka stormar och häftiga regn som har medfört stora skador. Göteborg är en av dessa städer.

Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.
Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.

Nyligen tog därför staden fram en digital “skyfallsmodell” för att simulera olika scenarier med kraftiga regn för att kunna planera och minska konsekvenserna på sikt. Om man leker lite med skyfallsmodellen, som ligger öppen på internet,  så ser man att centrala Göteborg verkligen står inför utmaningar.

När jag träffade min engelska kusin nyligen visade han foton från en helikoptertur över Hoover-dammen i den amerikanska delstaten Arizona. Fotografierna visar en vit kant högt uppe på bergen runt om dammen där vattennivån normalt hade legat. Reserverna av dricksvatten och vatten till jordbruk är betydligt mindre idag än tidigare. 

The Hoover Dam Photo: Victor Jackson
The Hoover Dam Photo: Victor Jackson

 

 

Niclas Köhler nämner problemen i grannstaten Kalifornien. Där lever invånarna just nu med vad som verkar vara ett permanent tillstånd av torka. De har fått problem med jordbruket samt med tillgången av dricksvatten.

Niclas Köhler berättar att många andra europeiska länder också har fått känna av den globala uppvärmningen.

Exempelvis så har Storbritannien under de senaste åren drabbats av mycket regn, ett spektakulärt exempel är “The Toon Monsoon” i miljonstaden Newcastle-on-Tyne, en stad som inte tidigare drabbas av översvämningar.

I Lonely Planets bok “Morocco” av Paul Clammer beskrivs hur norra Afrika sakta har torkat ut. Jag minns ett avsnitt av Vetenskapens Värld i ämnet för några år sedan, som visade att 10 av Marockos 12 floder redan har torkat ut och tvingat invånarna att flytta till de Marockanska städerna.

Sands of Sinai
Sanden i söder. Foto: AnnVixen

Och (drar jag friska slutsatser nu?) möjligen är det också därför som folket i mellanöstern flyr norrut mot landområden med svalare klimat, där Europa ligger närmast till hands. För inte flyr de väl söderut mot t.ex. Arabiska halvön, där de mäter sommartemperaturer på upp emot 50 / 122 °F?

Sammanfattningsvis släpper människan ut för mycket koldioxid och metan vilket leder till att atmosfären kring jorden har blivit uppvärmd och att jorden därför drabbas av extremväder som exempelvis torka, stormar och regn.
Det här leder till problem i jordbruket, skador på infrastruktur och även folkflyttningar.
Och enligt forskarna är vi bara i början av denna onaturliga varma period.

Vad kan vi förvänta oss framåt? Finns det hopp eller innebär Globala Uppvärmningen slutet för oss som art?

I dagsläget har jorden 7,3 miljarder människor, enligt FN. Det kan jämföras med en miljard innan den industriella revolutionen inleddes för 200 år sedan. Jag frågar Niclas Köhler om vi kan vara så här många människor på jorden och samtidigt leva hållbart?

-Ja, det kan vi [låååång paus] men vi måste ställa om. Vi har så mycket teknik och kunskaper och nu det gäller att omsätta detta i praktisk handling.

Han konstaterar att mänskligheten har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt som bygger på billig kol och olja men att vi har använt mer av naturens tillgångar än vad naturen klarar av att återskapa.

Vilka konkreta åtgärder ska vi införa, nu när vi behöver tänka om?

Niclas Köhler berättar att det finns två typer av åtgärder som måste ske samtidigt. Den ena är att minska riskerna med klimatförändringarna och den andra är att minska utsläppen.

2 roads forward. Illustration: AnnVixen
Två vägar framåt. Illustration: AnnVixen

Minska risker och skador av klimatförändring kan ske genom att hantera den ökade vattenmängden. Niclas Köhler drar några exempel på vad NCC jobbar med och nämner bland annat en lösning de arbetar med i Köpenhamn, för Hofors räkning, för att vid tillfällen med extrema vattenmängder leda dessa i en tunnel under staden med utlopp i hamnen. TellusThinkTank-redaktionen tänker även på Emisor Oriente-tunneln som byggs under Mexico City i samma syfte.

NCC har även utvecklat en asfalt som släpper igenom vatten mycket snabbare än traditionell asfalt. Företaget tittar också på hur de bostäder som byggs idag ska hantera de ökade vattenmängderna så att de kan undvika fuktskador.

Illustration: HOFOR
Tunnel under Köpenhamn.Illustration: HOFOR

Vi kan jobba rätt mycket med att minska skadorna men det är ändå billigare och betydligt mindre riskabelt att arbeta förebyggande för att undvika problemen.

Därför “är det viktigare att minska utsläppen”, säger Niclas Köhler. ”Att minska utsläppen rejält kan få den globala uppvärmningen att bli problematisk istället för katastrofal”.

Använd förnybara energikällor och minska köttintaget är det korta rådet, vilket han snart utvecklar till vad vi kan göra, i både högt och lågt:

  • Avveckla kolkraftverken! Vi konsumenter kan driva detta genom att bara köpa el från bolag som erbjuder så kallad “grön el”.
  • Värm ditt hus med fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump.
  • Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC
    Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC

    Bygg lågenergihus, det vill säga hus som inte läcker värme genom fönster och väggar. All värme som förs in blir kvar. Redan befintliga hus kan energieffektiviseras så att de inte läcker värme. NCC jobbar med både lågenergihus och hållbara renoveringar.

  • Riv inte gamla betongstommar utan återanvänd dem då gjutning av betong ger nya utsläpp av fossil koldioxid.
  • Minska bilåkandet så mycket som möjligt, åtminstone, tills du har råd att köpa en bil som drivs helt utan fossil bensin eller diesel. Elbilar som drivs av batterier eller bränsleceller är de som troligtvis tar över.
  • Även att tillverka bilar ger upphov till stora klimatutsläpp och varje familj behöver sannolikt inte en helt egen bil, då de ofta står parkerade en väldigt stor del av tiden. Istället kan man i städerna ta en taxi, använda lokaltrafiken, gå eller cykla – eller gå med i en bil-pool.
  • Ät mindre ko- och fårkött och ersätt med kyckling eller vegetarisk kost om möjligt.
  • Minska antalet flygresor, tills de förnybara bränslen som forskarna jobbar med börjar, användas.
  • I geografiska regioner där biogas är ett alternativt bränsle bör produktionen ökas så mycket som möjligt. Det är inte praktiskt möjligt att transportera biogas så långt, det är därför ett lokalt drivmedel.
  • I länder där solen är en tillgång bör investeringar i solceller ersätta gamla fossila källor. Solenergi är även bra i nordliga länder som Sverige, fast den producerar mer än genomsnittligt på sommaren och mindre än snittet på vintern.
  • Även industriella processer behöver spara på värme genom att isoleras och ta till vara på spillvärmen.

Så det är inte försent att vända den Globala Uppvärmningen?

-Nej, inte än men det kräver att vi tänker om och minskar användningen av fossila bränslen genom att äta mindre kokött samt införa konkreta åtgärder, som de jag nämnt, säger Niclas Köhler.

Det finns ju också exempel på andra miljöproblem där vi har lyckats väldigt bra med att vända en negativ utveckling. Vi ersatte freon i våra kylsystem och ozon-lagret runt jorden återskapades. Ett ytterligare exempel var när vi lyckades minska svavelutsläppen från förbränning av fossil olja som orsakade försurning av skogar och sjöar.    

Jag tackar Niclas Köhler för att han varit så pedagogisk i sin förklaring om hur jorden mår och för att han även visar att det finns hopp för framtiden!

Nu när vi på TellusThinkTank förstår lite mer om den globala uppvärmningen undrar vi hur denna information har spridits i samhället och funderar vidare på vad skolorna lär ut idag. I vår nästa artikel träffar Lars Benon, som arbetat som rektor i ett flertal skolor i Stockholmsområdet.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett meddelande från oss när en ny artikel finns tillgänglig att läsa!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank