Kategoriarkiv: Inspiration

Naturhus – hållbart boende och närodlad mat Nr031

Naturhus – hållbart boende med lokalt odlad mat i nordiskt klimat!

Tellus Think Tank fortsätter strävan att hitta vägar till en hållbar framtid.  I denna artikel besöker vi Bodil Antonsson som har byggt ett av landets första Naturhus på Vätterns sluttning strax utanför Gränna. Hur kan Naturhuset bli intressant för en hållbar framtid?

Text: Domi, Tellus Think Tank Foto: AnnVixen, Jana Juliana Photography & Bodil Antonsson

Kort om problemen kring dagens mat

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Uppgrenna Naturhus café med utsikt. Foto: AnnVixen

Närproducerad mat året runt är inte något som invånare nära jordens syd- eller nordpol tar för givet. Sveriges nordliga geografi ger långa vintrar och här finns bara plats för en relativt kort växtsäsong.

Sverige importerar nästan 50 % av sitt livsmedel till populationen på 10 miljoner. Alla livsmedel, med undantag för socker som Sverige inte behöver importera, importeras i stora mängder. Det ser likadant ut i stora delar av Europa där europeiska länder ofta importerar mer än 50 % av livsmedelsbehovet.

Exempel på mindre hållbart transporterade livsmedel i Sverige

  • Mitt i Sveriges odlingssäsong erbjuds konsumenterna Kenyanska bönor istället för närodlade bönor. 
  • Butikerna erbjuder vakuumförpackad argentinskt eller brasilianskt kött som kommit över Atlanten med fartyg.
  • Lokal Nordsjöfisk fryses för båttransport först till Kina för rensning, packning och sedan båttransport tillbaka till Sverige.
  • Året runt transporteras grönsaker med lastbil från södra Europa och då främst från Italien, Grekland, Spanien och Nederländerna.

För en hållbar framtid

Livsmedel transporteras alltså till Sverige från när och fjärran.  Att öka mängden lokalt producerad mat skulle minska koldioxidutsläppen och öka den svenska matsäkerheten. Lokal matproduktion minskar också antalet steg i mat-transportkedjan vilket även innebär färre steg där fel och ”fel” kan uppstå.

Växthusodlingar kan vara ett sätt att förlänga trädgårdssäsongen i länder med korta somrar och därmed minska behovet av massdistribution av livsmedel. Lokala växthusodlingar kan bli en av många metoder för att öka mängden närproducerad mat.

Kan utformningen av bostäder öka lokal livsmedelsproduktion? Ja, det tror Tellus Think Tank och träffar därför Bodil Antonsson som har byggt ett av Sveriges första Naturhus – ett hus omgivet av ett växthus skal!

Läs även Tellus Think Tanks artiklar om växthus-skyskrapor!

Uppgrenna naturhus vid Vätterns strand

Det är, även med svenska mått, en iskall dag och termometern visar -15 grader.

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Sydsidan av Uppgrenna Naturhus. Foto: AnnVixen

Naturen runt Vättern är frosttäckt och vintermagisk. Vår resa till Naturhuset går genom polkagrisstaden Gränna.

På fälten ovanför byn hittar vi Uppgrenna Naturhus. Byggnaden vilar anspråkslöst på Vätterns östra sluttning. Mina kinder är stelfrusna efter en kort promenaden från bilen.

Vättern ångar i kylan och Uppgrenna Naturhus café är stängt under växthusets korta vintersäsong. Caféet öppnar åter i mitten av februari. Tellus Think Tank är därför den enda besökaren för dagen.

Bodil Antonsson hälsar oss vid ingången. Hon bjuder oss stiga in i naturhusets stora atrium-liknande entré. Klockan är elva och temperaturen i växthuset visar +1 grad. Några tiotals minuter senare har temperaturen ökat med ytterligare 5 grader. Växthusdelen av huset värms endast av solens strålar. 

Vad är ett Naturhus?

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Uppgrenna Naturhus ligger precis utanför Gränna, vid Vätterns strand. Foto: AnnVixen

Naturhus liknar ett vanligt bostadshus med ett växthus skal. Ett växthus och bostadshus i ett är vad det är, och mycket mer! Naturhusen är hållbart designade och utrustade för att:

  • Stå i harmoni med naturens element såsom solljus, vind, regn, snö, jord och växter.
  • Vara så självförsörjande och hållbara som möjligt. De har ekologiska, cirkulära tekniker för:
    • värme- och kylsystem.
    • avloppsvattenhantering.
    • som möjliggör för invånarna att odla mat stora delar av året.

Vilka hållbara metoder har använts i Bodils Naturhus?

Bodil Antonsson berättar att hon valde lättbetongväggar utan plastkärna för uppmurning av källarplanet. Den isolerade ”bostadsdelen” på entréplanet är ett så kallat lågenergihus. Den har en prefabricerad stomme i trä och med cellulosaisolering utan plast. Råsponten i väggarna används även som ytskikt för att spara material. Bodil Antonsson har vid behov valt ekologisk färg eller ingen färg och hållbar, cirkulär hantering av avloppsvatten etc.

Under stora delar av året värms naturhuset av solen. Huset glas-skal bidrar till att skapa ett medelhavsklimat i växthuset.

Tellus Think Tank Uppgrenna Naturhus
Växthuset i Uppgrenna Naturhus ger frukt och grönsaker året om. Foto: Jana Juliana Photography

Växthuset, hjälper i sin tur, till att värma det inre huset. På sommaren hålls det inre huset svalt genom att öppna dörrar och genom vanliga ventilationen.

Bodil Antonsson har byggt sitt Naturhus så hållbart som hon har haft möjlighet till. Hon tycker sig ha hittat en acceptabel balans mellan ekologi-ekonomi-energi. Hon tror dock att framtida Naturhus går att bygga ännu mer ekologiskt. Utvecklingen kring miljöanpassad teknik går fort framåt!

Avloppsvattnet återanvänds och nyttjas i flera steg

Avloppsvattnet från toalett, dusch och kök renas och återanvänds för att nyttjas på olika sätt.

  • I det första steget leds allt avlopp svart- och gråvatten till ett vattenreningssystem.
  • Sedan leds det näringsrika vattnet genom olika växtbäddar.
  • I växtbäddarna hämtar växterna vatten och näring genom sina rotsystem.
  • Slutligen hamnar det lilla vatten som eventuellt återstår i en damm utomhus för efterpolering och då är vattnet badrent.

Den cirkulära tekniken göder plantorna ekologiskt

Vissa sommardagar har cafét i Uppgrenna Naturhus haft 300 gäster där varje besök till husets toaletter hjälper gödsla Naturhusets två odlingsbäddarna som Bodil Antonsson  döpt till Medelhavet och  Citronlunden.

-De är så effektiva att växterna kommer i ett euforiskt tillstånd! Bäddarna producera massor av mat som vi serverar i caféet! berättar Bodil Antonsson.

Växthuset föder caféet

Tellus Think Tank Uppgrenna Naturhus
Växthuset ger daglig skörd! Foto: Jana Juliana Photography

Maten som caféet serverar är 100 % ekologisk och all frukt och grönt i växthuset har odlats utan bekämpningsmedel. Bodil Antonsson bekämpar insektsangrepp med såpvatten eller biologisk bekämpning med nyttodjur.

För att få en naturlig pollineringsprocess i växthuset köper Bodil Antonsson in humlor som trivs här och flyger runt och pollinerar växterna. Hennes förhoppning är att få en inhemsk humledrottning att trivas så mycket att hon väljer att övervintra och bygga bo i växthuset!

Bodil Antonsson berättar vidare ​​att växthusodlingen och Citronlunden behöver mindre näringsämnen under vintern. Om mängden besökare stadigt hade legat på 300 personer om dagen under hela året hon skulle behöva bygga till ett ytterligare växthus för att ta vara på all gödning!

Vad som inte bör odlas i naturhuset

Det går inte att odla vad som helst i odlingsbäddarna i naturhusets växtsängar, då de är kopplade till avloppsreningssystemet. Växterna måste ha rötter och stjälkar som leder det näringsrika vattnet till frukterna och grönsakerna.  Det är i rötterna och stjälken som  bakterierna filtreras bort. Det skulle till exempel inte vara nyttigt att odla morötter här. Roten, den ätbara delen av moroten, ligger under jord och skulle då kunna kontamineras av avlopps bakterier.

Hinder på vägen mot det färdiga naturhuset

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Varje dag blir vacker när man besöker Uppgrenna Naturhus! Foto: AnnVixen

Bodil Antonsson har bott i Gränna nästan hela sitt liv och valde Uppgrenna för placering av sitt Naturhus. Bodil Antonsson hade en idé om en mötesplats i ett växthus och det tog henne 8 år att utveckla och bygga sin vision. Hon inspirerades av ett hem i Vänersborg där ägaren, Anders Solvarm, hade byggt sitt eget bostadshus inuti ett växthus. Diskussioner med Anders Solvarm var en del av hennes byggprocess. Den slutliga versionen av naturhuset är byggd efter Bodil Antonssons egen design.

Bodil Antonsson upptäckte att byggnadslov och övriga tillstånd inte är lätta att få i ett starkt reglerat samhälle som det svenska. Det är särskilt svårt när huset man vill bygga har en helt ny typ av konstruktion och design.

En svårighet att överkomma var även inställningen hos vissa av männen i kommunala byggnadsnämnden. Det tog tid och en hel del ansträngning innan de lyssnade på, förstod och respekterade hennes idéer, åsikter och önskemål. Men trägen vinner.

2015, 8 år efter den ursprungliga visionen, stod naturhuset klar för användning! För närvarande driver Bodil Antonsson ett ekologiskt café i Naturhuset. Lokalerna abonneras ibland även för föreläsningar, konserter och konferensverksamheten.Under delar av året erbjuds även ljus terapi, grön rehabilitering och guidade visningar i det magnifikt belägna naturhuset vid Vätterns strand! 

En rundtur i Uppgrenna Naturhus

Det tre våningar höga naturhusets design påminner om den vackra, gamla ladan som en gång stod på samma plats. Vid toppen av sluttningen, leder ingången oss in i husets mellersta våning.  Huset står i suterräng och tillåter även källaren stora fönster mot sjön. Taket och södra gaveln på naturhuset är helt i glas liksom halva västra väggen mot Vättern. Glas i tak och gavel består av härdat enkelglas.

Medelhavet

Naturhusets entré leder oss in i området som Bodil kallar ”Medelhavet”, efter klimatet här. Medelhavet innehåller

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Växthuset under den korta vintersäsongen. Foto: AnnVixen

odlingsbädden i växthusdelen av naturhuset. Temperaturer varierar mellan några minusgrader på vintern till 30 grader på sommaren. När taktemperaturen når 20 grader öppnas ventilationsluckor automatiskt och släpper ut varm luft. Bodil berättar att detta hände redan i februari förra året.

Oftast står detta område i full grönska. Hon visar bilder på dignande frukter och grönsaker. Nu i början av januari är Medelhavet dock bart med undantag av några exotiska Sharoner som hänger kvar. Några exempel som växer i kallväxthuset annars är: fikon, chili, mandel, mullbär, vindruvor, tomater, pumpa, gurka, kiwanos, persikor och meloner. Efter skörd serveras de i naturhusets vegetariska café.

Från Medelhavet med spiraltrappa upp till vyn över Vätterndalen

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
På det inre husets tak, med magnifik utsikt över Vätterndalen. Foto: AnnVixen

Från Medelhavet leder en spiraltrappa besökaren upp på det inre husets tak. Här finnes en stor plan yta under det stora glastaket. Jag förundras av den vidunderliga utsikten över Vätterndalen. Det är här som föreläsningar, konserter och yogastudio hålls.

Från Medelhavet leder en dörr in till det inre huset. Det inre huset är välisolerat och byggd i lådformat där skalet har målats i en falurödlik färg. Trots att temperaturen i växthusdelen ofta skiftar så håller det inre huset konstant rumstemperatur på cirka 20 grader. Här finns caféköket, serveringsrum och toalett. Jag noterar att tvålen i kök och badrum är miljövänliga. Bodil försäkrar mig om vikten av att det material som går till hennes avlopp är ekologiskt!

I Naturhusets källare har Bodil döpt rummen till Regnskogen och Citronlunden.

Regnskogen

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Regnskogens relax. Foto: AnnVixen

Området används för avkoppling och ljusterapi, från lampor som hjälper kroppen att utveckla D-vitamin. Vintertid njuter Bodil Antonssons gäster av fruktcocktail i ljuset och värmen från solanläggningen.

Citronlunden

Citronlunden innehåller naturhusets andra odlingsbädd och är kopplad till det cirkulära avloppssystemet. Rummet är fylld av citron och lime träd.  Vintern till trots står träden i begynnande blom, ibland redan med frukt. Luften här doftar underbart och citrusfriskt!

Kostnader och affärsidéen

Bodil Antonssons vision om en mötesplats i form av ett naturhus krävde en initial investering på 9 miljoner kronor. Verksamheten går bra vilket är mycket tack vare att högsäsongens cafébesökare har skjutit förbi vad som förväntades. Att starta företag för dock med sig

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Bodil Antonsson i Citronlunden! Foto: AnnVixen

både stor oro och stora arbetsinsatser.

Under vintern tar Bodil emot delegationer och konferenser med ett särskilt intresse för naturhus. Hon håller även kurser i grön rehabiliterings, mindfulness och stresshantering. Gröna rehabiliteringsmodellen innehåller mycket tystnad och tid för eftertanke där de vackra omgivningarna erbjuder  fin natur att promenera i.  Deltagarna kan dessutom  ägna sig åt jordande odlingsaktiviteter i Naturhuset.

Varför är Uppgrenna Naturhus viktig

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Citronlunden. Foto: AnnVixen

Skönheten över de sluttande fälten mot Vättern gör mig andlös.  

Just nu lyser södersolen på Naturhuset där det står inbäddad bland de silvriga fälten. Vi tittar ner och ut över Vättern som fått ett lågt hängande tak av vackra, svävande moln.

Miljön kring Uppgrenna Naturhus skulle slå vilken estet eller konstnär som helst med häpnad! Den marknadsförande skönhet som omger byggnaden är viktig eftersom Naturhuset kan bli modell för framtidens hållbara bostadsbyggande.

Naturhuset bidrar till en hållbar framtid

Tellus Think Tank AnnVixen Uppgrenna Naturhus
Silvrig vinter i Uppgrenna. Foto: AnnVixen

Naturhusets hållbara utformning och bidrag till invånarnas självförsörjning av livsmedel borde öka intresset för naturhuset som bostadsmodell.

Naturhus kan vara en del av lösningen för en hållbar framtid och kan bidra till att öka lokal matproduktion. Lokal matproduktion i sin tur minskar koldioxidutsläpp från långväga transporter. Naturhuset kan även erbjuda hög livs- och livsmedelskvalitet till dess invånare och därför ser Tellus Think Tank naturhuset som en bostadsmodell som borde vara tillgänglig för en bredare publik mycket snart!

Tellus Think Tank AnnVixen
Domi, Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

Läs även om växthus-skyskrapor till städerna!

Heta länkar till fler tidiga Naturhus

Naturhusets uppfinnare: http://bengtwarne.malwa.nu/

De bygger naturhus https://www.youtube.com/watch?v=jL4m1_BbJQc

Ett svenskt naturhus på Värmdö: https://www.youtube.com/watch?v=30ghnDOFbNQ

Ett norskt naturhus: https://www.youtube.com/watch?v=lc_clnBY-2I

Ett tyskt naturhus: https://www.youtube.com/watch?v=v2X6De1C_qU

Ett holländsk-amerikansk naturhus byggprojekt i större skala: http://www.regenvillages.com/#

Dela denna artikel – för en hållbar framtid!

Självhushållande odling möjlig i nordlig växtzon Nr029

Självhushållande odling

Det är ekologiskt att äta närodlat och obesprutat. Tellus Think Tank träffar Patrik Ytterholm som har en självhushållande odling där han odlar ALL sin mat…growth-zones-europe
Text
: Domi, Tellus Think Tank Foto: Zoe Elims, Patrik Ytterholm & AnnVixen

Tellus Think Tank startade i 2015 sökandet om hur livet i en hållbar framtid skulle kunna se ut. Samtliga våra artiklar har utforskat ämnet ur ett flertal aspekter, läs mer om Tellus Think Tank.

En viktig utveckling vi behöver ta oss an för att kunna nå en hållbar framtid är att äta mer närodlat och ekologiskt även på nordliga breddgrader. Närodlat för att minska koldioxid- och partikelutsläpp. Ekologiskt för att inte riskera användning av gifter i naturen och på tallriken.  Butiksköpt mat är idag sällan både närodlad och ekologisk och upplevs som relativt dyr. Vad är då lösningen? Att odla själv?

Tellus Think Tank träffar självhushållande odlaren Patrik Ytterholm, som bor i växtzon 6-7 i Skattungbyn i Dalarna (samma växtzon som stjärnkrogen Fäviken, se artikel).

Patrik Ytterholm bedriver självhushållande odling

Patrik Ytterholm bedriver en självhushållande odling och odlar näst intill all sin mat själv. Dessutom arbetar han som odlingslärare på Mora Folkhögskola. (Läs gärna även artikeln om att leva på små hus på hjul i Skattungbyn).

Han är vegetarian och uppskattar en näringsrik måltid på baljväxter, potatis och gröna blad. Ibland lägger han till ett glas getmjölk eller ett ägg och framhåller att han absolut inte är asket och äter tidvis både godis och chips.

I praktiken är dock Patrik Ytterholm och hans familj helt självförsörjande på allt i grönsaksväg. Om hans familj skulle bli

Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen
Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen

avstängda från samhället skulle de klara sig länge på egna grödor.

De har något mer odlingsmark än de behöver för hushållsbehovet, cirka 2 hektar mark (20 000 kvadratmeter). De odlar

grönsaker på cirka 1000 kvadratmeter och på den resterande delen odlas potatis och spannmål. Familjens överskott i potatis, kål och vitlök torgas, d.v.s. säljs på marknader.

Familjen odlar inte bara sin egen mat utan hugger veden som värmer huset. De har även getter, höns och snart även gäss på gården!

Råd till den som vill bli självhushållande?

-Vilka grödor bör den som vill bli självförsörjande i mat odla? frågar vi Patrik Ytterholm.

-En god start är att börja med potatis, även om den förutsätter en jordkällare för lagring. (Se även Patrik Ytterholms råd och recept kring mjölksyrning).

AnnVixen Tellus Think Tank TellusThinkTank
Sibirisk röd heter denna härdiga vitlökssort som Patrik Ytterholm odlar. Foto: AnnVixen

Andra relativt lättodlade grödor som pumpa, lök och vitlök som exempelvis kan förvaras i en normalt tempererad lägenhet.

En viktig förutsättning för att bli helt självhushållande i mat är att ha tillgång till en tillräcklig odlingsyta. Patrik Ytterholm anser att en normalstor familj behöver 1000-2000 kvadratmeter odlingsmark per person beroende på vad man vill odla. Odlingsmarken kan då användas till potatis, spannmål och grönsaker.

Om man dessutom vill odla sina egna oljeväxter (som raps eller lin) så bör man räkna med ytterligare 500 kvadratmeter odlingsmark.

En typ av spannmål som han lyfter är ”nakenhavre” som antingen kan pressas till havregryn eller ersätta ris i maten och som inte innehåller gluten. De fyra vanliga typerna av spannmål är också bra att odla, d.v.s. råg, vete, korn och havre.

Till den som har begränsat med odlingsmark rekommenderar han nyttiga grödor som grönkål och bondbönor!

Patrik Ytterholm framhåller ytterligare en gång potatis som en bra och mångsidig gröda som både ger fibrer, vitaminer och mättnadskänsla. Själv odlar han sin potatis i naturligt mark rik på sand vilket ger ”himmelska smaker”!

Oljeväxter för självhushållare i nordligare breddgrader

Det är svårt att odla oljeväxter i den växtzon (6-7) som råder i Skattungbyn. Rapsen lämpar sig inte för klimatet då den är förädlad för att fungerar som bäst i sydligare växtzoner. Raps är annars en vanlig syn på åkrar från Södermanland till Skåne och runt om i landet.

Hampa, som oljegröda, skulle kunna vara av intresse. Hampafröolja har liknande egenskaper som olivolja och en liknande

Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen
Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen

sammansättning av omegasyror. Det är dock svårt att få tillstånd att odla denna gröda idag, med anledning av rådande narkotikalagstiftning och risken att andra delar av plantan används på ett otillåtet sätt. Hampafröolja finns dock att köpa i svenska butiker sedan sommaren 2016. Andra intressanta oljeväxter som han nämner är rybs, oljeådra och solros.

En av de naturliga oljeväxter som Patrik Ytterholm anser vara allra mest intressant är Havtorn. Havtornsbärens olja innehåller Omega 6, 9 och 11. Omega 11 hittar man inte i speciellt många andra grödor. Dessutom är havtornsbären fyllda med näringsämnen. Patrik osäker för hur havtornsoljan lämpar sig för att tex steka med vid matlagning, men god och nyttig är den!

Vild havtorn hittas i naturen längst med de svenska kusterna. Själv har Patrik Ytterholm odlat fram fem bärgivande havtornsbuskar som tillsammans ger runt 70 liter bär per säsong!

Hur mycket tid behövs för bedriva självhushållande odling?

Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims
Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims

Ytterligare en förutsättning som kan spela roll på vägen till sin självhushållande odling är den tid som framgångsrika odlingar kräver av sin odlare. Patrik Ytterholm har svårt att avgöra hur många timmar han lägger ner, det flyter ihop med arbetet som odlingslärare. Han går dock igenom sommarhalvåret:

I april förbereds så mycket som möjligt inför växtsäsongen.

Mest tid lägger han mellan maj och midsommar då han sår frön och sätter ut för-sådda plantor. Dessutom beskär han och familjen frukt- och bärbuskar och ställer upp växthuset.

Runt 20 maj kan de gräva i marken i Skattungbyn och då börjar arbetet med odlingarna på allvar och håller på fram till midsommar. Patrik Ytterholm berättar att all ledig tid, efter jobbet, går åt till odlingarna under denna period.

Från midsommar krävs underhåll och ogräsrensning och i juli skördas hö (klöver och timotej) till familjens getter. Höet

Foto AnnVixen Tellus Think Tank
Den lätta gamla traktorn. Foto: AnnVixen

torkas på traditionella hässjor.

Augustimånad är en av de lugnaste månaderna där familjen endast kontinuerligt skördar broccoli, ärtor, bönor och liknande grönsaker. Istället kan man då ägna sig åt att syra grönsaker.

Det riktiga intensiva arbetet sätter igång i sista veckan av september för då ska det mesta skördas. Patrik Ytterholm har en skördetröska och traktor för att spara tid vid skörden av spannmålsåkrarna.

Traktorn han har är lätt och trycker inte till jorden allt för mycket (vilket skulle försämra växtkraften för mikroorganismerna i marken) och är tillräckligt gammal så att han kan laga mekaniken på egen hand.

Vinterhalvåret är sedan relativt lugn när det kommer till odlingarna!

Självhushållet bedrivs ekologiskt

Patrik Ytterholm berättar att familjen endast odlar ekologiskt. Jag undrar hur de hanterar olika angrepp och problem där andra tar hjälp av olika kemikalier.

-Det finns även biologiska bekämpningsmedel, som t.ex. Turex som används mot kålfjärilslarver. Vissa använder dessa på

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Vitkålssticklingar på försådd! Foto: AnnVixen

främst broccoli och vitkål men dessvärre slår även Turex mot alla andra typer av fjärilslarver. Därför försöker Patrik Ytterholm undvika att bespruta – eller i nödfall bespruta så lite som möjligt.

Ett problem de har är angrepp från ”Morotsbladsloppan”. Dessa angrepp hanterar de genom att sätta fiberduk över morotsodlingen.

Om fåglarna äter upp grödorna så bekämpas det lättast med att sätta nät över grödorna.

-Mekaniska åtgärder är de bästa, säger Patrik Ytterholm, då stänger man ute problemen från start. Han berättar också att det på olika sätt går att bjuda in naturens predatorer som t.ex. paddor, fåglar olika insekter etc. Det är det bästa sättet att skapa en naturligt skapa balans. Sätt upp fågelholkar, spar träd, buskar och högre grässkikt, blommor i och omkring odlingar, lämna stenrösen. Detta skapar skydd och boendemöjligheter för rätt sorts arter att bosätta sig kring odlingarna.

Jordkällare, fermentering, frys och tork

Havtornsbuskar som ger 70 liter bär och en mängd grödor som alla blir färdiga under hösten. Hur bevarar familjen allt från sin självhushållande odling? Patrik Ytterholm berättar:

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Potatisen i jordkällaren börjar växa om det är varmare än 2-4 grader. Foto: AnnVixen

-Vi har ju jordkällaren och vi har en riktigt stor frys. Örter gör vi örtsalt av eller torkar för att få kryddor och te. En hel del grönsaker mjölksyrar vi för att förädla grönsaken.

Mjölksyrning är ett sätt att bevara grönsaker med hjälp av en jäsningsprocess som höjer syrahalten i grönsaken. En vanlig växt som de syrar är vitkål som blir surkål. De syrar dock gärna vilka grönsaker som helst – broccoli, gurka, ärtor. Man saltar och trycker ner blandningen i mjölksyrningskrukor och så blir det som picclesgrönsaker. Mjölksyre–krukorna bevaras i jordkällaren eller i kylen.

Patrik Ytterholms favoriktmjölksyrning gör han på morötter och majrovor. (Se Patriks recept på mjölksyrning).

I jordkällaren bevaras rotsaker som potatis och rovor men även vitkål och purjo. Det allra bästa är att hänga vitkål upp och ner i rotstocken så att all vätska behålls i bladen. Hushållet producerar en väldigt stor mängd grödor och det finns inte plats att hänga allt så de lägger sina vitkålshuvuden i vävsäckar och backar vilket har funkat väl. Purjolöken jordslås eller rotslås i en hink i källaren.

Jordkällaren eller förvaringsutrymmet behöver hålla runt 2 – 4 grader, annars börjar grönsakerna växa. De senaste åren

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Mjölksyrekrukan på vänt i Patriks jordkällare. Foto: AnnVixen

har det varit svårt att hålla nere temperaturen i jordkällaren på grund av det varma vintervädret.

Förbättra jordtrött mark

Vi pratar om ett exempel i Skattungbyn, där en nybliven gårdsägare ämnar odla ekologiskt och räknar med sju år innan den jordtrötta marken är tillräckligt frisk och ger en god avkastning. Jordtrött innebär att marken har odlats allt för ensidigt under flera säsonger och att marken är utsugen på näring och saknar ett rikt liv av mikroorganismer.

Patrik berättar att man behöver föda mikroorganismerna i den jordtrötta marken med både mat och syre. Maten ges i form av organiskt material som antingen dynga, gräsavklipp eller kompost.

Jorden luckras och syresättas med hjälp av tex gröngödsel. Gröngödsel är en teknik, där odling sker med växter var rötter luckrar jorden och tar upp näring ur markdjup som andra växter inte når. Gröngödsel, som Klöver, berikar även jorden med kväve som växten plockar upp ur luften.

Kväve, fosfor och kalium är de tre som jorden behöver mest av för att ge näring till mikroorganismerna men det finns många fler ämnen som är lika viktiga.

Svensk mark är dessutom fattig på det, för människan och djur, livsviktiga ämnet selen. Selen kan en odlare dock tillsätta jorden i form av stenmjöl som avsöndrar Selen under flera års tid och tillåter att grödorna tar upp det. Annars kan man äta Selen i näringstillskott.

Kan man mäta vad familjen tjänar på att vara självhushållande i grönsaker?

Patrik Ytterholm lutar sig på en överskottsberäkning han gjort som visar att familjens självhushållande odling av grödor motsvarar ett butiksvärde av 70 000 kronor! Då känns det meningsfullt att fortsätta odla den egna maten som dessutom är ekologisk och inte bara närodlad utan egenodlad! Den smakar dessutom mycket bättre än maten i butik.

Mora Folkhögskola erbjuder odlingskurser

Odlingskursen där Patrik Ytterholm är lärare hålls under ett helt odlingsår och är ett av flera delmoment i kursen som drivs av Mora Folkhögskola. De tjugo deltagarna börjar i januari för att på så vis hinna så, skörda och bevara sin egen mat i både teori och praktik och förstå vidden av att bedriva en självhushållande odling.

Foto: AnnVixen (c) TellusThinkTank.se
Patrik Ytterholm och vidderna norr om Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Skolan håller med odlingsmark så att deltagarna kan odla spannmål, potatis och en mängd olika typer av grönsaker. Varje kursdeltagare får tillgång till 150-200 kvadratmeter under utbildningen.

Patrik som har jobbat på skolan i snart tjugo år säger att han ser en skillnad på livsstil med dagens elever jämfört med dem som deltog i början av hans tid som lärare:

-Unga är inte längre vana att arbeta med kroppen och har lite praktisk erfarenhet av tex att hugga ved, skogsbruk eller trädgårdsarbete. Teoretiskt kan de dock nästan mer än vad eleverna kunde förr, tack vare internet.

Året på odlingskursen ger många en möjlighet att bekanta sig med sin egen fysiska kapacitet. Patrik Ytterholm klargör att mycket av jobbet i odling inte alltid är jättekul, men att det alltid är meningsfullt!

Starten för Patrik Ytterholms självhushållande odling

Patrik växte upp i ett hem som han kallar gammaldags, där föräldrarna använde kunskaper för att göra de mesta kring mat och redskap själv från grunden. Han drivs även idag mycket av att ta ansvar för sitt liv och sitt avtryck på planeten.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Gäss blir nästa tillskott till gården, utöver höns, getter, hund och katt! Foto: AnnVixen

I tjugoårsåldern, 20 år sedan, insåg han att det var roligare att vara för något än emot och började med biståndsarbete. Han träffade många som höll på med odling, blev intresserad och deltog i en odlingskurs.

Snart odlade han stora mängder av sin egen mat på 200 kvadratmeter mark i form av ett flertal odlingslotter. Han började också arbeta för en ekologisk odling. Han upplevde redan från början att han odlade sin mat på allvar, inte bara på lek. Resultatet blev som vi kan se en helt självhushållande odling.

Det som var centralt med Patriks flytt till Skattungbyn 1995 var just möjligheten att kunna bedriva en självhushållande odling och efter några år i byn ville grundaren till odlingskursen på Mora Folkhögskola, Kåre Olsson, dra sig tillbaka och Patrik Ytterholm tillfrågades istället!

För Patrik Ytterholm är det viktigt att han kan skapa saker själv eller att han kan vända sig till en vän som kan hjälpa honom och först i sista hand kommer butiksköp.

Det känns mer meningsfullt när det finns en relation till personen som har skapat sakerna eller maten i Patrik Ytterholms liv.

Några sista ord från Patrik Ytterholm för denna gång

-För mig är det värdefullt att kunna odla min egen mat och bedriva en självhushållande odling.
Om fler skulle odla skulle det kunna göra enormt mycket för att minska vår klimatpåverkan.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Bönor på tork i väntan på utsådd. Foto: AnnVixen

Det vore bra om vi kunde minska antalet händer (mellanled och transporter) som rör vid maten vi ska äta. Vi använder mer energi för att transportera maten än vad det ger oss i näring. Det är inte klimatklokt.

Vi skulle behöva tänka om en del eftersom de bästa jordarna och odlingsmarkerna i Sverige idag används till djurbete istället för till odling av mat. Istället skulle djuren kunna beta i skog och åtminstone inte på bästa odlingsmark.

Getter, till skillnad för kor, är också ett klimatklokt val. Getter hittar mat överallt och ger förhållandevis mycket mat jämfört med den energi som människan lägger ner för att vinna mjölken. Getterna drar inte heller ut gräs med rötterna som korna gör, och kan fungera som gräsklippare. Här i Skattungbyn går familjens getter runt på olika trädgårdar med ett rullande schema och håller gräset kort!

För den intresserade rekommenderar Tellus Think Tank ytterligare läsning om mat och livsstil här:

Patrik Ytterholm om mjölksyrning samt recept

Glada grisar

Leva hållbart i ett litet hus på hjul

Att leva annorlunda

Så bedrivs en ekologisk stjärnkrog – Fäviken

Närodlat i ett växthus, snart nära dig!

Domi TellusThinkTank.se Foto: AnnVixen
Domi, Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

Dela gärna denna artikel – för en hållbar framtid!

 

Mjölksyrning – jäsning av grönsaker – recept Nr030

Mjölksyrning av grönsaker

Mjölksyrning, eller mjölksyrejäsning, är ett traditionellt sätt att bevara mat över hela året och som dessutom förädlar maten som syras! Det är viktigt för en självhushållare att kunna bevara skörden så länge som möjligt. Patrik Ytterholm berättar mer och delar recept. Text: Patrik Ytterholm Bild: Patrik Ytterholm Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank delar inspiration, idéer och goda exempel för en mer hållbar framtid, läs mer om oss här.

Patrik Ytterholm bedriver en självhushållande odling, han är dessutom odlingslärare på Mora Folkhögskola! I ett samtal med Tellus Think Tank berättar Patrik Ytterholm om vad som krävs för att odla sin egen mat (hitta artikeln här) och delar med sig nedan av sin kunskap om att bevara mat genom året med hjälp av mjölksyrningsmetoden.

Patrik Ytterholm är självhushållande odlare och använder mjölksyremetoden för att bevara mat hela året. Foto: AnnVixen Tellus Think Tank
Patrik Ytterholm är självhushållande odlare och använder bland annat mjölksyrejäsning för att bevara mat hela året. Foto: AnnVixen

Benämningen ”mjölksyrade” grönsaker är egentligen inte en exakt beskrivning. I mjölksyrningsprocessen återfinns en lactobacill, som också är en av de bakterier som får mjölk att surna.

En mer exakt benämning är fermentering, vilket innebär en förädling i livsmedel genom inverkan av mikroorganismer.

Mjölksyrningens förträffliga egenskaper för förvaring och förädling är något människan känt till mycket länge och har varit en förutsättning för att klara sin mathållning året om.

Mjölksyrade grönsaker är än idag en självklarhet vid matbordet i vissa kulturer. Bl.a. som syrade mjölkprodukter, surdegsbröd, syrade drycker och naturligtvis de syrade grönsakerna.

Grunderna i mjölksyrning

Grunden i mjölksyrejäsning av mat är att skapa den optimala miljön för den sorts jäsning som bildar mjölksyra. Det gäller att få mikroorganismer, jäst och bakterier att trivas.

Grundförutsättningen vid mjölksyrejäsning är följande:

  • Saltkoncentration (där saltet är 0,8 -1,5 % av vattnet)
  • En bestämd temperatur (18 -22 grader celsius)
  • En syrefri miljö (en tät förslutning som hindrar lufttillförsel som t.ex. vattenlås eller konservglas med gummipackning i locket).
  • Tyngd (stampning) på grönsaker som ska syras.

Hur går mjölksyrningen till:

Saltets funktion i mjölksyrejäsningen är att skydda grönsakerna från förruttnelse i skedet innan mjölksyrebakterierna blivit tillräckligt många. Saltet drar även ut cellsaften ur grönsakerna. Cellsaften innehåller socker och är tillsammans med andra ämnen näringsunderlag för de bakterier som bryter ner sockret till mjölksyra. En saltkoncentration på 0,8 -1,5 % fungerar bra. Vitkålen är den enda grönsak som kan syras med mindre och även utan salt, men för att klara det krävs att man är väl insatt i processen för ett bra resultat.

Temperaturens betydelse och hur jäsningsprocessen går till

Jäsningsprocessens första skede: Till att börja med utvecklas mjölsyrebakterien, som inte bara producerar mjölksyra utan även ättiksyra och gas. Samtidigt bildar bakterierna så mycket syra att förruttnelsebakterier och smörsyra inte utvecklas. Det första skedet är avgörande för att lyckas med det senare jäsningsförloppet. Jäsningsförloppet måste komma igång snabbt och får inte avbrytas och temperaturen spelar en viktig roll.

Gurkor jäser bäst vid 18 -20 grader. Morötter jäser bäst vid 20 grader och kål vid 20 -22 grader.

Jäsningsprocessens andra skede: Efter 2-3 dagar börjar ett nytt skede. Nu förökar sig de bakterier som enbart producerar mjölksyra. Dessa bakterier konkurrerar ut den första bakteriefloran. Denna process får inte gå för fort. Därför är det bra om man sänker temperaturen för kål till omkring 15 grader och övriga grönsaker till omkring 18 grader. Syrningen fortskrider och når det kritiska pH-värdet 4,1 där ingen smörsyra och inga förruttnelsebakterier kan bildas. Själva syrningen tar sammanlagt mellan 10 -14 dagar.

Tredje skedet, efter avslutad jäsprocess: När jäsprocessen är över placeras krukor eller burkar i ett kallt utrymme (0- 8 plusgrader) som t.ex. jordkällare, matkällare eller kylskåp.

Under själva jäsningsprocessen är det viktigt att inte öppna locket på jäskärlet eftersom koldioxiden som utvecklas vid jäsningen hindrar toppjäst att bildas.

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Mjölksyrekrukan på vänt i Patriks jordkällare. Foto: AnnVixen

Den som använder jäskrukor bör se till att vattenrännan är fylld. Låt dig inte luras av att vattnet ”verkar” ha försvunnit, ibland trycks det innanför kanten på locket men kommer fram om du ruckar lite försiktigt på locket utan att det mister kontakten med locket. Är vattnet slut eller endast lite kvar, fyll på med avsvalnat kokt vatten. Själva mognadsprocessen tar mellan 2 -8 veckor i svalt utrymme, beroende av vilka grönsaker som syrats.

Lämpliga kärl vid mjölksyrning / mölksyrejäsning.

Bästa resultat, enligt mig, är med kompletta mjölksyrningskrukor med stenar och vattenlås. Det finns krukor på 7-10 liter som är lämpliga för ett mindre hushåll och är lätta att hantera. Glasburkar med gummiring fungerar även bra dvs. både gammeldags konservglas med separat gummiring.
De moderna honungs-/syltburkarna med en gummiring i metallocket fungerar också!

Hygien

Patrik Ytterholm TellusThinkTank.se
Jäskruka som kan användas vid mjölksyrning. Bild: Patrik Ytterholm

För att undvika misslyckade mjölksyrning är hygienen elementär och gäller både den personliga hygienen och behandlingen av redskap.

Se till att rengöra händer och armar innan mjölksyrningen börjar, då man använder händer och även armar till att stampa grönsakerna, Blanda inte jordiga grönsaker med det som sköljts och ska syras.

Använd inte jordiga redskap med risk att jord följer med i krukan.

Diska mjölksyrningskärl (krukor) i varmt vatten ev med ett milt diskmedel på de glaserade ytorna. Diska aldrig de oglaserade ytorna med diskmedel och använd inte antibakteriella eller starkt parfymerade diskmedel då de kan hämma bakteriefloran och förstöra smaken.

Skölj noggrant kärlen i kallt vatten och låt lufttorka.

Tyngdstenarna kokas lämpligast i kastrull i 1 -2 timmar. Låt de sedan svalna innan de läggs på plats i krukan.

Sterilisering av glasburkar – burkarna ställs in i kall ugn tills de varit inne 120grader i 20 minuter, låt svalna innan syrning. Metallocken kokas i kastrull och får lufttorka.

Vad kan gå fel?

Brister i hygienen kan leda till att jäsningen går fel. Liksom ojämn/fel temperatur, grönsaker av dålig kvalité, fel mängd salt, för dåligt stampade grönsaker eller otäta syrkärl som släpper in luft. Som regel kan man säga att om de syrade grönsakerna smakar bra så är syrningen lyckad. Feljäsningar smakar inte bra med illaluktande ämnen som bl.a. ättiksyra och smörsyra.

Grönsaker & kvalité vid mjölksyrning

Kvaliteten på grönsakerna är viktig och halvruttna, ofräscha grönsaker ska inte användas. Det är också viktigt hur grönsakerna har odlats. Mjölksyrebakterier har ett stort näringsbehov av förjäsbart socker, vitaminer, mineraler och spårämnen. Snabbdrivna och kemiskt besprutade grönsaker motsvarar inte mjölksyrebakteriernas behov och bör inte användas.

Recept för mjölksyrning av grönsaker

Recept mjölksyrad rotsaksblandning

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Morötter och majrovor kan syras! Foto: AnnVixen

För 10 liters kruka behövs ca. 7-8 kg grönsaker

4 kg morot

2 kg kålrot/majrova

6-7 st normalstora lökar

10-15 lagerblad

2 msk gult senapsfrö

10-15 pepparrotsslantar

2-3 vitlökar

Dill

1-1,5% salt (80-120g)

Väg upp saltmängden och plocka fram kryddor så att allt är förberett. Skala och riv morot och majrova/kålrot, skiva löken, skala vitlöksklyftor och pepparrot.

För bästa resultat ska morot och majrova/kålrot rivas och blandas i portioner och sedan ska proportionerligt med salt blandas i.  Rör sedan om och stampa till grönsakerna så att de pressas och vätskas.

Lägg därefter ett lager med lök, vitlök och kryddor.

Lägg i ett nytt lager med grönsaker och därefter lök, vitlök och kryddor osv.

Avsluta med ett lager grönsaker innan stenarna läggs på plats. Se till att stenarna täcks av vätska.

Rensa ur flytande grönsaksbitar och rengör krukan från ev. grönsaksspill. Märk i ordning etikett med ingredienser och datum för mjölksyrningen.

Jäsningsskede 1: Ställ krukan i 20 grader och sätt på locket. Häll kokt avsvalnat vatten i vattenrännan.
Jäsningsskede 2: Efter 2-3 dagar sänk gärna temperaturen till 18 grader, låt stå i ytterligare 7 dagar (sammanlagt 10 dagar).
Tredje skedet: Flytta krukan till jordkällaren eller i kyl. Låt mogna 6-8 veckor. Smaklig måltid!

Recept mjölksyrning av vitkål

För en 10 liters kruka behövs:

8 kg ansad vitkål

3 msk enbär

1 ½ msk kummin

3-4 syrliga äpplen

1-1,5% salt (80-120g)

Börja med att lägga undan några stora fina blad. Väg upp salt och lägg fram alla kryddor.

Skiva eller riv vitkålshuvudena, det går även bra att använda ”stocken”. Lägg i lite i taget i krukan. Blanda i salt, kryddor och äpplen i bitar. Blanda om rejält och ”stampa” så att det vätskar sig. Innan stenarna läggs i , lägg ett lock av kålbladen som sparades i början. Lägg därefter i stenarna med vätska ovanför stenarna. Om vätskan inte täcker  stenarna så häll i kokt, avsvalnat vatten med 15 gram salt per liter vatten tills stenarna är täckta.
Jäsningsskede 1: Placera krukan på ett varmt ställe första 2-3 dagarna, temperaturen bör vara 20-22 grader.
Jäsningsskede 2: När jäsningen kommit igång ställs krukan på ett svalt ställe (ca 15 grader) i 10-12 dagar, för att jäsningen ska ske långsamt.

Skede 3: Ställ krukan kallt (jordkällare eller kyl 0-8 grader) i 4-6 veckor sen är den färdig att avnjutas.

Patrik rekommenderar litteratur:

Annelies Schöneck: Mjölksyrejäsning av grönsaker

Inga-Britta Sundqvist: Vegetariska kokboken

Lycka till, avslutar Patrik Ytterholm för denna gång!
Patrik är odlingslärare på Skattungbykursen på Mora Folkhögskola.

Patrik Ytterholm Blommor Mjölksyrning Tellus Think Tank 2016 Foto: AnnVixen

 

 

 

 

Läs artikeln om Patriks självhushållande odling här!

Fäviken – två närodlade, ekologiska stjärnor Nr028

Tellus Think Tank besöker Jämtländska restaurangen Fäviken i vildmarkerna utanför Åre. Vi vill lära oss mer om Fävikens ekologiska policy. De lever efter riktlinjen att servera lokalt odlad mat i möjligaste mån. Detta är inte den enklaste uppgiften då restaurangen har sitt säte så långt norr ut på jordklotet. Dessutom siktar Fäviken på att bli en av de bästa gourmetrestaurangerna i världen. De har redan två Guide Michelin stjärnor!

Fäviken – en nordisk stjärna på gourmethimlen

Restaurang Fäviken ligger på samma latitud som Island och de norra delarna av

Det är juni och vår har kommit. Utsikten från Fäviken är makalöls. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Det är juni och vår har kommit. Utsikten från Fäviken är makalöls. Foto: AnnVixen

Kanadas fastland. Sommaren är kort. Under den långa vintern täcks marken med snö. Den tvåstjärninga Guide Michelin restaurangen siktar ändå på att servera närodlad och ekologisk mat.

När Tellus Think Tank besöker Fäviken i mitten av juni är våren i full fart. Jämtlands skönhet lyser i solskenet. Lokala blommor och örter pryder vägrenen längst grusvägen som tar oss genom de sista 15 kilometrarna av vild, jämtländsk natur.

Fäviken Magnus Nilsson
Magnus Nilsson på Fäviken. Foto: Fäviken

Fäviken och Magnus Nilsson är stigande stjärnor i den internationella gourmetvärlden. Under senare år har Fäviken och Magnus också blivit kändisar i en bredare krets tack vare TV program som Netflix’s “Chef’s Table” och brittiska BBC’s “Mind of a Chef”. Dagen då Tellus Think Tank besöker Fäviken föräras de även med en plats på “The World’s 50 Best Restaurants” .

Vi träffar bokningschef Girlis Tuisk och en av Fävikens kockar,

Fäviken Foto: AnnVixen
Girlis Tuisk och Peeter Pihel i köket på Fäviken. Foto: AnnVixen

Peeter Pihel, för en tur runt den tvåstjärniga guide Michelin restaurangen.

Fävikens ekologiska policy

Fäviken lever efter devisen att servera så mycket lokalt odlad och ekologisk mat som möjligt. Ett sätt att möjliggöra detta är att konservera maten så att restaurangen även kan hålla öppet i februari, mars and april – tider då lokala färska grönsaker är svåra att hitta.

En av de tjugofem rätterna i en måltid på Fäviken. Foto: Fäviken
En av de tjugofem rätterna i en måltid på Fäviken. Foto: Fäviken

Fäviken har öppet för tjugo gäster fem kvällar veckan. Nyligen öppnade de även restaurangen för frukost. ”Foodies” och gourmeter flyger in från hela världen för att bo och äta här. Girlis Tuisk tar emot en telefonförfrågan om en bordsbokning under vårt möte och informerar artigt bordsbokningsläget:

– I am sorry but we are fully booked up until New Year, säger hon.

Girlis Tuisk berättar om publiktrycket dagen då Fäviken öppnade för bordsbokningar inför 2016. Nästan hela årets sittningar bokades under första dagen. Tala om efterfrågan!

Köket bemannas av Magnus Nilsson och ytterligare åtta kockar

Fäviken tar emot tjugo gäster per kväll. Foto: AnnVixen
Fäviken tar emot tjugo gäster per kväll. Foto: AnnVixen

från Sverige, Estland, Singapore, Italien/Tyskland, Mexiko och Kanada. Utöver kockarna bemannas även köket av fem så kallade “stagiaires”. Jag förstår att de volontärarbetar för mat och husrum med målet att på så vis få praktisk erfarenhet från en av världens bästa restauranger.

Fäviken serverar lokalt jagad vilt som moripa, älg och hjort. Restaurangen är utrustad med eget slakteri. Fäviken håller sig även med egen fiskdamm.

Fävikens fiskdamm och köksträdgård i junisol. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens fiskdamm och köksträdgård i junisol. Foto: AnnVixen

Laxen fiskas ut ur dammen enligt gamla traditionella metoder (med spö) och serveras ibland i restaurangens tjugofem-rättsmiddagar. Menyn ändras konstant och det är sällan som samma meny erbjuds två kvällar i rad.

Lokal blommor och örter

Under sommaren ägnar sig stagiairerna med att skörda naturliga växter i vildmarken runt Fäviken. En stor del av dagen går åt till att samla in blommor och örter. Dessa växter serveras antingen

Fäviken egna tobaksplantor. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens egna tobaksplantor. Foto: AnnVixen

färska eller torkade eller i olika konserveringar under vintern.

En av tesorterna som serveras på Fäviken görs på blandning av lokalt plockad björk-, svartvinbärsblad och rödklöverblom. Ingredienserna plockas på den speciella tid som anses bäst för respektive växt och torkas och lagras sedan för servering under hela året.

Fävikens köksträdgård

Björnrot i Fävikens köksträdgård. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Björnrot i Fävikens köksträdgård. Foto: AnnVixen

Bland Fävikens köksträdgård hittar vi först tobaksodlingen. Tobaken kommer att malas ner och förvandlas till snus. Snuset serveras som ett lekfullt inslag under middagarna.

Andra plantor som odlas och serveras på Fäviken är lupiner, björnrot, vitkål, lök, vitlök, grönkål, rovor, löjtnantshjärta, smultron, alunrot och daggkåpa, för att nämna några.

Den vackra jordkällaren

Fäviken jordkällare Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens jordkällare. Foto: AnnVixen

Vi stiger förbi två värmeisolerande dörrar för att komma in restaurangens egen jordkällare. Girlis berättar att de under vintern kan behöva gräva sig genom tjocka lager av snö för att nå jordkällarens härligheter! Hyllorna är fyllda med skönhet i form av konserverade grönsaker på glasburk. (Följ med TTT  på en kort tur in i jordkällaren här.)

Skönhet i en glasburk. Foto: AnnVixen Fäviken TellusThinkTank.se
Skönhet i en glasburk. Foto: AnnVixen

Vi läser på etiketterna och hittar inlagda lingon, svartvinbär, tranbär och krusbär. Vi hittar även fermenterade rovor, morötter och vitlök. Små äpplen har lagts in i vodka och ger ett blekt sken i ett hörn. På en annan hylla står glasburkar med nyanser av rosa och rött tack vare olika experiment av fermenterade rödbetor.

Möjligen är jordkällarens största överraskning de fermenterade skotten från gran och

Fermenterade grönsaker Fäviken TellusThinkTank.se AnnVixen
Fävikens betor, morötter och vitkål – förvaras i jordkällaren. Foto: AnnVixen

de fermenterade ormbunkarna. De får mig verkligen att bli nyfiken på middagarna som serveras här på Fäviken!

Enligt Peeter Pihel så utgår Fävikens kockar från traditionella recept och experimenterar sedan friskt med fermentering och konservering. Han nämner speciellt ett experiment där de la till en smula fett från ko.

– Vi får se hur den konserveringen blir först nästa sommar, ler Peeter Pihel.

Inlagd ormbunke á la Fäviken. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Inlagd ormbunke á la Fäviken. Foto: AnnVixen

Vi frågar efter Fävikens grundrecept för fermentering och konservering och lär oss att dessa är en av restaurangens väl bevarade hemligheter. Om du är intresserad ger en sökning på nätet en mängd fermenterings- och konserveringsrecept. Det är bara att sätta igång och experimentera!

Hållbara konserveringsmetoder borde intressera fler Européer

Det är glädjande att en av jordens bästa restauranger anstränger sig för att servera

Fermenterade grönsaker Fäviken TellusThinkTank.se AnnVixen
Fermenterade gulbetor. Foto: AnnVixen

lokalt odlad och ekologisk mat. Det bidrar till att minska både koldioxid och användning av giftiga bekämpningsmedel i ekosystemet. Tellus Think Tank hoppas att Fävikens idéer kommer att inspirerar fler, även privatpersoner, att odla sin egen mat och fermentera och konservera lokalt odlade växter. Det är speciellt viktigt att andelen lokalt odlad mat ökar i Europa. Vi européer låter idag importera över 50 % av vår mat från andra världsdelar och transporterna bidrar i hög grad till stora utsläpp av koldioxid.

Om nordligt belägna Fävikens verksamhet kan blomstra med hjälp av hållbara metoder så borde fler kunna följa i deras fotspår!

Håll utkik efter Tellus Think Tanks artikel där vi besöker en självhushållande bonde med verksamhet i samma växtzon som Fäviken (zone 6-7) –  det är möjligt att odla sin egen mat även långt norr ut på jordklotet!
Klicka här för information om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi Tellus Think Tank TellusThinkTank.se
Domi
Sommarlovsjournalisterna "Foodie" och "Gourmet". Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Sommarlovs-journalisterna!

Plastbanta för ett giftfritt liv Nr026

Plastbanta. Medvetenheten om giftiga ämnen i vår vardag växer. Tellus Think Tank samtalar med Madeleine Norman som är en av pionjärerna inom facebookgruppen Plastbanta, för de som vill minimera gifterna i sitt liv. Läs mer…

Text: Domi, © Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastbanta för ett giftfritt liv

I denna artikel träffar vi Madeleine Norman som sysslar med att plastbanta sitt liv. Läs även gärna artikeln med Åsa Arrhenius, doktor i ekotoxilogi på Göteborgs universitet om de hundratusentals nya ämnen i våra liv som vi köper in via mat, kläder, möbler, kroppsprodukter och hushållskemikaler. En del av dessa ämnen är cancerogena, påverkar människans fertilitet eller allergiframkallande. Det gäller ämnen som PVC, ftalater, Bisfenol A för att nämna några.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.

Medvetenheten hos allmänheten är fortfarande relativt låg, eller latent, där de flesta människor inte ännu börjat agera på kunskap som redan finns om de hundratusentals ämnen som vi idag har i våra hem.

På Facebook gryr det dock och bland annat finner vi pionjärsgruppen “Plastbanta” där medlemmarna delar idéer om hur de kan minska mängden plast i sina hem.

Madeleine Norman är en aktiv Plastbantare och har snart plastbantat hela sitt hem. Det hela började med en föreläsning i Miljövetenskap på Linköpingsuniversitet för fem år sedan.

Gravid och giftig vardag

Madeleine Norman var gravid under sina studier i Miljövetenskap och deltog i en föreläsning om biologi, kemi och klimatförändringar. Efter föreläsningen bröt hon ihop inför den

Plastbanta
Madeleine Norman är en av pionjärerna inom plastbantning.

kunskapen om gifterna i vardagen som hon kunde ha utsatt sin ännu ofödda baby för.

Bland annat hade föreläsningen tagit upp ämnet Bisfenol A’s effekt på manliga foster – ämnet ökade risken för att födas med genitalieskador och senare i livet även påverka mäns spermieproduktion.

Insikten att detta ämne och andra skadliga ämnen som PVC och Polyetenftalater finns överallt i vårt vardagsliv blev för mycket och Madeleine började forska i hur hon kunde leva mer giftfritt.

Gifter överallt

Det började med att ta reda på i vilka saker som dessa ämnen fanns och exempelvis finns Polyetenftalater i regnkläder. Plasten i regnkläderna är härdad och släpper i vanliga fall inte ifrån sig så många ämnen men vid uppvärmning tex i tvättmaskin, kan de giftiga ämnena komma ut i kretsloppet. Eftersom reningsverken inte klarar av att skilja dessa ämnen ur vattnet så sköljs de först ut i sjöar och hav, tas sedan upp av plankton, fisk, fåglar och människor. Madeleine berättar att utbildningen i Miljövetenskap tog upp den ökade mängden cancer hos fiskar.

Plastbantningen påbörjades

Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman
Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att hon i början ville kasta ut all plast i sitt liv och eftersom hon och sambon var i början av att skapa ett hem så bytte de ut allt de hade råd med.

-”Vi googlade allt. Sovrummet var svårast med skummadrasser, polyestertäcken. Duntäcken är bra alternativ. Vi köpte en ekologisk bäddmadrass fylld med en blandning av kokos och bomull från Gröninteriör. Jysk har kuddar med bomullsfyllning, berättar Madeleine Norman och fortsätter, till småbarn finns vetemadrasser fyllda med boveteskal. Andra beställer Japanska fotoner fyllda med bomull. Alla alternativ är relativt dyra jämfört med IKEA.”

Madeleine berättar om en undersökning som Räddningstjänsten genomförde som visade att bland annat IKEAs möbler, under en brand, ger ifrån sig både formaldehyd och vattengifter. Hon fortsätter att berätta att hon tycker att just IKEA gör väldigt mycket bra saker inom hållbarhet och lyfter fram ett gott exempel där IKEA har låtit ta fram en hel kollektion gjord på kork.

Det är bra när de stora företagen är motiverade att öka hållbarheten, säger Madeleine Norman, eftersom det påverkar så många!

Gifter i kroppsvårdsprodukter

En annan sak som Madeleine Norman initialt fann var svår att få bukt med var de gifter som fanns i olika kroppsvårdsprodukter. Numera använder hon No’poo-produkter (ordlek

Foto AnnVixen Hemgjort shampo TellusThinkTank.se
Missa inte Madeleines recept på hemgjort shampo…

som med inget schampo eller annan ”skit”) men tvättar också tex håret i hemmagjorda blandningar gjorda på ägg, honung och bikarbonat. No’poo är en ordlek som står för ”No Shampoo” men också för ”ingen kemikalisk skit”. Madeleine nämner också LUSH som saluför schampokakor. Se Madeleines tips om hemmagjorda kroppsprodukter. Kolla in Madeleines recept på hemgjort shampo!

Gifter i mat och matförpackningar

Att köpa mat i butik innebär ofta att vi kommer hem med en mängd plast som innehåller bland annat Bisfenol A. Nästan alla grönsaker placeras dessutom i tunna plastpåsar för att

Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Photo: Madeleine Norman
Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Foto: Madeleine Norman

kunna vägas och transporteras och pappersalternativ finns sällan att välja. Madeleine Norman tvättar frukt och grönsaker så snart hon kommer hem och lägger över allt i glas eller metallbyttor. Nackdelen är att maten inte alltid håller lika länge i dessa förpackningar men det är en avvägning som hon gärna gör. Hon förlänger hållbarheten på gurkan genom att förvara den i en rostfribehållare med lock och dessutom odlar hon gurka på balkongen för att kunna undvika den plastinpackade butiksgurkan.

Madeleines råd till dig som vill plastbanta

Madeleine Norman ger rådet till den som vill börja plastbanta att börja rensa i köket med saker som blir varma för det är då plast släpper ifrån sig partiklar och gifter. Det första hon tycker man ska ta bort är pannor med teflon, stekspadar i plast och liknande.

-Köp gjutjärnspannor, pannor i rostfrittstål eller kolstål. Ikea har hållbara alternativ.

Köp plastfria vattenkokare i rostfrittstål, säger Madeleine Norman.

Hon ger också tipset att se över det saker som används i mikorvågsugnen. Där värmer många sin mat i plastbehållare. Det är viktigt att lägga över maten på en porslinstallrik och att helt strunta i stänkskyddet i plast som många lägger ovan.

I Madeleines hem finns inga plastleksaker. De använder mycket porslin och glas och maten förvaras i stål, glas och porslin. Golvet är av linolium (linolium är inte plast vi slår upp detta i boken Rumsrent och lär oss att linolium innehåller linolja, harts, trämjöl/korkmjöl).

Många av deras möbler är i massivt trä och ofta inköpta på loppis. Några av dessa möbler är lackade sannolikt med epoxylack som innehåller olika bisfenoler. Är en möbel lackad så tar Madeleine inte bort den för när lacken väl sitter så släpper inte de giftiga ämnena. Om de behövde behandla sina möbler skulle de dock hellre linolja möblerna än att lacka dem.

Vilka plaster är svåra att bli av med?

Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman
Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att trots att hon har sysslat med att plastbanta i flera år så finns det fortfarande  plast kvar i hennes hem. Hon nämner skummadrassen i sängen – den har de ännu inte haft råda att byta ut.

Det är visst svårt att leva utan plast helt och hållet. Madeleine tar upp sjukvården som exempel där tidigt födda barn sondmatas med plaströr. Bisfenol A används i sonderna för att göra dem mjuka. Än så länge finns inga alternativ. Madeleine anser att det är att föredra när det är tal om att rädda barnens liv.

Madeleine Norman berättar att hon själv opererades för en medfödd åkomma vid sju års ålder och då fick ett urinrör i plast inopererad. Hon resonerar att om detta plaströr ger henne cancer vid 50 så har den ändå givit henne 40 år extra att leva. Ibland är det väldigt lätt att välja plastalternativet.

Det vanligaste som folk inte vet om plast?

Madeleine rör sig i kretsar där kännedomen om plast är hög. Hon gissar att  många inte känner till giftproblemen och att plasten finns överallt som exempelvis i disktrasor. Microfiber är också plast. Det är nog få som känner till att vi blir överexponerade mot giftiga ämnen i plast och att vi använder plasten för mycket idag.

Innovativa plastbantare imponerar

Vi diskuterar Plastbanta- och Zero Waste grupperna på Facebook. Madeleine Norman berättar att hon både imponerande och fascinerande över hur långt folk går som till exempel de som undviker näsdukar i plastförpackningar, köper sin mat i lösvikt för att undvika plastinpackad mat (går knappt i Sverige). Det finns till och med de som virkar egna disktrasor i lin.

Hur tycker du Sverige ska anpassa lagstiftningen kring plast?

-Sverige har ett välutbyggt system med återvinningsstationer. Om dessa skulle vara öppna för all plast, inte bara plastförpackningar, så skulle vi snabbt se ett väldigt bra resultat.

De flesta länder skulle kunna strypa plasten vid källan och förbjud engångsplastartiklar som plastpåsar, plastbestick och plastförpackningar.
(Lagerhaus säljer engångsbestick i bambu som alternativ). Läs om plastförbudet i Rwanda

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Ett plastförbud vid källan skulle bli innebära stora kommunala besparingar. Kommunerna skulle slippa hantera plastskräp på gatorna och även de mängder plast som idag hanteras i återvinningsprocessen. Det skulle också bära med sig en förbättrad folkhälsa.

Vilket råd, utöver ovanstående, vill du ge till de som börjar Plastbanta idag?

Madeleine ger ytterligare råd till dem som vill börja plastbanta:

-Få inte panik. Jag fick det i början och mådde ganska dåligt. Använd de plastsaker du har tills de inte funkar längre och gör ett bättre val nästa gång. Förändring får ta tid! ler Madeleine Norman.

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank restaurang Fäviken, prisbelönt med TVÅ Guide Michelinstjärnor, med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Madeleines hemgjorda shampo Nr027

Madeleine Norman, som har ”plastbantat” sitt hem (se artikel), undviker även att använda onödiga kemikalier i sitt övriga liv. Till exempel har hon valt att byta ut schampo mot andra hemmagjorda produkter. Tellus Think Tank frågar nyfiket hur detta går till och Madeleine Norman delar med sig av några konkreta och praktiska tips.

Text: Domi, © Tellus Think Tank  Foto: AnnVixen

Läs också artiklarna om De gifitiga kemikalierna i våra liv och Madeleine Norman, en an pionjärerna inom plastbantning.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.
Photo: AnnVixen Tellus Think Tank
Läs hur Madeleine Norman har plastbantat sitt liv.

Madeleines hemgjorda shampo

Här följer Madeleine Normans recept på hårtvätt och inpackning.

Honungstvätt görs veckovis

Istället för att använda schampo, blanda 1 matsked honung i 1 dl ljummet vatten i en glasburk och skaka om. Massera honungsvätskan i håret länge. Skölj honungsvätskan ur håret

Hemgjort shampo AnnVixen TellusThinkTank.se
Blanda ingredienserna i en glasburk. Foto: AnnVixen

med ljummet vatten. Efterskölj därefter med en skvätt äppelcidervinäger. Skölj inte ur äppelcidervinägern ur håret utan låt det torka in och låt håret självtorka.

Bikarbonat tvätt för djuprengöring av hår en gång i månaden

Bikarbonattvätten ger en djupare rengöring och görs en gång i månaden för att komplettera Honungstvätten. Blanda 1 matsked i 1 dl ljummet vatten i en glasburk. Skaka om och massera in i håret. Skölj sedan ur bikarbonatet ur håret med ljummet vatten.

Ägginpackning när håret behöver extra kärlek

Enligt Madeleine Norman använder sig många som valt bort schampo av den så kallade rågmjölstvätt men den funkar inte på alla då hår har olika egenskaper. Äggtvätten är ett bra alternativ håret behöver extra kärlek.

Knäck och vispa ett ägg, klappa in det i håret och låt vara i 10 minuter. Skölj sedan med mycket ljummet vatten.

På nätet läser jag hur personer med torrt hår endast använder äggulan. Personer med  fetare hår endast använder äggvitan som inpackning. Andra varnar för att skölja ur håret med för varmt vatten då det finns risk för att ägget koagulerar.

Borstning av hår med svinhårsborste

Ett ytterligare tips som Madeleine Norman delar med sig är att hon dagligen använder en svinhårsborste för att borsta igenom håret. Fördelen med denna borste är att hårets egna oljeproduktion, sebumet, sprids ut och ger håret glans och styrka.

Madeleine Normans sista råd för denna gång

Madeleine Norman delar ett sista råd för denna gång, nämligen att det några veckor att ställa om håret från schampotvättat till andra sorters hårtvättar. Håret blir mer fett under en tid men om man står ut tills håret och kroppens sebumproduktion har återbalanserats så ger ett schampofritt hår ett starkare friskare hår!

Tellus Think Tank tackar Madeleine Norman för att hon har delat både erfarenheter och tips om en vardag med mindre skadliga kemikalier!

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank den prisbelönta restaurangen Fäviken, med TVÅ Guide Michelinstjärnor, och med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Ekotoxikologi och de giftiga plasterna i våra liv No025

Ekotoxikologi är ett forskningsområde under tillväxt. Allt sedan begynnelsen har människan överlevt genom att hitta saker i naturen. Idag använder vi tusentals nya kemiska ämnen som tillför ny funktionalitet i vår vardag. Dessvärre tillför de även gifter i våra liv. Tellus Think Tank träffar Åsa Arrhenius, doktor i Ekotoxikologi för att lära mer.

Text: Domi, Tellus Think Tank    Foto: AnnVixen

Ekotoxikologi i forskningen

Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.
Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.

Det pågår forskning inom området hur kemikalier påverkar våra liv. Tellus Think Tank tar kontakt med Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. Hon är samordnare för det tvärvetenskapliga “Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet” (FRAM).

Åsa Arrhenius berättar att människan är mest känslig för giftiga kemikalier under tiden i fosterstadiet och under tonåren. Hon talar om känsliga faser i livet då kroppen är i starkt tillväxt och utveckling. Vid vuxen ålder blir effekten av kemikalier inte lika stor. Skadliga kemikalier kan överföras från vuxna till barn tider som graviditeter.

Giftiga ämnen i plastleksaker

Åsa Arrhenius berättar att vi numera använder hundratusentals kemikalier jämfört med för bara hundra år sedan.

Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen
Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen

Några av dessa nya kemikalier finns i våra hem. Ett exempel är Ftalaterna som giftiga och kan hittas i bland annat äldre plastleksaker.

Naturskyddsföreningen ger besked om att överexponering av Ftalater kan orsaka fosterdöd och allvarliga missbildningar. De beskriver permanenta försämringar i funktionalitet hos testiklar och penis, minskad födelsevikt, leverskador och tumörer.

Som tur är Ftalater av en viss sort är förbjudna inom EU sedan 2015. Det finns med stor sannolikhet fortfarande en hel del Ftalater kvar i våra hem. Ftalater används för att mjuka upp plast och gummiprodukter som används i skötbordsöverdrag, badankor och plastleksaker…

Giftiga ämnen i textilier

Åsa Arrhenius berättar vidare att även textilier kan innehålla giftiga ämnen. De giftiga ämnena kan ha tillkommit under tillverkningen eller tillsatts för att skydda tyget. Den efterfrågade funktionaliteten kan vara vissa typer av färgpigment, flamskydd, skydd mot mögel och medel för vatten- och smutsavvisning.

Enligt svenska Kemikalieinspektionen kan textilier innehålla gifter som det cancerogena Formaldehyd och olika kromföreningar och Ftalater som kan framkalla allergier.

Åsa Arrhenius berättar att kläder med funktioner som anti-antibakteriella eller doft- och svettavstötande märkningar kan innehålla giftiga ämnen. Hon rekommenderar att undvika dessa typer av varor.

Plastpåsarna i våra liv

Vi talar om det plastförbudet som föredömligt under 2008 infördes i Rwanda (läs artikel).

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Samtalet leder oss  in på de mjuka plastpåsar, som vi exempelvis lägger frukten i butikerna i. Dessa innehåller ofta ämnet Bisfenol A. Bisfenol-ämnena används just för att mjuka upp plaster.

Studier visar att Bisfenol A i kroppen ger en försämrad spermiekvalitet och försämrad

Plast finns överallt! Foto: AnnVixen
Plast finns överallt.
Foto: AnnVixen

spermaproduktion hos män och därför är ämnet är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Sverige har förbjudit Bisfenol A i matförpackningar för barn under tre år.

Kemikalieinspektionen har föreslagit att Bisfenol A ska förbjudas i det termopapper som används i kvitton och biljetter.

Tellus Think Tank-redaktionen finner det uppseendeväckande att Bisfenol A finns i matförpackningar över huvudtaget. Idag kan du även hitta Bisfenol A i plasthöljet på insidan av konservburkar.

EU och farliga kemikalier – trögt men går i rätt riktning

EU styr mycket av lagstiftningen kring kemikalier och hur de ska användas. Länder som Sverige, Tyskland och Holland är drivande i reglering av kemikalieanvändningen. De har ibland fått stiga tillbaka eller dra ner takten då EU’s lagstiftningsarbete tar längre tid än dessa länder önskat.

Det kan uppfattas som att EU då blir en belastning i arbetet med att sätta lagstiftning kring giftiga ämnen. Åsa Arrhenius berättar att kemikalier rör sig över landsgränserna vid förflyttningen av människor, varor och även via regn och luft.

Ett förbud i bara ett land har därför en begränsad påverkan. EU-lagstiftningen må vara tungrodd med när väl beslutad så får den  genomslag inom hela EU. Genomslagskraften av EU-lagstiftningen når jordens alla hörn då EU är en global varuimport.

Oavsett så rekommenderar Åsa Arrhenius att inte köpa plastleksaker eller plastprodukter från bland annat Kina.

Hur kan jag minska giftiga ämnen i mitt liv

Åsa Arrhenius ger några handfasta råd för att minska effekten av de giftiga kemikalierna i våra vardagsliv:

Använd hellre glas och keramik än plast... Foto: AnnVixen
Använd hellre glas och keramik än plast… Foto: AnnVixen
  • Om möjligt: Dra ner på användningen av kemikalier i allt från mat, kläder, rengöringsmedel och medicin.
  • Vid huvudvärk, ta det lugnt, sitt ner en stund och ta hellre ett glas vatten än en slentrianmässig Panodil.
  • Släng gamla plastleksaker. Återvinn hellre leksakerna än att sälja dem på loppis.
  • Byt plast i hemmet mot mer naturliga material som trä, glas och keramik.
  • Tvätta bort kemikalierna ur nya textilier innan du använder dem. Dessvärre skickas kemikalieresterna ut med avloppsvattnet där en viss del kan hamna i naturen.
  • Tillaga inte mat i plastburkar i tex mikron – använd hellre glas.
  • Värm överhuvudtaget inte plast vid matlagning då giftiga ämnen kan utsöndras i processen.
  • Var en aktiv konsument! Konsumenter har jättestor makt. Välj hellre bort plastförpackningar i matbutiken och be matproducenten om mat packad på annat sätt.
  • Vädra ditt hem med jämna mellanrum, för att bli av med avlagrade kemikalier från plastsaker, färg och möbler.
  • Om möjligt använd miljömärkta produkter och mat som är märkta krav, EU-miljömärkning, Svanen, Bra Miljö och liknande.
  • Försök undvika de rengörings- och sminkprodukter som kan innehålla plast i mikroformat.

Någon ljusning kring de giftiga ämnena i våra liv?

Åsa Arrhenius anser att medvetenheten ökat. Butikerna vittnar om en ökad efterfrågan på miljömärkta livsmedel och produkter.

Ett område som FRAM arbetar med är ekonomiska och juridiska styrmedel. De vill uppmuntra producenter att byta ut skadliga ämnen mot mer hälsosamma.

Vi fortfarande ganska okunniga om effekten av mängden kemikalier i våra liv. Vi blir exponerade  via produkter som rengöringsmedel, mediciner, plast och mat. Glädjande rör sig både forskning och lagstiftning i det ekotoxikologiska området framåt!

I Tellus Think Tanks nästa artikel träffar vi Madeleine som “plastbantat” sitt liv.
Få en notis om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

 

 

Snabbfakta

Ekotoxikologi är läran om effekterna av gifiga kemikaler på biologiska organismer, invånarantal, samhällen och ekosystem. Ekotoxikologi är en tvärvetenskapligt område som integrerar toxikologi och miljövetenskap.

Åsa Arrhenius är doktor i Ekotoxologi vid Göteborgs universitet. Åsa Arrhenius även samordnare för det nya ”Centrum för Framtida kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet”, FRAM.

Göteborgs Universitet: 37 000 studenter. 6000 anställda. 282 doktorsexamen per år. Runt 2000 forskarstuderande. Grundades 125 år sedan (1891). Har 538 professorer inom 8 fakulteter: Naturvetenskap, Humaniora, Konstnärlig, Samhällsvetenskap, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskap, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin (medicinsk).

FRAMCentrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet. Centret syftar till att finna säkra gränser för kemiska föroreningar, till skydd för människan och miljö. FRAM menar att effekten av kemikalieblandningar är mer giftiga än enstaka kemikalier på egen hand. Samhället bör fokusera på en hållbar balans i kemikalieanvändningen.

 

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud – en ny global trend? Nr024

Plastförbud är ett sätt att hantera den växande mängden plast som överöser världen. Plast har lång nedbrytningstid och innehåller ohälsosamma ämnen för både människor, djur och natur. Vissa länder har infört radikala åtgärder som plastförbud! Läs mer…
Text: Domi, Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastens för- och nackdelar

Plasten har givit mänskligheten många funktionella fördelar och möjligheten att skapa nästan vilka figurer som helst till en billig penning. Plast används idag i många hem, arbetsplatser och industrier och med stor fördel även inom sjukvården! Dessvärre är de olika plastkombinationerna svåra att bryta ner och dessutom kan de innehålla olika gifter och hormonstörande ämnen.

Världen har blivit mer kunnig om plasten och dess bieffekter och har nu börjat agera. Tellus Think Tank hittar ett intressant exempel som vi vill lyfta upp med hopp om att flera länder tar inspiration och agerar.

Rwandas plastförbud – ett oväntat och lyckat exempel

Något oväntat förbjöd afrikanska landet Rwanda i 2008 helt försäljning av plastpåsar. Rwanda är kanske annars mest känt för det omfattande inbördeskriget och folkmorden under 1990-talet. Landet verkar dock ha tagit nya grepp och strävar efter ett mer konstruktivt samhälle med grön ekonomi!

Anledningen till att Rwanda förbjöd plastpåsar var för att rädda liv och öka landets ekonomiska vinster. I många afrikanska länder har plasten helt tagit över miljön. På många platser kan plastpåsar i stora mängder hittas blåsandes i naturen. Plastpåsarna ”pryder träden” där de fastnat eller täpper till avlopp och vattendrag och äts dessutom upp av de lokala djuren.

Plastförbud global trend Tellus Think Tank för en hållbar framtid AnnVixen
Före plastförbudet. Foto: AnnVixen

I Rwanda tyckte man att den skadliga inverkan av plastpåsar blivit för stor. Utöver att plastpåsarna låg och skräpade i olika miljöer genom hela landet så var försöken att få bort och återvinna plastpåsar för dyr. Återvinningen fungerade dessutom långt ifrån tillfredsställande. Många Rwandabor brände plastpåsar med annat skräp vilket resulterade i utsläpp av skadliga gifter ut i luften. Plastpåsarna hamnade även i odlingsjorden och gjorde den svårodlad.

Satsningen på plastpåseförbudet har varit lyckad och idag påstår makthavarna i huvudstaden Kigali att Rwanda är Afrikas renaste land. Plastförbudet, enligt uppgift från Global Citzen, har lett till att det är många kilometer mellan de få påsar man hittar på Rwandiska gator. Det nya rena Rwanda har dessutom varit bra för den växande turismen. Turismnäringen står idag för 8 % av de Rwandiska jobben och drar in en betydlig del av landets intäkter.

Afrikanska CCTV om plastförbudet i Rwanda.

 Nya arbetstillfällen i Rwanda till följd av plastförbudet

Plastförbudet har också lett till nya arbetstillfällen, enligt Mette Carlbom på tidningen VI, så förbjuds allt från plastskynken på byggen till plastpåsar i matbutiker. Inresande till landet beslagtas på plastpåsar redan vi flygplatsen eller då de går över gränserna. Istället för plastpåsar används i högre grad papperspåsar och vaxade papperspåsar.

All plast är inte förbjuden för fortfarande används t.ex. myggnät i plast på sjukhusen – en nödvändighet i Rwanda som plågas av malaria. Efter användning återvinns myggnäten i någon av Rwandas statliga återvinningsstationer.

Plasten är dock fortfarande åtråvärd och lockar till smuggling och svarthandel. Sedan Rwanda, enligt Aljazeera, införde fängelsestraff eller böter vid försäljning av plastprodukter har dock den olagliga handeln och smugglingen minskat. Straffen är svåra att hantera och inte värda risken för smugglarna som ofta har familjer att försörja.

Plastförbud – en global trend? 

Rwanda är inte det första landet som förbjudit plastpåsar. Redan i 2002 var Bangladesh först ut med ett plastpåseförbud – ”light weight plastic bag ban”. Andra länder som förbjudit plastpåsar är Kina, Taiwan och Makedonien och senast i 2015 följde även det afrikanska Gambia i samma spår.

Andra metoder att hantera den giftiga plasten

I EU har lagstiftarna förbjudit användandet av många farliga ämnen i plasten och EU-länder som Storbritannien och Nederländerna har infört lag på plastpåseavgifter. Butikerna måste numera ta betalt för plastpåsar, annars riskerar de böter.

När Storbritannien i 2015 införde lagen om avgiftsbelagda butiksplastpåsar möttes den med proteststormar och sura medborgare – ett tecken på att myndigheterna inte lyckats kommunicera anledningen till lagförslaget. Enligt The Telegraph har plastpåselagstiftningen ändå haft en positiv effekt och införandet av 5 pence-avgiften (motsvarar cirka 50 svenska öre) har minskat användandet av plastpåsar med nästan 80%.

Enligt den holländska journalisten, Arjen Vos, gick införandet av plastpåsesavgiftslagen i Nederländerna mycket smidigt och utan protester, ett gott exempel. Holländarna bär ofta föredömligt med sig medtagna tygpåsar när de handlar!

Sverige har ännu inte agerat i fråga om plasten

I Sverige finns ännu inget förbud mot plast eller plastpåsar men matkedjorna har sedan några år introducerat återanvändbara tjockplastpåsar. Ett annat positivt initiativ är klädkedjan Indiska som helt på eget bevåg bland de svenska klädkedjorna har infört en avgift för plastpåsar, något som kunderna villigt accepterar. Dessa exempel är dock på entreprenörernas initiativ och inte de svenska myndigheternas – som står oväntat tysta.

Sverige har annars varit väldigt framstående när det gäller återvinning, men plastspridningen skulle behöva hanteras redan vid källan. Svenska politiker behöver fatta ett beslut om hur plastmängderna ska hanteras och minskas och helst snart.

Sveriges uteblivande satsning mot plastpåsar på nationell nivå märks dessvärre tydligt. Från att ha varit ett väldigt rent land behöver svensken inte gå lika långt som en Rwandier för att hitta plastskräp på gator eller blåsandes fritt i naturen.

Nästa steg

Myndigheterna i Rwandas huvudstad Kigali säger: ”Om vi kan lyckas med införandet av plastpåseförbud så kan vilket annat land som helst lyckas.”

Räcker plastpåseavgifterna, som i Nederländerna och Storbritannien, för att minska plastens negativa inverkan på både människor, djur och natur? Eller behövs ett fullskaligt plastförbud som i Rwanda? Kanske finns en ännu bättre mellanväg? Vad tycker du?

Tellus Think Tank håller utkik efter fler goda exempel i hållbarhet – och hoppas att den världsförbättrande, globala, plastminskartrenden sprider sig med ilfart – för en mer hållbar framtid!

Vill du vara säker på att du får läsa Tellus Think Tanks nästa artikel, anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank
Dominique Vos Domi grundare Tellus Think Tank
Domi – grundare Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

 

 

Eurovision 2016 Cyperns Minus One om att leva hållbart Nr023

 

Eurovision song festival är nog världens största fredsfest! År 2016 äger den rum i grannskapet kring Tellus Think Tanks huvudkvarter i Stockholm! Vi träffar Cyperns bidrag, bandet Minus One, för en diskussion om hur Cypern och världen skulle kunna leva mer hållbart!

Text: Domi @ Tellus Think Tack Foto: Christos Georgiou, AnnVixen och klipp från Alter Ego-videon

De fem coola rockarna i bandet “Minus One” framför Cyperns bidrag “Alter Ego” under Eurovision i Stockholm, i maj 2016.

Minus Ones sångare Francois Micheletto i den officiella Alter Ego videon.
Minus Ones sångare Francois Micheletto i den officiella Alter Ego videon.

Det som fångade Tellus Think Tanks intresse var strofen där sångaren Francois sjunger: “Caught in the middle of the dawn and the sunrise. Life is a miracle.” Redaktionen ser lämpligen en symbolisk parallell till den aktuella statusen mellan människa och natur. Den globala uppvärmning – solen går ner och det blir mörkt. Människan gör livsstilsförbättringar, solen går upp och möjliggör för en fortsättning av det mirakel vi kallar livet!

Mer om Tellus Think Tank

Den gigantiska Europeiska sångfestivalen, Eurovision song festival, hålls återigen i Sverige, en ära som vi vunnit tack vare Måns Zelmerlöfs framförande av ”Heroes” i 2015 års festival, skriven av Linnea Deb, Joy Deb och Anton Malmberg Hård af Segerstad.

Det är tur för Tellus Think Tank att festivalen hålls i Stockholm för vi inser att Minus One, under sin vistelse här, endast bor

Basisten Antonis Lizides i den officiella Minus One videon för deras bidrag Alter Ego.
Basisten Antonis Lizides i den officiella Minus One videon för deras bidrag Alter Ego.

två minuters gångväg från vårt högkvarter vid Norrport Enskede. Vi bokar ett möte på deras hotell!

Tuffa Minus One

Det första intryck bandet ger med sina hårda tatueringar och bandmedlemmarnas filmskurksutseende är att jag borde lägga benen på ryggen men jag faller istället omedelbart för bandets karisma och killarna visar sig vara super sympatiska.

Eurovision och Minus One på sitt hotell i Stockholm. Foto: AnnVixen
Minus One på sitt hotell i Stockholm. Foto: AnnVixen

Jag träffar bandet i hotellets lobby och ser att de under Eurovisionbubblan lever enligt rockdevisen “work hard, party hard”. Bandmedlemmarna är höga på livet efter den ständiga strömmen av festivalaktiviteter och vi lägger beslag på en del av hotellobbyns loungeområde för ett avslappnat, spontant och öppet samtal!

Bandet består av den passionerade sångaren Francois Micheletto, rebell-trummisen Chris J, gitarristen med blått skägg Harrys Pari, den mycket medvetna mannen av sin tid och även gitarrist Constantin Amerikanos och den något mer tysta men substantiella basisten Antonis Lizides som utstrålar något i stil med too-cool-for-school.

Låten som Minus One har med sig till festivalen för Cyperns räkning har skrivits av Sveriges egen Thomas G:son, även skapare av Loreens vinnande bidrag Euphoria i 2012.

Thomas G:Son och Minus One under ett besök i den svenska vintern. Foto: Christos Georgiou
Thomas G:Son och Minus One under ett besök i den svenska vintern. Foto: Christos Georgiou

Bandmedlemmarna i Minus One och jag fördjupar oss direkt i en intensiv diskussion om vad som behöver göras för att förbättra hållbarheten på jorden och hur vi kan leva mer miljövänligt.

Francois berättar att han tidigt i livet fick en djup kontakt med naturen tack vare sina föräldrar. Hans far är dessutom biodlare vilket har gjort att Francois är mycket medveten om bin, blommor och hur vi förhåller oss till naturen och hur alla dessa företeelser är sammanlänkade.

Han oroar sig för binas överlevnad och vill uppmana andra att se över sitt eget mikrokosmos – det vill säga att se över de små sakerna sitt eget liv som alla påverkar de större sammanhangen!

Vad gör Eurovision bandmedlemmarna i Minus One för att leva mer hållbart?

Trummisen Chris säger att det inte handlar så mycket om vad de gör som vad de inte gör.

Minus One på scen! Foto: Christos Georgiou
Minus One på scen! Foto: Christos Georgiou

-Vi försöker att köra bil så lite som möjligt och slösar inte på vare sig vatten eller elektricitet, säger Chris. Han berättar också att Cyprioterna, generellt sett i hög grad använder solpaneler för att värma vattnet i sina hem.

Gitarristen Constantin säger att han har slutat röka och att han hellre cyklar än tar bilen och att han är väldigt medveten om hur han använder färskt sötvatten.

Gitarristen Harrys berättar att man relativt nyligen introducerade återvinnings-konceptet på Cypern och att han var en av dem som omgående började sopsortera. Han glädjes också åt att många av hans landsmän och kvinnor har gjort detsamma.

Vad kan Cypern göra för att leva hållbart?

Basisten Antonis Lizides menar att det inte bara borde vara det cypriotiska folket som brukar solpanelteknik i sina

Gitarristen Harrys Pari i sitt blåa skägg i Minus Ones officiella Alter Ego video.
Gitarristen Harrys Pari i sitt blåa skägg i Minus Ones officiella Alter Ego video.

hem utan att även det cypriotiska näringslivet borde göra likadant.

Öriket Cypern, omringat av Medelhavet, har stora problem med brist på färskt vatten och landet löser detta genom att havsvattenavsaltning. Bandet tycker inte att dricksvattenbrist är något att skryta med. Desto stoltare är de över att Cyperns havsavsaltningsprocess, som genomförs med hjälp av solenergi!

Minus One medlemmarna är överens om att det finns mycket kvar att göras på Cypern, precis som i övriga världen, vad gäller att öka hållbarheten i livet.

Gitarristen Constantion Americanos i Minus Ones officiella Alter Ego video.
Gitarristen Constantin Amerikanos i Minus Ones officiella Alter Ego video.

Francois tar ett exempel som han kallar “crazy” och berättar om öriket Cypern som, omgivet av det fantastiska blåa havet men lider av brist på färskt dricksvatten, fortsätter anlägga så många simbassänger, som dessutom fylls med just dricksvatten!

De andra i bandet mumlar tyst och möjligen något skamset när simbassängerna kommer på tal.  Alla gillar de ju att simma i dem! Det gör ju även jag, kanske går det att fylla bassängerna med saltvatten istället?

Simbassängsdiskussionen tar oss i tanken tillbaka till vår favoritstrof i Cyperns Eurovision bidrag och påminner oss om att vi fortfarande är fångade mellan två medvetandetillstånd – the twilight zone – nämligen insikten att något borde förändras men vi har ännu inte accepterat att vi själva måste stå för förändringen – men när vi lyckas med att hitta en hållbar livsstil för framtiden så möjliggör vi för livets mirakel att ha sin gång!

Eurovision 2016 och tyska Jamie-Lee

Inför Eurovisionsfestivalen får Tellus Think Tank även kontakt med tyska artisten Jamie-Lee Kriewitz. Jamie-Lee

NORDDEUTSCHER RUNDFUNK „Eurovision Song Contest 2016 ‿ Unser Lied für Stockholm“: Das sind die Teilnehmer für den deutschen ESC-Vorentscheid Jamie-Lee Kriewitz © NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad, honorarfrei - Verwendung gemäß der AGB im engen inhaltlichen, redaktionellen Zusammenhang mit genannter NDR-Sendung und bei Nennung "Bild: NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad" (S2). NDR Presse und Information/Fotoredaktion, Tel: 040/4156-2306 oder -2305, pressefoto@ndr.de
Tyska Jamie-Lee Kriewitz
Foto: NDR/Universal Music/Michael Zargarinejad

springer mellan sina många möten med pressen och tar sig tid att dela med oss vad hon gör för att bidra till en mer hållbar livsstil.

-Jag lever en aktiv vegansk livsstil vilket innebär att jag endast äter vegansk mat, klär mig veganskt och använder till och med veganskt smink, säger Jamie-Lee och framhåller att människan förbrukar alldeles för mycket av jordens resurser i djuruppfödningsprocessen och att dessa resurser kan användas på många bättre sätt!

Röda mattan väntar

Våra vänner i det Cypriotiska bandet Minus One gör sig redo för sitt nästa Eurovision evenemang nämligen vad de kallar “the Eurovision red-carpet walk” senare denna kväll och de är som gjorda för att göra succé i sin filmskurksnygga stil! Deras Twitterkonton bevisar min tes att de inte bara spenderar tiden i Stockholm med jobb utan även tar sig tid för en och annan fest!

Jag önskar Minus One männen från Cypern fortsatt framgång och lovar till och med att rösta på deras sköna låt! När jag ger mig tillbaka till Tellus Think Tanks högkvarter passerar jag alla de officiella, bensindrivna festivalbilarna som kör landsdelegationer och Eurovisionspersonal över hela Stockholm. Jag hoppas att nästa års Eurovisionorganisatör håller sig med elbilar!

Eurovisionsfestivalen är en av vår tids största fredsfester och jag har en känsla av att år 2016 kommer att gå till historien! Det vi kommer att minnas är en av de mest välorganiserade, roliga och kreativa omgångarna någonsin… vänta så får du se!

Se fler artiklar från Tellus Think Tank på ämnet en hållbar framtid.

Glada djur på Nibble gård Nr022

Glada djur inom uppfödningen

Glada djur känns viktigt inom uppfödningen eftersom människan sannolikt fortsätter äta kött i några år till. Tellus Think Tank träffar en passionerad grisbonde som bedriver, vad han kallar, en ekodynamisk uppfödning – och går till botten med vad ekologiskt kött innebär och vilka alternativ som finns.
Text
: Domi   Foto: AnnVixen & Nibble

Glada djur inom uppfödningen borde vi kanske inte tala om nu när samhället skickar multipla signaler om vi helt ska sluta äta kött och bli vegeterianer. Media rapporterar om djurens höga bidrag till ökade växthusgasutsläpp, att kött är dyrt att producera då det kräver mer mark och vatten än vad växter gör. Andra säger att den växande befolkningen på jorden gör att vi kommer att behöva gå över till en växtbaserad diet och att det inte finns några ursäkter kvar – alla de proteiner vi behöver kan vi få från det effektivare växtriket, så varför ska vi plåga och äta djuren?

Varför äter människan djur?

Alla människor på jorden äter inte djur, eller åtminstone inte kött från vissa djur. Hinduerna undviker att äta

Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen
Lufttorkad skinka på Nibble gård. Foto: AnnVixen

ko, muslimerna undviker gris, buddhister undviker alla sorts djur och i många länder undviker vi att äta djur som hund och katt.

Men varför äter vi människor överhuvudtaget djur? Det finns en historisk anledning förstås och det är att djuren har möjliggjort för människan att bosätta sig på platser där annars växtriket av olika skäl inte har räckt till, exempel på sådana platser är många:

  • Geografiska begränsningar som tex på öar där en växande population istället blir tvungen att vända sig till havet och fisken.
  • Platser på jorden där klimatet inte har tillåtit växtriket att tillhandahålla föda året runt, tex på grund av långa snörika vintrar eller torrperioder.
  • Platser på jorden där det inte finns växtlighet som en människa kan äta men som kan nära djur som tex getter, får eller fisk.

Det finns säkert fler anledningarna till varför människan äter kött men vi kan säkert vara överens om att djur i många fall har erbjudit människan ett alternativ när växtriket inte har räckt till och att människan ofta har blandat kosten från både växt- och djurriket från en väldigt tidig fas i vår arts utveckling.

Viktigt att djuren har det bra

En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble
En Nibble kulting som har det riktigt bra. Foto: Nibble

Sannolikt är också att den mänskliga födan, till en del, även fortsättningsvis kommer från både växt- och djurriket. Då känns det extra viktigt jordbruket och djuruppfödningen drivs hållbart och att djuren har det bra och inte lever i misär.

Varför besöker då Tellus Think Tank en grisuppfödare? Det är tack vare de blommiga vitsorden från vår lokala matbutik BEA, vid Svedmyra, i Stockholm. Vid jul fann kunderna skyltar ovanför skinkan från Nibble gård som berättade om hur väl djuren togs om hand och i deli-disken är Linda, Jenny och Leffe som eld och lågor över maten från Nibble: ”smakar godare”, ”kommer från ostressade djur” och ”de tänker annorlunda på Nibble”. Detta väcker redaktionens nyfikenhet.

Grundaren till Nibble Gård

Ett tunt snötäcke ligger över de Västmanländska slätterna runt Nibble Gård som ligger i en städad bruksort

De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen
De Västmanländska slätterna. Foto: AnnVixen

norr om Västerås. Jag träffar Sven-Erik Johansson som bedrivit jordbruk och djuruppfödning här i runt 50 år. För några år sedan gjordes ett generationsskifte och ansvaret för gården lämnades till Magnus och Lena Lindahl. Sven-Erik Johansson flyttade istället in i ett Tiny Home på hjul. Han är fortfarande verksam som ”Senior Advisor” och utför dagligen operativa sysslor på gården.

Sven-Erik Johansson fyller 76 i år och är den minst mossiga person jag träffat på länge och snarare en eldsjäl. Inte bara har han byggt upp och drivit en grisgård han var med och grundade ryggkliniken i Strängnäs och var dess första VD. Under vårt samtal talar han om att respektera djuren och undersöka nya och bättre sätt att bedriva uppfödning.

När Sven-Erik Johansson berättar om sin bakgrund och uppväxt påminner den mycket om Ingvar Kamprad som började karriären genom att sälja tändstickor till sina grannar. I Sven-Erik Johanssons fall fick han ta över fyra höns vid åtta års ålder. Han sålde äggen till lärare och klasskamrater och kunde med hjälp av inkomsten både expandera hönsgården och i sena tonåren betala för högre studier. Vid 20-års åldern gick han över till grisuppfödning.

Ekodynamiska Nibble

Nibble gård. Foto: Nibble
Nibble gård. Foto: Nibble

Nibble gård föder upp 5000 grisar om året och Sven-Erik Johansson berättar hur den ekodynamisk grisuppfödning har utvecklats genom forskning tillsammans med SVA, Statens Veterninärmedicinska anstalt. Bland annat har deras gemensamma filmning av grisar ökat förståelsen för grisarnas behov och hjälpt gården utveckla sin verksamheten.

Syftet har ofta varit att grisarna ska trivas bättre. Tack vare filmerna upptäcktes till exempel hur stressade grisarna blev av fasta matningstider. Därför införde man foderautomater där grisarna kunde böka fram sin mat när som helst de ville på dygnet.

Hämtat inspiration från utlandet

Gården har även sökt inspiration i utlandet och har lärt sig en hel del från bland annat danska bönder. Lagstiftningen i Sverige har dock har varit bättre med tidiga förbud mot sjukdomsförebyggande antibiotika, säger Sven-Erik. Nederländerna ligger också långt fram i utvecklingen och Nibble gård har bland annat besökt det nederländska företaget Nedap, där 90 personer arbetar med forskning kring teknik på djurs villkor!

Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gård är ett mellanting mellan kravmärkt och ”vanlig” grisuppfödning.

Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble
Nibble gårds nybyggda stallar. Foto: Nibble

De kallar sin praktik för ekodynamisk och har som ambition att föda upp grisar på ett sätt där grisen mår bra, smakar bra och ger en kött som alla ska ha råd med. För att kunna föda upp grisar som ger gott kött är det viktigt att inte stressa djuren.

Idag besöker istället ofta konsumenter Nibble gård för inspiration, förra veckan kom en delegation från Australien! Sven-Erik Johansson berättar att Nibble gärna delar med sig för att fler ska kunna bedriva en ekodynamisk gård och berättar vidare om kretsloppet.

Nibble och det naturliga kretsloppet

En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen
En sugga och hennes livliga kultingar. Foto: AnnVixen

Nibble gård odlar själva runt 90 % av den föda som deras grisar äter och även i jordbruket vill de vara upphov till så lite miljöpåverkan som möjligt. De bedriver växelbruk som inte utarmar jorden och minskar behovet av att tillföra växtnäring, minimerar användandet av växtskyddsmedel och gödslar jorden med naturliga medel från grisuppfödningen.

Gården anstränger sig för att få till ett kretslopp i balans mellan odlingar och grisuppfödningen och att minimera skadlig påverkan från byggnader och jordbruksmaskiner genom att till

exempel uppgradera till lättare varianter av traktorer som inte trycker ihop jorden för mycket.

Rundturen på Nibble gård börjar hos suggorna och dess kultingar

Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen
Här kan kultingarna krypa in i värmen. Foto: AnnVixen

Jag medger att jag är en riktig stadsbo och det är första gången jag någonsin sätter min fot i en riktig bondgård. På Youtube har jag sett filmer från gårdar där grisarna kläms in i mörka, trånga utrymmen, verkar skrämda och skriker. Även om Sven-Erik Johansson har berättat att Nibbles praktik skiljer sig så väntar jag mig det värsta.

De nyfödda

Vi går först in till suggorna och kultingarna. Kontrasten mellan snålblåsten på stallplan och den behagliga

Två kultingar i det varma mysutrymmet. Foto: AnnVixen
Två kultingar i ett varmt krypin. Foto: AnnVixen

värmen i denna byggnad är pågtaglig. Sven-Erik berättar att kyla kan stressa både kultingar och suggor och att värmen i byggnaden därför är viktig.

I det stora rummet där grisarna bor finns cirka 20 boxar för de nya mamma-barn familjerna. Varje box är 7 kvadrat och hyser en mamma med 12-14 kultingar. Utöver att byggnaden är uppvärmd har varje box ett krypin med röda värmelampor där kultingarna kan mysa.

Diande suggor kan värma sig

Suggorna kan värma sig på speciella värmerör så att de inte fryser när de ger di. Mitt över boxen har det spänts rör så att kultingarna ska hinna undan när suggan lägger sig ner, annars är klämrisken stor.

Vi hälsar på i en box och kultingarna är pigga och livligt engagerade i lek med varandra. Mamma-suggan ser lätt trött och uppgiven ut men så diar hon dagligen sina 14 kultingar. Sven-Erik berättar att sugga och kultingar blir kvar i boxen i 31 dagar efter grisningen, dvs själva födseln.

Suggan kan äta när hon vill och behöver inte vänta på fasta mattider, vilket minskar den stress som grisarna annars upplever. Sven-Erik Johansson berättar att det är därför som vi inte hör några skrik, grisarna är ostressade. De får äta när de vill och de har det varmt och bra. Onekligen, utöver den trötta suggan, ser kultingarna ut att trivas.

31 dagar gammal – dags att flytta hemifrån

Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen
Full fart i lekspringet när man är två månader gammal. Foto: AnnVixen

Nästa stopp blir hos kultingarna som är mellan 31 dagar och 70 dagar gamla. De bor tillsammans i en annan byggnad, och hålls inomhus för att inte frysa. Det blir ett roligt stopp på turen.

Här finns upp till 50 kultingar i en 100 kvardratsbox. De kan äta när de vill och har värmelampor som de kan värma sig under. De är dock inte intresserade av värmelamporna utan springer istället lekfullt omkring i en stil som mest påminner om ett knattelag i fotboll. Jag är ingen grisexpert men när jag ser dessa grisar upplever jag att de är glada och att de trivs!

När grisarna är mellan två och sex månader flyttar de in i gårdens mest nybyggda stallar. Där bor de i en box med cirka 20 andra grisar. Detta är grisarnas sista stationen på gården. Boxarna ser inte så spännande ut men grisarna äter när de vill, går ut på sin balkong när de vill och på sommaren kan de till och med duscha när de vill! Även här upplever jag att grisarna ser både nyfikna och glada ut.

Forskningsfynd används i designen av stallarna

Sven-Erik Johansson berättar några förvånande saker om grisen. Det ena är att de ogillar att stå i stark sol

Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen
Snart sex månader gammal och tar en sväng ut på balkonen. Foto: AnnVixen

eftersom de har ett svagt pigment och saknar skyddande hår. För att skydda sig brukade grisarna rulla sig i lera men eftersom grisen också är väldigt renlig av sig har Nibbe gård sett att de föredrar en svalkande vattendusch och skugga och har designat stallarna efter dessa forskningsfynd.

Inte en enda dålig dag

Vid sex månaders ålder är det dags för grisarnas resa till slakteriet i Skövde.

-Så grisarna har bara en dålig dag? undrar jag.

-Nä, de har inte ens en dålig dag, svarar Sven-Erik Johansson och förklarar att grisarna går helt ostressade in i lastbilen och att de snabbt somnar under färden. De känner sig trygga och är hela tiden tillsammans med sina syskon. Väl framme vid slakteriet leds de lugnt in i en en-gris-hiss där de sövs av koldioxid innan själva slakten.

Under sin levnadstid separeras aldrig grisen från sina syskon.

Suggorna i väntan

Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen
Glada djur, suggorna i väntan, burrar ner sig i höet. Foto: AnnVixen

Den sista byggnad vi besöker är en klassisk, faluröd lada. Det är en av de vackraste platser jag varit på och luften därinne är frisk och sval, fåglarna kvittrar bland takstolarna och de glest sittande väggplankorna släpper in ett härligt mönstrat dagsljus. Suggorna bor här under sin 3 månader långa dräktighet och ser otroligt harmoniska ut.

De kan välja att gå ut på den egna gårdsplanen eller stanna inne i den halmfyllda ladan. Ladan är designad så att suggorna ska kunna röra sig fritt och få motion under dräktigheten.

Idag är vädret tråkigt och de flesta väljer att stanna inne och burra ner sig i det tjocka lagret med halm. Några nyfikna kommer fram och hälsar! Det är först när vi går ut för att titta på gårdsplanen i betong som de av ren nyfikenhet följer med oss ut!

Nibblegrisens mat

Nibble gård odlar 90% av grisarnas föda själva. Maten består av grovfoder (hö), örter som kamomill, kärringtand och kattfot men även ärtor, åkerböna, linnfrökakor, rapsfrön och spannmål. De sista tio procenten av födan består av olika näringstillskott.

Nibble ekodynamisk uppfödning jämfört med ekologiskt märkt uppfödning

KRAV-logon

I Sverige finns flera olika sorters hållbar märkning av mat och den som är svårast att leva upp till är KRAV. En annan är EU-s ekologiska märkning, oftast är något lättare.

Några exempel på ekologiska krav, som Nibble följer: Grisen ska kunna gå ut året runt. Grisen ska alltid kunna böka. Om det är varmt ute ska grisen kunna svalka sig. Gårdens självförsörjning på foder ska vara minst 50% (Nibble har 90%). Grisen ska ha fri tillgång till ströbädd och ska inte rutinmässigt ges förebyggande behandling med tex antibiotika.

EU-ekologisk märkning.
EU-ekologisk märkning.

Vid kastrering av galtar ska både bedövning och smärtstillande

medel ges.

Nibble gård har valt att avvika från några ekokrav och Sven-Erik Johansson förklarar varför

  • Enligt ekoriktlinjer ska grisarna få gå ute och beta på sommaren och ha stora ytor att röra sig på.
    På Nibble får inte grisarna den möjligheten och Sven-Erik förklarar gårdens val genom att förklara människan sedan 100-tals år har vant grisarna vid ett liv inomhus och att grisarna pigment inte klarar av stark sol. De gillar inte att rulla sig i lera. Därför har djuren möjlighet att gå ut men de har alltid möjlighet att gå in och på sommaren kan de duscha när de vill.
  • Enligt dagens ekoriktlinjer ska suggorna kunna bygga sitt eget bo. På Nibble anser man att mängden halm i  bobygget riskerar att kultingarna ”tappas bort” och liggs ihjäl. Istället ger man suggorna tillräckligt med halm för att kunna bädda ner sig och en värmelampa som ersättning till boet.
  • Ytterligare ekologiska krav säger att grisen ska få ekologiskt foder som odlats utan kemiska
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen
    Den goda och glada grisen är ett av målen med den ekodynamiska gården. Foto: AnnVixen

    bekämpningsmedel. Nibble gård vill att både växter och djur ska vara friska och må bra och därför används bekämpningsmedel vid behov men inte rutinmässigt och grisarna vaccineras för att undvika sjukdomar men ges inte rutinmässigt antibiotika.

Olika uppfattningar om uppfödningsmetoder

Jag förstår att det finns uppfattningar om vilka tillvägagångssätt som är accepterade inom den svenska djuruppfödningen, allt från ”det vanliga” till strikt ekologiskt enligt svenska officiella riktlinjer. Nibble gård säger sig ha valt en tredje väg där de forskar på områden som andra inte alltid tänkt på och där respekt för djuren, det naturliga kretsloppet och ekonomi är självklara aspekter. 

Min dag på Nibble gård går mot sitt slut och vi passerar silon där den egenodlade djurmaten förvaras och sedan gårdshuset där lufttorkade skinkor och salami hänger. På sommaren öppnar Nibble gården för besökande – något att rekommendera för stadsbor som vill lära sig mer!

Jag sammanfattar min dag här som lärorik och full med glada och nyfikna grisar.
Det har för mig blivit självklart att om vi fortsätter att äta kött, även i framtiden, så bör varje gård föda upp glada djur.

Vill du läsa mer om framtidens mat, läs om skyskraporna där stadsbor ska odla sina grönsaker!

20160406_115852

Låt Tellus Think Tank notifiera dig när nästa artikel är tillgänglig…

TellusThinkTank
Tellus Think Tank