Etikettarkiv: Hållbara universitet

Plastbanta för ett giftfritt liv Nr026

Plastbanta. Medvetenheten om giftiga ämnen i vår vardag växer. Tellus Think Tank samtalar med Madeleine Norman som är en av pionjärerna inom facebookgruppen Plastbanta, för de som vill minimera gifterna i sitt liv. Läs mer…

Text: Domi, © Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastbanta för ett giftfritt liv

I denna artikel träffar vi Madeleine Norman som sysslar med att plastbanta sitt liv. Läs även gärna artikeln med Åsa Arrhenius, doktor i ekotoxilogi på Göteborgs universitet om de hundratusentals nya ämnen i våra liv som vi köper in via mat, kläder, möbler, kroppsprodukter och hushållskemikaler. En del av dessa ämnen är cancerogena, påverkar människans fertilitet eller allergiframkallande. Det gäller ämnen som PVC, ftalater, Bisfenol A för att nämna några.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.

Medvetenheten hos allmänheten är fortfarande relativt låg, eller latent, där de flesta människor inte ännu börjat agera på kunskap som redan finns om de hundratusentals ämnen som vi idag har i våra hem.

På Facebook gryr det dock och bland annat finner vi pionjärsgruppen “Plastbanta” där medlemmarna delar idéer om hur de kan minska mängden plast i sina hem.

Madeleine Norman är en aktiv Plastbantare och har snart plastbantat hela sitt hem. Det hela började med en föreläsning i Miljövetenskap på Linköpingsuniversitet för fem år sedan.

Gravid och giftig vardag

Madeleine Norman var gravid under sina studier i Miljövetenskap och deltog i en föreläsning om biologi, kemi och klimatförändringar. Efter föreläsningen bröt hon ihop inför den

Plastbanta
Madeleine Norman är en av pionjärerna inom plastbantning.

kunskapen om gifterna i vardagen som hon kunde ha utsatt sin ännu ofödda baby för.

Bland annat hade föreläsningen tagit upp ämnet Bisfenol A’s effekt på manliga foster – ämnet ökade risken för att födas med genitalieskador och senare i livet även påverka mäns spermieproduktion.

Insikten att detta ämne och andra skadliga ämnen som PVC och Polyetenftalater finns överallt i vårt vardagsliv blev för mycket och Madeleine började forska i hur hon kunde leva mer giftfritt.

Gifter överallt

Det började med att ta reda på i vilka saker som dessa ämnen fanns och exempelvis finns Polyetenftalater i regnkläder. Plasten i regnkläderna är härdad och släpper i vanliga fall inte ifrån sig så många ämnen men vid uppvärmning tex i tvättmaskin, kan de giftiga ämnena komma ut i kretsloppet. Eftersom reningsverken inte klarar av att skilja dessa ämnen ur vattnet så sköljs de först ut i sjöar och hav, tas sedan upp av plankton, fisk, fåglar och människor. Madeleine berättar att utbildningen i Miljövetenskap tog upp den ökade mängden cancer hos fiskar.

Plastbantningen påbörjades

Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman
Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att hon i början ville kasta ut all plast i sitt liv och eftersom hon och sambon var i början av att skapa ett hem så bytte de ut allt de hade råd med.

-”Vi googlade allt. Sovrummet var svårast med skummadrasser, polyestertäcken. Duntäcken är bra alternativ. Vi köpte en ekologisk bäddmadrass fylld med en blandning av kokos och bomull från Gröninteriör. Jysk har kuddar med bomullsfyllning, berättar Madeleine Norman och fortsätter, till småbarn finns vetemadrasser fyllda med boveteskal. Andra beställer Japanska fotoner fyllda med bomull. Alla alternativ är relativt dyra jämfört med IKEA.”

Madeleine berättar om en undersökning som Räddningstjänsten genomförde som visade att bland annat IKEAs möbler, under en brand, ger ifrån sig både formaldehyd och vattengifter. Hon fortsätter att berätta att hon tycker att just IKEA gör väldigt mycket bra saker inom hållbarhet och lyfter fram ett gott exempel där IKEA har låtit ta fram en hel kollektion gjord på kork.

Det är bra när de stora företagen är motiverade att öka hållbarheten, säger Madeleine Norman, eftersom det påverkar så många!

Gifter i kroppsvårdsprodukter

En annan sak som Madeleine Norman initialt fann var svår att få bukt med var de gifter som fanns i olika kroppsvårdsprodukter. Numera använder hon No’poo-produkter (ordlek

Foto AnnVixen Hemgjort shampo TellusThinkTank.se
Missa inte Madeleines recept på hemgjort shampo…

som med inget schampo eller annan ”skit”) men tvättar också tex håret i hemmagjorda blandningar gjorda på ägg, honung och bikarbonat. No’poo är en ordlek som står för ”No Shampoo” men också för ”ingen kemikalisk skit”. Madeleine nämner också LUSH som saluför schampokakor. Se Madeleines tips om hemmagjorda kroppsprodukter. Kolla in Madeleines recept på hemgjort shampo!

Gifter i mat och matförpackningar

Att köpa mat i butik innebär ofta att vi kommer hem med en mängd plast som innehåller bland annat Bisfenol A. Nästan alla grönsaker placeras dessutom i tunna plastpåsar för att

Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Photo: Madeleine Norman
Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Foto: Madeleine Norman

kunna vägas och transporteras och pappersalternativ finns sällan att välja. Madeleine Norman tvättar frukt och grönsaker så snart hon kommer hem och lägger över allt i glas eller metallbyttor. Nackdelen är att maten inte alltid håller lika länge i dessa förpackningar men det är en avvägning som hon gärna gör. Hon förlänger hållbarheten på gurkan genom att förvara den i en rostfribehållare med lock och dessutom odlar hon gurka på balkongen för att kunna undvika den plastinpackade butiksgurkan.

Madeleines råd till dig som vill plastbanta

Madeleine Norman ger rådet till den som vill börja plastbanta att börja rensa i köket med saker som blir varma för det är då plast släpper ifrån sig partiklar och gifter. Det första hon tycker man ska ta bort är pannor med teflon, stekspadar i plast och liknande.

-Köp gjutjärnspannor, pannor i rostfrittstål eller kolstål. Ikea har hållbara alternativ.

Köp plastfria vattenkokare i rostfrittstål, säger Madeleine Norman.

Hon ger också tipset att se över det saker som används i mikorvågsugnen. Där värmer många sin mat i plastbehållare. Det är viktigt att lägga över maten på en porslinstallrik och att helt strunta i stänkskyddet i plast som många lägger ovan.

I Madeleines hem finns inga plastleksaker. De använder mycket porslin och glas och maten förvaras i stål, glas och porslin. Golvet är av linolium (linolium är inte plast vi slår upp detta i boken Rumsrent och lär oss att linolium innehåller linolja, harts, trämjöl/korkmjöl).

Många av deras möbler är i massivt trä och ofta inköpta på loppis. Några av dessa möbler är lackade sannolikt med epoxylack som innehåller olika bisfenoler. Är en möbel lackad så tar Madeleine inte bort den för när lacken väl sitter så släpper inte de giftiga ämnena. Om de behövde behandla sina möbler skulle de dock hellre linolja möblerna än att lacka dem.

Vilka plaster är svåra att bli av med?

Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman
Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att trots att hon har sysslat med att plastbanta i flera år så finns det fortfarande  plast kvar i hennes hem. Hon nämner skummadrassen i sängen – den har de ännu inte haft råda att byta ut.

Det är visst svårt att leva utan plast helt och hållet. Madeleine tar upp sjukvården som exempel där tidigt födda barn sondmatas med plaströr. Bisfenol A används i sonderna för att göra dem mjuka. Än så länge finns inga alternativ. Madeleine anser att det är att föredra när det är tal om att rädda barnens liv.

Madeleine Norman berättar att hon själv opererades för en medfödd åkomma vid sju års ålder och då fick ett urinrör i plast inopererad. Hon resonerar att om detta plaströr ger henne cancer vid 50 så har den ändå givit henne 40 år extra att leva. Ibland är det väldigt lätt att välja plastalternativet.

Det vanligaste som folk inte vet om plast?

Madeleine rör sig i kretsar där kännedomen om plast är hög. Hon gissar att  många inte känner till giftproblemen och att plasten finns överallt som exempelvis i disktrasor. Microfiber är också plast. Det är nog få som känner till att vi blir överexponerade mot giftiga ämnen i plast och att vi använder plasten för mycket idag.

Innovativa plastbantare imponerar

Vi diskuterar Plastbanta- och Zero Waste grupperna på Facebook. Madeleine Norman berättar att hon både imponerande och fascinerande över hur långt folk går som till exempel de som undviker näsdukar i plastförpackningar, köper sin mat i lösvikt för att undvika plastinpackad mat (går knappt i Sverige). Det finns till och med de som virkar egna disktrasor i lin.

Hur tycker du Sverige ska anpassa lagstiftningen kring plast?

-Sverige har ett välutbyggt system med återvinningsstationer. Om dessa skulle vara öppna för all plast, inte bara plastförpackningar, så skulle vi snabbt se ett väldigt bra resultat.

De flesta länder skulle kunna strypa plasten vid källan och förbjud engångsplastartiklar som plastpåsar, plastbestick och plastförpackningar.
(Lagerhaus säljer engångsbestick i bambu som alternativ). Läs om plastförbudet i Rwanda

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Ett plastförbud vid källan skulle bli innebära stora kommunala besparingar. Kommunerna skulle slippa hantera plastskräp på gatorna och även de mängder plast som idag hanteras i återvinningsprocessen. Det skulle också bära med sig en förbättrad folkhälsa.

Vilket råd, utöver ovanstående, vill du ge till de som börjar Plastbanta idag?

Madeleine ger ytterligare råd till dem som vill börja plastbanta:

-Få inte panik. Jag fick det i början och mådde ganska dåligt. Använd de plastsaker du har tills de inte funkar längre och gör ett bättre val nästa gång. Förändring får ta tid! ler Madeleine Norman.

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank restaurang Fäviken, prisbelönt med TVÅ Guide Michelinstjärnor, med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Tänk dig 100 självkörande Volvobilar på vägarna inom kort Nr020

 

Självkörande bilar – varför bryr sig Tellus Think Tank, rädda-världen-wannabe, om framtidens fordon? Dagens trafik förorenar luften och medför bullrar. Dessutom står trafiken för stora mängder koldioxidutsläpp och begränsar livet i samhället på många sätt.

Tellus Think Tank blickar därför mot framtiden med förhoppning om att utvecklingen av trafik och fordon bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi besöker Göteborg, som är framtiden på spåret och snart har 100 självkörande bilar på vägarna!

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Mer inspiration om hållbara förflyttning av liv och samhällen hittar du här…  

Självkörande bilar – varför är de intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv? 

En självkörande bil kan för vissa uppfattas som främmande och skrämmande medan andra ser något inspirerande och spännande!

Föreställ dig några av dess framtida scenarier om hur framtidens fordon- och transporter, bestående enkom av självkörande fordon, skulle kunna påverka ditt liv:

Scenario 1

Klockan är 08.00 och du gör dig redo för att åka till jobbet. Du ber ditt smarta armband om att ordna transporten till jobbet och berättar att du åker själv och önskar att åka den största delen av vägen med det billiga och bekväma pendeltåget.
Det centrala trafiksystemet skickar ett meddelande att en självkörande taxi, för en passagerare, väntar utanför din dörr inom två

I framtiden parkerar inte de självstyrande bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen
I framtiden parkerar inte bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen

minuter. Du anländer vid pendeltågsstationen med några minuters marginal innan tåget tar dig till innerstaden och du kommer till jobbet i tid. Resekostnaden dras från ditt konto. När du steg ur taxin vid avstigningszonen vid pendelstationen skickade det centrala trafiksystemet bilen direkt till nästa kund. Det finns inga längre några synliga parkeringsplatser vid tågstationen men du känner ingen oro över det eftersom du och din partner blir upplockade av en självkörande taxi när ni anländer tillsammans med tåget ikväll.

Scenario 2

Dina 12 åriga tvillingar och fyra andra barn i grannskapet har fotbollsträning några mil bort denna afton. De skickar efter en

I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen
I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen

självkörande, elektrisk minibuss som hämtar alla hemma och så att de kan åka till  träningen tillsammans.

Scenario 3

Du och din familj, bestående av fem personer, ska besöka dina föräldrar som bor två timmar bort. Den självkörande elektriska taxin kör er snabbare och säkrare, med  väldigt lite utsläpp, till er destination. Den ansluter sig till en bilkonvoj på motorvägen för självkörande bilar. Ni upplever att det går väldigt snabbt, kanske för att ni har så roligt när ni alla fyra spelar monopol under resan.

Scenario 4

Gatornas vägskyltar togs ner för flera år sedan. Skyltarna behövs inte eftersom den självkörande trafiken navigerar genom uppkoppling mot det centrala trafiksystemet. Det står inga bilar parkerade på gatorna. Din kommun för diskussioner om vad gatornas överkapacitet kan användas till.  Kanske urbana odlingar, ett nytt sportfält eller fler bostadshus?
Kanske kan alla tre idéer kan bli verklighet?  

Scenario 5

Jämfört med de självkörande taxibilarna är det ännu billigare att färdas via det självkörande elektriska linjebussnätet. Bussarna är snabba och väldigt säkra. Även om det regnar idag så tycker du att den fem minuter långa promenaden till inomhusbusstationen är ok. Bussarna går ofta och du behöver sällan vänta länge. Du njuter av den tysta färden ner till matbutiken eller till vännen några kilometer bort.

Scenario 6

Du vågar skicka din femåring för att låna en kopp socker till bullbaket till grannen på andra sidan gatan. Gatan är trygg och om ett självkörande fordon skulle passera så har det full koll på att ditt barn är ute och går. Före middagen kommer dina barn att vara ute och cykla på gatorna tillsammans med de övriga barnen i grannskapet.

Scenario 7

Trafiken är tyst och ren. Du står på tå och gluttar över staketet längs ner i trädgården.  Som alltid blir du förvånad över att se

Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen
Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen


100-tals fordon passera varje minut. De hörs knappt och oftast glömmer du att de ens finns där. Du sover ofta med fönstren öppna för att få in ren luft och vaknar endast till ljudet av fåglarnas sång.  

Vi på Tellus Think Tank hoppas att dessa scenarier ger en insikt i hur viktiga elektriska och självkörande bilar och utvecklingen av framtidens transportsystem kommer att vara. Scenarierna visar varför vi är intresserade av framtidens trafik, eftersom den kan ändra hur vi lever våra liv.

Vad görs då för att förflytta samhället mot framtidens fordon och transportsystem?

Är fordons industrin på spåret mot framtidens trafik?

Ökning i försäljning av självstyrande bilar kan på sikt komma att minska bilindustrins omfattning. Bland annat är det därför som biltillverkarna är måna om att vara först i ledet när det gäller att utveckla självkörande fordon. De som saluförs först kan bli de som säljs mest och som möjligen tar en stor kaka av den framtida bilmarknaden.

Många har hört och läst om Google som testar självkörande bilar i Mountain View i Kalifornien, en ort med härligt milt väder. I mina egna undersökningar på nätet förstår jag att Google även utför tester i ytterligare två amerikanska orter. Den andra orten är det mycket varmare Austin i Texas. Den tredje orten är Kirkland som är en förort till det regniga och snöiga Seattle i delstaten Washington.

London och Google cars

Du har kanske även läst att Storbritannien bett Google om att få testa de självkörande Google bilarna på London’s gator?

Exakt hur Google planerar att kommersialisera sina självstyrande bilar är inte klart idag men nyligen rekryterades John Krafcik, tidigare VD på Hyundai och True Car och som kallats en “bilkille”, som VD till Google Cars.

Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars
Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars

Jag vänder mig till Volvo Cars eftersom de planerar riktiga kundtester av sina kommande självstyrande bilar, på riktiga vägar. Hundra kunder ska köra hundra bilar runt vägarna i Göteborg under 3 år. Syftet är att samla statistik och bevis på att självstyrande bilar fungerar även i verklig trafik.

Roligt jobb

Om man tar de sju scenarierna i beaktande så har möjligen Marcus Rothoff en av de roligaste jobben i världen.  Han är Direktör för Volvos program för självstyrande bilar och ansvarig för införandet av de självstyrande bilarna. Dessutom är han projektledare för DriveMe projektet.  Marcus Rothoff ler och nickar ödmjukt när han säger att det är väldigt inspirerande att få arbeta inom detta område som kan ändra det framtida sättet vi lever på.

Enligt Marcus Rothoff så ligger många biltillverkare i startgroparna med utvecklingen av självstyrande bilar och han nämner några: Audi, Volkswagen, Hyundai, Mercedes, BMW, Tesla, Nissan, Toyota, Renault, Ford, GM.

Självstryande Apple bilar

Nätrykten antyder att Apple också har börjat titta på området, eftersom de anställer 1000 ingenjörer inom självstyrande bilar, men ingen vet ännu exakt vad de planerar.

De sju scenarierna ovan, där alla fordon i trafiken är fullt självstyrande, ligger fortfarande långt fram i tiden. Hur långt kommer marknadens första generationen av självkörande bilar att nå?

DriveMe, där självstyrande bilar ska testas på gatorna kring Göteborg, är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars, Autoliv, Göteborgs stad, Vägverket and Chalmers.

Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad
Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad

DriveMe testet är unikt säger Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs stad, eftersom samarbete sker över gränserna för det som han kallar akademia, industri och samhälle.

Marcus Rothoff är även projektledare för DriveMe-projektet och planerna under 2017 att utrusta 100 kunder i Göteborgsregionen med 100 självstyrande bilar.

-Göteborgs stad deltar i DriveMe projektet eftersom vi önskar kunna minska mängden bilar som har tagit över stadskärnan, säger Lars-Bertil Ekman.

Vi vill finna bättre parkeringslösningar för staden och få bort bilar från allmänna platser som gator och torg så att det finns mer plats för cyklister och gångtrafikanter vilket i sin tur livar upp staden!

 

Läs mer om denna urban trend: Stockholm vänder på trafikpyramiden.

Mer Urbana förbättringar med självstyrande fordon

Lars-Bertil säger att det fortfarande ska finnas plats för bilar i stadskärnan men att anpassningar av parkeringsutrymme skulle kunna ske efter de självstyrande bilarnas förutsättningar. Självstyrande bilar kan ju parkera själva och därför packas tätare i ett parkeringshus eftersom föraren inte behöver stiga ur bilen just där, takhöjden kan vara lägre och behöver inte vara anpassade efter den mänskliga ståhöjden, belysningen kan minskas eller tas bort och parkeringshuset behöver inte finnas ovan mark eller ens mitt i stadskärnan eftersom de sällan eller aldrig kommer att gästas av någon person.

Lars-Bertils parkeringsvision för staden ligger dock fortfarande långt bort, speciellt eftersom DriveMe projektet initialt inte kommer

Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen
Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen

att låta bilarna åka självstyrda i centrum utan snarare på motorvägarna runt staden.

Volvo Cars frågades sina kunder vilken del av körupplevelsen som de gillade minst och skulle önska slippa. Det nästan enhälliga svaret var pendlingstrafiken, ofta i köer, till och från jobbet.  DriveMe projektet fokuserar därför sina första försök med självkörande bilar på motorvägar så att förarna kan syssla med annat när de är på väg till eller från jobbet.

Marcus Rothoff och jag fördjupar oss i vad som händer när en person ska lämna ifrån sig kontrollen över bilen till … bilen. Marcus Rothoff säger att det måste vara väldigt tydligt vem som är i kontroll och att det inte får förekomma någon osäkerhet över vem som kör, antingen är det bilen eller så är det människan.  Den största risken verkar ligger i momentet då kontrollen över bilen ska lämnas fram och tillbaka mellan människan och bilen.

Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen
Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen

Marcus Rothoff beskriver ett morgon scenario

Du hoppar in i din Volvo och informerar navigatorutrustning om önskad destination och så manövrerar du själv bilen upp på motorvägen – där ber du bilen att ta över kontrollen. Bilen utvärderar om förutsättningarna är tillräckligt bra för att ta över kontrollen, bland annat kontrolleras vädret, om några trafikincidenter har rapporterats och om vägen som ni åker på är utrustad med en skyddande barriär mot den mötande trafiken. Sedan tar bilen över kontrollen över färden och informerar dig om att den vill ge tillbaka kontrollen till dig om 8 minuter, vilket kommer att ge dig två minuters marginal innan du behöver köra av motorvägen vid avfarten närmast din arbetsplats. Under de åtta minuterna hinner du jobba lite på datorn och skicka några email och är redo att ta tillbaka kontrollen när bilen säger till.”

Jag frågar Marcus Rothoff vad som händer om föraren inte tar över när bilen ber om det och lär mig att bilen då går in i “säkert läge”. Det innebär att bilen kör er av motorvägen och till den närmsta säkra parkeringsplatsen den kan hitta så att du kan ta tillbaka kontrollen när det passar dig. Detta ger dig tid att skicka dina email eller

Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars
Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars

avsluta ditt telefonsamtal.

Volvos första självstyrande bil

Volvos första självstyrande bil blir en Ladd-Hybrid med 40 kilometers batteriräckvidd, i övrigt drivs bilen på bensin. Marcus Rothoff berättar att de flesta har sin arbetsplats inom 4 mil från hemmet. Det kommer att bli möjligt att välja när man vill att bilen går på batteri eller drivs på bensin. Alla Volvo bilar är, sedan några år tillbaka, utrustade med en bensinsnålare fyra cylinders motor, jämfört med en åtta cylinders motor. Bilfabrikanten har vunnit en mängd priser med dessa så som “Årets SUV” i USA, 2015.

Göteborgsförsöket, där Volvo lånar ut 100 självstyrande bilar till 100 riktiga kunder på riktiga vägar, påbörjas under 2017. Marcus Rothoff säger att det är viktigt att de 100 testförarna använder bilarna på olika sätt men ändå att de kör mycket så att DriveMe projektet kan samla så mycket data som möjligt

Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars
Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars

under perioden. Google Cars kommunicerar att de redan har 1 million “miles” av testdata – dock inte med riktiga kunder.

Fram till att DriveMe bilarna kör ut på vägarna med riktiga kunder fokuserar Volvo på att utveckla den säkraste självstyrande bilen som möjligt. Själva DriveMe testerna anses vara en period då projektet samlar bevis för att bilen verkligen är så säker som man har anledning att tro.

-Vi hoppas att kunna ha de första självstyrande bilarna i handeln från 2020, säger Marcus Rothoff! Det kan tilläggas att år 2020 också är det år som Volvo har satt en nollvision för dödliga olyckor i en Volvobil. Låt oss hoppas att Volvo lyckas med det!

Tvärvetenskapligt trafiksystem

När man talar om den framtida utvecklingen inom en mängd olika områden så blir det

Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen

tydligt att genom att hämta kunskap från många olika ämnesområden så når vi ofta mycket längre än vad vi hade gjort annars – framtidens utveckling kommer ökande att vara tvärvetenskaplig – läs även artiklarna om Plantagon och deras 17 våningar höga växthus.

När självkörande bilar introduceras i trafiken kommer de inte bara vara självstyrda utan även vara uppkopplade mot ett centralt trafiksystem.

Utvecklingen av självstyrande bilar och centrala trafiksystem som ska guida trafiken kommer att ha en kunskapsmässig bas i en mängd ämnen. Några av dessa är teknisk utveckling, digital utveckling, mänsklig psykologi, interaktion mellan dator och människa, artificiell intelligens, samhällsutveckling, trafikstatistik, incident- och olycksstatistik, säkerhet och juridiska system. 

Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv, Chalmers och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Bilden visar Bus Rapid Transfer tester i centrala Göteborg. Foto: AnnVixen

Introduktionen av självstyrande bilar och framtidens centrala trafiksystem lovar att bli ett komplext verksamhetsområde. Komplexiteten är ett gott argument för att dessa system inte ska utvecklas bara av biltillverkare, eller bara av män för den delen (som ofta är fallet idag).  

Utmaningar vid införande av självstyrande

Det mest utmanande vid införandet av självstyrande fordon blir sannolikt att samhället behöver koordinera två trafiksystem parallellt. Det ena läget är det fullt manuella systemet som vi har idag och det andra är systemet med fullt självstyrande och uppkopplade bilar.

I den nuvarande trafiken manövrerar människor själva sina bilar med hjälp av trafikskyltar etc. Parallellt introduceras inom kort de självstyrande bilarna i trafiken – som egentligen inte behöver stöd från trafikskyltar utan skulle ha kunnat klara sig utmärkt på information från de centrala trafiksystemen.

Under en period måste de  kunna hantera information både från det centrala trafiksystemet och från trafikskyltar. Dubbla system innebär dubbla kostnader under en period. Trafiksystemen lär bli dyrare innan de blir billigare. Förhoppningen är att övergången till ett fullt självstyrande system kan gå snabbt så att “det gamla systemet” med manuellt körda bilar kan utgå.   

DriveMe-projektet

DriveMe projektet är, som Lars-Bertil Ekman berättar, unikt eftersom många parter samarbetar i utvecklingen av framtidens trafiksystem för Volvos självstyrande bilar. Vägverket, en av DriveMe projektets parter, är involverad i ytterligare projekt så som en svensk nationell utredning och ett internationellt samarbete med andra länders myndigheter. Syfte är att lägga grunderna för framtida internationella trafik-riktlinjer för självstyrande bilar.

Se Volvos film om en färd med självkörande bil här.

Även Chalmers tekniska högskola är involverad i DriveMe projektet genom att bedriva ett tjugotal underprojekt. Projekten har tydliga leveranser, anpassade i storlek efter universitetets doktorandprogram.  

Vi har tidigare sett att samarbete mellan samhälle, industri och akademiska institutioner kan vara en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av en industri eller region- läs Tellus Think Tanks fyra artiklar om Newcastle upon Tyne  – vilket får mig att vara övertygad om att Volvo DriveMe projektet lägger några väldigt viktiga byggstenar i grunden till framtidens trafiksystem!

Nästa artikel: Tellus Think Tank pratar ekologisk mat med en passionerad grisuppfödare som tänker nytt, intressant för dig som är intresserad av vad du äter!
Klicka här för att bli notifierad när Tellus Think Tank publicerar nästa artikel där vi undersöker inspirerande hållbara händelser runt jorden.

Tellus Think Tank
TellusThinkTank.se

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Sachiko och CEMUS vill rädda världen! Nr004

 

Oktober, 2015. Tellus Think Tank träffar Sachiko Ishihara, nyexaminerad och nu kurskoordinator på CEMUS, vid Universitetet i Uppsala. Jag har förberett mig genom att scanna CEMUS hemsida och de skriver där att de vill rädda världen! Detta har gjort mig väldigt nyfiken.

Sahciko Ishihara koordinerar kursen "Globala utmaningar & en hållbar framtid".
Sahciko Ishihara koordinerar kursen ”Globala utmaningar & en hållbar framtid”.

Vädret, då jag träffar Sachiko Ishihara i biblioteket på CEMUS i Uppsala, är vackert men ovanligt varmt för denna tid av året. Jag har laddat med en mängd frågor och lär mig snabbt att CEMUS står för “Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier” och att Sachiko Ishihara växte upp i Tokyo i Japan. Hon är en av fyra syskon, har bott i Sverige i två år och är nu anställd av CEMUS för att koordinera kursen “Global Challenges and Sustainable Futures” (Globala utmaningar och en hållbar framtid).

Vad är CEMUS och inom vilket ämnesområdet hålls utbildningen?

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS håller akademisk utbildning inom “det mesta inom hållbarhet”.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

CEMUS utbildningar täcker hållbar samhällsutveckling på olika nivåer, som mer teoretiska kurser som “The Global Economy” och mer praktiska kurser som “Urban Agriculture”. 

Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson
Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson

Centret håller också kurser med direktpåverkan i samhället, som till exempel “Project Management”. I denna kurs hålls först teoretiska avsnitt om projektledning för att sedan låta studenterna planera, driva och utvärdera sina egna hållbarhetsprojekt. Sachiko Ishihara berättar om några av dessa projekt:

  • Brädspelet: Race for the Planet – projektet utvecklar ett brädspel där spelarna behöver samarbeta istället för att konkurrera med varandra för att lyckas öka hållbarheten på jorden.
  • Matlagningslektioner med “No Waste”-tema.
  • Re-use projektet – ett samarbete kring återanvändning mellan Lettland och Sverige.
  • Kultur Karnevalen – öppen för allmänheten i Uppsala i maj varje år.
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard

Just då stiger Daniel Mossberg, tillförordnad programdirektör, in i rummet för att hälsa! Daniel Mossberg nämner ytterligare ett studentprojekt, nämligen den där projektet lät bygga om en äldre Volvo från bensindriven till gasdriven. 

Jag frågar Sachiko Ishihara vilket projekt hon medverkade i som student. Hon svarar att hon inte tog just den kursen men berättar ödmjukast att hon tillsammans med några studiekamrater startade ett eget världsförbättrar-projekt, som de kallar “Ekolibria”. Ekolibria utbildar skolungdomar, i alla åldrar, i just hållbart leverne.  Snacka om att leva som man lär! 

Ett världsförbättrande projekt.
Ekolibria – ett världs-förbättrande projekt.

CEMUS grundades på ett speciellt sätt?

Sachiko Ishihara utbrister glatt:

Ja, så var det! Två studenter, Niclas Hällström och Magnus Tuvendal, grundade CEMUS för över tjugo år sedan!

De två studenterna fick möjligheten att diskutera tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter med rektorn vid Uppsala universitet, vilket ledde till att universitetet erbjöd dem att hålla en tvärvetenskaplig kurs i ämnet “Humanity and Nature”. Intresset var så stort att 400 studenter anmälde sig och deltog i kursen! 

Sedan dess har CEMUS utvecklats till en egen fakultet vid Uppsala universitet och håller årligen tjugo tvärvetenskapliga kurser i Hållbarhet. Sachiko Ishihara berättar att femtio procent av kurserna hålls på engelska och att femtio procent av CEMUS studenter kommer från andra länder.

Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.
Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.

Vad är det som gör CEMUS till en unikt pedagogiskt hållbarhetscenter?

Sachiko Ishihara berättar stolt att CEMUS anställer studenter och nyutexaminerade för att koordinera kurserna och att detta alltså inte görs av professorer eller dylikt.

Kurskoordinatörerna har den officiella titeln “Amanuens” vilket inom universitetsvärlden normalt betyder att universitetet har anställt en student för att sköta en del administrativt arbete. På CEMUS ges de anställda studenterna, i rollen som kurskoordinatör, väldigt mycket mer ansvar än så.

Vilket ansvar har kurskoordinatörerna på CEMUS?

Sachiko Ishihara berättar om den, för CEMUS verksamhet, viktiga koordinatörsrollen med ansvar för att:

  • Utveckla kurserna.
  • Välja kursens inriktning och innehåll.
  • Organisera och driva kursen.
  • Styra och säkerställa så att kursens röda tråd följs vid dess genomförande.

Kurskoordinatörerna samlar en expertgrupp, ofta bestående av professorer och forskarstudenter, för att få återkoppling och förbättringsförslag på kursens innehåll. När kursinnehållet är klart bjuder kurskoordinatörerna in talare, leder studentdiskussioner, håller i kursprojekt och inlämningsuppgifter. Beroende på den individuella kurskoordinatören, håller denna även utbildningspass inom ramen för kursen.  

Vad menar CEMUS med tvärvetenskapligt?

Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.
Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.

Tvärvetenskap innebär, enligt Wikipedia (2015-12-07), en utbildning eller forskningarbete som involverar kunskaper och metoder från skilda vetenskapsgrenar. En tvärvetenskaplig kurs vid CEMUS innebär i stort sett samma sak, att skapa insikt genom samla intryck från flera kunskapsområden.

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS tvärvetenskapliga kurser hjälper studenter att förstå dynamiken och processer som sträcker sig över landsgränserna här på jorden, och hur dessa har påverkat hur jorden ser ut och är organiserad idag. Ämnena, som kombineras, spänner över många områden och kan vara allt från miljövetenskapliga till demokrati, etik, ekonomi och biologi för att nämna några.

CEMUS kurskoordinatörer bjuder in olika  typer av föreläsare från många olika områden, inte bara professorer utan även icke-akademiker, affärsfolk, entreprenörer, ingenjörer, miljöaktivister och representanter från så kallade NGO’s (icke statliga organisationer). Syftet är att kunna ge studenten insikt i vilka krafter som styr och påverkar utvecklingen på jorden.

Sachiko Ishihara nämner inbjudna talare som författaren och sångaren Alan AtKisson och politikern Gudrun Schyman. På CEMUS hemsida annonseras öppna föreläsningar med till exempel aktivisten Polly Higgins och den amerikanska professorn i systemvetenskap, Dennis Meadows.

Vilken typ av människor söker utbildning på CEMUS?

CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen... Foto: AnnVixen
CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen… Foto: AnnVixen

Vi promenerar genom lokalerna på CEMUS och hittar resultatet av en kursuppgift där studenterna fick identifiera hållbarhetsproblem i sina hemstäder eller hemländer, så som tex Colombia, USA, Nord Korea, Japan, Australien och Sverige.  

De personer som studerar här har sina akademiska huvudämnen inom allt från ingenjörvetenskap till konst, historia eller ekonomi. Den gemensamma drivkraften är att vilja bidra till att förbättra världen och lära sig mer om hållbar utveckling. Sachiko Ishihara säger att en del nykomna studenter initialt kan vara helt okunniga om hållbarhet, men att de är vetgiriga och vill lära sig mer!

Vad betyder hållbarhet för folket vid CEMUS?

CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen
CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser något bekymrad ut vid denna fråga och rynkar pannan en stund innan hon förklarar:

-Här på CEMUS finns ett brett spektrum av perspektiv på hållbarhet som spänner från radikalare perspektiv å ena sidan till en mer allmän syn å andra sidan, mer “mainstream”.

Sachiko Ishihara sammanfattar den gemensamma inställningen bland både anställda och studenter på Cemus: “Sättet som vi lever på jorden behöver förändras för att bli mer hållbart.

Vad är det övergripande budskapet som CEMUS, genom sina utbildningar, sänder studenter och samhället?

Sachiko Ishihara förklarar vad som gör CEMUS till en sådan intressant organisation i universitetsvärlden:

-Samhället behöver förändras och CEMUS är kritisk avseende företeelser i samhället så som bristen på mångfald och jämställdhet, slöseri och icke-hållbart användande av jordens resurser. CEMUS har också en unik tro på de unga, ifrågasätter gamla sanningar, normer och den traditionella expertrollen som förebild vid samhällsutveckling.

Hur kan studenter och samhället märka av CEMUS grundläggande värderingar?

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Det första som du märker är att CEMUS, genom att anställa studenter som kurskoordinatörer eller i andra viktiga roller, bryter normen för den traditionella akademiska hierarkin, säger Sachiko Ishihara.

En annan sak som är påtaglig är att studenter aktivt och strukturerat uppmuntras att diskutera och ifrågasätta “gamla sanningar”.

Ett tredje område där CEMUS utmärker sig är att studenter uppmuntras att aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av livet på Jorden, fortsätter Sachiko Ishihara.

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Jag lär mig också att den aktiva studentpedagogiken som CEMUS använder uppmuntrar studenterna att arbeta i nya konstellationer och i internationellt blandade grupper. Dessa blandade grupperna höjer studenternas motivation.

Diskussioner i blandade grupper ökar även förståelsen för drivkraften bakom olika länders syn på skeenden och problem i världen och varför avvägningar och kompromisser har behövt göras på internationell nivå.  

Till exempel förstår studenterna bättre de internationella krafterna till ekonomisk tillväxt, där mer välbärgade länder ofta argumenterar att Jorden inte behöver mer ekonomisk tillväxt utan snarare vill uppmuntra till en sammandragning av ekonomin. Studenter från så kallade utvecklingsländer kan kontra med argument för fortsatt tillväxt i just utvecklingsländerna.   

-Som du märker tillhandahåller inte CEMUS en enkelriktad utbildning, sammanfattar Sachiko Ishihara.

Hur vill CEMUS hjälpa till att rädda jorden?

Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen
Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser mig stint i ögonen och svarar:

-Utbildningen här på CEMUS kommer att bistå till att påverka världen då vår utbildningsprocess sår frön och ger träning i kritiskt- och mångfaldhetstänkande och framtagande av konstruktiva förslag för mer hållbara lösningar.

Vi är tillbaka i CEMUS bibliotek och tackar varandra för ett intressant möte. Jag är glad att få ha spenderat några inspirerande timmar i Sachiko Ishiharas kreativa, artiga och kunniga sällskap.

Nästa vecka: Tellus Think Tank är glad över att ha funnit att svenska universitetsvärlden tar hållbarhetsfrågan på allvar. Vi är mycket nyfikna på hur andra länder förhåller sig till hållbarhet och har bokat möte med Universitetet i Newcastle för att lära oss mer. Det hoppas vi skriva om längre fram, nästa vecka träffar vi ordföranden för Sveriges första Ekoby för att se vilka lärdomar de har gjort!

Det är omöjligt att inte älska uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen
Det är omöjligt att inte älska Uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen

Nyhetsbrev:  Om du har anmält dig till vårt veckovisa nyhetsbrev skickar vi dig en not om när nästa artikel är tillgänglig!

Idéer: Är det något som inspirerar dig, eller gör dig nyfiken och som du tror skulle kunna intressera Tellus Think Tanks läsare? Tipsa oss!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank