Etikettarkiv: Future City

Tänk dig 100 självkörande Volvobilar på vägarna inom kort Nr020

 

Självkörande bilar – varför bryr sig Tellus Think Tank, rädda-världen-wannabe, om framtidens fordon? Dagens trafik förorenar luften och medför bullrar. Dessutom står trafiken för stora mängder koldioxidutsläpp och begränsar livet i samhället på många sätt.

Tellus Think Tank blickar därför mot framtiden med förhoppning om att utvecklingen av trafik och fordon bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi besöker Göteborg, som är framtiden på spåret och snart har 100 självkörande bilar på vägarna!

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Mer inspiration om hållbara förflyttning av liv och samhällen hittar du här…  

Självkörande bilar – varför är de intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv? 

En självkörande bil kan för vissa uppfattas som främmande och skrämmande medan andra ser något inspirerande och spännande!

Föreställ dig några av dess framtida scenarier om hur framtidens fordon- och transporter, bestående enkom av självkörande fordon, skulle kunna påverka ditt liv:

Scenario 1

Klockan är 08.00 och du gör dig redo för att åka till jobbet. Du ber ditt smarta armband om att ordna transporten till jobbet och berättar att du åker själv och önskar att åka den största delen av vägen med det billiga och bekväma pendeltåget.
Det centrala trafiksystemet skickar ett meddelande att en självkörande taxi, för en passagerare, väntar utanför din dörr inom två

I framtiden parkerar inte de självstyrande bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen
I framtiden parkerar inte bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen

minuter. Du anländer vid pendeltågsstationen med några minuters marginal innan tåget tar dig till innerstaden och du kommer till jobbet i tid. Resekostnaden dras från ditt konto. När du steg ur taxin vid avstigningszonen vid pendelstationen skickade det centrala trafiksystemet bilen direkt till nästa kund. Det finns inga längre några synliga parkeringsplatser vid tågstationen men du känner ingen oro över det eftersom du och din partner blir upplockade av en självkörande taxi när ni anländer tillsammans med tåget ikväll.

Scenario 2

Dina 12 åriga tvillingar och fyra andra barn i grannskapet har fotbollsträning några mil bort denna afton. De skickar efter en

I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen
I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen

självkörande, elektrisk minibuss som hämtar alla hemma och så att de kan åka till  träningen tillsammans.

Scenario 3

Du och din familj, bestående av fem personer, ska besöka dina föräldrar som bor två timmar bort. Den självkörande elektriska taxin kör er snabbare och säkrare, med  väldigt lite utsläpp, till er destination. Den ansluter sig till en bilkonvoj på motorvägen för självkörande bilar. Ni upplever att det går väldigt snabbt, kanske för att ni har så roligt när ni alla fyra spelar monopol under resan.

Scenario 4

Gatornas vägskyltar togs ner för flera år sedan. Skyltarna behövs inte eftersom den självkörande trafiken navigerar genom uppkoppling mot det centrala trafiksystemet. Det står inga bilar parkerade på gatorna. Din kommun för diskussioner om vad gatornas överkapacitet kan användas till.  Kanske urbana odlingar, ett nytt sportfält eller fler bostadshus?
Kanske kan alla tre idéer kan bli verklighet?  

Scenario 5

Jämfört med de självkörande taxibilarna är det ännu billigare att färdas via det självkörande elektriska linjebussnätet. Bussarna är snabba och väldigt säkra. Även om det regnar idag så tycker du att den fem minuter långa promenaden till inomhusbusstationen är ok. Bussarna går ofta och du behöver sällan vänta länge. Du njuter av den tysta färden ner till matbutiken eller till vännen några kilometer bort.

Scenario 6

Du vågar skicka din femåring för att låna en kopp socker till bullbaket till grannen på andra sidan gatan. Gatan är trygg och om ett självkörande fordon skulle passera så har det full koll på att ditt barn är ute och går. Före middagen kommer dina barn att vara ute och cykla på gatorna tillsammans med de övriga barnen i grannskapet.

Scenario 7

Trafiken är tyst och ren. Du står på tå och gluttar över staketet längs ner i trädgården.  Som alltid blir du förvånad över att se

Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen
Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen


100-tals fordon passera varje minut. De hörs knappt och oftast glömmer du att de ens finns där. Du sover ofta med fönstren öppna för att få in ren luft och vaknar endast till ljudet av fåglarnas sång.  

Vi på Tellus Think Tank hoppas att dessa scenarier ger en insikt i hur viktiga elektriska och självkörande bilar och utvecklingen av framtidens transportsystem kommer att vara. Scenarierna visar varför vi är intresserade av framtidens trafik, eftersom den kan ändra hur vi lever våra liv.

Vad görs då för att förflytta samhället mot framtidens fordon och transportsystem?

Är fordons industrin på spåret mot framtidens trafik?

Ökning i försäljning av självstyrande bilar kan på sikt komma att minska bilindustrins omfattning. Bland annat är det därför som biltillverkarna är måna om att vara först i ledet när det gäller att utveckla självkörande fordon. De som saluförs först kan bli de som säljs mest och som möjligen tar en stor kaka av den framtida bilmarknaden.

Många har hört och läst om Google som testar självkörande bilar i Mountain View i Kalifornien, en ort med härligt milt väder. I mina egna undersökningar på nätet förstår jag att Google även utför tester i ytterligare två amerikanska orter. Den andra orten är det mycket varmare Austin i Texas. Den tredje orten är Kirkland som är en förort till det regniga och snöiga Seattle i delstaten Washington.

London och Google cars

Du har kanske även läst att Storbritannien bett Google om att få testa de självkörande Google bilarna på London’s gator?

Exakt hur Google planerar att kommersialisera sina självstyrande bilar är inte klart idag men nyligen rekryterades John Krafcik, tidigare VD på Hyundai och True Car och som kallats en “bilkille”, som VD till Google Cars.

Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars
Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars

Jag vänder mig till Volvo Cars eftersom de planerar riktiga kundtester av sina kommande självstyrande bilar, på riktiga vägar. Hundra kunder ska köra hundra bilar runt vägarna i Göteborg under 3 år. Syftet är att samla statistik och bevis på att självstyrande bilar fungerar även i verklig trafik.

Roligt jobb

Om man tar de sju scenarierna i beaktande så har möjligen Marcus Rothoff en av de roligaste jobben i världen.  Han är Direktör för Volvos program för självstyrande bilar och ansvarig för införandet av de självstyrande bilarna. Dessutom är han projektledare för DriveMe projektet.  Marcus Rothoff ler och nickar ödmjukt när han säger att det är väldigt inspirerande att få arbeta inom detta område som kan ändra det framtida sättet vi lever på.

Enligt Marcus Rothoff så ligger många biltillverkare i startgroparna med utvecklingen av självstyrande bilar och han nämner några: Audi, Volkswagen, Hyundai, Mercedes, BMW, Tesla, Nissan, Toyota, Renault, Ford, GM.

Självstryande Apple bilar

Nätrykten antyder att Apple också har börjat titta på området, eftersom de anställer 1000 ingenjörer inom självstyrande bilar, men ingen vet ännu exakt vad de planerar.

De sju scenarierna ovan, där alla fordon i trafiken är fullt självstyrande, ligger fortfarande långt fram i tiden. Hur långt kommer marknadens första generationen av självkörande bilar att nå?

DriveMe, där självstyrande bilar ska testas på gatorna kring Göteborg, är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars, Autoliv, Göteborgs stad, Vägverket and Chalmers.

Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad
Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad

DriveMe testet är unikt säger Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs stad, eftersom samarbete sker över gränserna för det som han kallar akademia, industri och samhälle.

Marcus Rothoff är även projektledare för DriveMe-projektet och planerna under 2017 att utrusta 100 kunder i Göteborgsregionen med 100 självstyrande bilar.

-Göteborgs stad deltar i DriveMe projektet eftersom vi önskar kunna minska mängden bilar som har tagit över stadskärnan, säger Lars-Bertil Ekman.

Vi vill finna bättre parkeringslösningar för staden och få bort bilar från allmänna platser som gator och torg så att det finns mer plats för cyklister och gångtrafikanter vilket i sin tur livar upp staden!

 

Läs mer om denna urban trend: Stockholm vänder på trafikpyramiden.

Mer Urbana förbättringar med självstyrande fordon

Lars-Bertil säger att det fortfarande ska finnas plats för bilar i stadskärnan men att anpassningar av parkeringsutrymme skulle kunna ske efter de självstyrande bilarnas förutsättningar. Självstyrande bilar kan ju parkera själva och därför packas tätare i ett parkeringshus eftersom föraren inte behöver stiga ur bilen just där, takhöjden kan vara lägre och behöver inte vara anpassade efter den mänskliga ståhöjden, belysningen kan minskas eller tas bort och parkeringshuset behöver inte finnas ovan mark eller ens mitt i stadskärnan eftersom de sällan eller aldrig kommer att gästas av någon person.

Lars-Bertils parkeringsvision för staden ligger dock fortfarande långt bort, speciellt eftersom DriveMe projektet initialt inte kommer

Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen
Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen

att låta bilarna åka självstyrda i centrum utan snarare på motorvägarna runt staden.

Volvo Cars frågades sina kunder vilken del av körupplevelsen som de gillade minst och skulle önska slippa. Det nästan enhälliga svaret var pendlingstrafiken, ofta i köer, till och från jobbet.  DriveMe projektet fokuserar därför sina första försök med självkörande bilar på motorvägar så att förarna kan syssla med annat när de är på väg till eller från jobbet.

Marcus Rothoff och jag fördjupar oss i vad som händer när en person ska lämna ifrån sig kontrollen över bilen till … bilen. Marcus Rothoff säger att det måste vara väldigt tydligt vem som är i kontroll och att det inte får förekomma någon osäkerhet över vem som kör, antingen är det bilen eller så är det människan.  Den största risken verkar ligger i momentet då kontrollen över bilen ska lämnas fram och tillbaka mellan människan och bilen.

Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen
Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen

Marcus Rothoff beskriver ett morgon scenario

Du hoppar in i din Volvo och informerar navigatorutrustning om önskad destination och så manövrerar du själv bilen upp på motorvägen – där ber du bilen att ta över kontrollen. Bilen utvärderar om förutsättningarna är tillräckligt bra för att ta över kontrollen, bland annat kontrolleras vädret, om några trafikincidenter har rapporterats och om vägen som ni åker på är utrustad med en skyddande barriär mot den mötande trafiken. Sedan tar bilen över kontrollen över färden och informerar dig om att den vill ge tillbaka kontrollen till dig om 8 minuter, vilket kommer att ge dig två minuters marginal innan du behöver köra av motorvägen vid avfarten närmast din arbetsplats. Under de åtta minuterna hinner du jobba lite på datorn och skicka några email och är redo att ta tillbaka kontrollen när bilen säger till.”

Jag frågar Marcus Rothoff vad som händer om föraren inte tar över när bilen ber om det och lär mig att bilen då går in i “säkert läge”. Det innebär att bilen kör er av motorvägen och till den närmsta säkra parkeringsplatsen den kan hitta så att du kan ta tillbaka kontrollen när det passar dig. Detta ger dig tid att skicka dina email eller

Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars
Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars

avsluta ditt telefonsamtal.

Volvos första självstyrande bil

Volvos första självstyrande bil blir en Ladd-Hybrid med 40 kilometers batteriräckvidd, i övrigt drivs bilen på bensin. Marcus Rothoff berättar att de flesta har sin arbetsplats inom 4 mil från hemmet. Det kommer att bli möjligt att välja när man vill att bilen går på batteri eller drivs på bensin. Alla Volvo bilar är, sedan några år tillbaka, utrustade med en bensinsnålare fyra cylinders motor, jämfört med en åtta cylinders motor. Bilfabrikanten har vunnit en mängd priser med dessa så som “Årets SUV” i USA, 2015.

Göteborgsförsöket, där Volvo lånar ut 100 självstyrande bilar till 100 riktiga kunder på riktiga vägar, påbörjas under 2017. Marcus Rothoff säger att det är viktigt att de 100 testförarna använder bilarna på olika sätt men ändå att de kör mycket så att DriveMe projektet kan samla så mycket data som möjligt

Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars
Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars

under perioden. Google Cars kommunicerar att de redan har 1 million “miles” av testdata – dock inte med riktiga kunder.

Fram till att DriveMe bilarna kör ut på vägarna med riktiga kunder fokuserar Volvo på att utveckla den säkraste självstyrande bilen som möjligt. Själva DriveMe testerna anses vara en period då projektet samlar bevis för att bilen verkligen är så säker som man har anledning att tro.

-Vi hoppas att kunna ha de första självstyrande bilarna i handeln från 2020, säger Marcus Rothoff! Det kan tilläggas att år 2020 också är det år som Volvo har satt en nollvision för dödliga olyckor i en Volvobil. Låt oss hoppas att Volvo lyckas med det!

Tvärvetenskapligt trafiksystem

När man talar om den framtida utvecklingen inom en mängd olika områden så blir det

Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen

tydligt att genom att hämta kunskap från många olika ämnesområden så når vi ofta mycket längre än vad vi hade gjort annars – framtidens utveckling kommer ökande att vara tvärvetenskaplig – läs även artiklarna om Plantagon och deras 17 våningar höga växthus.

När självkörande bilar introduceras i trafiken kommer de inte bara vara självstyrda utan även vara uppkopplade mot ett centralt trafiksystem.

Utvecklingen av självstyrande bilar och centrala trafiksystem som ska guida trafiken kommer att ha en kunskapsmässig bas i en mängd ämnen. Några av dessa är teknisk utveckling, digital utveckling, mänsklig psykologi, interaktion mellan dator och människa, artificiell intelligens, samhällsutveckling, trafikstatistik, incident- och olycksstatistik, säkerhet och juridiska system. 

Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv, Chalmers och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Bilden visar Bus Rapid Transfer tester i centrala Göteborg. Foto: AnnVixen

Introduktionen av självstyrande bilar och framtidens centrala trafiksystem lovar att bli ett komplext verksamhetsområde. Komplexiteten är ett gott argument för att dessa system inte ska utvecklas bara av biltillverkare, eller bara av män för den delen (som ofta är fallet idag).  

Utmaningar vid införande av självstyrande

Det mest utmanande vid införandet av självstyrande fordon blir sannolikt att samhället behöver koordinera två trafiksystem parallellt. Det ena läget är det fullt manuella systemet som vi har idag och det andra är systemet med fullt självstyrande och uppkopplade bilar.

I den nuvarande trafiken manövrerar människor själva sina bilar med hjälp av trafikskyltar etc. Parallellt introduceras inom kort de självstyrande bilarna i trafiken – som egentligen inte behöver stöd från trafikskyltar utan skulle ha kunnat klara sig utmärkt på information från de centrala trafiksystemen.

Under en period måste de  kunna hantera information både från det centrala trafiksystemet och från trafikskyltar. Dubbla system innebär dubbla kostnader under en period. Trafiksystemen lär bli dyrare innan de blir billigare. Förhoppningen är att övergången till ett fullt självstyrande system kan gå snabbt så att “det gamla systemet” med manuellt körda bilar kan utgå.   

DriveMe-projektet

DriveMe projektet är, som Lars-Bertil Ekman berättar, unikt eftersom många parter samarbetar i utvecklingen av framtidens trafiksystem för Volvos självstyrande bilar. Vägverket, en av DriveMe projektets parter, är involverad i ytterligare projekt så som en svensk nationell utredning och ett internationellt samarbete med andra länders myndigheter. Syfte är att lägga grunderna för framtida internationella trafik-riktlinjer för självstyrande bilar.

Se Volvos film om en färd med självkörande bil här.

Även Chalmers tekniska högskola är involverad i DriveMe projektet genom att bedriva ett tjugotal underprojekt. Projekten har tydliga leveranser, anpassade i storlek efter universitetets doktorandprogram.  

Vi har tidigare sett att samarbete mellan samhälle, industri och akademiska institutioner kan vara en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av en industri eller region- läs Tellus Think Tanks fyra artiklar om Newcastle upon Tyne  – vilket får mig att vara övertygad om att Volvo DriveMe projektet lägger några väldigt viktiga byggstenar i grunden till framtidens trafiksystem!

Nästa artikel: Tellus Think Tank pratar ekologisk mat med en passionerad grisuppfödare som tänker nytt, intressant för dig som är intresserad av vad du äter!
Klicka här för att bli notifierad när Tellus Think Tank publicerar nästa artikel där vi undersöker inspirerande hållbara händelser runt jorden.

Tellus Think Tank
TellusThinkTank.se

 

Stockholms gröna bilflotta – ska minska Nr017

 

Stockholms gröna bilflotta! Stockholms stad är Sveriges största kommun och planeras växa med ett halvt Malmö under de närmsta 8 åren. Trots det vill stadsförvaltningen minskar Stockholms gröna bilflotta! Läs mer om planerna… 

Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen

Stockholms stad och dess population

Stockholms stad har en population på 900 000 medborgare fördelade på 14 stadsdelsnämnder. Staden anställer 40 000 personer för att hålla servicenivån för både privatpersoner och företag inom kommungränsen. Stockholms Stad, inkluderande stadens 14 stadsdelsförvaltningar och bolag som Stockholmsvatten och Familjebostäder, äger tillsammans 800 bilar!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Trafiksituationen med den befintliga befolkningsmängden är redan ansträngd och

Laddhybrid a la Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Laddhybrid a la Stockholms stad. Foto: AnnVixen

invånarna trängs på tunnelbanor, pendeltåg och i bilköer.

Enligt prognoser ska Stockholm, under åtta år fram till 2024, växa med ytterligare 140 000 invånare. De nyinflyttade kommer också att ha behov av transporter, vilket kommer att anstränga stadens trafiksituation än mer.

De flesta partierna i Stockholm är medvetna om problemet och samarbetar för att åstadkomma en förbättring. Den sittande majoriteten i Stadshuset, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, arbetar med ambitiösa planer för en mer hållbar stad – se förra veckans artikel i Tellus Think Tank.  

Johan Seuffert – Fleet Manager för Stockholms gröna bilflotta

Johan Seuffert är Fleet Manager för kommun-koncernen Stockholms stad. I denna roll ansvarar han för Stockholms stads fordonsstrategi och berättar att Stockholms stad är positiv till den växande populationen som dock medför mycket nybyggnationer i en redan trång stad.

-Stockholm ska växa med ett halvt Malmö på bara några år, säger Johan Seuffert och visualiserar på så sätt hur viktigt det blir att få gaturummet att räcka till.

-Biltrafiken är en demokratifråga, förklarar han, då en bil kräver minst sex kvadratmeter gatuutrymme att jämföra med en kollektivbuss med fyrtio passagerare som endast upptar fyrtio kvadrat. En buss står dessutom sällan parkerad på gatan som en personbil gör.

Johan Seuffert, Fleet Manager Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Johan Seuffert, Fleet Manager Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Johan Seuffert menar att det inte är rättvist hur bilarna har fått bre ut sig på bekostnad över kollektivtrafik resenärerna, cyklisterna och gångarna. Han resonerar i samma banor som Daniel Helldén, Trafikborgarråd i Stockholm, gör. Läs mer.

Staden vill av flera anledningar prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik:

  •   Bilar som står eller körs kräver relativt stort gatuutrymme som skulle kunna användas till t.ex. cykelbanor, gångvägar, kollektivkörfält, cykelparkeringar eller fler bostäder.
  •   Kostnaden för att tillhandahålla parkeringsplatser gör både gator och nybyggda bostäder dyrare.
  •   Miljöskälen väger tungt då bilar fortfarande ger upphov till buller, utsläpp av gifter och växthusgaser samt däckpartiklar.

Vilka mål har Stockholms stad satt för sin fordonsflotta, med syfte att öka hållbarheten i staden?

Stockholm har flera ambitiösa mål!

Mål 100% miljöbilar i Stockholms gröna bilflotta

Detta är ett mål som Stockholms stad har haft länge och idag lever de i stort sett upp till

Induktionsladdning ger staden en körklar bil inom 3 timmar! Foto: AnnVixen
Ställ elbilen på induktionsladdaren och du har en körklar bil inom 3 timmar! Foto: AnnVixen

målet. 98 % av Stockholms stads bilar sorteras som miljöbil enligt den rådande “Miljöbilsdefinitionen”.

Det finns några typer av bilar där Stockholms stad har behövt göra undantag från Miljöbilsdefinitionen, berättar Johan. Han tar upp utryckningsfordon av olika slag samt is-plogen till Stockholms sjöar som är ett riktigt specialfordon med utrymningsväg i taket.

Johan Seuffert berättar att Stockholms stad annars siktar på att följa miljöbilsdefinitionen så långt som möjligt och onekligen har det gjorts väl!

Tellus Think Tank har i tidigare artiklar skrivit om forskning som lett till att dieselutsläpp klassas som cancerogena. Läs mer i artikel om Urban Foresight. Den svenska Miljöbilsdefinitionen har inte setts över på ett tag och tillåter fortfarande Dieselfordon men som tur är har Stockholms stad en en hel del annat i sin bilflotta!

I Stockholms stads miljöklassade fordonspark är idag fördelad som följer:

  •  Bensin 2.5%
  •  Diesel 5.8%
  •  Laddhybrider 7.3%
  •  Elhybrider 9.8%
  •  Rena Elbilar 11.2%
  •  Etanol 16.9%
  •  Gas 44.2%
Johan Seuffert visar en del av induktionsladdningutrustniningen. Foto: AnnVixen
Johan Seuffert visar hur induktionsladdningutrustniningen dirigerar föraren som i en biltvätt – ”kör fram” eller ”backa”. Foto: AnnVixen

Lätt att hitta personbilar på ren eldrift

Johan, som var involverad i elbilsupphandlingen av 700 bilar i 2011, berättar att personbilar med ren eldrift upp till en viss storlek är lätta att hitta.

-Det finns ett mycket bra utbud av elbilar upp till mellanstorlek, typ Golf.

Det Stockholms stad saknar är möjligheten att köpa större skåpbilar med lite längre räckvidd på el. Idag kör staden därför istället gasdrivna större skåpbilar.

En annan anledning till det att andelen elbilar inom Stockholms stad fortfarande är relativt låg är för att det befintliga bilbeståndet inte byts ut förrän bilarna bedöms vara uttjänta, vilket låter klokt ur både ett ekonomiskt och hållbart perspektiv!

Drivmedelsmål

Stockholms stad har också satt drivmedelsmål där förnybara bränslen som gas eller etanol, ska prioriteras när möjligt. Samtliga fordon i flottan följs upp två gånger om året!

Mål att öka andelen elbilar

Stockholms stad har också som mål att öka andelen elbilar.

Mindre elbil - kör 210 km på tre timmars lång-laddning. Foto: AnnVixen
Mindre elbil – kör 210 km på tre timmars lång-laddning. Foto: AnnVixen

2016 är målet 14 % elbilar och denna andel ska öka med 2 % om året. Även om de inte räknas in i miljöbilsantalet ovan så är många av allmännyttans servicefordon, sedan 15 år tillbaka, eldrivna så kallade golfklubbs bilar som används inom fastighets- och parkskötsel.

Mål att Stockholm fossilfritt till 2030

Stockholms stad har dessutom ett övergripande mål, som hänger ihop med det svenska riksmålet, att vara helt fossilfritt till 2030. För att klara detta berättar Johan Seuffert att samtliga inköp av bilar av vissa typer behöver vara eldrivna redan från 2020 – eftersom livslängden kan vara uppemot 10 år och nämner stora lastbilar som ett exempel.

Utöver att köpa in miljöbilar – vad gör Stockholm mer?

Blå Kangoo service bil, en laddning ger räckvidd på 170 km. Foto: AnnVixen
Blå Kangoo service bil, en laddning ger räckvidd på 170 km. Foto: AnnVixen

Staden minskar bilflottan. Johan Seuffert berättar att staden initialt försöker undvika att köpa in bilar istället prioriteras gång, cykel, kollektivtrafik och bilpool. Sedan 2007 har bilflottan minskats med 400 fordon!

Staden ökar användande av kollektivtrafik, gång och cykel. Stadsförvaltningen uppmuntrar till tjänsteresor via kollektivtrafik och stadens cyklar när möjligt.

Staden ansluter till bilpooler. Johan Seuffert berättar att stadens förvaltningar i Tekniska nämndhuset på Flemminggatan har gått samman och tecknat avtal med bilpoolen Sunfleet. Bilpoolen äger bilarna och tjänstemännen kan via en APP se var bilen finns tillgänglig för upphämtning.

-Det fina är att det är stadens anställda som använder bilarna mest dagtid och medborgarna som använder bilarna flitigast på kvällstid, säger Johan som tycker det är ett exempel på ett riktigt effektivt utnyttjande av en bil då den mer sällan står still och parkerad. Det finns många dimensioner kring verksamheten för Stockholms gröna bilflotta!

Vilka ytterligare förbättringar kan vi se framåt?

Stockholms stad kommer att fortsätta minska antalet ägda bilar och fortsätta uppmuntra de anställda till alternativa färdsätt. Bilpoolerna är här för att stanna tror Johan Seuffert. Han ser också att nya typer av elfordon skulle kunna bli aktuella och nämner elcyklar och mindre elbilsdrivna fordon t.ex. Renault Tweezy eller Toyota iRoad. Dessa två fordon är dock fortfarande relativt nya och oprövade inom Stockholms stad.

Vi avslutar intervjun med att fråga Johan om han tycker att det finns några ursäkter kvar för privatpersoner att inte köpa elbil?

Frågan är egentligen om man ens ska köpa bil, ler Johan! Det vore bättre att använda sig av alternativen som kollektivtrafik, bilpooler, gång och cykel! Behöver man komma ut till landet vid några tillfällen under året så kan man ju kunna hyra bil! Vi tackar Johan Seuffert för samtalet om Stockholms gröna bilflotta!

Det som låter radikalt idag kanske är människas vardag om några år, tänker jag! Och jag tänker vidare att min stad, Stockholm, går åt rätt håll i hållbarhetsfrågorna!

Nästa vecka: 20 personer berättar vad de själva gör för att rädda världen! Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

 

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden Nr016

Stockholm vänder på trafikpyramiden. Mälarens Drottning står till brädden fylld med bilar och levnadsutrymmet för människorna i staden har krympt. Men nu vänder Stockholms stad  på trafikpyramiden och prioriterar gång, cykel och lokaltrafiken. Häng med Tellus Think Tank och träffa Stockholms Trafikborgarråd, Daniel Helldén!

Text: Domi, Tellus Think Tank, 2016-02-25 Photo: AnnVixen

Stockholm då och nu

Jag är uppväxt i Stockholm och älskar staden partisk av många anledningar! Stockholm inte bara väldigt vacker med närhet till både

Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen
Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen

vatten och natur utan det är också platsen där jag har sommarbadat med min familj, lärt mig cykla, arbetat och ser mina barn växa upp!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Staden har förändrats mycket sedan jag och mina vänner lekte ute på de biltomma gatorna efter skolan. 70-talets lek innebar kull, hopprep, bandy och det klättrades i träd. Idag har barnen ingen plats att leka på gatan och dessutom känns det inte säkert vistas där. Antalet bilar är många fler. Istället leker barn mer inomhus och ofta vid sina datorer, en situation som är vanlig i många av världens urbana samhällen.

För en tid sedan träffade Tellus Think Tank David Beeton på Urban Foresight, ett företag i Storbritannien som hjälper städer att planera för en mer hållbar trafiksituation. Mötet fick oss att fundera på vad som görs för att öka hållbarheten i trafiken i vår egen stad, Stockholm.

Läs artikeln med David Beeton här!

Tellus Think Tank träffar därför Daniel Helldén (Miljöpartiet), Trafikborgarråd i Stockholms stad och i nästa veckas artikel träffar vi Johan Seuffert, ansvarig för Stockholms stads bilflotta – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

Stockholm Mälarens drottning

Stockholm from Google Earth view.
Stockholm – Google Earth view.

Grunden för Stockholms stadskärna lades över 700 år sedan på ön vid namn Gamla Stan som är lokaliserad i ett ö-kluster i de östra delarna av sjön Mälaren. Regionen har sedan dess brett ut sig över ett flertal öar och vidare ut över fastlandet både norr och söder om Mälaren.

Stockholmsregionen har en population på 1,8 miljoner människor. När vi träffar Daniel Helldén gör vi ett nedslag i den största och mest centrala av regionens 26 kommuner , nämligen Stockholms stads kommun med 900 000 invånare. Stockholms stad är i en stark tillväxtfas och prognoser visar att ytterligare 140 000 personer kommer att flytta hit under de nästa åtta åren.

Stockholms trafikutmaningar

Stockholm har en mängd utmaningar med trafiken, precis som många andra städer i världen.

Biltrafiken dominerar ofta stadsbilden och tidvis står bil- och busstrafiken näst intill still. Rusningstrafiktiderna spänner över fler timmar då fler

Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen
Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen

tar bilen och åker tidigare eller senare för att undvika de svåraste kötiderna. På fredagseftermiddagar börjar helgtrafiken redan vid 13.00.

Daniel Helldén som är Stockholms Trafikborgarråd ansvarar för gång-, cykel- och bilvägarna i Stockholms stad. Stockholms landsting ansvarar bland annat för all lokaltrafik inom samtliga de 26 kommunerna.

Daniel Helldén, tack för att du träffar Tellus Think Tank och våra läsare! Du har varit Trafikborgarråd i Stockholm sedan hösten 2014. Vilken var din målsättning avseende att förbättra hållbarheten i Stockholmstrafiken när du gick in i rollen?

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad
Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad

Min målsättning var och är att få ett mer hållbart Stockholm. Detta kräver att ställa om en del infrastruktur i staden så att gång, cykel- och kollektivtrafiken prioriteras framför biltrafiken.  Här finns dessutom en enighet över partigränserna inom staden. Jag vill verkligen prioritera detta så att det blir av. Det ingår bland annat att minska biltrafiken som ger direkt bäring på de svenska klimatmålen.

Vilka är stadens största trafikproblem, ur ett hållbarhetsperspektiv?

Mängden bilar är ett stort problem ur två perspektiv:

  •   Bilarna är upphov till både utsläpp av gifter och växthusgaser.

  •   Mängden bilar korkar igen staden, ger upphov till långa restider och tar för mycket plats från människans levnadsutrymme.

Idag har vi för mycket bilar i Stockholm och framkomligheten blir dålig, inte bara för bilisterna utan även för cyklister och för dem som åker med bus. Biltrafiken tar plats som annars skulle kunnat användas till cykelbanor, bussarna står nästintill still på vägarna och gångarna får en otrivsam och giftigare gångmiljö.

Vi vill få en bra och funktionell stad där fler kan vistas utomhus och där fler går, cyklar eller tar lokaltrafiken!

Vilka framsteg har gjorts på ett år, sedan du tillsats?

Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norrmälarstrand! Foto: AnnVixen
Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norr Mälarstrand! Foto: AnnVixen

Daniel Helldén ser förvånad ut och jag förstår att jag ställer frågan tidigt, för vad hinner man uträtta på ett år? Ändå börjar han berätta om flera framsteg som gjorts eller är på gång. Han berättar att många av dessa gjorts möjliga för att det finns en politisk samsyn kring att trafiksituationen i staden måste bli bättre. Från andra håll hör jag att det visst finns en politisk samsyn men att miljöpartiet driver på hårt i hållbarhetsfrågorna.

Ny båtlinje

Idag, berättar Daniel Helldén stolt, håller vi premiärturerna för båtlinjen mellan Södermalm och Kungsholmen! Här kan man ta med cykeln och slippa cykla Riddarfjärden runt! Båten erbjuder ett bra sätt att utnyttja vattenvägarna i Stockholm och är ett resultat av samarbetet mellan Stockholms stad och Stockholms landsting.

Cykelnätet byggs ut

Stockholms stad jobbar också fokuserat vidare på att investera

Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norrmälarstrand. Foto: Domi
Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norr Mälarstrand. Foto: Domi

den miljard vi har till utbyggnad av cykelnätet.

På Norr Mälarstrand, som är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, anläggs en fullvärdig cykelbana. För att ge plats åt denna tas bland annat parkeringsplatser bort.

På Skanstullsbron, som också är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, har en dubbelfilig väg minskats till en-filig för att ge plats för en säkrare och bredare cykelbana.

På norra sidan staden finns också planer på att sätta in liknande åtgärder men avvaktar de höjda trängselskatternas effekt. Om det slår väl ut finns det möjlighet att anlägga en cykelbana – om inte så blir det en fortsatt kö-plats för bilar.

Ökad hastighet på innerstadsbussar

På grund av biltrafiken och de parkerade bilarna i staden har medelhastigheten på innerstadsbussarna

Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen
Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen

varit så låg som ibland 11 km/h. Vi har gjort en hel del för att öka hastigheten på färden på innerstadens bussar, bland annat har vi hittills lagt ut mer än 1 km fler rena bussfält och ändrat regler för svängande trafik i vissa korsningar så att bussarna inte hindras av privatbilstrafiken. På andra sträckor har vi stängt av biltrafiken helt. Under året som har gått har Busslinje 1, en av stadens stamlinjer, prioriterats.  Den tidigare majoriteten hade redan genomfört arbete med Busslinje 4.

Fler gågator i staden

I somras gjordes gågatuförsök på Swedenborgsgatan och Skånegatan på Södermalm i Stockholm. Syftet var att få en levande och mer miljövänlig, trevligare stad med plats för stadens invånare och besökare.

Alla framsteg i Stockholmstrafiken som Daniel har berättat om tycker jag själv är inspirerande och borde kunna lyfta levnadskvaliteten i staden!

Vad mer jobbar staden med för att öka hållbarheten i Stockholmstrafiken? Vad händer framåt?

Fortsatta utredningar

Daniel berättar att en utredning kanske inte är ett resultat men berättar ändå att de nu inom staden utreder vidare hur det växande Stockholm ska kunna skapa styrinstrument för att  styra om trafiken mot kollektivtrafik, gång och cykel. En utredning är särskilt fokuserad på att bygga gångstråk för snabb färd genom staden, idéerna publiceras under 2016 som en “gångplan” för staden!

Mer levande stadsmiljö till sommaren 2016

Utifrån erfarenheterna från försöken under sommaren 2015 på Skånegatan och Swedenborgsgatan utökar vi antalet gågator under sommaren 2016! Allt är inte klart än men Swedenborgsgatan och tvärgator till Biblioteksgatan så som Lästmakargatan, Jakobsbergsgatan och delar av Mäster Samuelsgatan blir gågator. Gator under diskussion är bland annat Humlegårdsgatan, Rörstrandsgatan och eventuellt återigen Skånegatan.

Stockholms stad vill få ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad
Stockholm får ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad

Parkeringstrategi

En annan sak som vi jobbar med är en parkeringsstrategi, den är på remiss till sommaren 2016 då beslut fattas i

Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen
Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen

kommunfullmäktige. Strategin föreslår bland annat att införa parkeringsavgifter i närförorterna.

Varför behöver vi parkeringsavgifter i närförorterna?

-Införandet av parkeringsavgifter hänger ihop i kombination mellan nybyggnation och framkomlighet, berättar Daniel och fördjupar resonemanget.

Stockholm växer kraftigt genom inflyttning och byggandet av nya bostäder fortsätter. Genom att sänka antalet bilplatser i anslutning till dessa nya

bostäder ger vi möjlighet till billigare bostäder där markanvisningen, istället för att också bära parkeringmarkskostnader, kan brukas till nyttigheter så som cykelgarage, bil-pooler eller fler bostäder. När de nybyggda fastigheterna inte har bilparkering riskerar gatorna att bli överfulla med parkerade bilar. Vi behöver därför reglera gatuparkeringskostnaderna, för att inte riskera att minska framkomligheten för gångare, cyklister, bil-pooler och bussar.

Det verkar som det finns många spännande och hållbara initiativ på gång inom Stockholmstrafiken! Daniel, om du var tvungen att välja vilka tre saker skulle du helst vilja se materialiseras under mandatperioden 2014- 2018?

Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
  1. Vi vill helst se att förbättringarna på cykelnätet förverkligas till exempel stråken på Norr Mälarstrand, Värtavägen, Lindingövägen, Sockenvägen och Långholmsgatan. Vi utreder också ytterligare cykelstråk kring Vasagatan och ett stråk genom staden mellan Skanstull och Norrtull. Stockholms cykelnät ska dessutom vara sådant så att alla känner sig trygga på dem året runt, vi har en plan för att säkerställa att det blir så.
  1. Införandet av ett mer levande Stockholm – med folkliv på gågatorna – vi vill göra om gatumiljön så att Stockholmarna kan ta del av staden på ett helt annat sätt än när bara bilarna tar plats. Vi jobbar bland annat med en “gångplan” som jag hoppas kunna berätta mer om lite längre fram!
  1. Vi vill öka innerstadsbussarnas hastigheter från 12 till 20 km/h. Det låter lågt men det är ett ambitiöst projekt som vi bedriver i samarbete med Landstinget och det kräver stora investeringar i infrastrukturen. Jag vill att Stockholmarna ska känna att om de tar bussen så kommer de fram och inte fastnar i trafikstockningarna pga utan att rörligheten går upp här.

Tellus Think Tank tackar Daniel Helldén och hoppas att Stockholm får fortsätta vända på trafikpyramiden till förmån för en mer hållbar trafiksituation och ett levande folkliv. Greppet kan ändra sättet som vi lever på sätt som vi inte tidigare har kunnat föreställa oss!

Nästa vecka: Vi träffarStockholm stads Fleet Manager, ansvarig för stadens gröna bilar – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Har du funderat på att flytta till mindre? Vad sägs om ett hållbart hem på hjul, med under 20 kvadrats boyta? Nr014

 

Hus på hjul! Är livet hetsigt i storstadspulsens ekorrhjul, med dyrt boende och pendling till  jobb eller skola? Funderar du på om det går att leva annorlunda? Runt 200 personer har sedan 70-talet och framåt tänkt tanken som du, och flyttat sitt bohag till Skattungbyn i Dalarna.
Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: Agata Mazgaj & AnnVixen

Min vän Agata och jag har ofta långa diskussioner om allt från hållbart leverne till svensk media och polsk politik.

Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen
Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Agata berättar om en blog hon hittat som handlar om att leva på liten yta och på så vis göra ett så litet avtryck på vår planet som möjligt.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Är detta något för oss? undrar vi och vips är vi på resa till ett iskallt Skattungbyn i Dalarna. Häng med!

Hus på hjul – vagnsboende i Skattungbyn

Det är folktomt denna frostiga, soliga lördagmorgon i januari när vi kör in i Skattungbyn. Vi får uppleva byn i ljus, där den klamrar sig fast på en slänten med vidunderlig utsikt över Orsa Finnmark. Det känns spontant som att Skattungbyn är en väldigt harmonisk plats, en känsla som håller i sig under hela vårt besök!

Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj
Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj

I Skattungbyn finns en relativt unik boendeform, nämligen vagnsboende. Vi har förmånen att samtala med trettiofemåriga Markus Skoog som vissa skulle säga personifierar de som bor i vagn, eller i så kallade hus på hjul, tack vare sin blog “Det Levande Livet”.  

Den första “vagnen” som byggdes i Skattungbyn stod färdig i början av 2000-talet och idag finns det snart 20 vagnsboende personer här och ringarna sprids som på vatten runt om Sverige.

De som bygger sina hus på hjul här söker tillstånd från en markägare i byn och ställer upp vagnen på dennas tomt, ibland ingår tillgång till el och vatten och hyresavtalen skiftar från situation till situation.

-Läs också nästa artikeln om Skattungbyn och gemenskapen där, kommer nästa vecka! Klicka här, för att få en notifiering när artikeln är tillgänglig.

Varför hus på hjul

Markus berättar att det finns olika anledningarna till att folk i Skattungbyn valt att bosätta sig i ett hus på hjul.

Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
  • Den ena anledningen är att det är svårt att hitta mark till försäljning i byn.
  • Den andra anledningen är att ett liv i vagn gör ett väldigt litet avtryck på naturen då husen inte är fastbyggda i marken eller använder betong och att det är relativt lätt att bo hållbart i vagnarna. Det är ett sätt för människor att söka ett alternativt boende.
  • Den tredje anledningen är att det kan vara väldigt billigt att leva i ett hus på hjul – Läs mer om kostnader längre ner.

Det som jag själv tycker gör detta så intressant är insikten att det går att leva väldigt mycket billigare än vi gör i städerna idag, och med väldigt enkla medel. Beroende på hur man ser på saken är kanske levnadskvaliten till och med högre? Det finns förstås för- och nackdelar med allt!

Att leva i ett hus på hjul i Sverige jämför med USA

Enkla medel i svenska "Tiny Homes". Foto: AnnVixen
Enkla medel i svenska ”Tiny Homes”. Foto: AnnVixen

De svenska husen på hjul är unika och skiljer sig väldigt mycket från till exempel de amerikanska varianterna. Markus berättar att de vagnsboende i USA vill hålla avstånd till det fattigare trailerfolket och att de till skillnad från svenska vagnsboende klämmer in alla möjliga, dyra bekvämligheter i sina “Tiny Home’s”.

-Köken i de amerikanska “Tiny Home’s” kostar sjukt mycket och husen är små och väldigt dyra, fortsätter han. Den största skillnaden mot svenska hus på hjul är att de också har toalett och dusch, som stora hus i miniformat. Det svenska husen på hjul handlar om att leva enkelt.

Markus hus på hjul

Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj
Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj

Markus byggde sin första vagn, sålde den och lånade under en

vintersäsong vännen Lorraias vagn som han leende kallar “ett glorifierat tält”. Huset värmdes med vedspis men var dåligt isolerat. När Markus kom hem sent på kvällen blev han snabbt tvungen att sätta på vedkaminen, hoppa ner i sovsäcken och somna. Han utvecklade också snart ett knep där han koka upp vatten på kaminen och hällde ner i PET-flaskor som han la ner i sovsäcken.

Efter en sådan vinter kände han en stark drivkraft att bygga ett eget och väldigt välisolerat hus. Dagen då vi besöker Skattungbyn är det -17°c och det är förståeligt att isolering är av högsta vikt!

Markus hus på hjul har brutet tak

Markus nya hus, designad med brutet tak som en gullig Astrid Lindgren stuga i mini format, är just mycket välisolerad. Bygget startade år 2013 och tog två månader att färdigställa till ett skick så att han kunde flytta in, även om allt inte var på plats från början. Markus har byggt mer när han har haft råd. I början hade han tyger på väggen i väntan på att ha råd med panel.

-Det var väldigt skönt när väl panelen kom upp! ler Markus Skoog!

Huset kostade initialt 50 000 kronor, med förbättringar som plåttak och några andra bekvämligheter så har han betalt 80 000 för sitt nuvarande hus på hjul.

Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

-Det finns inget avlopp men väl en köksbänk och en spann med vatten! säger Markus.

Agata och jag stiger in i Markus “etta med kokvrå” som känns luftig och varm och är minimalt inredd. På ena kortsidan finns en köksbänk, i mitten står en vedkamin och sprakar på högsta låga. Vid ena fönstret står ett fristående element då Markus har dragit in el. På andra kortsidan finner vi en träsoffa klädd med madrasser och därifrån leder en smal, undangömd stege upp till ett så kallat mezzanineloft, halvvåningsloft där Markus har inrett en sovplats under taket.  

Måtten på Markus hus på hjul

Måtten på Markus vagnshus är 3.1 meter gånger 6.0 meter och väger cirka 6 ton. Höjden över mark mäter 4.5 meter. Det hela ger en boyta på 17 kvadratmeter och huset står på hjul!

Huset är isolerat med gammalt tidningspapper. Tidningspappret köps färdigpackat på säck i en vanlig bygghandel, och

Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

läggs i en stor kvarn och så blåser man sedan in det i spalterna på huset. Det är miljömässigt mer hållbart att bygga så här än att använda Rockwool, säger Markus som är utbildad snickare.

Huset, precis som övriga hus på hjul i Skattungbyn, byggs på manskapsvagnar eller båttrailers som köps på blocket. Markus har byggt sitt hus på två hjul. De flesta husen är byggda utan avlopp och toaletter men har enklare matlagningsmöjligheter på vedkaminen.

Det går att få hemförsäkring för ett hem på hjul, bland annat hos Länsförsäkringar, då får vagnen också flyttas två gånger om året. Jag antar att man kan jämföra hem på hjul, rent legalt, med en husvagn.

Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj

Markus har lagt ut filmer på Youtube om bygget av vagnen, med sextiotusen “views”.

Det är snorkallt i Dalarna idag och Agata och jag är väl påbylsade men fryser ändå när vi går runt ute på gården för att titta på fler hus på hjul.

Kostnader för ett hus på hjul

Beroende på vilket typ av material som vagnsbyggaren har kommit över så kostar hemmen på hjul olika. Markus hus kostade 80 000 kronor, men på Flurlundar gård besöker vi ytterligare tre hus på hjul som har kostat mellan 4000 kronor och 10 000 kronor. Den billigaste vagn som Markus känner till byggdes helt utan kostnad då materialet skänktes som spillträ från ett bygge.

Vilka levnadsomkostnader har de vagnsboende? Läs nästa artikel här!

Om Markus hade byggt om, vad hade han gjort annorlunda?

Jag har en lång lista! skrattar han och berättar att han hade byggt högre väggar och sadeltak istället för lägre väggar och

Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj
Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj

brutet tak. Brutet tak krånglar till byggprocessen. Han hade byggt ett mindre hus än 17 m2 då det är lite för stort för hans behov och dessutom blir svår att flytta, det behövs en traktor. Kaminen står idag mitt i, för att skorstenen står estetiskt mitt på huset. Annars hade han anlagt skorsten och kamin åt sidan i huset istället.

Att leva utan el och vatten i ett hus på hjul

Markus har själv el och tillgång till både kök, dusch och vatten då han är ansluten till FrejaLinas kollektiv som lokalt i Skattungbyn går under namnet Flurlundar gård. Han bedömer dock att cirka hälften av de vagnsboende i Skattungbyn lever utan direkt tillgång till el och vatten.

-Va, kan man leva så, jag lyfter nyfiket på ögonbrynen och frågar hur det går till?

Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj
Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj

Utan toaletter

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen


Markus berättar att de flesta som vill leva alternativt i Skattungbyn har tillgång till gott om mark och att även de med tillgång till en avloppsansluten toalett hellre anlägger och använder ett utedass. 

En vattentoalett, med dess bidrag av svårrenat, grått vatten till vattenreningsverken, är långt ifrån hållbart och dyrt för samhället.

Ett utedass, som komposteras rätt, omvandlas under två års tid av bakterier till mycket bra jord och används sedan som gödning i odlingar, eller till träd- och bärbuskar.

Utan vatten

Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström
Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström

De vagnsboende kan dusch och basta vid två anläggningar i by. Där finns tex “By bastun” som kostar 10 kronor per bad. Byn har också en idrottslokal med ansluten dusch, som är gratis att använda. Markus berättar att många som bor utan el och vatten ändå värmer vatten på vedkamin och tvättar sig hemma med tvål och tvättduk. Vatten kan hämtas från snön på vintern och från många av de vattendrag som fyller byn på sommaren.

Utan elektricitet
Nästan alla i Skattungbyn har smarta telefoner och om de inte har tillgång till elektricitet i sin vagn så laddas dessa på

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

arbetsplatsen eller med batteridrivna laddare. Elbelysning i vagnarna utan el ersätts med gaslampor, batteridrivna lampor eller oljelampor. Samtliga hus värms av vedeldade kaminer. Matlagning sker oftast på de specialdesignade vedkaminerna. Många av de vagnsboende är vegetarianer eller veganer och kokar havregröt, linser, soppa eller ägg på sin vedeldade kamin. Markus är snarare flexetarian än vegetarian, han äter det han blir bjuden på, det är lättast. Flurundar gårdskollektivet bedriver dock ett gemensamt matlag där de endast lagar vegetarisk mat.

Tycker du livet i vagn skiljer sig från ditt liv? Nästa vecka kan du läsa mer om  levnadsomkostnader och hur livet kan te sig en lördagseftermiddag i Skattungbyns gemenskap!  Läs den uppföljande artikeln om livet i Skattungbyn här!  

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Hållbarhet i svenska skolor Nr003

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

En härlig start för ett samhällsnyttigt hobbyprojekt

En härlig start

Vi har funderat ett tag och äntligen ser vi fram emot en härlig start för Tellus Think Tank – ett web-forum för en hållbar framtid.

Vi hoppas att du vill delta i idéutbytet som vi hoppas ska äga rum här. Visionen är att en bikupa med idébyten kring ämnen som hållbart liv och hållbart samhälle samt hur vi kan öka hållbarheten inom dessa områden i framtiden.

Vi välkomnar dig därför att:

  • diskutera artiklar
  • föreslå artikelidéer inom företeelser och områden som du är nyfiken på
  • föreslå människor eller företag runt om Sverige (eller världen) med idéer eller liv som du skulle vilja veta mer om och som du tror att även andra skulle ha intresse av att veta mer om – med just inriktning på hållbart liv och samhälle.

Nu finns det bara en riktning och det är framåt.
Vi ser fram emot att utveckla TellusThinkTank tillsammans med dig!

Detta är Tellus Think Tanks första inlägg som vi ämnar fylla på med artiklar där vi utforskar hur en hållbar framtid kan se ut.Vår första artikel kommer att utforska vilka problem vi står inför men efter det hoppas vi kunna dela lösningar från
jordens hörn.

Vi tänker oss artiklar om samhällen som har lyckats erbjuda sina invånare hållbara lösningar. Vi tänker oss artiklar om innovationer som kan leda till en mer hållbar framtid. Vi tänker oss artiklar om livsstilar som är mer hållbara än andra eller har inslag av hållbarhet som även andra kan inspireras av!

Kanske har du sett något som du tror kan leda till en mer hållbar framtid – kom ihåg att dela den med oss så vi kan hjälpa till att sprida kunskap om detta hållbara till fler!

Läs Tellus Think Tank artiklar, det börjar här!

Vänligen

Tellus Think Tank, Stockholm, som ser fram emot en härlig start!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Läs om Naturhus och hur de kan hjälpa oss leva mer hållbart!

Läs om Hur Stockholms stad vänder på trafikpyramiden

20150819 Tellus Think Tank står inför en härlig start !
Tellus Think Tank står inför en härlig start !