Kategoriarkiv: Featured article

Nr011 Edinburghs hemliga trädgårdar

 

Leith, hamnstadsdelen i Edinburgh,  fostrar ett nytt släkte som kallar sig ”the Crofters”. De sluter upp för att hitta gömda gårdar att odla sina egna grödor på i den tätt befolkade stadsdelen!  Domi, Tellus Think Tank, 2016-01-28

Vackra Edinburgh

De flesta som besöker den skottska huvudstaden Edinburgh älskar stan. Det gör även dess invånare och på plats i Edinburgh är det lätt att se varför!

Vackra Edinburgh! Foto: AnnVixen
Vackra Edinburgh! Foto: AnnVixen

Staden, som är fylld av sandstensbyggnader, ligger precis söder om floden Forth. Citykärnan är byggd både på och emellan hisnande, vackra klippor så som klippan Athur’s seat och klippan som Edinburgh Castle klänger sig fast på.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Den livliga staden, med närhet till både havet och den fantastiska skottska naturen, har runt en halvmiljon invånare, medan stor-Edinburgh stoltserar med cirka 1.3 miljoner invånare.

Detta är mitt tredje besök till Edinburgh, eller “Din Eidyn” som var stadens britt-celtiska namn före

Strilande regn på Princess Street, Edinburgh. Foto: AnnVixen
Strilande regn på Princess Street, Edinburgh. Foto: AnnVixen

intåg av både engelska och germanska språkinflytanden, är vädermässigt det värsta! Dagen bjuder på ömsom strilande och ömsom forsande regn. Jag är dyngsur om tårna!  

Vi får dessutom vara med om äventyr då bussresan från Queensferry, in till centrala Edinburgh, tar oväntat lång tid på grund att man funnit en bomb vid brobygget över floden. Edinburgh City Council har därför stängt av en del vägar. Bomben är tydligen en rest från andra världskriget!

Stadsdelen Leith

Leith Walk under de svåra åren. Bilden kommer från Leith Walk Exhibition, Oktober 2015.
Leith Walk under de svåra åren. Bilden kommer från Leith Walk Exhibition, Oktober 2015.

Jag hade inte behövt oroa mig då vår fantastiska värdinna och guide, Edna, lotsar oss till staden och hamnstadsdelen Leith i god tid inför intervjun. Den tätt bebyggda och befolkade stadsdelen ligger precis norr om Edinburghs stadskärna.

Under andra världskriget började fartygstransporterna att minska och slog undan fötterna på ekonomin i Leith. Stadsdelen blev snart ett fattigt och nedgånget område där det florerade misär, droger och prostitution.

Under 2010-talet genomförde Edinburgh City Council dock en ordentlig renovering och uppryckning av området. Kajen har nu förvandlats till ett charmigt restaurang- och pubområde som attraherar så väl turister och Edinburghs invånare. Medelinkomsten i stadsdelen har dessutom återhämtat sig och närmar sig en skälig nivå.

Leiths drottningar och “Crops in Pots”

På 1500-talet var Leith hem först till den skottska regenten, Mary of Guise, och senare till hennes dotter Mary, Queen of Scots och idag har vi nöjet att få träffa drottningen av de hemliga trädgårdarna i Leith, Evie Murray!

Evie Murray är grundare till Leith Community Crops in Pots, en urban odlingsorganisation, eller

Låt humlorna leva! Bild: Leith Community Crops in Pots.
Låt humlorna leva! Bild: Leith Community Crops in Pots.

stadsodlingsorganisation för den som föredrar det. Fritt översatt betyder namnet ungefär:  ”Stadsdelen Leiths odlingar i krukor”. Organisation har dock mer på agendan än så och uppmuntrar Leithborna att starta egna urbana odlingar, gärna både bestående av både blommor och grönsaker.

Crops in Pots uppmuntrar odling av just blommor då de är viktiga för stadshumlornas välmående! Crops in Pots övergripande målsättning är att förbättra hälsan för både individer och för samhällsgemenskapen i stadsdelen Leith.

Crops in Pots, hur det började!

Livet var en evig kamp för Evie Murray. Hon var ensamstående mamma till fyra barn och blev plötsligt ombedd att ta hand om, och hjälpa, två unga och väldigt traumatiserade barn. Hon kände själv att hon inte var nöjd med förutsättningarna hon hade att erbjuda barnen. De lekområden som var tillgängliga bestod av små, grå och tråkiga bakgårdar byggda i betong och inklämda mellan husen i den trånga stadsdelen.

Den mat som hon hittade i affärerna var den vanliga plastinpackade odlade industrimaten, ofta med ursprungsorten tusentals mil bort i andra världsdelar. Detta i kombination med medias rapporter om bankkriser, bekämpningsmedel i maten och den omfattande humledöden fick henne att fundera på meningen med allt.

Vackra rödbets- och grönkålsplantor! Foto: AnnVixen
Vackra rödbets- och grönkålsplantor! Foto: AnnVixen

-Nej, protesterade Evie Murray, nu får någon göra nått nyttigt och hälsosamt istället! och hennes motreaktion blev att anlägga familjens urbana odling i den egna bakgården.

Evies tonåriga barn erbjöd sig att ta hand om de fyra yngre barnen medan hon lade grunden till trädgården. Hon blev snart helt betuttad i odlingarna och hennes tankar kretsade ständigt kring jordkvaliteten, att plantera de rätta grödorna, vilka blommor som skulle vara välgörande för humlorna och hur hon på bästa sätt skulle kunna erbjuda sin familj nyttiga, hemodlade grönsaker från den egna odlingen.

Evies barn älskade att delta i alla aktiviteter kring odlingen och familjen började dyka upp

Invånarna tar hand om varandra i stadsdelen Leith! Foto: AnnVixen
Invånarna tar hand om varandra i stadsdelen Leith! Foto: AnnVixen

storleende vid lämningen på skolan på morgonen, i både stövlar och åkandes i familjens skottkärra. Detta i sin tur drog till sig uppmärksamhet från både lärare och andra föräldrar som undrade om de fick vara med på ett hörn!

Evie Murray startade ursprungligen Crops in Pots som en välgörenhetsorganisation och började odla grönsaker hos Stanwell Nursery, en lokal förskola, med syftet att ge förskolebarnen en möjlighet att känslomässig knyta an till naturen i deras nya gröna och sköna bakgård.

Ett förvånande stor andel av barnen hade inte en aning om matens ursprung och ett vanligt svar på frågan varifrån maten kom kunde lyda “från affären”. I början tyckte också barnen att de personer som hjälpte dem med att odla grönsaker på förskolegården var “som magiker”!

-Barnen hade initialt ingen koppling till vare sig naturen eller odlingar, berättar Evie Murray, men deras odlingsaktiviteter smittade av sig och snart anslöt snart även barnens föräldrar och ryktet om de urbana odlingarna spred sig runt stadsdelen!

Crops in Pots idag

En av de hemliga trädgårdarna i Leith! Foto: AnnVixen
En av de hemliga trädgårdarna i Leith! Foto: AnnVixen

Idag stödjer Crops in Pots ett flertal olika gömda trädgårdar bland bakgårdarna i Leith. Förbipasserande på gatan skulle aldrig kunna gissa vilka oaser som ligger bakom de äldre, tätt stående sandstenshusen.

De hemliga bakgårdarna är fyllda med grönsaker som grönkål, morötter och blommor av alla slag och de bistår med ren levnadsglädje för både stadens humlor och invånare!

Rödbetor och grönkål! Foto: AnnVixen
Rödbetor och grönkål! Foto: AnnVixen

Evies hobby förvandlades till ett heltidsarbete och Crops in Pots fick ett omfattande bidrag från Edinburgh stad för att anställda fyra personer att bistå i trädgårdsarbetet och för att utbilda både förskole- och skolbarn i Leith. Lektionerna täcker idag både den globala uppvärmningen och klimatförändringar samt lär barnen hantera sina egna odlingar.

Organisationen fick även nyligen tillgång till 8000 m² central mark i Leith Links Park. Den stora jordlotten kallas för “The Croft”! Evie håller upp en knippa med en ansenlig mängd nycklar som går till alla Crops in Pots trädgårdsanläggningar runt om Leith, den börjar bli tung!

Hur stort är invånarnas engagemang i Crops in Pots?

-Plötsligt hade hundratals människor engagerat sig i att odla sin egen mat på sporadiska platser över hela Leith, säger Evie Murray.

Evie med nycklarna till "The Community Croft" och de hemliga trädgårdarna i Leith. Foto: AnnVixen
Evie med nycklarna till ”The Community Croft” och de hemliga trädgårdarna i Leith. Foto: AnnVixen

Det verkade som att alla deltagare hade liknande drivkrafter som tex att de ville ta aktiv del i samhällsgemenskapen, viljan att få odla och äta nyttig mat både för egen och barnens räkning, en vilja att tillhandahålla blommor för att få behålla humlorna, en vilja att ge barnen en chans att koppla till naturen och att ge dem nyttigare lekplatser utomhus och möjligheten att få leka fritt utan att ständigt hårt kontrolleras av vuxna, som barn i städer annars dessvärre är väldigt vana vid.  

-Efter en odlingseftermiddag på “The Croft” har de vuxna haft tid att arbeta sida vid sida, utomhus och lära känna andra i grannskapet. Barnen lämnar ofta parken glada, trötta och täckta i lera efter en lång fri utomhuslek med andra barn, utan att behövt vara minutiöst kontrollerade av vuxna, ler Evie Murray.

Den urbana odlingseffekten i samhällsgemenskapen i Leith

Evie berättar om det växande “släktet” i Leith, som kallar sig ”Crofters”. De träffas och jobbar  med odlingarna på the Croft eller i olika bakgårdar, väldigt inspirerade av gemenskapen och den gemensamma hobbyn!

Några av "The Crofters", Julie och Donald, som trots regnet arbetar i "The Croft" i Leith Links Park! Foto: AnnVixen
Några av ”The Crofters”, Julie och Donald, som trots regnet arbetar i ”The Croft” i Leith Links Park! Foto: AnnVixen

Människorna i Leith har börjat återkoppla till naturen. De flesta i Storbritannien kastar så mycket som 50% av sin mat men i Leith har mätningar visat en omfattande minskning av matslöseri, dessutom har det dykt upp ett flertal komposter i stadsdelen!

Lite senare guidar Eric Swanepoel, ansvarig för administration och policy på Crops in Pots, mig i de hemliga trädgårdarna i Leith.

Eric Swanepoel berättar att inte bara har invånarna i Leith kommit närmare naturen men att det har blivit en tydlig skillnad i umgängesmönstret, speciellt  efter att den större odlingsmarken

Eric visar hur en urban odling kan lyfta en bakgård i betong. Foto: AnnVixen
Eric visar hur en urban odling kan lyfta en bakgård i betong. Foto: AnnVixen

i parken blivit tillgänglig. Tidigare kände sällan invånarna igen varandra och hälsade därför inte heller på varandra även fast de kunde ha bott på samma gata i tiotals år! Odlingsaktiviteterna på the Croft har bidragit till många nya band mellan invånarna. Helt plötsligt hör man om grannar som blivit vänner och planerar att grilla ihop under helgen och dessutom diskuterar de andra roliga saker som de kan göra tillsammans!

Dessutom kommer barnen i Leith närmare naturen, lär sig mer om matens ursprung och de har fått ett liv med mycket och hälsosam fri lek utomhus!

Hur ser framtiden ut för Crops in Pots?

Crops in Pots har satt nya mål och siktar nu på att bli sociala entreprenörer när de även startar ett café, ett fröhotell och en plantskola, för att nämna några idéer. De vill fortsätta arbeta, på ett holistiskt sätt, för ett fortsatt ökat välmående av befolkningen och samhällsgemenskapen i stadsdelen Leith!

Evie Murray säger att: "Det är inte hållbart om det inte samtidigt är roligt!" Foto: AnnVixen
Evie Murray säger att: ”Det är inte hållbart om det inte samtidigt är roligt!” Foto: AnnVixen

Crops in Pots använder sig ofta av frasen: “Peas, Love and Bumble Bees” och vid frågan varför ler Evie Murray och svarar:

-Det är inte hållbart om det inte samtidigt är roligt!

 

Nästa vecka: Tellus Think Tank träffar ett svenskt företag, med starka kopplingar till en nordamerikansk indianstam,  som har den blygsamma målsättningen att vilja livnära stadsbor runt om jorden med lokalt odlad mat!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du meddelande när artikeln är tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr010 Urban Foresight – driver städers utveckling mot elektriska bilar

 

Urban Foresight jobbar för att skapa framtidens städer med ett starkt fokus på hållbara transportsystem och elektriska bilar. Företaget har också publicerat “50 big ideas shaping the future on electric mobility”. Tellus Think Tank möter VD:n David Beeton för att höra mer om vad som kommer att forma framtidens transportsystem. Domi, Tellus ThinkTank 2015.

Urban Foresight är en av de första företagen som flyttat in i Science Central-området i Newcastle, vilket det största

Science Central i Newcastle upon Tyne. Foto: AnnVixen
Science Central i Newcastle upon Tyne. Foto: AnnVixen

förnyelseprojektet i Storbritannien med syfte att förflytta Newcastle-regionen:

  • mot smart näringslivsspecialisering i områden där regionen kan bli förhållandevis framgångsrikt
  • på ett sätt som mildrar effekten av den fortsatta urbaniseringen, dvs människors fortsatta flytt in till städerna.
  • hitta mildrande lösningar på katastrofer som uppstått på grund av den globala uppvärmningen, som till exempel översvämningar, torka och stormar.

Läs mer om Newcastle och Science Central i Tellus Think Tank-artiklarna:
Nr007 – En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken
Nr008 – Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid
Nr009 – Science Central – Newcastle upon Tyne lägger en gyllene klivsten mot framtiden

Vad för slags företag är Urban Foresight?

År 2011 grundade David Beeton Urban Foresight och har sedan dess byggt ett team med över 10

David Beeton, VD och grundare av Urban Foresight. Foto: Urban Foresight
David Beeton, VD och grundare av Urban Foresight. Foto: Urban Foresight

personer. David Beeton beskriver konsultfirman som ett företag som får framtiden att hända – “makes-the-future-happen”.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Urban Foresight fokuserar på att städer, samhällen och näringsliv ska bli mer hållbara, i smått och stort, och företaget har utvecklat en mängd samarbeten med olika typer av organisationer för att klara det. Det som jag tycker är mest spännande med Urban Foresight är att det inte är den organisation som får mest offentlig erkänsla för förändringar som åstadkommits men att de i allra högsta grad ligger bakom både idé och genomförande!

Urban Foresight har en vision.
Urban Foresight har en vision.

Jag frågar David Beeton om Urban Foresights mission och han förklarar:

-Vår “urbana del” innebär att vi värdesätter livet i samhällen och städer. “Foresight-delen” står för att vi är övertygade om att samhällen och städer kan bli smartare och mer hållbara genom att att anta strategier, göra rätt investeringar och förändra affärsmodeller som ligger till grund i våra samhällen.

-Vi som jobbar på Urban Foresight gillar idéer och att försöka oss på att skåda in i framtiden för att förstå hur de framtida affärsmodellerna kommer att se ut – och sedan utvecklar vi strategier för att komma dit. Det är först när vi har presenterat våra idéer till en kommun (City Council) som vi kan få se våra idéer materialiseras, säger David Beeton.

David berättar att Urban Foresight inte är ett traditionellt konsultbolag utan snarare en “consultancy-think-tank”. Många deras projekt realiseras tack vare samarbete med olika organisatoriska partners som tex andra företag, NGO:er och myndigheter. Urban Foresight arbetar inte alltid med siktet på en snabb vinst och deras projekt genererar inte alltid en inkomst med en gång.

Många av projekten som de driver är inte av den typ som en stad skulle upphandla eftersom det inte är självklart vart förändringsprocessen ens ska börja. Urban Foresight arbetar med städerna genom att tillhandahålla “stora idéer” och sedan hjälpa städer och kommuner att komma vidare genom att bygga allianser, bistå vid att skapa kontakter och sedan med arbetet att införskaffa finansiering för att kunna realisera projektidéerna.

Urbaniseringen fortsätter, vad kan man göra för att mildra problemen som växande städer bär med sig?

Städer runt om världen fortsätter att växa allt eftersom fler människor väljer att bosätta sig där, i så kallade urbana områden. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) bor idag cirka hälften av jordens befolkning i urbana områden och andelen väntas växa till 60% år 2030 och 70% år 2050.

Den snabba ökningen av invånare i urbana områden är en av de problemområden som Världshälsoorganisationen har

Bilar som drivs av fossila bränslen bidrar till att smutsa ned stadsluften. Foto: AnnVixen
Bilar som drivs av fossila bränslen bidrar till att smutsa ned stadsluften. Foto: AnnVixen

identifierat som en av de största vad gäller global hälsa under 2000-talet. De ser en mängd olika problem som beror på urbaniseringen och då speciellt dålig luftkvalitet med förorenad luft, som redan idag är en av jordens största hälsoproblem. Det är framförallt transporterna, som står för minst 25% av de globala energi-relaterade koldioxidutsläppen, som ger upphov till skadliga halterna av koldioxid i luften.

David Beeton berättar också att dieselolja och förbränningen av denna substans har identifierats som extremt farlig och att diesel numera anses vara direkt cancerframkallande och grupperas i samma kategorier som asbest och senapsgas.


DIESEL GRUPPERAS NUMERA I SAMMA KATEGORI SOM ASBEST OCH SENAPSGAS

-Vi har därför inte råd att inte utforska elektriska fordon, säger David Beeton. Han kallar dem för EV’s, kortnamnet för Electrical Vehicles.

Framtidens vägtransporter drivs inte av fossila bränslen och samhället är i konsensus om att utvecklingen bör ske i riktning mot elektriska fordon. Steget dit tas dock inte över en natt då det krävs investeringar i ny infrastruktur för att elektriska fordon ska fungera som transportmedel för en större del av befolkningen.

Enligt David Beeton kan man idag köra med elektrisk bil från Newcastle och hela vägen till London (450 km), då det finns lättillgängliga bil-laddare längst hela vägen. Storbritannien har för tillfället, enligt David Beeton, en av de största snabbladdar-nätverken i Europa. Norge är dock bäst i klassen, säger han.

Snabb-laddarna, som laddar 80% av bilbatteriet inom 20 minuter, finns idag på både brittiska bensinstationer och shopping center. Det vanligaste är dock att bilarna laddas i anslutning till hemmet eftersom de oftast används för resor till och från jobbet och inte kräver mer laddning än så.

David Beeton säger att det fortfarande finns ett behov av att hitta laddningslösningar för boende i flerfamiljshus och att han gärna att det blir en självklarhet att företag tillhandahåller laddare vid arbetsplatsen, tillförmån för de anställda.  

-Science Central har en parkering för anställda på området som tillhandahåller ett par laddare, säger David Beeton och ler!

Phoenix Taxi står snabbladdparkerad på universitetsområdet i Newcastle. Foto: AnnVixen
Phoenix Taxi står snabbladdparkerad på universitetsområdet i Newcastle. Foto: AnnVixen

På väg till denna intervju passerade jag igenom universitetet i Newcastle och såg där  ett flertal tillgängliga snabb-laddare runt området. Vid en laddare stod en Phoenix Taxibil “laddparkerad”. David Beeton berättar att Taxibolaget Phoenix Taxi endast har elektriska bilar eller hybridfordon i sin bilpark och att firman dessutom har Storbritanniens största bilflotta med “lågutsläpps”-bilar.

En annan sak som universitetet i Newcastle gör föredömligt är att alla transporter till och från universitetet kanaliseras till en lagerlokal utanför staden för ompackning till elektriska leveransfordon som levererar varor inom universitetsområdet. Det ger universitetsmiljön en mycket renare luft. Universitetet i Newcastle talar som de lär!

Läs även TellusThinkTank-artikeln om universitetet i Newcastle 

-Just nu forskar bilindustrin mycket inom elektriska bilar, inklusive vätgasbilar – som egentligen ju är en variant på en elektrisk bil eftersom den laddar energi i väte istället för i ett batteri, säger David Beeton.

FRAMTAGNING AV SMARTA SYSTEM FÖR STYRNING AV FRAMTIDA TRANSPORTER KRÄVER SAMARBETE

Han berättar att ett problem som ofta uppstår i planeringsprocessen för framtida transporter är att stadens olika kontor arbetar i sina egna bubblor, “in silos”. Framtagningsprocessen av smarta system för styrning av framtida transporter kräver samarbete mellan stadens olika kontor, myndigheter samt även med andra typer av organisationer.

-Behovet av samarbete är väldigt tydligt just när man arbetar med att öka användningen av elektriska bilar och smarta transportssystem, säger David Beeton.

Han förklarar att elektriska bilar är början på många olika typer av samtal om framtidens infrastruktur och nämner bland annat några ämnen som blir aktuella så som framtidens transport- och energisystem, kommuntjänster till medborgarna och även behov av beteendeförändringar hos dessa.

Vilken typ av projekt deltar Urban Foresight i för att minska höga koldioxidhalter i stadsluften?

Sedan några år tillbaka har Urban Foresight även ett Belgien-kontor för att kunna driva  “European Innovation Partnership on Smart Cities and Communities”, med syfte att organisera samarbetet mellan 50 olika organisationsmedlemmar från över 15 länder, där det gemensamma målet är att aktivt upphöja elektriska bilar som en möjliggörare av framtidens smarta städer.

Ett annat intressant projekt är “The Mill”, Mobility Integration Living Lab. Här bistår Urban Foresight den skotska

The Mill-projektet i skotska Dundee ämnar att göra staden till ett dataspel. Foto: AnnVixen
The Mill-projektet i skotska Dundee ämnar att göra staden till ett dataspel. Foto: AnnVixen

staden Dundee med utredningar kring elektriska bilar och smarta system. Dundee är en av Storbritanniens förelöpare i den digitala spelindustrin, här har 10% av landets digital studios etablerat sig.

“The Mill”-konceptet ser över möjligheterna med så kallad “gamification” (eller spelifiering på  svenska enligt Wikipedia) där incitament av olika slag ska uppmuntra människor till mer hållbara aktiviteter eller beteenden. Genom att förvandla staden till ett datorspel finns en förväntan att invånarna i Dundee ska känna sig starkt uppmuntrade att agera mer hållbart.   

Istället för att Dundee i framtiden förbjuder bilar genom stadskärnan vid rusningstider, då föroreningshalter i luften är höga, skulle staden istället kunna uppmuntra människor att ta andra rutter genom att tipsa om alternativa vägar genom staden. Informationen skulle kunna spridas med hjälp av mobiltelefoner eller det brittiska sat nav, satellit navigationssystemet.

En typ av incitament eller belöning som har diskuterats är att staden låter ställa upp musikanter eller gatuartister på de föreslagna rutterna – ett koncept som uppfanns av the National Theatre of Scotland och Abertay University i Dundee.

TEV-PROJEKTET….VISIONERAR OM FRAMTIDENS ELEKTRISKA MOTORVÄGAR

TEVprojectet - bilder från Youtube.
TEVprojectet – bilder från Youtube.

En ytterligare samarbetspartner som Urban Foresight fnurlar om framtiden med är det så kallade TEV-projektet – som visionerar om framtidens så kallade elektriska motorvägar. Dessa idéer tycker jag själv är bland de mer intressanta idéer jag har tittat på avseende framtida medeldistanstransporter. När föraren kör in sitt elektriska fordon i TEV-systemet så växlar bilen över till TEV-systemets centrala “autopilot” som styr alla bilar som för tillfället finns i systemet. Detta möjliggör konvoj-transporter vilket möjliggör för fordonen att hålla mycket högra hastigheter med mycket högre säkerhetsnivåer jämfört med dagens rådande system (där varje förare själv kontrollerar bilen). Eftersom bilarna kan ligga mycket närmare varandra får det också plats mer fler bilar och passagerare på vägarna samtidigt. TEV-färden sker dessutom genom att bilen glider över en inducerande el-skena som ger bilen både el och kan ladda batterierna samtidigt – så i teorin skulle bilen kunna köra hur långt som helst utan tankstopp. Behöver det nämnas att fordonen i TEV-systemet är helt fossil-fria och därför inte ger upphov till lokala utsläpp?

TEV-projektet och dess samarbetspartners lyfter fram, baserat på OECD-forskning, att passagerartransporter inom världens rikare länder kommer att öka med 50% innan 2050 och menar på att det därför är viktigt att effektivisera våra nuvarande transporter ytterligare.

Vad förutser då Urban Foresight?

Genom att medverka och driva projekt som de som nämnts ovan samlar Urban Foresight erfarenheter från projekt och samarbetspartners över hela jorden och beskriver de spännande framgångarna i egna skrifter. Där hittar man exempel på banbrytande städer som är tidigt ute med att gå över till elektriska bilar och den ladd-infrastruktur som också krävs. I

Urban Foresights 50 big ideas on the future of electric mobility.
Urban Foresights 50 big ideas on the future of electric mobility.

den senaste publikationen “50 big ideas shaping the future on electric mobility”, håller de precis vad titeln lovar. Jag konstaterar att städer över hela vår glob verkar stämma upp i samma hållbara sång kring elektriska fordon, här kommer några exempel:

Ultralåga utsläppszoner (nr 1) – 200 städer i 10 europeiska länder har, eller är i processen att, etablera miljözoner där till exempel endast elbilar tillåts inom zonen. London nämns som en föregångare som redan har infört flera miljözonsprojekt och har ytterligare flera på gång!  

Transport i fattiga områden (nr 4) – De lägre kostnader för både bensin och underhåll som hänger ihop med elektriska bilar gör det möjligt att tillhandahålla transporter till lägre priser. Manila, huvudstaden i Filippinerna, har som mål att till 2017 erbjuda 100 000 av stadens lågt betalda taxichaufförer att billigt köpa elektriska trehjulingar (e-trikes) med en väldigt förmånlig avbetalningsplan – och på så vis vill staden kunna minska utsläppen med miljoner ton av koldioxid varje år!

Köp av bilresor i automat (nr 31) – Elbilar löser inte problem med trängsel och parkering men nya modeller för att dela på bilar är under utveckling. I Kinesiska Hangzhou erbjuds bilförare att hyra en fullt laddad elbil, som hämtas på fasta stationer runt om staden. El-bilarna har en räckvidd på 120 km’s och kan lämnas vid vilken annan station som helst, enligt vad som passar föraren bäst.  

De övriga 47 idéer och redan realiserade idéer som Urban Foresight beskriver i sin publikation bidrar redan till lägre transportutsläpp världen över. Mängden med redan pågående, intressanta och imponerande initiativ från hela planeten får mig att tänka att jorden redan är framtidens levande laboratorium!

Det får mig också att undra vad min egen stad, Stockholm, gör på fronten kring elektriska bilar. Jag gissar att du ställer dig samma fråga om din stad eller kommun!

Jag tackar David Beeton för att han denna soliga oktobermorgon har tagit sig tid med Tellus Think Tank’s läsare och ger mig ut för en frisk promenad genom den fantastiska staden Newcastle upon Tyne!

Nästa vecka: Vi får tillfälle att besöka de hemliga trädgårdarna i Leight som är en väldigt tätbefolkad stadsdel i The Crops in pots beeEdinburgh! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så berättar vi för dig när artikeln finns tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Nr009 Science Central – Newcastle upon Tyne lägger en gyllene klivsten mot framtiden.

 

Newcastle upon Tyne vänder ett tidigare industriområde i centrala staden till att bli en gyllene klivsten mot en hållbar urban framtid och sammanflätar företag, forskning och boende i en kreativ hub, ett unikt levande laboratorium. By Domi, TellusThinkTank 2016 Omslagsfoto: AnnVixen

SNABBA FAKTA: SCIENCE CENTRAL

  • Science Central är det nya namnet på ett landområde i en av de mest central delarna av Newcastle Upon Tyne, i norra England, Storbritannien.
  • Landområdet är 100 000m2 till ytan och räknas som Storbritanniens största förnyelse project i urban miljö.
  • Projektet drivs i ett unikt samarbete mellan Newcastle City Council (Newcastle stad) och Newcastle’s universitet
  • Science Central siktar på att bli en kreativ hub där näringsliv, universitets forskning, studenter och Newcastles invånare kan mötas för att tillsammans utveckla hållbara lösningar för liv I en urban framtid.

Jag har ofta, som privatperson, besökt Newcastle upon Tyne i nordöstra England. Denna resa bär med sig en ny dimension, nämligen spännande “affärer”. På väg mot Storbritanniens största urbana förnyelseprojekt vandrar jag först igenom det berömda Eldon Square, centrala Newcastles fantastiska shopping center. Sedan passerar jag ytterligare ett av stadens riktmärken, Magpie football stadium, eller St James Park. Jag fantiserar om de livliga aktiviteter omkring och inuti denna arena för 50 000 personer, till exempel vid en match mellan Newcastle och grannstaden Sunderland!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Bara ett kvarter senare når jag “Science Central”, den centrala stadsdel i Newcastle som genomgår en total förnyelse. Science Central med sina 100 000 kvadratmeter är placerad mitt i en av Newcastles mest centrala stadsdelar.

Idag, i oktober 2015, liknar Science Central mest en 100 000 kvadratmeter kal och stenig slänt, Området ligger

Stadsdelen Elswick, Science Central och The Core. Foto: AnnVixen
Stadsdelen Elswick, Science Central och The Core. Foto: AnnVixen

inkilat mellan ett äldre arbetarkvarter byggt i den traditionella engelska sandstenen och en modernt kontorsområde bestående av skyskrapor i glas.

“The Core”, den första byggnaden i Science Central, är redan på plats. Denna morgon reflekterar fasaden solens strålar och byggnaden ger ifrån sig ett gyllene ljus. Jag hinner tänka “En gyllene klivsten mot framtiden” innan jag stiger in!

Jag möter Ann Bridges, Senior Specialist Communication and Policy, och Kit England, Policy and Communication Business Partner, från Newcastles stadsförvaltning. Vi sätter oss i lobbyn på The Core med utsikt över den steninga slänten och de sandstenshusen i grannstadsdelen Elswick.

Det finns ungefär 1,1 miljoner invånare i regionen och regionens huvudstad, Newcastle, huserar i runda slängar 280 000 invånare. Stadens historia börjar för mer än 2000 år sedan och dess ekonomi, under senare år, har grundade sig på både naturresursen kol, ingenjörsvetenskapen och rederiverksamhet samt innovationer inom samtliga områden.

Se även artikel: En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken 

Markens historia och möjligheter för Newcastle

Ann Bridges drar historien kring marken vi sitter på – som en gång i tiden var “the Elswick Colliery”, det vill säga en av Newcastles många kolgruvor. Senare tog “The Scottish and Newcastle Brewery”, moder till Newcastle Brown Ale, över marken och bedrev sin berömda bryggeriverksamhet på platsen!

Marken var en gång i tiden hem till Elswick kolgruva och senare bryggeriet Newcastle Brown Ale. Foto: AnnVixen
Marken var en gång i tiden hem till Elswick kolgruva och senare bryggeriet Newcastle Brown Ale. Foto: AnnVixen

Jag tittar ut genom fönstret igen, denna gång kastar jag en mer imponerad blick över den steniga slänten utanför fönstret! Första intrycket varar sällan speciellt länge och jag fantiserar mig tillbaka till en tid då doften av Newcastles koleldar beblandades med en söt, jästig bryggeridoft!

År 2005, när bryggeriet flyttade ut och staden tog över marken fanns det fortfarande långa gruvschakt kvar under marken. Staden rensade upp schakten och forslade bort och återvinna över 40 000 ton kol. Gruvschakten fylldes sedan för att stabilisera marken och göra den byggbar för den kommande förnyelseprocessen.

Under gruv- och bryggeridagarna så var det gigantiska markområdet inhägnat och otillgängligt för allmänheten. Området bildade en klyfta mellan stadens centrala stadsdelar, till exempel skar den av den en gång i tiden väldigt missgynnade stadsdelen Elswick från andra delar av centrala Newcastle.  

När bryggeriet flyttade ut i 2005 identifierades snabbt att detta gigantiska landområde, mitt i Newcastle, höll allsköns möjligheter och bara ett stenkast från tågstationen, Eldon Square och fotbollsstadion. Stadens ledare måste ha funderat över vad marken skulle kunna användas till. Kanske kunde marken användas till att tillhandahålla fler bostäder i det växande Newcastle, eller så kunde grannområdet med kontorsskrapor tillåtas växa och svälja även denna del av staden?

Vilken väg valde Newcastle stad? Vad planeras för området som nu kallas Science Central?

Staden har tagit fram en broschyr om Science Central. Den beskriver området som en blivande  innovations-hub där

En karta över framtiden. Foto: AnnVixen
En karta över framtiden. Foto: AnnVixen

investerare, näringsliv, forskare och medborgare kan samarbeta för att skapa lösningar till framtidens städer.

Science Central skall utgöra en innovativ samlingsplats och skapa ett levande laboratorium – vilket innebär att man inom området kan bedriva forskning “i riktiga livet” (inte i forskningsmiljö) och dessutom i realtid. Här ska även forskningens upptäckter och framsteg demonstreras för allmänheten.  

Broschyren är allt en skicklig marknadsförare kan producera och dänger till med ord som “fantastisk” eller “hysa ett klimat som bringar framgångar för näringslivet” och till och med “platser där barn kan utforska och leka” och så vidare. Jag blir känslomässigt berörd, kanske för att jag är en riktig tönt när det gäller inspirerande framtidsvisioner!

Två drivande krafter bakom Science Central

Utvecklingen av Science Central drivs framåt i ett unikt samarbete mellan Newcastle City Council och Universitetet i Newcastle. Dessa bägge organisationer har en väldigt positiv och mogen relation tack vare mångårigt samarbete kring aktiviteter för att utveckla regionen runt om Newcastle. Newcastle University arbetar ofta nära staden för att stödja den regionala utvecklingen och den urbana stadsplaneringen av regionen. Det som skiljer detta samarbetet, kring Science Central, från tidigare aktiviteter är att denna gång är bägge organisationer lika ansvariga för utvecklingen.

-Universitetet i Newcastle är världsberömt för sin högklassiga forskning och vill fortsätta expandera verksamheten genom att attrahera ännu fler företag, forskningspartners och studenter till regionen, säger Kit England.

Se även artikel: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

-Samarbetet mellan Newcastle stad och Universitetet fungerar väldigt bra eftersom organisationerna har kompletterande mål och vill åstadkomma samma sak, fortsätter Ann Bridges.

Staden vill åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt genom att skapa fler och bättre arbetstillfällen för att kunna behålla universitetsstudenterna i Newcastle-området även efter studietiden.

Newcastle förflyttar sig mot “smart specialisering”

“New and better jobs”, nya och bättre jobb, ligger redan idag till grund för större delen av Newcastles befintliga

Modell över ett framtida torg. Foto: AnnVixen
Modell över ett framtida torg. Foto: AnnVixen

ekonomi. Några specialområden som nämns är “digital”, dataspelsindustrin, energi, ingenjörskap, biomedicin. Möjligen hade frågan varit mer passande under 70-talet men jag följer infallet och frågar:

-Vad ska arbetarklassen syssla med framöver? Var ska arbetarna från bryggeriet och gruvorna arbeta?

Ann Bridges stillar min oro och berättar om en fortsatt kontinuerliga närlingslivsdiversifiering, där regionen sedan länge har närt en stark innovationskultur.  Hon fortsätter:

-Regionen behöver en balans mellan olika typer av företag!

Newcastles ekonomi är redan under förflyttning mot så kallad “smart specialisering” där en initial analys av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och marknadstrender har visat potentiellt framgångsrika satsningsområden för regionen.

Staden, the Cityt Council, arbetar nu målinriktat med att uppmuntra uppbyggnation av logistiska kedjor inom de identifierade affärsområdena för att på så vis attrahera företag i de identifierade industrierna att flytta sin verksamhet till Newcastle. Ann Bridges berättar att områden som offshore och subsea, life sciences och biomedicin, digitala och kreativa industrier ingår i Newcastles smarta specialisering. En tillväxt inom dessa industrier leder i sin tur till en ökad efterfrågan även från andra typer av företag som arbetar med:

  • juridik och redovisning
  • fokus på fritidsaktiviteter som hotell, restauranger, affärer och gym
  • inom bygg- och fastighetsindustrin

I den Nordöstra regionen av England, Newcastle regionen, har redan en stor tillverkningsindustri etablerats. Ann Bridges nämner bland annat Nissans stora monteringsfabrik i Sunderland, där Nissans elbil,  “The Leaf”, monteras.

-Det kommer att finnas plats för alla, sammanfattar Ann Bridges.

Natt i Newcastle upon Tyne. Foto: David Thomson
Natt i Newcastle upon Tyne. Foto: David Thomson

Jag förstår att Newcastle stad har givit sig ut på ett målinriktat uppdrag för att föra regionen mot framtiden och gör så genom att ta konstruktiva och smarta steg för att förbättra förutsättningarna för  både lokalsamhället och näringslivet.

Hur kan Science Central bidra till att lyfta regionen?

The Core, den första färdigställda byggnaden på Science Central, tog emot sina första hyresgäster i slutet av 2014 och är redan helt fylld av företag och organisationer med fokus på en hållbar framtid. Inom byggnaden hittar man idag bland annat vetenskaps- och teknologi-innovatörer och konsulter som utvecklar smarta, hållbara städer.

Läs Tellus Think Tank nästa vecka, vi träffar Urban Foresight, en av företagen som etablerat sig i Science Central. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail artikeln är tillgänglig! 

Nästa byggnad som planeras är en temporär universitetsbyggnad som blir inflyttningsklar nu i januari 2016. Den ersätts dock redan 2018 med en mer permanent byggnad, med ett imponerande syfte, “the Urban Science Building”.

The Urban Science Building kommer att innehålla både universitetets “Institute for Sustainability” och  “School of Computing Science” med sitt unika fysiska “cyber laboratorium”. Gemensamt och i tätt samarbete vill dessa två universitetsorganisationer, bli ledande i Urban Innovation.

Inom Urban Science Building planeras även möjligheten till publika presentationer och utställningar samt en “Urban

The Core. Foto: AnnVixen
The Core. Foto: AnnVixen

Observatory and Decision Theater”, som förklaras som ett urbant observatorium där realtids data från staden kan visualiseras, analyseras och undersökas för att bättre förstå koordinationsbehov och interaktion mellan till exempel stadens energi-, vatten-, transport-, avfallshanteringssystem. Erfarenheter har visat att realtids-laboratorier starkt uppmuntrar samarbete mellan beslutsfattare, närlingsliv och forskare så att de gemensamt kan undersöka följderna av olika scenarios i stadens utveckling. Kit England ger några ytterligare exempel på urban planering där “the Decision Theatre” skulle kunna utvärdera effekterna:

  • Att anlägga trädgårdar på samtliga tak på samtliga byggnader i Newcastle.
  • Skapa gå-zoner i delar av staden eller hela stadskärnan.

Idéer som dessa kan då utforskas med hjälp av “the Urban Observatory and Decision Theater” och visa vilka möjliga effekter de kan ha på tex samhällets ekonomi, hållbarhet och invånarnas sociala liv.  

The Urban Science Building kommer också att innehålla urbana odlingar, en blomsteräng på taket och en mängd ytterligare forskningsområden där det gemensamma målet är att finna möjligheter där den digitala utvecklingen förbättrar hållbarheten i urbana samhällen.

Hela upplägget kring Urban Science Building siktar på att skapa alla förutsättningarna som krävs för ett levande laboratorium. Det blir tydligt att ett starkt och inspirerande ledarskap kommer att bli av vikt för att få det visionära labbet på fötter och få luft under vingarna. Idéen är att 1,500 personer ska arbeta, forska eller studera i byggnaden. Tillsammans ska de skapa hållbara lösningar för framtiden och får alla förutsättningar till sin hjälp som bara är möjliga att uppbringa, där till och med stadens infrastruktur och miljö samt självaste byggnaden de utgår från ingår i de tillgängliga verktygen.

Finansiering

Urban Sustainability Building har budgeterats till ca 700 miljoner kronor (58 miljoner pund) och kommer till fullo att finansieras av universitetet.

Ann Bridges och Kit England berättar också att Science Central var först ut i Storbritannien att använda sig av så kallad “Tax Increment Financing”. Finansieringsmodellen hade tidigare använts i USA och i Storbritannien blev de initiala delarna i Science Central först ut att prova den. Finansieringsmodellen låter Science Central-organisationen (som består av både universitetet och Newcastle stad) att låna pengar från brittiska finansministeriet till en lägre ränta där inkomster från investeringens bidrag till framtida tillväxt lämnas som garanti.

Grundtanken är att Science Central kommer att leda till ekonomisk tillväxt och därmed öka skatteintäkter från bland

The core och den gröna väggen samt det vita taket på the Key - första universitetsbyggnaden på plats. Foto: AnnVixen
The core och den gröna väggen samt det vita taket på the Key – första universitetsbyggnaden på plats. Foto: AnnVixen

annat fastighetsbestånden i regionen. Ann Bridges och Kit England är båda övertygade om att utan den valda finanseringsmodellen hade Science Central inte kunnat få chansen att bli den dynamiska och hållbarhetsfokuserade utvecklingscenter som nu planeras.

Det nämns också att vid en tidpunkt var hela projektet i fara då av Science Central organisationens initialt bestod av tre samarbetspartners och problem uppstod hos den tredje. Det var universitetet, staden och One North East  (regeringens regionala utvecklings byrå). När regeringen fattade beslut om att lägga ner all verksamhet kring One North East i 2010 så var staden och universitetet tvungna att fördjupa sitt samarbete ytterligare, genom att köpa One North Easts andel i projektet.

Resterande delar av Science Central ligger fortfarande på planeringsstadiet och är beroende av att olika finansieringsinitativ faller i god jord hos bland annat EU. Enligt områdets deltaljplan finns här plats för ytterligare 15 byggnader som ska husera ännu fler företag men även bostäder. Ann nämner att man gärna skulle se att till exempel IBM eller Microsoft etablerade sig på området.

Föregår med hållbara initaitv

Science Central talar inte bara om hållbarhet utan satsar redan hårt på att från start leva så hållbart som möjligt. Bland annat utforskar man olika möjligheter till att använda förnybar energi till el och uppvärmning och har precis konstaterat att geotermisk värme inte är aktuell på grund av den dåliga markkvaliten som är en rest av de tidigare gruvschakten. Istället tittar man nu på fjärrvärme, som initialt leds till området men som sedan kan komma att få ett eget kraftverk inklusive en “smart-grid-demonstration facility”, det vill säga ett real-tids laboratorium med fokus på el, elnät och el-lagring i batterier av olika slag och de smarta system som används för att monitorera och styra dem.

Core-byggnaden startar i bästa still med en “rooftop garden”, trädgård på taket men även sidan av byggnaden är på

Den gröna väggen på The Core huserar ett hotell för humlor! Foto: AnnVixen
Den gröna väggen på The Core huserar ett hotell för humlor! Foto: AnnVixen

utsidan täckt med vad som påstås vara Storbritanniens största gröna vägg. Tidigare i veckan, när jag besökte Brett Cherry på Newcastles universitet fick jag en guidad tur av den gröna väggen och där finns alla möjliga växter och till och med smultronplantor och hotell för humlor! Vi såg även en hasselnötskvist som på egen hand börjat rota sig i väggen – naturen hittar sin väg i alla lägen!

Science Central siktar mot visionen

Med den aktuella tillväxttakten i växthusgasutsläpp på jorden kommer folket på Science Central att ha gott om uppgifter framöver då de kommer att fokusera på att  hittar lösningar för att minska städers utsläpp men också lösningar för att mildra kriser från en planet som är ur balans (naturkatastrofer som torka, stormar och översvämningar).

Läs gärna: Hur mår jorden idag? 

Science Central är förhoppningsvis en av de gyllene klivstenar som innerligt behöver läggas för att forma våra framtida urbana samhällen till att bli så hållbara som möjligt.

Med egen erfarenhet från att ha byggt ett par organisationer så kan jag se hur utmanande det kommer att bli att utveckla Science Central ur ett politiskt perspektiv (med viljekamper såsom mellan staden och universitetet, regionen och regeringen och även EU). Att leda detta förnyelse projekt i rätt riktning, utan att glida från de ursprungliga intentionerna, kommer att kräva starka kvinnor och män i generalsrollerna. Om utmaningen kan bemästras kan vinsterna blir fenomenala!

TellusThinkTank-redaktionen är förtjusta i idéen med ett kreativt center i mitten av Newcastle, som med fullt fokus läger klivstenar mot mer hållbara liv och samhällen. Vi tror speciellt att samarbetet mellan universitetet, staden och näringslivet kan ge upphov till riktigt intressanta hållbara lösningar för framtiden!

Nästa vecka: Tellus Think Tank träffar Newcastle-företaget Urban Foresight om framtidens transporter!
Vill du få meddelande om när artikeln är tillgänglig så klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Nr008 Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

 

Arbetet inom universitetet i Newcastle upon Tyne är starkt fokuserat på forskning kring en mer hållbar framtid! Tellus Think Tank träffar Brett Cherry för att höra mer om pågående forskningsområden.
Domi, Tellus Think Tank 2015

Storbritannien och England, där jag spenderar denna specifika morgon, lever upp till sitt rykte och bjuder på regn men jag får också börja dagen med två härliga “toast” med sylt innan jag tar “double-decker” bussen in till Newcastle upon Tyne’s centrala Hay Market tillsammans med min kusin och grannar. Det känns roligt att få prova på det brittiska livet på riktigt och inte bara som turist, om bara för en morgon!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Läs även Tellus Think Tanks introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken!

Universitetet i Newcastle upon Tyne

Brett Cherry, vetenskaplig kommunikationschef för Newcastles universitets Institute for Sustainability. Foto: AnnVixen
Brett Cherry, vetenskaplig kommunikationschef för Newcastles universitets Institute for Sustainability. Foto: AnnVixen

Morgonpendlingen tar mig till universitetet i Newcastle, som såg dagens ljus redan i 1834 och tidigt blev framträdande inom medicinsk utbildning. De första åren hölls lektioner och operationsdemonstrationer för 25 studenter men har sedan växt och attraherar årligen 20 000 studenter från över 100 länder.

Utbildning och forskning hålls idag inom tre huvudsakliga fakulteter:

-Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten

-Medicinska vetenskapens fakultet

-Vetenskapliga, Lantbruks- och Ingenjörsfakulteten

Tellus Think Tank träffar Brett Cherry, vetenskaplig kommunikationschef för universitetets Hållbarhets Institut, Institute for Sustainability. Han tar emot i den unikt formade, moderna stålbyggnad som kallas the Devonshire Buildings på universitetsområdet och vi sitter snart mittemot varandra med var sin kopp engelskt te!

Hållbarhetsinstitutet flyttar inom kort till grönare beten, en byggnad som kallas “the Key”. Den nya byggnaden står snart klar för inflyttning på mark som ska bli Newcastles urbana innovationshub vid namn Science Central (vill du ha mail när Tellus Think Tanks kommande artikel i serien om Newcastle upon Tyne är publicerad? Anmäl dig här).

Vad sysslar Hållbarhetsinstitutet med och vad är dess budskap till världen?

-Det finns en allmänt vedertagen förståelse inom Newcastles universitet och dess Hållbarhetsinstitut att den nivå av klimatförändringar som sker just nu beror på utsläppen av växthusgaser som kommer huvudsakligen från förbränning av fossila bränslen så som kol, bensin och diesel. Och på grund av detta har vår planet kommit i obalans, säger Brett Cherry.

-Vi sysslar med hållbarhet för att vi vill hitta den där balansen igen, fortsätter han.

The Devonshire Building. Photo: AnnVixen
The Devonshire Building. Photo: AnnVixen

Hållbarhetsinstitutet ordnar inte utbildningar, förklarar Brett Cherry, utan finansierar och koordinerar forskare och arbete för att hållbarhetsforskningen inom Universitetet ska hålla god fart. Newcastles universitet bidrar till att lösa hållbarhetsproblem genom att samla personer från många olika kunskapsområden till olika forskningsområden och projekt. Målet är att lägga grunden till en mer hållbar framtid!

Brett Cherry ler och liknar Hållbarhetsinstitutet med en vetenskaplig ”Pangaea” och syftar på tiden i jordens historia då alla världsdelar bildade en enda landmassa.

Hållbarhetsinstitutet tar ofta ett ”holistiskt perspektiv”, en nödvändighet inom en hållbar värld. Tellus Think Tank träffade nyligen hållbarhetscentret på Uppsala Universitet, CEMUS och de jobbar utifrån ett ”tvärvetenskapligt” perspektiv. (Läs artikel).

Hållbarhetsinstitutet vid Newcastles universitet är intresserade inte bara i vetenskapen men också den praktiska nyttan som de vetenskapliga innovationer kan åstadkomma. Genom att anta ett holistiskt förhållningssätt, det vill säga att kombinera kunskapsområden så som ingenjörsvetenskap, samhällskunskap, naturvetenskap och humanismen, inom universitetets forskningsprojekt säkerställs att projektens resultat leder till förbättringar inte bara i teorin utan i den verkliga världen, bland verkliga människor.

Så vilken typ av forskning bedriver universitetet i Newcastle?

Brett Cherry delar med sig av universitetets olika forskningsområden i snabb takt:

  • Urbana och hållbara jordbruk och mikrobakterier.
    The Rising Sun Nature park, Norther Teeside. Foto: AnnVixen
    The Rising Sun Nature park, Norther Teeside. Foto: AnnVixen


    Universitetet vid Newcastle bedriver jordbruksforskning kring urbana och hållbara jordbruk vid två ekologiska lantbrukscenter med fokus på:

    • Att skapa energi på en lantgård genom att utvinna metangas genom att bryta ner komposterbara material som matrester eller djuravfall och annat organiskt material.
    • Jämförelsestudier mellan ekologiska odlingar och traditionella lantbruk och undersöker bland annat om bekämpningsmedel alltid är nödvändiga vid odlingar och hur man ska undvika att dränera odlingsjordar från sina naturliga näringsämnen samt hur man bättre kan ta hand om lantbruksdjur.  

Forskningsgårdarna ger inte bara studenter, på alla nivåer, en möjlighet att på riktigt se hur lantbruksarbete går till utan ger också upphov till intressanta forskningsresultat så som t.ex. att gräsmatade kor ger ifrån sig väldigt nyttig mjölk, med höga halter av omegaämnen.

Andra upptäckter har varit att om jorden gödslas med naturlig kompost, inte med artificiella gödningsmedel, så byggs näringsnivån i jorden upp och ökar dessutom jordens vattenhållningskapacitet. Det senare är viktigt i arbetet med att undvika översvämningar och en gott exempel på det holistiska perspektiv man får genom att blanda olika ämnesområden inom den akademiska världen!

  • Sjöfrakt är en av Newcastle upon Tynes starka affärsområden under den industriella eran och universitetet bedriver fortfarande viktig forskning i ämnet.

    Newcastles hamn, på floden Tyne. Foto: AnnVixen
    Newcastles hamn, på floden Tyne. Foto: AnnVixen

    Forskningen fokuserar på transporttidsförkortning, energisnålare och renare energi källor, rengöring av fartygsskrov med hjälp av energibesparande undervattens och att fartygsdesign som kräver betydligt mindre bränsle.

    Kanske är det inom detta område som länken mellan ”hållbarhet” och ekonomisk produktivitet blir tydligast. När vi ordar denna koppling nickar både Brett Cherry och jag i samförstånd.

  • Översvämningshantering och vatteningenjörskonst. I och med den Globala Uppvärmningen blir översvämningar ett mer omfattande hot mot bebyggelse och infraktstruktur i bebodda områden (läs mer i artikel Hur mår jorden idag?)

    Universitetet i Newcastle är tätt sammanflätad med Newcastle stad i arbetet med att hantera dessa överhängande översvämningsrisker genom arbetet med att utveckla staden och dess infrastruktur för att på ett bättre sätt kunna hantera framtida katastrofer.Ett exempel på när Newcastle drabbades hårt av omfattande regn var i 2012 års så kallade “Toon floodings” som var orsak till stora materiella skador och långvariga transportproblem. Lokalbefolkningen pratar fortfarande om tiden då de tog fram semester kanoterna för transporter runt om grannskapet. (Se Youtube filmer)
  • Affärsmodeller för ökad hållbarhet. Det finns ett behov av affärsmodeller för att stödja hållbara sätt att leva och den ekonomiska fakulteten vid universitetet forskar i just detta område. Exempelvis kan människor sporras att använda mer el vid tider då elnätet har ett överskott istället för tvärtom. Ett annat exempel är att motivera invånare att använda alternativa vägar för att undvika köer.
  • Cyber Physical Systems eller som de också kallas “internet-of-things” är ett område som växer i betydelse
    IoT - Självmonitorering. Foto: AnnVixen
    IoT – Självmonitorering. Foto: AnnVixen

    för varje dag, enligt Brett Cherry. Han berättar att utan uppkopplade apparater och monitoreringssystem så skulle en hållbar framtid vara svår att åstadkomma. Den akademiska beskrivningen av området är svår att förstå men inte exemplen:

    • Smarta byggnader som med hjälp av monitoreringssystem och automatjusteringar kan optimera värmen, fukthalten, säkerheten och energiåtgången.
    • Miljö- och transportsystem – för tex trafikstyrning.
    • Kontrollsystem för industriprocesser.
    • Smartare samhällstjänster som tex vatten, energi och avfall – det går att styra och monitorera dessa system i en stad för att de ska fungera bättre och billigare.
    • Hälsovårds- och friskvårdssystem så som Fitbits, Runkeepers och smarta klockor som vi tar hjälp av för att monitorera oss själva.
  • Smarta energinät och lagring av energi. Människan släpper ut mer växthusgaser i atmosfären än någonsin förr, långt över den mängd som Jordens ekosystem kan hantera. Detta leder till en global uppvärmning med dess extremväder, torka, översvämningar och stormar. Läs mer om detta i artikeln där Tellus Think Tank träffar hållbarhetsexperten Niclas Köhler.

    Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    Mycket av utsläppen av koldioxid har sitt ursprung i värme- och elsystem, ett hållbarhetsproblem som måste hanteras omedelbart. Effekterna av problemområdet kan minskas genom att bara producera så mycket energi som behövs och då använda förnybara energikällor som vindkraftverk, solceller i högsta möjliga omfattning.

    Universitetet i Newcastle har utvecklat ett eget så kallat ”Smart grid”, smart elnät, och har, enligt Brett Cherry, långt gången forskning på området. Universitetet lånar idag ut sitt Smart Grid Lab till både forskare och företag för att testa bland annat deras energilagringsprodukter, tex batterier.Möjligheten till lagring av energi, säger Brett Cherry, kommer att få en ökad betydelse i framtiden så att energi som ger upphov till låga koldioxidutsläpp kan sparas för tidpunkter då elnätet är hårt belastat.

Vi på Tellus Think Tank känner hur inspirationen från mötet med universitetet i Newcastle och deras omfattande fokus på forskning i hållbarhet.

Ingången till universitetet i Newcastle. Foto: AnnVixen
Ingången till universitetet i Newcastle. Foto: AnnVixen

 Detta och det faktum att universitetet även är djupt involverad i planeringen av det framtida urbana Newcastle får oss att önska ytterligare besök till staden inom kort!

Hållbarhetsinstitutet vid universitetet i Newcastle syn på hur människan skulle kunna förhålla sig till hållbarhet sammanfattar Brett Cherry i följande ord:

-Människan kan agera hållbart vårdande istället för exploaterande i förhållande till jorden och dess resurser! Och med dessa sista visa ord lämnar vi Universitetet i Newcastle upon Tyne för denna gång.

Läs också: Universitetet i Newcastle upon Tyne arbetar tätt sammanflätade med ”Council av Newcastle”, staden för att skapa mer hållbara förutsättningar för ett framtida liv i staden. Vi besöker stadens urbana hållbarhetsprojekt, Science Central.

Klicka här om du vill du få meddelande när nästa artikel är publicerad.

Kontakta oss: Tellus Think Tank hoppas kunna besöka Newcastle igen inom ett år och mottager önskemål, förslag eller idéer på områden av intresse!  Hör gärna av dig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

 

100 idéer – Gör det själv – Rädda jorden Nr005

 

100 Gör Det Själv idéer för att Rädda jorden!

När den industriella revolutionen drog igång, 200 år sedan, fanns en miljard människor på jorden. Idag lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande, och vi brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och utvecklingen för många andra arter ligger inte lång efter.

Läs mer i Tellus Think Tank artikeln: Hur mår jorden idag?

Nyligen, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som vi har att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång…

Rädda jorden, Gör Det Själv?

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden?
Alla kan inte göra allting, men tillsammans….

Vi skulle kunna bygga en “Gör-Det-Själv”-tank med idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv? Syftet är att dela goda idéer och inspirera andra att ta efter!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kan vi hitta 100 Gör-Det-Själv idéer innan sista januari 2016?

Det vore ju en fantastisk start på 2016 om vi kunde samla 100 idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv!

Vad gör du för att förbättra hållbarheten i ditt dagliga liv? (eller vad skulle du vilja göra?)

Skicka oss din idé!  och   2) ditt namn   3) ålder    4) var du bor     5) gärna bilder om du har några 🙂

Den bästa idén belönas med en ”hjärtlig ljusstake” i Keramik från Tellus Think Tank (jo, vi Gjorde Den Själva)!

Gör Det Själv – Rädda jorden!

GDS #001 – Alexandra, 42 år, Stockholm: I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex ”Svanmärkt”, ”Astma & Allergiförbundet” eller ”Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

GDS #002 – Victor, 12 år, Stockholm: Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

GDS #003 – Jag önskar att min kommun kunde bistå med en bättre lösning för…

GDS #004 –

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!

Sachiko och CEMUS vill rädda världen! Nr004

 

Oktober, 2015. Tellus Think Tank träffar Sachiko Ishihara, nyexaminerad och nu kurskoordinator på CEMUS, vid Universitetet i Uppsala. Jag har förberett mig genom att scanna CEMUS hemsida och de skriver där att de vill rädda världen! Detta har gjort mig väldigt nyfiken.

Sahciko Ishihara koordinerar kursen "Globala utmaningar & en hållbar framtid".
Sahciko Ishihara koordinerar kursen ”Globala utmaningar & en hållbar framtid”.

Vädret, då jag träffar Sachiko Ishihara i biblioteket på CEMUS i Uppsala, är vackert men ovanligt varmt för denna tid av året. Jag har laddat med en mängd frågor och lär mig snabbt att CEMUS står för “Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier” och att Sachiko Ishihara växte upp i Tokyo i Japan. Hon är en av fyra syskon, har bott i Sverige i två år och är nu anställd av CEMUS för att koordinera kursen “Global Challenges and Sustainable Futures” (Globala utmaningar och en hållbar framtid).

Vad är CEMUS och inom vilket ämnesområdet hålls utbildningen?

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS håller akademisk utbildning inom “det mesta inom hållbarhet”.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

CEMUS utbildningar täcker hållbar samhällsutveckling på olika nivåer, som mer teoretiska kurser som “The Global Economy” och mer praktiska kurser som “Urban Agriculture”. 

Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson
Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson

Centret håller också kurser med direktpåverkan i samhället, som till exempel “Project Management”. I denna kurs hålls först teoretiska avsnitt om projektledning för att sedan låta studenterna planera, driva och utvärdera sina egna hållbarhetsprojekt. Sachiko Ishihara berättar om några av dessa projekt:

  • Brädspelet: Race for the Planet – projektet utvecklar ett brädspel där spelarna behöver samarbeta istället för att konkurrera med varandra för att lyckas öka hållbarheten på jorden.
  • Matlagningslektioner med “No Waste”-tema.
  • Re-use projektet – ett samarbete kring återanvändning mellan Lettland och Sverige.
  • Kultur Karnevalen – öppen för allmänheten i Uppsala i maj varje år.
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard

Just då stiger Daniel Mossberg, tillförordnad programdirektör, in i rummet för att hälsa! Daniel Mossberg nämner ytterligare ett studentprojekt, nämligen den där projektet lät bygga om en äldre Volvo från bensindriven till gasdriven. 

Jag frågar Sachiko Ishihara vilket projekt hon medverkade i som student. Hon svarar att hon inte tog just den kursen men berättar ödmjukast att hon tillsammans med några studiekamrater startade ett eget världsförbättrar-projekt, som de kallar “Ekolibria”. Ekolibria utbildar skolungdomar, i alla åldrar, i just hållbart leverne.  Snacka om att leva som man lär! 

Ett världsförbättrande projekt.
Ekolibria – ett världs-förbättrande projekt.

CEMUS grundades på ett speciellt sätt?

Sachiko Ishihara utbrister glatt:

Ja, så var det! Två studenter, Niclas Hällström och Magnus Tuvendal, grundade CEMUS för över tjugo år sedan!

De två studenterna fick möjligheten att diskutera tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter med rektorn vid Uppsala universitet, vilket ledde till att universitetet erbjöd dem att hålla en tvärvetenskaplig kurs i ämnet “Humanity and Nature”. Intresset var så stort att 400 studenter anmälde sig och deltog i kursen! 

Sedan dess har CEMUS utvecklats till en egen fakultet vid Uppsala universitet och håller årligen tjugo tvärvetenskapliga kurser i Hållbarhet. Sachiko Ishihara berättar att femtio procent av kurserna hålls på engelska och att femtio procent av CEMUS studenter kommer från andra länder.

Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.
Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.

Vad är det som gör CEMUS till en unikt pedagogiskt hållbarhetscenter?

Sachiko Ishihara berättar stolt att CEMUS anställer studenter och nyutexaminerade för att koordinera kurserna och att detta alltså inte görs av professorer eller dylikt.

Kurskoordinatörerna har den officiella titeln “Amanuens” vilket inom universitetsvärlden normalt betyder att universitetet har anställt en student för att sköta en del administrativt arbete. På CEMUS ges de anställda studenterna, i rollen som kurskoordinatör, väldigt mycket mer ansvar än så.

Vilket ansvar har kurskoordinatörerna på CEMUS?

Sachiko Ishihara berättar om den, för CEMUS verksamhet, viktiga koordinatörsrollen med ansvar för att:

  • Utveckla kurserna.
  • Välja kursens inriktning och innehåll.
  • Organisera och driva kursen.
  • Styra och säkerställa så att kursens röda tråd följs vid dess genomförande.

Kurskoordinatörerna samlar en expertgrupp, ofta bestående av professorer och forskarstudenter, för att få återkoppling och förbättringsförslag på kursens innehåll. När kursinnehållet är klart bjuder kurskoordinatörerna in talare, leder studentdiskussioner, håller i kursprojekt och inlämningsuppgifter. Beroende på den individuella kurskoordinatören, håller denna även utbildningspass inom ramen för kursen.  

Vad menar CEMUS med tvärvetenskapligt?

Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.
Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.

Tvärvetenskap innebär, enligt Wikipedia (2015-12-07), en utbildning eller forskningarbete som involverar kunskaper och metoder från skilda vetenskapsgrenar. En tvärvetenskaplig kurs vid CEMUS innebär i stort sett samma sak, att skapa insikt genom samla intryck från flera kunskapsområden.

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS tvärvetenskapliga kurser hjälper studenter att förstå dynamiken och processer som sträcker sig över landsgränserna här på jorden, och hur dessa har påverkat hur jorden ser ut och är organiserad idag. Ämnena, som kombineras, spänner över många områden och kan vara allt från miljövetenskapliga till demokrati, etik, ekonomi och biologi för att nämna några.

CEMUS kurskoordinatörer bjuder in olika  typer av föreläsare från många olika områden, inte bara professorer utan även icke-akademiker, affärsfolk, entreprenörer, ingenjörer, miljöaktivister och representanter från så kallade NGO’s (icke statliga organisationer). Syftet är att kunna ge studenten insikt i vilka krafter som styr och påverkar utvecklingen på jorden.

Sachiko Ishihara nämner inbjudna talare som författaren och sångaren Alan AtKisson och politikern Gudrun Schyman. På CEMUS hemsida annonseras öppna föreläsningar med till exempel aktivisten Polly Higgins och den amerikanska professorn i systemvetenskap, Dennis Meadows.

Vilken typ av människor söker utbildning på CEMUS?

CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen... Foto: AnnVixen
CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen… Foto: AnnVixen

Vi promenerar genom lokalerna på CEMUS och hittar resultatet av en kursuppgift där studenterna fick identifiera hållbarhetsproblem i sina hemstäder eller hemländer, så som tex Colombia, USA, Nord Korea, Japan, Australien och Sverige.  

De personer som studerar här har sina akademiska huvudämnen inom allt från ingenjörvetenskap till konst, historia eller ekonomi. Den gemensamma drivkraften är att vilja bidra till att förbättra världen och lära sig mer om hållbar utveckling. Sachiko Ishihara säger att en del nykomna studenter initialt kan vara helt okunniga om hållbarhet, men att de är vetgiriga och vill lära sig mer!

Vad betyder hållbarhet för folket vid CEMUS?

CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen
CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser något bekymrad ut vid denna fråga och rynkar pannan en stund innan hon förklarar:

-Här på CEMUS finns ett brett spektrum av perspektiv på hållbarhet som spänner från radikalare perspektiv å ena sidan till en mer allmän syn å andra sidan, mer “mainstream”.

Sachiko Ishihara sammanfattar den gemensamma inställningen bland både anställda och studenter på Cemus: “Sättet som vi lever på jorden behöver förändras för att bli mer hållbart.

Vad är det övergripande budskapet som CEMUS, genom sina utbildningar, sänder studenter och samhället?

Sachiko Ishihara förklarar vad som gör CEMUS till en sådan intressant organisation i universitetsvärlden:

-Samhället behöver förändras och CEMUS är kritisk avseende företeelser i samhället så som bristen på mångfald och jämställdhet, slöseri och icke-hållbart användande av jordens resurser. CEMUS har också en unik tro på de unga, ifrågasätter gamla sanningar, normer och den traditionella expertrollen som förebild vid samhällsutveckling.

Hur kan studenter och samhället märka av CEMUS grundläggande värderingar?

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Det första som du märker är att CEMUS, genom att anställa studenter som kurskoordinatörer eller i andra viktiga roller, bryter normen för den traditionella akademiska hierarkin, säger Sachiko Ishihara.

En annan sak som är påtaglig är att studenter aktivt och strukturerat uppmuntras att diskutera och ifrågasätta “gamla sanningar”.

Ett tredje område där CEMUS utmärker sig är att studenter uppmuntras att aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av livet på Jorden, fortsätter Sachiko Ishihara.

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Jag lär mig också att den aktiva studentpedagogiken som CEMUS använder uppmuntrar studenterna att arbeta i nya konstellationer och i internationellt blandade grupper. Dessa blandade grupperna höjer studenternas motivation.

Diskussioner i blandade grupper ökar även förståelsen för drivkraften bakom olika länders syn på skeenden och problem i världen och varför avvägningar och kompromisser har behövt göras på internationell nivå.  

Till exempel förstår studenterna bättre de internationella krafterna till ekonomisk tillväxt, där mer välbärgade länder ofta argumenterar att Jorden inte behöver mer ekonomisk tillväxt utan snarare vill uppmuntra till en sammandragning av ekonomin. Studenter från så kallade utvecklingsländer kan kontra med argument för fortsatt tillväxt i just utvecklingsländerna.   

-Som du märker tillhandahåller inte CEMUS en enkelriktad utbildning, sammanfattar Sachiko Ishihara.

Hur vill CEMUS hjälpa till att rädda jorden?

Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen
Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser mig stint i ögonen och svarar:

-Utbildningen här på CEMUS kommer att bistå till att påverka världen då vår utbildningsprocess sår frön och ger träning i kritiskt- och mångfaldhetstänkande och framtagande av konstruktiva förslag för mer hållbara lösningar.

Vi är tillbaka i CEMUS bibliotek och tackar varandra för ett intressant möte. Jag är glad att få ha spenderat några inspirerande timmar i Sachiko Ishiharas kreativa, artiga och kunniga sällskap.

Nästa vecka: Tellus Think Tank är glad över att ha funnit att svenska universitetsvärlden tar hållbarhetsfrågan på allvar. Vi är mycket nyfikna på hur andra länder förhåller sig till hållbarhet och har bokat möte med Universitetet i Newcastle för att lära oss mer. Det hoppas vi skriva om längre fram, nästa vecka träffar vi ordföranden för Sveriges första Ekoby för att se vilka lärdomar de har gjort!

Det är omöjligt att inte älska uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen
Det är omöjligt att inte älska Uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen

Nyhetsbrev:  Om du har anmält dig till vårt veckovisa nyhetsbrev skickar vi dig en not om när nästa artikel är tillgänglig!

Idéer: Är det något som inspirerar dig, eller gör dig nyfiken och som du tror skulle kunna intressera Tellus Think Tanks läsare? Tipsa oss!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Hållbarhet i svenska skolor Nr003

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Hur mår jorden idag? Nr002

 

Vad stämmer egentligen om hur jorden mår idag? Många motstridiga intryck ges både av människor i vår omgivning och via olika medier. Låt oss ta reda på hur det ligger till.
Domi, TellusThinkTank, 2015-11-12

Stockholm november 2015. Utanför fönstret står träden med några få blad som snart gör sällskap med de redan tusentals fallna lönnstjärnor på den blanka nattsvarta asfaltshimmeln. Folk promenerar över löven på väg mot jobbet, precis som vanligt. Men det är en betydande skillnad på november, jämfört med tidigare år: vädret är fem grader varmare än normalt.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

November 1-11, 2015. 3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.
November 1-11, 2015.
3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.

Tellus Think Tank har pratat med många olika personer om hållbarhet och miljö, allt från miljö- och hållbarhetsexperter och urbana odlare till personer som oss, människor som inte jobbar med miljöfrågor. Det var i samtalen med de sistnämnda, vanliga personer i flera olika europeiska länder, vi hörde samma typ av fras:

Jag tror inte på global uppvärmning. Jordens naturliga processer hade ändå lett till ett varmare klimat, sa de.

Jag surfar runt på nätet för att försöka hitta förklaringar och grafer till det varma vädret. Även på nätet hittar jag en mängd olika grupper som skriver motstridiga budskap:

  • Människan är, genom utsläpp av koldioxid och metan, orsaken till uppvärmningen.
  • Uppvärmningen av jorden följer en naturlig process.
  • Jorden har inte alls har värmts upp mer än vanligt.

Vad är egentligen sant om den globala uppvärmningen?

För att reda ut denna fråga vänder vi oss till hållbarhetsexperten Niclas Köhler, kommunikatör på byggföretaget NCC. Han har en bakgrund som journalist och biolog och har arbetat med hållbarhet i över 20 år.  Niclas Köhler berättar hur det ligger till:

Niclas Köhler.
Niclas Köhler.

-Jordens naturliga processer kan ge upphov till en viss variation i klimatet men den uppvärmning som vi ser nu är odiskutabelt skapad av människan, säger Niclas Köhler.

Niclas Köhler berättar vidare att forskarkåren var oense under en period men att i dag är mer än 99 procent av forskarna överens. Fler än 800 forskare har skrivit i en rapport åt FN’s klimatpanel (IPCC – international panel on climate change) om hur uppvärmningen är en effekt av människans utsläpp. Fenomenet kallas “Global uppvärmning”.

Vad har människan gjort för att orsaka den Globala Uppvärmningen?

Så, konstaterar jag, jorden står i början av en period av ovanligt höga medeltemperaturer och dessa är framkallade av människans utsläpp. Vilka utsläpp talar vi om här?

Niclas Köhler berättar att forskarna först trodde att det framförallt var koldioxidutsläppen som orsakade uppvärmningen, men att de nu även har förstått vidden av utsläpp av metangas. När människan ökar mängden koldioxid och metan, så kallade växthusgaser, i jordens atmosfär så binder de den värme som jorden strålar ut. Med mer sådana molekyler i jordens atmosfär blir klimatet varmare.  

Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden. Illustration: AnnVixen
Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden.
Illustration: AnnVixen

Koldioxid har alltid funnits och skapas när biologiskt material bryts ner, till exempel när ett träd ruttnar. När ett nytt träd växer upp binder det istället koldioxid i sina träfibrer. De skadliga koldioxidutsläppen skapas när vi bränner det som kallas fossila bränslen: diesel, olja, bensin och brunkol. Niclas Köhler berättar även att fossila bränslen bildades för miljontals år sedan när biologiskt material så som döda djur, ormbunkar och mikroalger sjönk till botten av en sjö, övertäcktes och inte bröts ner fullständigt utan istället bildade till exempel ett lager av kol.

Metangasutsläpp uppstår när organiskt material, allt som växer i naturen, bryts ner i syrefattig miljö. Enligt Wikipedia (2015-11-12) står människan för 60 procent av metangasutsläppen, till exempel vid läckage från olje- och gasutvinning, gruvor, asfalt. Men så mycket som 17 procent av utsläppen kommer från kor och fårs matsmältning och avföring.

Sedan den industriella revolutionen inleddes i början av 1800-talet har metanhalten i atmosfären fördubblats och koldioxidhalten ligger inte långt efter.

Varför händer när jordens klimat blir varmare, till följd av utsläppen?

Som svar på denna fråga väljer Niclas Köhler att citera Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, Sveriges Expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi:

-Det blir mer action i systemet, citerar han.

Niclas Köhler förklarar att värme är energi och att mer action innebär:

  • Kraftigare stormar.
  • Starkare skyfall.
  • Större toppar och dalar på temperaturkurvan.

Niclas Köhler talar om ”extremväder”. Den globala uppvärmningen leder till att extremväder blir vanligare.

Vilka bevis kan vi se på att den globala uppvärmningen och dess extremväder redan har börjat?

Många delar av Sverige har redan drabbats av klimatförändringarnas extremväder i form av starka stormar och häftiga regn som har medfört stora skador. Göteborg är en av dessa städer.

Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.
Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.

Nyligen tog därför staden fram en digital “skyfallsmodell” för att simulera olika scenarier med kraftiga regn för att kunna planera och minska konsekvenserna på sikt. Om man leker lite med skyfallsmodellen, som ligger öppen på internet,  så ser man att centrala Göteborg verkligen står inför utmaningar.

När jag träffade min engelska kusin nyligen visade han foton från en helikoptertur över Hoover-dammen i den amerikanska delstaten Arizona. Fotografierna visar en vit kant högt uppe på bergen runt om dammen där vattennivån normalt hade legat. Reserverna av dricksvatten och vatten till jordbruk är betydligt mindre idag än tidigare. 

The Hoover Dam Photo: Victor Jackson
The Hoover Dam Photo: Victor Jackson

 

 

Niclas Köhler nämner problemen i grannstaten Kalifornien. Där lever invånarna just nu med vad som verkar vara ett permanent tillstånd av torka. De har fått problem med jordbruket samt med tillgången av dricksvatten.

Niclas Köhler berättar att många andra europeiska länder också har fått känna av den globala uppvärmningen.

Exempelvis så har Storbritannien under de senaste åren drabbats av mycket regn, ett spektakulärt exempel är “The Toon Monsoon” i miljonstaden Newcastle-on-Tyne, en stad som inte tidigare drabbas av översvämningar.

I Lonely Planets bok “Morocco” av Paul Clammer beskrivs hur norra Afrika sakta har torkat ut. Jag minns ett avsnitt av Vetenskapens Värld i ämnet för några år sedan, som visade att 10 av Marockos 12 floder redan har torkat ut och tvingat invånarna att flytta till de Marockanska städerna.

Sands of Sinai
Sanden i söder. Foto: AnnVixen

Och (drar jag friska slutsatser nu?) möjligen är det också därför som folket i mellanöstern flyr norrut mot landområden med svalare klimat, där Europa ligger närmast till hands. För inte flyr de väl söderut mot t.ex. Arabiska halvön, där de mäter sommartemperaturer på upp emot 50 / 122 °F?

Sammanfattningsvis släpper människan ut för mycket koldioxid och metan vilket leder till att atmosfären kring jorden har blivit uppvärmd och att jorden därför drabbas av extremväder som exempelvis torka, stormar och regn.
Det här leder till problem i jordbruket, skador på infrastruktur och även folkflyttningar.
Och enligt forskarna är vi bara i början av denna onaturliga varma period.

Vad kan vi förvänta oss framåt? Finns det hopp eller innebär Globala Uppvärmningen slutet för oss som art?

I dagsläget har jorden 7,3 miljarder människor, enligt FN. Det kan jämföras med en miljard innan den industriella revolutionen inleddes för 200 år sedan. Jag frågar Niclas Köhler om vi kan vara så här många människor på jorden och samtidigt leva hållbart?

-Ja, det kan vi [låååång paus] men vi måste ställa om. Vi har så mycket teknik och kunskaper och nu det gäller att omsätta detta i praktisk handling.

Han konstaterar att mänskligheten har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt som bygger på billig kol och olja men att vi har använt mer av naturens tillgångar än vad naturen klarar av att återskapa.

Vilka konkreta åtgärder ska vi införa, nu när vi behöver tänka om?

Niclas Köhler berättar att det finns två typer av åtgärder som måste ske samtidigt. Den ena är att minska riskerna med klimatförändringarna och den andra är att minska utsläppen.

2 roads forward. Illustration: AnnVixen
Två vägar framåt. Illustration: AnnVixen

Minska risker och skador av klimatförändring kan ske genom att hantera den ökade vattenmängden. Niclas Köhler drar några exempel på vad NCC jobbar med och nämner bland annat en lösning de arbetar med i Köpenhamn, för Hofors räkning, för att vid tillfällen med extrema vattenmängder leda dessa i en tunnel under staden med utlopp i hamnen. TellusThinkTank-redaktionen tänker även på Emisor Oriente-tunneln som byggs under Mexico City i samma syfte.

NCC har även utvecklat en asfalt som släpper igenom vatten mycket snabbare än traditionell asfalt. Företaget tittar också på hur de bostäder som byggs idag ska hantera de ökade vattenmängderna så att de kan undvika fuktskador.

Illustration: HOFOR
Tunnel under Köpenhamn.Illustration: HOFOR

Vi kan jobba rätt mycket med att minska skadorna men det är ändå billigare och betydligt mindre riskabelt att arbeta förebyggande för att undvika problemen.

Därför “är det viktigare att minska utsläppen”, säger Niclas Köhler. ”Att minska utsläppen rejält kan få den globala uppvärmningen att bli problematisk istället för katastrofal”.

Använd förnybara energikällor och minska köttintaget är det korta rådet, vilket han snart utvecklar till vad vi kan göra, i både högt och lågt:

  • Avveckla kolkraftverken! Vi konsumenter kan driva detta genom att bara köpa el från bolag som erbjuder så kallad “grön el”.
  • Värm ditt hus med fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump.
  • Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC
    Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC

    Bygg lågenergihus, det vill säga hus som inte läcker värme genom fönster och väggar. All värme som förs in blir kvar. Redan befintliga hus kan energieffektiviseras så att de inte läcker värme. NCC jobbar med både lågenergihus och hållbara renoveringar.

  • Riv inte gamla betongstommar utan återanvänd dem då gjutning av betong ger nya utsläpp av fossil koldioxid.
  • Minska bilåkandet så mycket som möjligt, åtminstone, tills du har råd att köpa en bil som drivs helt utan fossil bensin eller diesel. Elbilar som drivs av batterier eller bränsleceller är de som troligtvis tar över.
  • Även att tillverka bilar ger upphov till stora klimatutsläpp och varje familj behöver sannolikt inte en helt egen bil, då de ofta står parkerade en väldigt stor del av tiden. Istället kan man i städerna ta en taxi, använda lokaltrafiken, gå eller cykla – eller gå med i en bil-pool.
  • Ät mindre ko- och fårkött och ersätt med kyckling eller vegetarisk kost om möjligt.
  • Minska antalet flygresor, tills de förnybara bränslen som forskarna jobbar med börjar, användas.
  • I geografiska regioner där biogas är ett alternativt bränsle bör produktionen ökas så mycket som möjligt. Det är inte praktiskt möjligt att transportera biogas så långt, det är därför ett lokalt drivmedel.
  • I länder där solen är en tillgång bör investeringar i solceller ersätta gamla fossila källor. Solenergi är även bra i nordliga länder som Sverige, fast den producerar mer än genomsnittligt på sommaren och mindre än snittet på vintern.
  • Även industriella processer behöver spara på värme genom att isoleras och ta till vara på spillvärmen.

Så det är inte försent att vända den Globala Uppvärmningen?

-Nej, inte än men det kräver att vi tänker om och minskar användningen av fossila bränslen genom att äta mindre kokött samt införa konkreta åtgärder, som de jag nämnt, säger Niclas Köhler.

Det finns ju också exempel på andra miljöproblem där vi har lyckats väldigt bra med att vända en negativ utveckling. Vi ersatte freon i våra kylsystem och ozon-lagret runt jorden återskapades. Ett ytterligare exempel var när vi lyckades minska svavelutsläppen från förbränning av fossil olja som orsakade försurning av skogar och sjöar.    

Jag tackar Niclas Köhler för att han varit så pedagogisk i sin förklaring om hur jorden mår och för att han även visar att det finns hopp för framtiden!

Nu när vi på TellusThinkTank förstår lite mer om den globala uppvärmningen undrar vi hur denna information har spridits i samhället och funderar vidare på vad skolorna lär ut idag. I vår nästa artikel träffar Lars Benon, som arbetat som rektor i ett flertal skolor i Stockholmsområdet.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett meddelande från oss när en ny artikel finns tillgänglig att läsa!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

TellusThinkTank – Premiär! No001

 

November 2015: Välkommen till starten av TellusThinkTank!
Här hittar du inspiration och lärdomar om hur liv och samhälle kan bli mer hållbart!
Av Domi 2015-11-11

På senaste tiden har TellusThinkTank-teamet samtalat med många olika personer. Ämnena har varit ekologiska produkter, hållbarhet i produktion, hållbarhet i våra dagliga liv och i samhället i stort. I dessa samtal fann vi underliga och motsägelsefulla världar, helt klart värda att utforska!

2014-03-08 12.11.43 Tellus metal map
Photo: AnnVixen, 2014

Den globala uppvärmningen är ett näst intill mytomspunnet område. Vi upptäckte ett oväntat
perspektiv: “
Den globala uppvärmningen är inte ett problem! Atmosfären har värmts upp med anledning av jordens naturliga processer, inte på grund av hur människan lever.” Denna syn delades av personer som vi talat med i flera olika länder – några säger att de vill tro, och andra säger att de väljer att tro på detta perspektiv.
LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Som motsats till denna världsåskådning rapporterar våra medier från FN- och EU-möten och forskare från hela världen: “Jordens natur och alla levande arter som lever här står inför allvarliga problem med anledning av den onaturliga uppvärmningen av vår planet – till följd av att det har släppts ut mer koldioxid partiklar än vad jorden kan svälja på naturlig väg.Om dessa rapporter stämmer så undrar vi vad som görs för att rädda Jorden?

2014-12-14 14.01.54 Brysselkål i hoAndra som vi har träffat undrar om de kan lita på att ekologiskt märkt mat verkligen är ekologisk.  De misstänker att vanlig mat märks som ekologisk i vinstsyfte.

Utöver det har vi gjort en annan intressant upptäckt, att många av oss inte vet vad ekologisk mat egentligen innebär. “Varför ska jag köpa ekologiskt märkt mat? Min välbalanserade diet kommer att fortsätta att hålla mig frisk och kry!”
Ja, vad innebär det egentligen när butikens varor, äpplen eller kycklingen, är märkt “ekologisk”?

TellusThinkTank har målsättningen att besvara dessa typer av frågor samt att dela hållbara innovationer och idéer från olika delar av världen. Tanke är att kunna inspirera dig, oss och många fler till en flytt mot framtiden på mer hållbara sätt.

Eftersom TellusThinkTank handlar om lärdomar kring hållbara liv och samhällen och att inspirera fler till att anamma goda erfarenheter, kommer artiklarna att numreras så att upptäcktsresan blir enkel att följa!

Varmt välkommen att läsa artikeln, “Hur mår jorden idag? Nr002.

Ps. Kanske vill du dela något som du har gjort eller något som har inspirerat dig? Kontakta gärna redaktionen då!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank