Etikettarkiv: Hållbara liv

Har du funderat på att flytta till mindre? Vad sägs om ett hållbart hem på hjul, med under 20 kvadrats boyta? Nr014

 

Hus på hjul! Är livet hetsigt i storstadspulsens ekorrhjul, med dyrt boende och pendling till  jobb eller skola? Funderar du på om det går att leva annorlunda? Runt 200 personer har sedan 70-talet och framåt tänkt tanken som du, och flyttat sitt bohag till Skattungbyn i Dalarna.
Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: Agata Mazgaj & AnnVixen

Min vän Agata och jag har ofta långa diskussioner om allt från hållbart leverne till svensk media och polsk politik.

Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen
Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Agata berättar om en blog hon hittat som handlar om att leva på liten yta och på så vis göra ett så litet avtryck på vår planet som möjligt.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Är detta något för oss? undrar vi och vips är vi på resa till ett iskallt Skattungbyn i Dalarna. Häng med!

Hus på hjul – vagnsboende i Skattungbyn

Det är folktomt denna frostiga, soliga lördagmorgon i januari när vi kör in i Skattungbyn. Vi får uppleva byn i ljus, där den klamrar sig fast på en slänten med vidunderlig utsikt över Orsa Finnmark. Det känns spontant som att Skattungbyn är en väldigt harmonisk plats, en känsla som håller i sig under hela vårt besök!

Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj
Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj

I Skattungbyn finns en relativt unik boendeform, nämligen vagnsboende. Vi har förmånen att samtala med trettiofemåriga Markus Skoog som vissa skulle säga personifierar de som bor i vagn, eller i så kallade hus på hjul, tack vare sin blog “Det Levande Livet”.  

Den första “vagnen” som byggdes i Skattungbyn stod färdig i början av 2000-talet och idag finns det snart 20 vagnsboende personer här och ringarna sprids som på vatten runt om Sverige.

De som bygger sina hus på hjul här söker tillstånd från en markägare i byn och ställer upp vagnen på dennas tomt, ibland ingår tillgång till el och vatten och hyresavtalen skiftar från situation till situation.

-Läs också nästa artikeln om Skattungbyn och gemenskapen där, kommer nästa vecka! Klicka här, för att få en notifiering när artikeln är tillgänglig.

Varför hus på hjul

Markus berättar att det finns olika anledningarna till att folk i Skattungbyn valt att bosätta sig i ett hus på hjul.

Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
  • Den ena anledningen är att det är svårt att hitta mark till försäljning i byn.
  • Den andra anledningen är att ett liv i vagn gör ett väldigt litet avtryck på naturen då husen inte är fastbyggda i marken eller använder betong och att det är relativt lätt att bo hållbart i vagnarna. Det är ett sätt för människor att söka ett alternativt boende.
  • Den tredje anledningen är att det kan vara väldigt billigt att leva i ett hus på hjul – Läs mer om kostnader längre ner.

Det som jag själv tycker gör detta så intressant är insikten att det går att leva väldigt mycket billigare än vi gör i städerna idag, och med väldigt enkla medel. Beroende på hur man ser på saken är kanske levnadskvaliten till och med högre? Det finns förstås för- och nackdelar med allt!

Att leva i ett hus på hjul i Sverige jämför med USA

Enkla medel i svenska "Tiny Homes". Foto: AnnVixen
Enkla medel i svenska “Tiny Homes”. Foto: AnnVixen

De svenska husen på hjul är unika och skiljer sig väldigt mycket från till exempel de amerikanska varianterna. Markus berättar att de vagnsboende i USA vill hålla avstånd till det fattigare trailerfolket och att de till skillnad från svenska vagnsboende klämmer in alla möjliga, dyra bekvämligheter i sina “Tiny Home’s”.

-Köken i de amerikanska “Tiny Home’s” kostar sjukt mycket och husen är små och väldigt dyra, fortsätter han. Den största skillnaden mot svenska hus på hjul är att de också har toalett och dusch, som stora hus i miniformat. Det svenska husen på hjul handlar om att leva enkelt.

Markus hus på hjul

Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj
Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj

Markus byggde sin första vagn, sålde den och lånade under en

vintersäsong vännen Lorraias vagn som han leende kallar “ett glorifierat tält”. Huset värmdes med vedspis men var dåligt isolerat. När Markus kom hem sent på kvällen blev han snabbt tvungen att sätta på vedkaminen, hoppa ner i sovsäcken och somna. Han utvecklade också snart ett knep där han koka upp vatten på kaminen och hällde ner i PET-flaskor som han la ner i sovsäcken.

Efter en sådan vinter kände han en stark drivkraft att bygga ett eget och väldigt välisolerat hus. Dagen då vi besöker Skattungbyn är det -17°c och det är förståeligt att isolering är av högsta vikt!

Markus hus på hjul har brutet tak

Markus nya hus, designad med brutet tak som en gullig Astrid Lindgren stuga i mini format, är just mycket välisolerad. Bygget startade år 2013 och tog två månader att färdigställa till ett skick så att han kunde flytta in, även om allt inte var på plats från början. Markus har byggt mer när han har haft råd. I början hade han tyger på väggen i väntan på att ha råd med panel.

-Det var väldigt skönt när väl panelen kom upp! ler Markus Skoog!

Huset kostade initialt 50 000 kronor, med förbättringar som plåttak och några andra bekvämligheter så har han betalt 80 000 för sitt nuvarande hus på hjul.

Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

-Det finns inget avlopp men väl en köksbänk och en spann med vatten! säger Markus.

Agata och jag stiger in i Markus “etta med kokvrå” som känns luftig och varm och är minimalt inredd. På ena kortsidan finns en köksbänk, i mitten står en vedkamin och sprakar på högsta låga. Vid ena fönstret står ett fristående element då Markus har dragit in el. På andra kortsidan finner vi en träsoffa klädd med madrasser och därifrån leder en smal, undangömd stege upp till ett så kallat mezzanineloft, halvvåningsloft där Markus har inrett en sovplats under taket.  

Måtten på Markus hus på hjul

Måtten på Markus vagnshus är 3.1 meter gånger 6.0 meter och väger cirka 6 ton. Höjden över mark mäter 4.5 meter. Det hela ger en boyta på 17 kvadratmeter och huset står på hjul!

Huset är isolerat med gammalt tidningspapper. Tidningspappret köps färdigpackat på säck i en vanlig bygghandel, och

Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

läggs i en stor kvarn och så blåser man sedan in det i spalterna på huset. Det är miljömässigt mer hållbart att bygga så här än att använda Rockwool, säger Markus som är utbildad snickare.

Huset, precis som övriga hus på hjul i Skattungbyn, byggs på manskapsvagnar eller båttrailers som köps på blocket. Markus har byggt sitt hus på två hjul. De flesta husen är byggda utan avlopp och toaletter men har enklare matlagningsmöjligheter på vedkaminen.

Det går att få hemförsäkring för ett hem på hjul, bland annat hos Länsförsäkringar, då får vagnen också flyttas två gånger om året. Jag antar att man kan jämföra hem på hjul, rent legalt, med en husvagn.

Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj

Markus har lagt ut filmer på Youtube om bygget av vagnen, med sextiotusen “views”.

Det är snorkallt i Dalarna idag och Agata och jag är väl påbylsade men fryser ändå när vi går runt ute på gården för att titta på fler hus på hjul.

Kostnader för ett hus på hjul

Beroende på vilket typ av material som vagnsbyggaren har kommit över så kostar hemmen på hjul olika. Markus hus kostade 80 000 kronor, men på Flurlundar gård besöker vi ytterligare tre hus på hjul som har kostat mellan 4000 kronor och 10 000 kronor. Den billigaste vagn som Markus känner till byggdes helt utan kostnad då materialet skänktes som spillträ från ett bygge.

Vilka levnadsomkostnader har de vagnsboende? Läs nästa artikel här!

Om Markus hade byggt om, vad hade han gjort annorlunda?

Jag har en lång lista! skrattar han och berättar att han hade byggt högre väggar och sadeltak istället för lägre väggar och

Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj
Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj

brutet tak. Brutet tak krånglar till byggprocessen. Han hade byggt ett mindre hus än 17 m2 då det är lite för stort för hans behov och dessutom blir svår att flytta, det behövs en traktor. Kaminen står idag mitt i, för att skorstenen står estetiskt mitt på huset. Annars hade han anlagt skorsten och kamin åt sidan i huset istället.

Att leva utan el och vatten i ett hus på hjul

Markus har själv el och tillgång till både kök, dusch och vatten då han är ansluten till FrejaLinas kollektiv som lokalt i Skattungbyn går under namnet Flurlundar gård. Han bedömer dock att cirka hälften av de vagnsboende i Skattungbyn lever utan direkt tillgång till el och vatten.

-Va, kan man leva så, jag lyfter nyfiket på ögonbrynen och frågar hur det går till?

Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj
Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj

Utan toaletter

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen


Markus berättar att de flesta som vill leva alternativt i Skattungbyn har tillgång till gott om mark och att även de med tillgång till en avloppsansluten toalett hellre anlägger och använder ett utedass. 

En vattentoalett, med dess bidrag av svårrenat, grått vatten till vattenreningsverken, är långt ifrån hållbart och dyrt för samhället.

Ett utedass, som komposteras rätt, omvandlas under två års tid av bakterier till mycket bra jord och används sedan som gödning i odlingar, eller till träd- och bärbuskar.

Utan vatten

Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström
Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström

De vagnsboende kan dusch och basta vid två anläggningar i by. Där finns tex “By bastun” som kostar 10 kronor per bad. Byn har också en idrottslokal med ansluten dusch, som är gratis att använda. Markus berättar att många som bor utan el och vatten ändå värmer vatten på vedkamin och tvättar sig hemma med tvål och tvättduk. Vatten kan hämtas från snön på vintern och från många av de vattendrag som fyller byn på sommaren.

Utan elektricitet
Nästan alla i Skattungbyn har smarta telefoner och om de inte har tillgång till elektricitet i sin vagn så laddas dessa på

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

arbetsplatsen eller med batteridrivna laddare. Elbelysning i vagnarna utan el ersätts med gaslampor, batteridrivna lampor eller oljelampor. Samtliga hus värms av vedeldade kaminer. Matlagning sker oftast på de specialdesignade vedkaminerna. Många av de vagnsboende är vegetarianer eller veganer och kokar havregröt, linser, soppa eller ägg på sin vedeldade kamin. Markus är snarare flexetarian än vegetarian, han äter det han blir bjuden på, det är lättast. Flurundar gårdskollektivet bedriver dock ett gemensamt matlag där de endast lagar vegetarisk mat.

Tycker du livet i vagn skiljer sig från ditt liv? Nästa vecka kan du läsa mer om  levnadsomkostnader och hur livet kan te sig en lördagseftermiddag i Skattungbyns gemenskap!  Läs den uppföljande artikeln om livet i Skattungbyn här!  

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

100 idéer – Gör det själv – Rädda jorden Nr005

 

100 Gör Det Själv idéer för att Rädda jorden!

När den industriella revolutionen drog igång, 200 år sedan, fanns en miljard människor på jorden. Idag lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande, och vi brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och utvecklingen för många andra arter ligger inte lång efter.

Läs mer i Tellus Think Tank artikeln: Hur mår jorden idag?

Nyligen, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som vi har att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång…

Rädda jorden, Gör Det Själv?

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden?
Alla kan inte göra allting, men tillsammans….

Vi skulle kunna bygga en “Gör-Det-Själv”-tank med idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv? Syftet är att dela goda idéer och inspirera andra att ta efter!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kan vi hitta 100 Gör-Det-Själv idéer innan sista januari 2016?

Det vore ju en fantastisk start på 2016 om vi kunde samla 100 idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv!

Vad gör du för att förbättra hållbarheten i ditt dagliga liv? (eller vad skulle du vilja göra?)

Skicka oss din idé!  och   2) ditt namn   3) ålder    4) var du bor     5) gärna bilder om du har några 🙂

Den bästa idén belönas med en “hjärtlig ljusstake” i Keramik från Tellus Think Tank (jo, vi Gjorde Den Själva)!

Gör Det Själv – Rädda jorden!

GDS #001 – Alexandra, 42 år, Stockholm: I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex “Svanmärkt”, “Astma & Allergiförbundet” eller “Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

GDS #002 – Victor, 12 år, Stockholm: Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

GDS #003 – Jag önskar att min kommun kunde bistå med en bättre lösning för…

GDS #004 –

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!

Hållbarhet i svenska skolor Nr003

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Hur mår jorden idag? Nr002

 

Vad stämmer egentligen om hur jorden mår idag? Många motstridiga intryck ges både av människor i vår omgivning och via olika medier. Låt oss ta reda på hur det ligger till.
Domi, TellusThinkTank, 2015-11-12

Stockholm november 2015. Utanför fönstret står träden med några få blad som snart gör sällskap med de redan tusentals fallna lönnstjärnor på den blanka nattsvarta asfaltshimmeln. Folk promenerar över löven på väg mot jobbet, precis som vanligt. Men det är en betydande skillnad på november, jämfört med tidigare år: vädret är fem grader varmare än normalt.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

November 1-11, 2015. 3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.
November 1-11, 2015.
3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.

Tellus Think Tank har pratat med många olika personer om hållbarhet och miljö, allt från miljö- och hållbarhetsexperter och urbana odlare till personer som oss, människor som inte jobbar med miljöfrågor. Det var i samtalen med de sistnämnda, vanliga personer i flera olika europeiska länder, vi hörde samma typ av fras:

Jag tror inte på global uppvärmning. Jordens naturliga processer hade ändå lett till ett varmare klimat, sa de.

Jag surfar runt på nätet för att försöka hitta förklaringar och grafer till det varma vädret. Även på nätet hittar jag en mängd olika grupper som skriver motstridiga budskap:

  • Människan är, genom utsläpp av koldioxid och metan, orsaken till uppvärmningen.
  • Uppvärmningen av jorden följer en naturlig process.
  • Jorden har inte alls har värmts upp mer än vanligt.

Vad är egentligen sant om den globala uppvärmningen?

För att reda ut denna fråga vänder vi oss till hållbarhetsexperten Niclas Köhler, kommunikatör på byggföretaget NCC. Han har en bakgrund som journalist och biolog och har arbetat med hållbarhet i över 20 år.  Niclas Köhler berättar hur det ligger till:

Niclas Köhler.
Niclas Köhler.

-Jordens naturliga processer kan ge upphov till en viss variation i klimatet men den uppvärmning som vi ser nu är odiskutabelt skapad av människan, säger Niclas Köhler.

Niclas Köhler berättar vidare att forskarkåren var oense under en period men att i dag är mer än 99 procent av forskarna överens. Fler än 800 forskare har skrivit i en rapport åt FN’s klimatpanel (IPCC – international panel on climate change) om hur uppvärmningen är en effekt av människans utsläpp. Fenomenet kallas “Global uppvärmning”.

Vad har människan gjort för att orsaka den Globala Uppvärmningen?

Så, konstaterar jag, jorden står i början av en period av ovanligt höga medeltemperaturer och dessa är framkallade av människans utsläpp. Vilka utsläpp talar vi om här?

Niclas Köhler berättar att forskarna först trodde att det framförallt var koldioxidutsläppen som orsakade uppvärmningen, men att de nu även har förstått vidden av utsläpp av metangas. När människan ökar mängden koldioxid och metan, så kallade växthusgaser, i jordens atmosfär så binder de den värme som jorden strålar ut. Med mer sådana molekyler i jordens atmosfär blir klimatet varmare.  

Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden. Illustration: AnnVixen
Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden.
Illustration: AnnVixen

Koldioxid har alltid funnits och skapas när biologiskt material bryts ner, till exempel när ett träd ruttnar. När ett nytt träd växer upp binder det istället koldioxid i sina träfibrer. De skadliga koldioxidutsläppen skapas när vi bränner det som kallas fossila bränslen: diesel, olja, bensin och brunkol. Niclas Köhler berättar även att fossila bränslen bildades för miljontals år sedan när biologiskt material så som döda djur, ormbunkar och mikroalger sjönk till botten av en sjö, övertäcktes och inte bröts ner fullständigt utan istället bildade till exempel ett lager av kol.

Metangasutsläpp uppstår när organiskt material, allt som växer i naturen, bryts ner i syrefattig miljö. Enligt Wikipedia (2015-11-12) står människan för 60 procent av metangasutsläppen, till exempel vid läckage från olje- och gasutvinning, gruvor, asfalt. Men så mycket som 17 procent av utsläppen kommer från kor och fårs matsmältning och avföring.

Sedan den industriella revolutionen inleddes i början av 1800-talet har metanhalten i atmosfären fördubblats och koldioxidhalten ligger inte långt efter.

Varför händer när jordens klimat blir varmare, till följd av utsläppen?

Som svar på denna fråga väljer Niclas Köhler att citera Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, Sveriges Expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi:

-Det blir mer action i systemet, citerar han.

Niclas Köhler förklarar att värme är energi och att mer action innebär:

  • Kraftigare stormar.
  • Starkare skyfall.
  • Större toppar och dalar på temperaturkurvan.

Niclas Köhler talar om ”extremväder”. Den globala uppvärmningen leder till att extremväder blir vanligare.

Vilka bevis kan vi se på att den globala uppvärmningen och dess extremväder redan har börjat?

Många delar av Sverige har redan drabbats av klimatförändringarnas extremväder i form av starka stormar och häftiga regn som har medfört stora skador. Göteborg är en av dessa städer.

Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.
Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.

Nyligen tog därför staden fram en digital “skyfallsmodell” för att simulera olika scenarier med kraftiga regn för att kunna planera och minska konsekvenserna på sikt. Om man leker lite med skyfallsmodellen, som ligger öppen på internet,  så ser man att centrala Göteborg verkligen står inför utmaningar.

När jag träffade min engelska kusin nyligen visade han foton från en helikoptertur över Hoover-dammen i den amerikanska delstaten Arizona. Fotografierna visar en vit kant högt uppe på bergen runt om dammen där vattennivån normalt hade legat. Reserverna av dricksvatten och vatten till jordbruk är betydligt mindre idag än tidigare. 

The Hoover Dam Photo: Victor Jackson
The Hoover Dam Photo: Victor Jackson

 

 

Niclas Köhler nämner problemen i grannstaten Kalifornien. Där lever invånarna just nu med vad som verkar vara ett permanent tillstånd av torka. De har fått problem med jordbruket samt med tillgången av dricksvatten.

Niclas Köhler berättar att många andra europeiska länder också har fått känna av den globala uppvärmningen.

Exempelvis så har Storbritannien under de senaste åren drabbats av mycket regn, ett spektakulärt exempel är “The Toon Monsoon” i miljonstaden Newcastle-on-Tyne, en stad som inte tidigare drabbas av översvämningar.

I Lonely Planets bok “Morocco” av Paul Clammer beskrivs hur norra Afrika sakta har torkat ut. Jag minns ett avsnitt av Vetenskapens Värld i ämnet för några år sedan, som visade att 10 av Marockos 12 floder redan har torkat ut och tvingat invånarna att flytta till de Marockanska städerna.

Sands of Sinai
Sanden i söder. Foto: AnnVixen

Och (drar jag friska slutsatser nu?) möjligen är det också därför som folket i mellanöstern flyr norrut mot landområden med svalare klimat, där Europa ligger närmast till hands. För inte flyr de väl söderut mot t.ex. Arabiska halvön, där de mäter sommartemperaturer på upp emot 50 / 122 °F?

Sammanfattningsvis släpper människan ut för mycket koldioxid och metan vilket leder till att atmosfären kring jorden har blivit uppvärmd och att jorden därför drabbas av extremväder som exempelvis torka, stormar och regn.
Det här leder till problem i jordbruket, skador på infrastruktur och även folkflyttningar.
Och enligt forskarna är vi bara i början av denna onaturliga varma period.

Vad kan vi förvänta oss framåt? Finns det hopp eller innebär Globala Uppvärmningen slutet för oss som art?

I dagsläget har jorden 7,3 miljarder människor, enligt FN. Det kan jämföras med en miljard innan den industriella revolutionen inleddes för 200 år sedan. Jag frågar Niclas Köhler om vi kan vara så här många människor på jorden och samtidigt leva hållbart?

-Ja, det kan vi [låååång paus] men vi måste ställa om. Vi har så mycket teknik och kunskaper och nu det gäller att omsätta detta i praktisk handling.

Han konstaterar att mänskligheten har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt som bygger på billig kol och olja men att vi har använt mer av naturens tillgångar än vad naturen klarar av att återskapa.

Vilka konkreta åtgärder ska vi införa, nu när vi behöver tänka om?

Niclas Köhler berättar att det finns två typer av åtgärder som måste ske samtidigt. Den ena är att minska riskerna med klimatförändringarna och den andra är att minska utsläppen.

2 roads forward. Illustration: AnnVixen
Två vägar framåt. Illustration: AnnVixen

Minska risker och skador av klimatförändring kan ske genom att hantera den ökade vattenmängden. Niclas Köhler drar några exempel på vad NCC jobbar med och nämner bland annat en lösning de arbetar med i Köpenhamn, för Hofors räkning, för att vid tillfällen med extrema vattenmängder leda dessa i en tunnel under staden med utlopp i hamnen. TellusThinkTank-redaktionen tänker även på Emisor Oriente-tunneln som byggs under Mexico City i samma syfte.

NCC har även utvecklat en asfalt som släpper igenom vatten mycket snabbare än traditionell asfalt. Företaget tittar också på hur de bostäder som byggs idag ska hantera de ökade vattenmängderna så att de kan undvika fuktskador.

Illustration: HOFOR
Tunnel under Köpenhamn.Illustration: HOFOR

Vi kan jobba rätt mycket med att minska skadorna men det är ändå billigare och betydligt mindre riskabelt att arbeta förebyggande för att undvika problemen.

Därför “är det viktigare att minska utsläppen”, säger Niclas Köhler. ”Att minska utsläppen rejält kan få den globala uppvärmningen att bli problematisk istället för katastrofal”.

Använd förnybara energikällor och minska köttintaget är det korta rådet, vilket han snart utvecklar till vad vi kan göra, i både högt och lågt:

  • Avveckla kolkraftverken! Vi konsumenter kan driva detta genom att bara köpa el från bolag som erbjuder så kallad “grön el”.
  • Värm ditt hus med fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump.
  • Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC
    Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC

    Bygg lågenergihus, det vill säga hus som inte läcker värme genom fönster och väggar. All värme som förs in blir kvar. Redan befintliga hus kan energieffektiviseras så att de inte läcker värme. NCC jobbar med både lågenergihus och hållbara renoveringar.

  • Riv inte gamla betongstommar utan återanvänd dem då gjutning av betong ger nya utsläpp av fossil koldioxid.
  • Minska bilåkandet så mycket som möjligt, åtminstone, tills du har råd att köpa en bil som drivs helt utan fossil bensin eller diesel. Elbilar som drivs av batterier eller bränsleceller är de som troligtvis tar över.
  • Även att tillverka bilar ger upphov till stora klimatutsläpp och varje familj behöver sannolikt inte en helt egen bil, då de ofta står parkerade en väldigt stor del av tiden. Istället kan man i städerna ta en taxi, använda lokaltrafiken, gå eller cykla – eller gå med i en bil-pool.
  • Ät mindre ko- och fårkött och ersätt med kyckling eller vegetarisk kost om möjligt.
  • Minska antalet flygresor, tills de förnybara bränslen som forskarna jobbar med börjar, användas.
  • I geografiska regioner där biogas är ett alternativt bränsle bör produktionen ökas så mycket som möjligt. Det är inte praktiskt möjligt att transportera biogas så långt, det är därför ett lokalt drivmedel.
  • I länder där solen är en tillgång bör investeringar i solceller ersätta gamla fossila källor. Solenergi är även bra i nordliga länder som Sverige, fast den producerar mer än genomsnittligt på sommaren och mindre än snittet på vintern.
  • Även industriella processer behöver spara på värme genom att isoleras och ta till vara på spillvärmen.

Så det är inte försent att vända den Globala Uppvärmningen?

-Nej, inte än men det kräver att vi tänker om och minskar användningen av fossila bränslen genom att äta mindre kokött samt införa konkreta åtgärder, som de jag nämnt, säger Niclas Köhler.

Det finns ju också exempel på andra miljöproblem där vi har lyckats väldigt bra med att vända en negativ utveckling. Vi ersatte freon i våra kylsystem och ozon-lagret runt jorden återskapades. Ett ytterligare exempel var när vi lyckades minska svavelutsläppen från förbränning av fossil olja som orsakade försurning av skogar och sjöar.    

Jag tackar Niclas Köhler för att han varit så pedagogisk i sin förklaring om hur jorden mår och för att han även visar att det finns hopp för framtiden!

Nu när vi på TellusThinkTank förstår lite mer om den globala uppvärmningen undrar vi hur denna information har spridits i samhället och funderar vidare på vad skolorna lär ut idag. I vår nästa artikel träffar Lars Benon, som arbetat som rektor i ett flertal skolor i Stockholmsområdet.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett meddelande från oss när en ny artikel finns tillgänglig att läsa!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

TellusThinkTank – Premiär! No001

 

November 2015: Välkommen till starten av TellusThinkTank!
Här hittar du inspiration och lärdomar om hur liv och samhälle kan bli mer hållbart!
Av Domi 2015-11-11

På senaste tiden har TellusThinkTank-teamet samtalat med många olika personer. Ämnena har varit ekologiska produkter, hållbarhet i produktion, hållbarhet i våra dagliga liv och i samhället i stort. I dessa samtal fann vi underliga och motsägelsefulla världar, helt klart värda att utforska!

2014-03-08 12.11.43 Tellus metal map
Photo: AnnVixen, 2014

Den globala uppvärmningen är ett näst intill mytomspunnet område. Vi upptäckte ett oväntat
perspektiv: “
Den globala uppvärmningen är inte ett problem! Atmosfären har värmts upp med anledning av jordens naturliga processer, inte på grund av hur människan lever.” Denna syn delades av personer som vi talat med i flera olika länder – några säger att de vill tro, och andra säger att de väljer att tro på detta perspektiv.
LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Som motsats till denna världsåskådning rapporterar våra medier från FN- och EU-möten och forskare från hela världen: “Jordens natur och alla levande arter som lever här står inför allvarliga problem med anledning av den onaturliga uppvärmningen av vår planet – till följd av att det har släppts ut mer koldioxid partiklar än vad jorden kan svälja på naturlig väg.Om dessa rapporter stämmer så undrar vi vad som görs för att rädda Jorden?

2014-12-14 14.01.54 Brysselkål i hoAndra som vi har träffat undrar om de kan lita på att ekologiskt märkt mat verkligen är ekologisk.  De misstänker att vanlig mat märks som ekologisk i vinstsyfte.

Utöver det har vi gjort en annan intressant upptäckt, att många av oss inte vet vad ekologisk mat egentligen innebär. “Varför ska jag köpa ekologiskt märkt mat? Min välbalanserade diet kommer att fortsätta att hålla mig frisk och kry!”
Ja, vad innebär det egentligen när butikens varor, äpplen eller kycklingen, är märkt “ekologisk”?

TellusThinkTank har målsättningen att besvara dessa typer av frågor samt att dela hållbara innovationer och idéer från olika delar av världen. Tanke är att kunna inspirera dig, oss och många fler till en flytt mot framtiden på mer hållbara sätt.

Eftersom TellusThinkTank handlar om lärdomar kring hållbara liv och samhällen och att inspirera fler till att anamma goda erfarenheter, kommer artiklarna att numreras så att upptäcktsresan blir enkel att följa!

Varmt välkommen att läsa artikeln, “Hur mår jorden idag? Nr002.

Ps. Kanske vill du dela något som du har gjort eller något som har inspirerat dig? Kontakta gärna redaktionen då!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

En härlig start för ett samhällsnyttigt hobbyprojekt

En härlig start

Vi har funderat ett tag och äntligen ser vi fram emot en härlig start för Tellus Think Tank – ett web-forum för en hållbar framtid.

Vi hoppas att du vill delta i idéutbytet som vi hoppas ska äga rum här. Visionen är att en bikupa med idébyten kring ämnen som hållbart liv och hållbart samhälle samt hur vi kan öka hållbarheten inom dessa områden i framtiden.

Vi välkomnar dig därför att:

  • diskutera artiklar
  • föreslå artikelidéer inom företeelser och områden som du är nyfiken på
  • föreslå människor eller företag runt om Sverige (eller världen) med idéer eller liv som du skulle vilja veta mer om och som du tror att även andra skulle ha intresse av att veta mer om – med just inriktning på hållbart liv och samhälle.

Nu finns det bara en riktning och det är framåt.
Vi ser fram emot att utveckla TellusThinkTank tillsammans med dig!

Detta är Tellus Think Tanks första inlägg som vi ämnar fylla på med artiklar där vi utforskar hur en hållbar framtid kan se ut.Vår första artikel kommer att utforska vilka problem vi står inför men efter det hoppas vi kunna dela lösningar från
jordens hörn.

Vi tänker oss artiklar om samhällen som har lyckats erbjuda sina invånare hållbara lösningar. Vi tänker oss artiklar om innovationer som kan leda till en mer hållbar framtid. Vi tänker oss artiklar om livsstilar som är mer hållbara än andra eller har inslag av hållbarhet som även andra kan inspireras av!

Kanske har du sett något som du tror kan leda till en mer hållbar framtid – kom ihåg att dela den med oss så vi kan hjälpa till att sprida kunskap om detta hållbara till fler!

Läs Tellus Think Tank artiklar, det börjar här!

Vänligen

Tellus Think Tank, Stockholm, som ser fram emot en härlig start!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Läs om Naturhus och hur de kan hjälpa oss leva mer hållbart!

Läs om Hur Stockholms stad vänder på trafikpyramiden

20150819 Tellus Think Tank står inför en härlig start !
Tellus Think Tank står inför en härlig start !