En av Sveriges första ekobyar – Understenshöjden i Stockholm! Nr006

 

Tellus Think Tank träffar Mathias Edstedt, ordförande för bostadsrättsföreningen Understenshöjden i Stockholmsförorten Björkhagen. Understenshöjden är en av Sveriges första ekoby! Domi, TellusThinkTank 2015

Det var en snöig vinterdag 2012 som Mathias Edstedt och hans familj flyttade in i ekobyn i Björkhagen. De kom närmast från tätt befolkade Södermalm, mitt i Stockholm. Understenshöjden erbjöd, vad familjen upplevde vara, en härlig kompromiss mellan stad och natur!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kompromissen mellan stad och natur är precis vad som slår även mig när jag stiger in i området. Det blir genast tydligt att grönområdena, i form av relativt obrukad skog, är generöst tilltagna.

De estetiska husen i järnvitriol-målat trä med stora fönster, smälter harmoniskt in i naturen.  Mellan husen förflyttar sig invånarna på slingriga gångvägar genom det minst sagt harmoniska landskapet. Jag känner ro när jag går mellan husen.  

Nedanför södersluttningen hittar man dessutom både Kärrtorps idrottsplats, utomhus gym och ingångar till Nackareservatet.

Den som vill till Stockholms centralstation tar en 10 minuters promenad och sedan en 15 minuters tunnelbanetur. Cyklisten är framme vid Sergels torg på ungefär 30 minuter.

Enligt Mathias Edstedt är det knäpptyst här om natten. Vad mer kan man önska från ett boende i en stad? Utifrån denna beskrivning är det förståeligt om området skulle vara populärt.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Jag kommer i samspråk med en granne i Understenshöjdens lekpark som avslöjar att det kanske är som allra mest populärt att bo här nu, och kanske är det som allra tydligast nu när Stockholm växer dagligen med en hel busslast nya stockholmare.

Den senaste bostadsrätten, 158 kvadrat, såldes för över elva miljoner kronor. Det ger ett kvadratmeterpris på 70 000 kronor. Mathias Edstedt estimerar att det bor cirka 125 personer i bostadsrättsföreningen och att det sällan är mer än 2 bostadsrätter som säljs per år.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Vacker och ekologisk boendeform

Ekobyn har varit beboelig redan sedan 1995. En boendeförening bildades av ett antal privatpersoner, som Mathias kallar eldsjälar, i början av 90-talet. I gruppen ingick bland annat Mia Torpe, tidigare miljöchef på HSB, och Marie Åslund, nu landskapsarkitekt på WSP.  

Boendeföreningen, i en trepartskonstellation med HSB och Småa, fick mitt i 90-talets fastighetskris, markanvisningen till den backe i söderläge där Understenshöjden nu står.

Gruppen drevs av visionen att hitta en vacker, social och ekologisk form av boende med hög boendeinflytande i en av Stockholms södra förorter. De flesta som ingick i gruppen bodde i grannförorten Björkhagen och var intresserade av antingen arkitektur eller miljö. Många av Understenshöjdens initiala invånare bor fortfarande kvar och trivs!

Understenshöjdens ekoby blev en av de första av sitt slag i en svensk stad och intresset från allmänheten har hela tiden varit stort. Föreningen har tagit emot delegationer och studiebesök från både när och fjärran, senast en grupp från Japan!

Vad innebar ett ekologiskt boende 1995?

Det som Understenshöjden ursprungligen var menat att bli var ett ekologiskt boende som dessutom stod i harmoni

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

med den omkringliggande naturen. Varje hus anlades i detalj efter platsens geografi, likadant gjordes med de bilfria gång- och cykelvägarna.

Husen byggdes på plintar för att minimera åverkan på marken och få till en god ventilation under respektive byggnad. Öppenheten under huset påverkar inte uppvärmningen av huset då golvisoleringen är ordentligt tilltagen.

Husen är byggda i miljövänliga byggmaterial. Fasaderna är av trä och har inte behövt målas om. Trä är dock, enligt Mathias Edstedt, inte underhållsfritt. På fasadernas nordsida ser det i stort sett ut som för 20 år sedan medan det på solsidan är mer slitet.

Utsidan av de linoljemålade fönsterkarmarna slits ojämnt beroende på vilket väderstreck de står i och har oftare behövt målas om.  

Väggarna på insidan av huset är klädda med gips och sedan målade utifrån ägarens preferens med linoljefärg, äggtempura eller klisterfärg.

Badrummen är byggda i vackert, rött tegel. Mathias berättar att teglet har en fantastisk förmåga att det andas vilket motverkar fuktskador i våtrummen. Badrumsväggar som vetter mot en yttervägg är isolerade i flera lager med isolerande material, Tegel – Lecakulor – Tegel.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Uppvärmning av ecobyn

Den ursprungliga uppvärmningen bestod av solceller på samtliga tak samt en central pelletspanna som ledde ut värmen via kulvertar till samtliga fastigheter – energilösningen byggdes alltså på en kombination av sol- och pelletsvärme.

Understensborna frös dock under sin första vinter i föreningen. Den installerade pelletstekniken var så pass ny och oprövad och pannan visade sig vara för liten.

Föreningen anslöt sig inför nästa vinter till Stockholms fjärrvärmenät, som då var under utbyggnad samtidigt som pannan byttes till en större modell.  Sedan dess har solfångare och fjärrvärme använts på sommaren och pelletspannan kompletterar på vintern.

Området har fortfarande kvar samma solfångare sedan 1995, men i 2011 installerades en ny solcellsanläggning på

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

föreningens gemensamhetshus. Det blev då tydligt att den tekniska utvecklingen har gått framåt och den nya solcellsanläggningen har varit helt underhållsfri vilket har minskat jobbet för medlemmarna i bostadsrättsföreningen.

De boende gör idag av med mindre energi än i början men den inkrementellt byggda anläggningen, med ett myller av pumpar och ventiler, är sliten. Den kräver mycket underhåll och handpåläggning och behöver bytas.

Föreningen lät därför ÅF genomföra en utredning där bergvärme togs fram som det rekommenderade alternativet samt en plan för att borra 22 borrhål i berget.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Mathias resonerar för och emot olika typer av energikällor och vad som kan anses vara miljövänligast och resonerar lite kring vilka beslutskriterier som kan tas i beaktande:

  • Pellets innebär en del arbete av de boende.
  • Bergvärme innebär både en stor investering samt ett större ingrepp på naturen och en bergvärmepump är fylld med konstgjorda ämnen i köldmedier.
  • Vindkraftverken medför än så länge för mycket buller för ett tätbebyggt område.
  • Vill man ha kompressorer som låter inne i husen eller lösningar som orsakar buller utanför husen?
  • Räcker ett eventuellt införande av en modernare lösning baserad på solceller?

Mathias Edstedt berättar att föreningen, enligt sin boendeinflytande tradition, kommer att fortsätta utreda flera alternativ. Både diskussion och beslut kommer att tas i stormöten – den kollektiva beslutsmodellen som föreningen vilar sina grunder på.

En av ecobyns dammar. Foto: AnnVixen
En av ecobyns dammar. Foto: AnnVixen

Ekobyns avlopp 

Understenshöjden fick tillstånd att bygga sin avloppslösning som ett unikt undantag i kommunens detaljplan och det var att det inte behövde anslutas till det kommunala avloppet. Föreningen byggde ursprungligen en egen avloppsanläggning som bestod av reningsverksutrustning från Bioclere. Flera små dammar och en bäck anlades för att leda vattnet mellan de olika renhetsstadierna för att sedan låtas rinna ut i närområdet kring föreningen.

Föreningen tar fortfarande hand om dagvatten så här men haken med det egna reningsverket var att halten av näringsämnen trots allt blev för höga för att släppa ut i dagvattnet.

Stockholm, och tätbebyggda områden, har väldigt höga krav på att vattnet ska vara tillräckligt rent för att inte förorena marken. Föreningen blev tvungen att koppla in på sig på det kommunala avloppet. Det hade gått att nå reningsgraden som Stockholmsstad kräver genom att anlägga fler damm-steg i föreningens avloppsreningsprocess men det fanns inte plats på föreningens mark.

Föreningens dammar hanterar idag dagvatten, som rinner ner från fastigheternas tak och mark. På våren rinner vatten i bäcken mellan dammarna för att torka ut på sensommaren.

Boendesamverkan inom Understenshöjden

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Boendeföreningen hade från början ett väldigt stort inflytande på hur området och husen skulle byggas och det hölls en mängd stormöten i samspråk med HSB där kollektivt beslut var den rådande mötes- och beslutsformen. Mathias berättar att många idédrivna människor har sökt sig till Understenshöjden och därför blir det mycket och livliga diskussioner och luftande av många starka åsikter på föreningens möten.

Föreningen har som de flesta bostadrättsföreningar årsmöten och gemensamma städdagar och det byggdes initialt en gemensamhetsanläggning med pannrum, gemensam tvättstuga. Föreningen har även en festlokal där det genom åren hållits gemensamma matlag för de boende, anordnats danskurser och boendemöten. Festlokalen abonneras även av de boende för egna aktiviteter.

Föreningen har, utöver små två kolonilotter, inga större odlingsytor på sin mark.

-Odlingsintresset finns nog hos en del men de har eventuellt då landställe, spekulerar Mathias Ekstedt. Han tycker inte att man ska dra en koppling mellan eko-boende och att odla sin egen mat. Jag noterar att den kopplingen i alla fall inte görs på Understenshöjden.

Områdets skötsel – självförvaltning

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Föreningsmedlemmarna står själva för en stor del av markskötseln, underhåll av målning, stängsel, broar och vägreparationer. De röjer även snö med egen traktor och sköter det mesta av driften av el och värme systemen.

Lärdomar från en 20 år gammal ekoby

Det har gått 20 år sedan de första boende flyttade in i Sveriges första ekoby! Jag frågar Mathias vilka lärdomar som kan dras efter denna tid och han räknar upp ett antal:

  1. Tekniska system för avlopp bör byggas enkelt.
  2. Tekniska system kring värme bör byggas enkelt. Kombinationssystem är jobbiga att underhålla.
  3. Nya områden bör byggas för att klara generationsskiften. Husen på Understenshöjden är mest byggda för barnfamiljer snarare än för äldre, som bland annat önskar ett mindre antal trappor. Här finns inte heller alternativ för yngre som behöver sitt första boende.
  4. Området byggdes för att vara resurseffektivt med möjligheten att anlägga många rum i husen. Vi verkar dock ha behov av att svängrum och en öppnare planlösning. Många hus har därför byggts om eller ut genom åren.
  5. Att det var lyckat och inspirerande hur området byggdes, där husen anpassade efter naturen, där till och med värme- och avloppssystem smälter in på ett vackert sätt.  
  6. Genom att anlägga husen i olika höjd på kuperad mark i skogsmiljö möjliggörs en etablering av det Stockholmska djurlivet; harar, råddjur, hackspettar, nötväcka, mesar, nötskrikor, domherrar, salamandrar i dammarna och ibland grodor!

Hur ser området ut om 10-15 år?

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Mathias tror området ser väldigt likt ut då fasaderna inte ändras så mycket, naturen hinner dock säkert växa en del. De tekniska energisystemen har bytts ut. Möjligen har fler bostäder byggts inom föreningens hägn. Föreningen har diskuterat detta. Om det går att realisera återstår att se. Stockholm behöver ju mer boendeyta!

 

Mer denna vecka: Gör det själv, rädda jorden!

Nästa vecka: Tellus Think Tank tar jullov och några dagars midvintertid att fundera på förbättringar.

 Vi är åter i januari med en artikelserie om en europeisk stad som lägger grunden för en hållbar framtid. Häng med och träffa Newcastle on Tyne!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du mail när Tellus Think Tanks nästa artikel är publicerad!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.