Ekotoxokologi Foto: AnnVixen

Ekotoxikologi och de giftiga plasterna i våra liv No025

Ekotoxikologi är ett forskningsområde under tillväxt. Allt sedan begynnelsen har människan överlevt genom att hitta saker i naturen. Idag använder vi tusentals nya kemiska ämnen som tillför ny funktionalitet i vår vardag. Dessvärre tillför de även gifter i våra liv. Tellus Think Tank träffar Åsa Arrhenius, doktor i Ekotoxikologi för att lära mer.

Text: Domi, Tellus Think Tank    Foto: AnnVixen

Ekotoxikologi i forskningen

Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.
Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi och koordinator för FRAM vid Göteborgs universitet.

Det pågår forskning inom området hur kemikalier påverkar våra liv. Tellus Think Tank tar kontakt med Åsa Arrhenius, Doktor i Ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. Hon är samordnare för det tvärvetenskapliga “Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet” (FRAM).

Åsa Arrhenius berättar att människan är mest känslig för giftiga kemikalier under tiden i fosterstadiet och under tonåren. Hon talar om känsliga faser i livet då kroppen är i starkt tillväxt och utveckling. Vid vuxen ålder blir effekten av kemikalier inte lika stor. Skadliga kemikalier kan överföras från vuxna till barn tider som graviditeter.

Giftiga ämnen i plastleksaker

Åsa Arrhenius berättar att vi numera använder hundratusentals kemikalier jämfört med för bara hundra år sedan.

Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen
Plast i leksaker. Foto: AnnVIxen

Några av dessa nya kemikalier finns i våra hem. Ett exempel är Ftalaterna som giftiga och kan hittas i bland annat äldre plastleksaker.

Naturskyddsföreningen ger besked om att överexponering av Ftalater kan orsaka fosterdöd och allvarliga missbildningar. De beskriver permanenta försämringar i funktionalitet hos testiklar och penis, minskad födelsevikt, leverskador och tumörer.

Som tur är Ftalater av en viss sort är förbjudna inom EU sedan 2015. Det finns med stor sannolikhet fortfarande en hel del Ftalater kvar i våra hem. Ftalater används för att mjuka upp plast och gummiprodukter som används i skötbordsöverdrag, badankor och plastleksaker…

Giftiga ämnen i textilier

Åsa Arrhenius berättar vidare att även textilier kan innehålla giftiga ämnen. De giftiga ämnena kan ha tillkommit under tillverkningen eller tillsatts för att skydda tyget. Den efterfrågade funktionaliteten kan vara vissa typer av färgpigment, flamskydd, skydd mot mögel och medel för vatten- och smutsavvisning.

Enligt svenska Kemikalieinspektionen kan textilier innehålla gifter som det cancerogena Formaldehyd och olika kromföreningar och Ftalater som kan framkalla allergier.

Åsa Arrhenius berättar att kläder med funktioner som anti-antibakteriella eller doft- och svettavstötande märkningar kan innehålla giftiga ämnen. Hon rekommenderar att undvika dessa typer av varor.

Plastpåsarna i våra liv

Vi talar om det plastförbudet som föredömligt under 2008 infördes i Rwanda (läs artikel).

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Samtalet leder oss  in på de mjuka plastpåsar, som vi exempelvis lägger frukten i butikerna i. Dessa innehåller ofta ämnet Bisfenol A. Bisfenol-ämnena används just för att mjuka upp plaster.

Studier visar att Bisfenol A i kroppen ger en försämrad spermiekvalitet och försämrad

Plast finns överallt! Foto: AnnVixen
Plast finns överallt.
Foto: AnnVixen

spermaproduktion hos män och därför är ämnet är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Sverige har förbjudit Bisfenol A i matförpackningar för barn under tre år.

Kemikalieinspektionen har föreslagit att Bisfenol A ska förbjudas i det termopapper som används i kvitton och biljetter.

Tellus Think Tank-redaktionen finner det uppseendeväckande att Bisfenol A finns i matförpackningar över huvudtaget. Idag kan du även hitta Bisfenol A i plasthöljet på insidan av konservburkar.

EU och farliga kemikalier – trögt men går i rätt riktning

EU styr mycket av lagstiftningen kring kemikalier och hur de ska användas. Länder som Sverige, Tyskland och Holland är drivande i reglering av kemikalieanvändningen. De har ibland fått stiga tillbaka eller dra ner takten då EU’s lagstiftningsarbete tar längre tid än dessa länder önskat.

Det kan uppfattas som att EU då blir en belastning i arbetet med att sätta lagstiftning kring giftiga ämnen. Åsa Arrhenius berättar att kemikalier rör sig över landsgränserna vid förflyttningen av människor, varor och även via regn och luft.

Ett förbud i bara ett land har därför en begränsad påverkan. EU-lagstiftningen må vara tungrodd med när väl beslutad så får den  genomslag inom hela EU. Genomslagskraften av EU-lagstiftningen når jordens alla hörn då EU är en global varuimport.

Oavsett så rekommenderar Åsa Arrhenius att inte köpa plastleksaker eller plastprodukter från bland annat Kina.

Hur kan jag minska giftiga ämnen i mitt liv

Åsa Arrhenius ger några handfasta råd för att minska effekten av de giftiga kemikalierna i våra vardagsliv:

Använd hellre glas och keramik än plast... Foto: AnnVixen
Använd hellre glas och keramik än plast… Foto: AnnVixen
  • Om möjligt: Dra ner på användningen av kemikalier i allt från mat, kläder, rengöringsmedel och medicin.
  • Vid huvudvärk, ta det lugnt, sitt ner en stund och ta hellre ett glas vatten än en slentrianmässig Panodil.
  • Släng gamla plastleksaker. Återvinn hellre leksakerna än att sälja dem på loppis.
  • Byt plast i hemmet mot mer naturliga material som trä, glas och keramik.
  • Tvätta bort kemikalierna ur nya textilier innan du använder dem. Dessvärre skickas kemikalieresterna ut med avloppsvattnet där en viss del kan hamna i naturen.
  • Tillaga inte mat i plastburkar i tex mikron – använd hellre glas.
  • Värm överhuvudtaget inte plast vid matlagning då giftiga ämnen kan utsöndras i processen.
  • Var en aktiv konsument! Konsumenter har jättestor makt. Välj hellre bort plastförpackningar i matbutiken och be matproducenten om mat packad på annat sätt.
  • Vädra ditt hem med jämna mellanrum, för att bli av med avlagrade kemikalier från plastsaker, färg och möbler.
  • Om möjligt använd miljömärkta produkter och mat som är märkta krav, EU-miljömärkning, Svanen, Bra Miljö och liknande.
  • Försök undvika de rengörings- och sminkprodukter som kan innehålla plast i mikroformat.

Någon ljusning kring de giftiga ämnena i våra liv?

Åsa Arrhenius anser att medvetenheten ökat. Butikerna vittnar om en ökad efterfrågan på miljömärkta livsmedel och produkter.

Ett område som FRAM arbetar med är ekonomiska och juridiska styrmedel. De vill uppmuntra producenter att byta ut skadliga ämnen mot mer hälsosamma.

Vi fortfarande ganska okunniga om effekten av mängden kemikalier i våra liv. Vi blir exponerade  via produkter som rengöringsmedel, mediciner, plast och mat. Glädjande rör sig både forskning och lagstiftning i det ekotoxikologiska området framåt!

I Tellus Think Tanks nästa artikel träffar vi Madeleine som “plastbantat” sitt liv.
Få en notis om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

 

 

Snabbfakta

Ekotoxikologi är läran om effekterna av gifiga kemikaler på biologiska organismer, invånarantal, samhällen och ekosystem. Ekotoxikologi är en tvärvetenskapligt område som integrerar toxikologi och miljövetenskap.

Åsa Arrhenius är doktor i Ekotoxologi vid Göteborgs universitet. Åsa Arrhenius även samordnare för det nya ”Centrum för Framtida kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet”, FRAM.

Göteborgs Universitet: 37 000 studenter. 6000 anställda. 282 doktorsexamen per år. Runt 2000 forskarstuderande. Grundades 125 år sedan (1891). Har 538 professorer inom 8 fakulteter: Naturvetenskap, Humaniora, Konstnärlig, Samhällsvetenskap, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskap, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin (medicinsk).

FRAMCentrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet. Centret syftar till att finna säkra gränser för kemiska föroreningar, till skydd för människan och miljö. FRAM menar att effekten av kemikalieblandningar är mer giftiga än enstaka kemikalier på egen hand. Samhället bör fokusera på en hållbar balans i kemikalieanvändningen.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.