Etikettarkiv: Hållbar skola

Är det möjligt att leva livet annorlunda? Folket i Skattungbyn testar alternativen! Nr015

Alternativa sätt att leva

Alternativa sätt att leva med hållbarhet som syfte är vad Tellus Think Tank söker i våra efterforskningar. I förra veckans artikel träffade Tellus Think Tank människor som provar alternativa sätt att leva och bor i små hus på hjul. Idag forskar vi nyfiket vidare kring det alternativa livet i Skattungbyn!
Kanske hittar du något som du själv skulle kunna ta med dig till ditt liv?
Text: Domi.  Foto: Agata Mazgaj, AnnVixen, Daniel Zetterström.  Tellus Think Tank 2016-02-17.

Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen
Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen

Det som fascinerar mig mest med besöket i Skattungbyn är inte bara det vackra landskapet, den friska luften och den harmoniska stämningen utan insikten att det går att leva väldigt annorlunda jämfört med vad jag är van vid i mitt förortsliv i Stockholm.  

  • I Skattungbyn kan en person leva på under 2000 kronor i månaden inklusive hyror, mat och telefonkostnader.
    I svenska stadsområden ligger bara normalhyrorna för en etta mellan 3000 och 7000 kronor i månaden och har matkostnader på ca 1500 kronor per person, lägg till transportkostnader till och från jobbet – ja, det är mycket dyrare.
  • I Skattungbyn har flera personer valt att inte arbeta heltid och andra att radikalt minska sina arbetstider.
    I övriga Sverige har de flesta vuxna ett heltids arbete, oavsett civilstånd. Man talar om ekorrhjul och att dygnet fördelas i tre delar:
    8 timmar om dygnet läggs på arbete, 8 timmar viks för sömn och 8 timmar används för att organisera livet så att det fungerar smidigt – dvs hämtningar på dagis, pendling till och från jobb, städning, inköp av mat etc
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström

Hur kan skillnaderna mellan en skara människor i Skattungbyn och övriga människor i Sverige bli så stora?

LÄS OM
TELLUS THINK TANK…

350 i byn

I byn bor runt 350 personer och en stor andel, kanske upp emot 150, av dessa har vid ett eller annat tillfälle gått kurs på Mora Folkhögskola. De som har blivit kvar utforskar ofta alternativa sätt att leva jämfört med hur vi lever i tex städer och urbana områden idag.

Det går att leva väldigt billigt i Skattungbyn av flera olika anledningar: 

  • Marken är relativt billig jämfört med i städerna,
  • Vagnsboende trenden, läs förra veckans artikel, här på Tellus Think Tank 
  • I byn finns goda förutsättningar att odla eller köpa mat billigt i de lokala specialbutikerna och detta är tack vara att man i byn samarbetar och på så vis kan hålla nere kostnaderna – läs mer längre in i artikeln.

Markus kom till Skattungbyn

Markus Skoog, 34 år, lämnade storstadshetsen för ett alternativt liv i Skattungbyn.

Under snötäcket väntar Flurlundargårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj
Under snötäcket väntar Flurlundar gårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj

Markus växte upp i Stockholmsförorten Vallentuna och efter avklarad gymnasieutbildning insåg han att de ekonomiska utsikterna för en fritidspedagog att någonsin kunna köpa sitt eget boende in Stockholmsområdet var väldigt små. Markus sadlade först om till snickare och tjänade snabbt mer pengar men livet, där han inredde lyxiga lägenheter åt innerstadsbor, kändes ändå inte tillfredsställande. Han sökte alternativa sätt att leva och funderingarna gick i banorna kring odlingar och möjligheten att leva mer naturnära och snart hade han en plats på Mora Folkhögskola

Mora Folkhögskola

Utbildningen på Mora folkhögskolas Skattungby-filial följde odlingsåret och började i januari och innehöll kurser om odling, konservering, kostlära och hantverkstekniker som vävning och att stampa vadmal. Folkskolepedagogiken har alltid hållbarhets- och rättviseaspekterna för ögat.

Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström
Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström

-Under kursens gång kom insikterna om hur mycket jobb som ligger bakom ett linne man köpt i en HM butik för 60 kronor, vilket de flesta i samhället inte förstår idag, säger Markus.

Markus flyttade in på en av folkhögskolans kursboende i Skattungbyn och startade snart ett projekt, med flera andra studenter, kring byggandet av egna “vagnar”, hus på hjul, enligt Skattungbyns koncept.

De bästa som Markus behållit från tiden på folkhögskolan var lärdomar kring odlingar och att det inte går att leva kollektivt med vem som helst, man behöver vara selektiv.

Vilka är personerna som har alternativa sätt att leva i Skattungbyn?

Markus berättar att de som lever alternativt i Skattungbyn ofta har gått utbildningen på Mora Folkhögskola. Han

Tre hus på jul vid skogsbrynet. Foto: Agata Mazgaj
Tre hus på jul vid skogsbrynet i Flurlundar gård. Foto: Agata Mazgaj

kallar först personerna som lever på alternativa sätt, i vagn, eller upplåter delar av sin mark till vagnsboende som “hippies”, “grönisar” eller “alternativa”. I nästa andetag lägger han dock till människor ofta har många sidor, kunskaper och erfarenheter. Det finns i allmänhet en god acceptans bland byborna av dem som väljer att leva på alternativa.

Personer som en gång gick folkskoleutbildningen och har lyckats skaffa jobb i området blir ofta kvar. Många börjar på Folkhögskolans kursboende och när kursen är avslutad har fler under den senaste tiden valt att flytta till “vagn”.

Efter några år och vid familjebildande skaffar de flesta dock eget och lite större hus, men fortsätter leva med en stark “alternativ” inriktning i livet.

Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj
Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj

Andra har köpt sitt eget hem, vi besöker Anna Berggren som kom i besittning av en gammal gård högt upp på Skattungebyns södra sluttning med överjordisk utsikt över Orsa Finnmarker. Här uppe föder hon upp får och har även byggt ut den gamla byggnaden med ett orangerie där hon odlar citroner mitt i vintern!

Det finns även de som gör tvärt om som den 86-åriga kvinna i byn som på ålderns höst flyttade till ett betydligt mindre boende. Hon flyttade ut från sitt hus, undvek ålderdomshemmet och flyttade istället in i ett hus på hjul.

-Hon var mest hard-core av oss alla, säger den imponerade Markus Skoog. Hon hade bara en säng, en garderob, en kamin och ingen elektricitet inom vagnens sju kvadratmeter boyta.

Flurlundar gård

Tomten där Markus vagn står tillhör FrejaLina. Hon köpte fastigheten och startade ett kollektiv på Flurlundar gård.

Markus visar oss utedasset på Flurlundargård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj
Markus visar oss utedasset på Flurlundar gård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj

Fem personer bor i kollektivets moderhus och fyra personer är vagnsboende, några med tillgång till huset, elen och vattnet och andra bor helt fristående på marken.

Livet på Flurlundar gård påminner mig om ett studenthem med stark social samvaro där de boende bedriver ett gemensamt vegetariskt dagligt matlag, hänger med varandra och ordnar filmkvällar. Ingen i huset har barn. En person har hunden Birk, som är väldigt omhuldad och har många olika promenadsällskap!

Dumpstra mat

De flesta av de som valt en alternativ livstil i Skattungbyn äter vegetariskt och köper eller odlar sin mat. Markus berättar att några vagnsboende “dumpstrar” mat. Det “dyker” i sop-containrar bakom ICA eller COOP för att hitta mat som butikerna har slängt på grund av passerat utgångsdatum.

Markus själv undviker dumpstring bland annat eftersom en del bland ortsbefolkningen blir störda på företeelsen. Dumpstring, är för den svenska allmänheten ett relativt nytt begrepp och innan det hade utretts att det var lagligt hade tre Skattungebor blivit åtalade, men fallet lades snabbt ner.

Dock har Markus ätit dumpstrad mat, en gång blev han bjuden riktigt god laxceviche som han fick veta hade hittats i en container!

Är de alternativa Skattungbyborna drönare?

Skattungbyn är känd i altnernativsvängen för att vara lite “hippie” men byn har också många invånare som inte räknar sig till “de alternativa”.

Läs mer om lördagsrundan längre ner i artikeln! Foto: Agata Mazgaj
Lördagsöppet i Skattungbyn! Foto: Agata Mazgaj

Markus Skoog berättar att det finns många fördomar kring de som lever alternativt. Till exempel att de får bidrag och drönar, något som han tar starkt avstånd från.

Det går att bo otroligt billig i Skattungbyn, för den som väljer det, och då behövs vare sig heltidsjobb eller bidrag för att försörja sig. Markus berättar vidare om en vän som levde för under 500 kronor i månaden. Hur kunde han göra det?

Han bodde gratis hos folk för att han skötte om huset när de var bortresta, dumpstrade mat, idkade byteshandel med sin tid, jobbade för matvaror, högg ved åt någon. Ett jobb fick han några hundra kronor för och dessa gick direkt till det mobila abonnemanget.  

-Det är svårt för folk att förstå att det går att leva på så billigt vilket kanske leder till misstankar om bidrag, men så är sällan fallet. Några personer i byn jobbar några timmar i friskolan i veckan och kan leva på under 2000 kronor i månaden.

Markus levde själv en period utan problem på under 1800 kronor i månaden. De kostnader han hade då var vagnshyran, elektricitet, vatten samt det mobila abonnemanget och mat.

-Vegetariska torrvaror kostar inte så mycket, förklarar Markus glatt.

Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen
Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen

Idag jobbar han dock heltid på ett flyktingboende i Orsa och bedömmer att månadskostnaderna har ökat till 5000 kronor eftersom han var tvungen att köpa bil och köra för att komma till jobbet. Markus ger också exempel på flera andra “alternativare” som har vanliga heltidsjobb inom till exempel skogsvården, sjukvården och ungdomsvården.

Det finns flera “affärer” i Skattungbyn och ingen av dem kan anses vara “vanlig” men samtliga hjälper invånarna att leva billigt!

Skattunge Handel

Skattunge Handel var en gång i tiden Skattungebyns normala matbutik. Den bedömdes dock inte längre vara

Ta med din egen förpackning och fyll på! Foto: AnnVixen
Slåttergubben, här tar du med egen förpackning och fyller på! Foto: AnnVixen

lönsam och skulle stängas. Byborna riskerade att behöva åka 15 km till närmsta stad för att handla mat och bensin. Skattungbyns invånare valde då att överta butiken och bildade en medlemsägd förening. Butiken håller med samma sortiment som en vanlig mindre matbutik och har anställd personal, men mycket av det administrativa arbetet sköts ideellt.

Slåttergubben

Slåttergubben är den andra matbutiken i byn. Den är också medlemsägd men klassad som en ekonomisk inköpsförening. Butiken köper in stora säckar av närodlade ekologiska livsmedel men även från utlandet.

De som handlar där, vilket från 2016 endast kommer att vara medlemmar, tar med egna förpackningar för på fyllning. Butiken är väldigt mycket billigare än en vanlig butik. Butiken håller öppet mellan 13-15 på lördagar för att inte konkurrera med Skattunge handel. Byn är för liten för konkurrens, men tillräckligt stor för kooperativt samarbete!

Här lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen
I Hansenshuset lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen

Hansenshuset

Hansenhuset är ett hus i studiefrämjandets regi där det hålls slöjdcirklar, teater och filmvisningar och liknande. På lördagseftermiddagar blir Hansenshuset en samlingsplats då de “alternativa” bedriver det så kallade “folkköket”. Folkköket serverar en vegetarisk måltid till alla som vill äta där. Verksamheten finansieras av donationer, både från matgäster och andra.

Freeshopen

Freeshopen är kanske rent tekniskt inte en butik utan snarare en plats där invånarna kan ställa kläder, böcker eller bruksföremål som de inte längre har behov av. Sedan får andra besökare ta vad de vill ha.  Freeshopen är vackert beläggen mitt i byn, mittemot Slåttergubben och näst gårds till Hansenshuset.  Markus Skoog berättar att Freeshopen inte ägs av någon och är relativt anarkistiskt driven, utan officiell administration men som

Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen
Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen

alltid finns det eldsjälar och vi träffar bland annat Malin Haglund som ser till att Freeshopen står i ordning!

Det intressanta med Skattungbyns “butiker” är att de drivs ideellt eller som kooperativ där byborna hjälper varandra att leva billigare än det annars hade gått att göra!

Det senaste tillkomna kollektiva tillgången är ett verktygsbiblioteket, där man kan låna verktyg eller har möjlighet att slöjda vid bibliotekets verktygsbänk.

Idag är Malin eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen
Idag är Malin Haglund eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen

Markus och bloggen

Markus startade bloggen “Att Leva det Levande Livet”.

-För att “livet måste kunna vara bättre än det här”! Och för att dokumentera allt han lärde sig om att leva alternativt och dela detta med andra.

Markus startade bloggen då han vill utforska och dokumentera vad han lärde sig och höll på med i sitt alternativa leverne – och hade svårt att bara lägga allt i skrivbordslådan – så en blogg som andra kunde läsa kom väl till pass. 

Odlingar då?

På Flurlundar gård har kollektivet nyligen startat en 2000 kvadrat meter odling. Jorden är inte riktigt bra ännu och då 

En snödusch från The Dome - växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj
En snödusch från The Dome – växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj

de ska odla ekologiskt så det tar tid för marken att hämta sig, kanske upp emot  8 år. Marken kan göra dem självförsörjande på ärtor, bönor, grönkål, rödkål, jordärtskockor, lök, zuccini, pumpa, squash och potatis.

De har också byggt ett växthus, döpt till “The dome” där de odlar chili, basilika, gurka och tomat. Det ska bygga ännu ett växthus så att de kan växla grödor för att motverka skadedjursåverkan med varannan års sådd. “Huret” kring odlingarna har de plockat upp från den mycket uppskattade odlingsläraren Patrik Ytterholm på Mora Folkhögskolan.

Kommer Markus alltid att leva så här?

Alternativa sätt att leva. Foto: Agata Mazgaj
Växthuset från insidan, täckt i väntan på sommaren! Foto: Agata Mazgaj

Markus har planer på att köpa en tomt och bygga eget hus men vill också tillåta andra att flytta in på tomten då det kan ge en passiv inkomst från hyra. Han har inget emot att jobba heltid men vill jobba med saker som verkligen spelar roll och ger ett exempel på att han kommer att hålla en vagnbyggarkurs till sommaren!

Besöket till Skattungbyn har varit en ögonöppnare om att livet kan vara friare och inte alltid behöver vara så styrt som det är i urbana områden! Och visst finns det för- och nackdelar med allt men vi är glada över att ha fått förstå att det finns alternativ!

Nästa vecka: Vad händer med trafiksituationen i Stockholms stad? Vill du få ett meddelande när artikeln är tillgänglig, klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Sachiko och CEMUS vill rädda världen! Nr004

 

Oktober, 2015. Tellus Think Tank träffar Sachiko Ishihara, nyexaminerad och nu kurskoordinator på CEMUS, vid Universitetet i Uppsala. Jag har förberett mig genom att scanna CEMUS hemsida och de skriver där att de vill rädda världen! Detta har gjort mig väldigt nyfiken.

Sahciko Ishihara koordinerar kursen "Globala utmaningar & en hållbar framtid".
Sahciko Ishihara koordinerar kursen “Globala utmaningar & en hållbar framtid”.

Vädret, då jag träffar Sachiko Ishihara i biblioteket på CEMUS i Uppsala, är vackert men ovanligt varmt för denna tid av året. Jag har laddat med en mängd frågor och lär mig snabbt att CEMUS står för “Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier” och att Sachiko Ishihara växte upp i Tokyo i Japan. Hon är en av fyra syskon, har bott i Sverige i två år och är nu anställd av CEMUS för att koordinera kursen “Global Challenges and Sustainable Futures” (Globala utmaningar och en hållbar framtid).

Vad är CEMUS och inom vilket ämnesområdet hålls utbildningen?

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS håller akademisk utbildning inom “det mesta inom hållbarhet”.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

CEMUS utbildningar täcker hållbar samhällsutveckling på olika nivåer, som mer teoretiska kurser som “The Global Economy” och mer praktiska kurser som “Urban Agriculture”. 

Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson
Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson

Centret håller också kurser med direktpåverkan i samhället, som till exempel “Project Management”. I denna kurs hålls först teoretiska avsnitt om projektledning för att sedan låta studenterna planera, driva och utvärdera sina egna hållbarhetsprojekt. Sachiko Ishihara berättar om några av dessa projekt:

  • Brädspelet: Race for the Planet – projektet utvecklar ett brädspel där spelarna behöver samarbeta istället för att konkurrera med varandra för att lyckas öka hållbarheten på jorden.
  • Matlagningslektioner med “No Waste”-tema.
  • Re-use projektet – ett samarbete kring återanvändning mellan Lettland och Sverige.
  • Kultur Karnevalen – öppen för allmänheten i Uppsala i maj varje år.
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard

Just då stiger Daniel Mossberg, tillförordnad programdirektör, in i rummet för att hälsa! Daniel Mossberg nämner ytterligare ett studentprojekt, nämligen den där projektet lät bygga om en äldre Volvo från bensindriven till gasdriven. 

Jag frågar Sachiko Ishihara vilket projekt hon medverkade i som student. Hon svarar att hon inte tog just den kursen men berättar ödmjukast att hon tillsammans med några studiekamrater startade ett eget världsförbättrar-projekt, som de kallar “Ekolibria”. Ekolibria utbildar skolungdomar, i alla åldrar, i just hållbart leverne.  Snacka om att leva som man lär! 

Ett världsförbättrande projekt.
Ekolibria – ett världs-förbättrande projekt.

CEMUS grundades på ett speciellt sätt?

Sachiko Ishihara utbrister glatt:

Ja, så var det! Två studenter, Niclas Hällström och Magnus Tuvendal, grundade CEMUS för över tjugo år sedan!

De två studenterna fick möjligheten att diskutera tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter med rektorn vid Uppsala universitet, vilket ledde till att universitetet erbjöd dem att hålla en tvärvetenskaplig kurs i ämnet “Humanity and Nature”. Intresset var så stort att 400 studenter anmälde sig och deltog i kursen! 

Sedan dess har CEMUS utvecklats till en egen fakultet vid Uppsala universitet och håller årligen tjugo tvärvetenskapliga kurser i Hållbarhet. Sachiko Ishihara berättar att femtio procent av kurserna hålls på engelska och att femtio procent av CEMUS studenter kommer från andra länder.

Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.
Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.

Vad är det som gör CEMUS till en unikt pedagogiskt hållbarhetscenter?

Sachiko Ishihara berättar stolt att CEMUS anställer studenter och nyutexaminerade för att koordinera kurserna och att detta alltså inte görs av professorer eller dylikt.

Kurskoordinatörerna har den officiella titeln “Amanuens” vilket inom universitetsvärlden normalt betyder att universitetet har anställt en student för att sköta en del administrativt arbete. På CEMUS ges de anställda studenterna, i rollen som kurskoordinatör, väldigt mycket mer ansvar än så.

Vilket ansvar har kurskoordinatörerna på CEMUS?

Sachiko Ishihara berättar om den, för CEMUS verksamhet, viktiga koordinatörsrollen med ansvar för att:

  • Utveckla kurserna.
  • Välja kursens inriktning och innehåll.
  • Organisera och driva kursen.
  • Styra och säkerställa så att kursens röda tråd följs vid dess genomförande.

Kurskoordinatörerna samlar en expertgrupp, ofta bestående av professorer och forskarstudenter, för att få återkoppling och förbättringsförslag på kursens innehåll. När kursinnehållet är klart bjuder kurskoordinatörerna in talare, leder studentdiskussioner, håller i kursprojekt och inlämningsuppgifter. Beroende på den individuella kurskoordinatören, håller denna även utbildningspass inom ramen för kursen.  

Vad menar CEMUS med tvärvetenskapligt?

Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.
Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.

Tvärvetenskap innebär, enligt Wikipedia (2015-12-07), en utbildning eller forskningarbete som involverar kunskaper och metoder från skilda vetenskapsgrenar. En tvärvetenskaplig kurs vid CEMUS innebär i stort sett samma sak, att skapa insikt genom samla intryck från flera kunskapsområden.

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS tvärvetenskapliga kurser hjälper studenter att förstå dynamiken och processer som sträcker sig över landsgränserna här på jorden, och hur dessa har påverkat hur jorden ser ut och är organiserad idag. Ämnena, som kombineras, spänner över många områden och kan vara allt från miljövetenskapliga till demokrati, etik, ekonomi och biologi för att nämna några.

CEMUS kurskoordinatörer bjuder in olika  typer av föreläsare från många olika områden, inte bara professorer utan även icke-akademiker, affärsfolk, entreprenörer, ingenjörer, miljöaktivister och representanter från så kallade NGO’s (icke statliga organisationer). Syftet är att kunna ge studenten insikt i vilka krafter som styr och påverkar utvecklingen på jorden.

Sachiko Ishihara nämner inbjudna talare som författaren och sångaren Alan AtKisson och politikern Gudrun Schyman. På CEMUS hemsida annonseras öppna föreläsningar med till exempel aktivisten Polly Higgins och den amerikanska professorn i systemvetenskap, Dennis Meadows.

Vilken typ av människor söker utbildning på CEMUS?

CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen... Foto: AnnVixen
CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen… Foto: AnnVixen

Vi promenerar genom lokalerna på CEMUS och hittar resultatet av en kursuppgift där studenterna fick identifiera hållbarhetsproblem i sina hemstäder eller hemländer, så som tex Colombia, USA, Nord Korea, Japan, Australien och Sverige.  

De personer som studerar här har sina akademiska huvudämnen inom allt från ingenjörvetenskap till konst, historia eller ekonomi. Den gemensamma drivkraften är att vilja bidra till att förbättra världen och lära sig mer om hållbar utveckling. Sachiko Ishihara säger att en del nykomna studenter initialt kan vara helt okunniga om hållbarhet, men att de är vetgiriga och vill lära sig mer!

Vad betyder hållbarhet för folket vid CEMUS?

CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen
CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser något bekymrad ut vid denna fråga och rynkar pannan en stund innan hon förklarar:

-Här på CEMUS finns ett brett spektrum av perspektiv på hållbarhet som spänner från radikalare perspektiv å ena sidan till en mer allmän syn å andra sidan, mer “mainstream”.

Sachiko Ishihara sammanfattar den gemensamma inställningen bland både anställda och studenter på Cemus: “Sättet som vi lever på jorden behöver förändras för att bli mer hållbart.

Vad är det övergripande budskapet som CEMUS, genom sina utbildningar, sänder studenter och samhället?

Sachiko Ishihara förklarar vad som gör CEMUS till en sådan intressant organisation i universitetsvärlden:

-Samhället behöver förändras och CEMUS är kritisk avseende företeelser i samhället så som bristen på mångfald och jämställdhet, slöseri och icke-hållbart användande av jordens resurser. CEMUS har också en unik tro på de unga, ifrågasätter gamla sanningar, normer och den traditionella expertrollen som förebild vid samhällsutveckling.

Hur kan studenter och samhället märka av CEMUS grundläggande värderingar?

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: “Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Det första som du märker är att CEMUS, genom att anställa studenter som kurskoordinatörer eller i andra viktiga roller, bryter normen för den traditionella akademiska hierarkin, säger Sachiko Ishihara.

En annan sak som är påtaglig är att studenter aktivt och strukturerat uppmuntras att diskutera och ifrågasätta “gamla sanningar”.

Ett tredje område där CEMUS utmärker sig är att studenter uppmuntras att aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av livet på Jorden, fortsätter Sachiko Ishihara.

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: “Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Jag lär mig också att den aktiva studentpedagogiken som CEMUS använder uppmuntrar studenterna att arbeta i nya konstellationer och i internationellt blandade grupper. Dessa blandade grupperna höjer studenternas motivation.

Diskussioner i blandade grupper ökar även förståelsen för drivkraften bakom olika länders syn på skeenden och problem i världen och varför avvägningar och kompromisser har behövt göras på internationell nivå.  

Till exempel förstår studenterna bättre de internationella krafterna till ekonomisk tillväxt, där mer välbärgade länder ofta argumenterar att Jorden inte behöver mer ekonomisk tillväxt utan snarare vill uppmuntra till en sammandragning av ekonomin. Studenter från så kallade utvecklingsländer kan kontra med argument för fortsatt tillväxt i just utvecklingsländerna.   

-Som du märker tillhandahåller inte CEMUS en enkelriktad utbildning, sammanfattar Sachiko Ishihara.

Hur vill CEMUS hjälpa till att rädda jorden?

Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen
Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser mig stint i ögonen och svarar:

-Utbildningen här på CEMUS kommer att bistå till att påverka världen då vår utbildningsprocess sår frön och ger träning i kritiskt- och mångfaldhetstänkande och framtagande av konstruktiva förslag för mer hållbara lösningar.

Vi är tillbaka i CEMUS bibliotek och tackar varandra för ett intressant möte. Jag är glad att få ha spenderat några inspirerande timmar i Sachiko Ishiharas kreativa, artiga och kunniga sällskap.

Nästa vecka: Tellus Think Tank är glad över att ha funnit att svenska universitetsvärlden tar hållbarhetsfrågan på allvar. Vi är mycket nyfikna på hur andra länder förhåller sig till hållbarhet och har bokat möte med Universitetet i Newcastle för att lära oss mer. Det hoppas vi skriva om längre fram, nästa vecka träffar vi ordföranden för Sveriges första Ekoby för att se vilka lärdomar de har gjort!

Det är omöjligt att inte älska uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen
Det är omöjligt att inte älska Uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen

Nyhetsbrev:  Om du har anmält dig till vårt veckovisa nyhetsbrev skickar vi dig en not om när nästa artikel är tillgänglig!

Idéer: Är det något som inspirerar dig, eller gör dig nyfiken och som du tror skulle kunna intressera Tellus Think Tanks läsare? Tipsa oss!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Hållbarhet i svenska skolor Nr003

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank