Kategoriarkiv: DIY

Självhushållande odling möjlig i nordlig växtzon Nr029

Självhushållande odling

Det är ekologiskt att äta närodlat och obesprutat. Tellus Think Tank träffar Patrik Ytterholm som har en självhushållande odling där han odlar ALL sin mat…growth-zones-europe
Text
: Domi, Tellus Think Tank Foto: Zoe Elims, Patrik Ytterholm & AnnVixen

Tellus Think Tank startade i 2015 sökandet om hur livet i en hållbar framtid skulle kunna se ut. Samtliga våra artiklar har utforskat ämnet ur ett flertal aspekter, läs mer om Tellus Think Tank.

En viktig utveckling vi behöver ta oss an för att kunna nå en hållbar framtid är att äta mer närodlat och ekologiskt även på nordliga breddgrader. Närodlat för att minska koldioxid- och partikelutsläpp. Ekologiskt för att inte riskera användning av gifter i naturen och på tallriken.  Butiksköpt mat är idag sällan både närodlad och ekologisk och upplevs som relativt dyr. Vad är då lösningen? Att odla själv?

Tellus Think Tank träffar självhushållande odlaren Patrik Ytterholm, som bor i växtzon 6-7 i Skattungbyn i Dalarna (samma växtzon som stjärnkrogen Fäviken, se artikel).

Patrik Ytterholm bedriver självhushållande odling

Patrik Ytterholm bedriver en självhushållande odling och odlar näst intill all sin mat själv. Dessutom arbetar han som odlingslärare på Mora Folkhögskola. (Läs gärna även artikeln om att leva på små hus på hjul i Skattungbyn).

Han är vegetarian och uppskattar en näringsrik måltid på baljväxter, potatis och gröna blad. Ibland lägger han till ett glas getmjölk eller ett ägg och framhåller att han absolut inte är asket och äter tidvis både godis och chips.

I praktiken är dock Patrik Ytterholm och hans familj helt självförsörjande på allt i grönsaksväg. Om hans familj skulle bli

Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen
Kycklingungarna är snart vuxna och kan springa ute på gården och sprätta och lägga ägg! Foto: AnnVixen

avstängda från samhället skulle de klara sig länge på egna grödor.

De har något mer odlingsmark än de behöver för hushållsbehovet, cirka 2 hektar mark (20 000 kvadratmeter). De odlar

grönsaker på cirka 1000 kvadratmeter och på den resterande delen odlas potatis och spannmål. Familjens överskott i potatis, kål och vitlök torgas, d.v.s. säljs på marknader.

Familjen odlar inte bara sin egen mat utan hugger veden som värmer huset. De har även getter, höns och snart även gäss på gården!

Råd till den som vill bli självhushållande?

-Vilka grödor bör den som vill bli självförsörjande i mat odla? frågar vi Patrik Ytterholm.

-En god start är att börja med potatis, även om den förutsätter en jordkällare för lagring. (Se även Patrik Ytterholms råd och recept kring mjölksyrning).

AnnVixen Tellus Think Tank TellusThinkTank
Sibirisk röd heter denna härdiga vitlökssort som Patrik Ytterholm odlar. Foto: AnnVixen

Andra relativt lättodlade grödor som pumpa, lök och vitlök som exempelvis kan förvaras i en normalt tempererad lägenhet.

En viktig förutsättning för att bli helt självhushållande i mat är att ha tillgång till en tillräcklig odlingsyta. Patrik Ytterholm anser att en normalstor familj behöver 1000-2000 kvadratmeter odlingsmark per person beroende på vad man vill odla. Odlingsmarken kan då användas till potatis, spannmål och grönsaker.

Om man dessutom vill odla sina egna oljeväxter (som raps eller lin) så bör man räkna med ytterligare 500 kvadratmeter odlingsmark.

En typ av spannmål som han lyfter är ”nakenhavre” som antingen kan pressas till havregryn eller ersätta ris i maten och som inte innehåller gluten. De fyra vanliga typerna av spannmål är också bra att odla, d.v.s. råg, vete, korn och havre.

Till den som har begränsat med odlingsmark rekommenderar han nyttiga grödor som grönkål och bondbönor!

Patrik Ytterholm framhåller ytterligare en gång potatis som en bra och mångsidig gröda som både ger fibrer, vitaminer och mättnadskänsla. Själv odlar han sin potatis i naturligt mark rik på sand vilket ger “himmelska smaker”!

Oljeväxter för självhushållare i nordligare breddgrader

Det är svårt att odla oljeväxter i den växtzon (6-7) som råder i Skattungbyn. Rapsen lämpar sig inte för klimatet då den är förädlad för att fungerar som bäst i sydligare växtzoner. Raps är annars en vanlig syn på åkrar från Södermanland till Skåne och runt om i landet.

Hampa, som oljegröda, skulle kunna vara av intresse. Hampafröolja har liknande egenskaper som olivolja och en liknande

Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen
Havtornsbusken och huset. Foto: AnnVixen

sammansättning av omegasyror. Det är dock svårt att få tillstånd att odla denna gröda idag, med anledning av rådande narkotikalagstiftning och risken att andra delar av plantan används på ett otillåtet sätt. Hampafröolja finns dock att köpa i svenska butiker sedan sommaren 2016. Andra intressanta oljeväxter som han nämner är rybs, oljeådra och solros.

En av de naturliga oljeväxter som Patrik Ytterholm anser vara allra mest intressant är Havtorn. Havtornsbärens olja innehåller Omega 6, 9 och 11. Omega 11 hittar man inte i speciellt många andra grödor. Dessutom är havtornsbären fyllda med näringsämnen. Patrik osäker för hur havtornsoljan lämpar sig för att tex steka med vid matlagning, men god och nyttig är den!

Vild havtorn hittas i naturen längst med de svenska kusterna. Själv har Patrik Ytterholm odlat fram fem bärgivande havtornsbuskar som tillsammans ger runt 70 liter bär per säsong!

Hur mycket tid behövs för bedriva självhushållande odling?

Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims
Den prunkande sjävhushållande odlingen. Foto: Zoe Elims

Ytterligare en förutsättning som kan spela roll på vägen till sin självhushållande odling är den tid som framgångsrika odlingar kräver av sin odlare. Patrik Ytterholm har svårt att avgöra hur många timmar han lägger ner, det flyter ihop med arbetet som odlingslärare. Han går dock igenom sommarhalvåret:

I april förbereds så mycket som möjligt inför växtsäsongen.

Mest tid lägger han mellan maj och midsommar då han sår frön och sätter ut för-sådda plantor. Dessutom beskär han och familjen frukt- och bärbuskar och ställer upp växthuset.

Runt 20 maj kan de gräva i marken i Skattungbyn och då börjar arbetet med odlingarna på allvar och håller på fram till midsommar. Patrik Ytterholm berättar att all ledig tid, efter jobbet, går åt till odlingarna under denna period.

Från midsommar krävs underhåll och ogräsrensning och i juli skördas hö (klöver och timotej) till familjens getter. Höet

Foto AnnVixen Tellus Think Tank
Den lätta gamla traktorn. Foto: AnnVixen

torkas på traditionella hässjor.

Augustimånad är en av de lugnaste månaderna där familjen endast kontinuerligt skördar broccoli, ärtor, bönor och liknande grönsaker. Istället kan man då ägna sig åt att syra grönsaker.

Det riktiga intensiva arbetet sätter igång i sista veckan av september för då ska det mesta skördas. Patrik Ytterholm har en skördetröska och traktor för att spara tid vid skörden av spannmålsåkrarna.

Traktorn han har är lätt och trycker inte till jorden allt för mycket (vilket skulle försämra växtkraften för mikroorganismerna i marken) och är tillräckligt gammal så att han kan laga mekaniken på egen hand.

Vinterhalvåret är sedan relativt lugn när det kommer till odlingarna!

Självhushållet bedrivs ekologiskt

Patrik Ytterholm berättar att familjen endast odlar ekologiskt. Jag undrar hur de hanterar olika angrepp och problem där andra tar hjälp av olika kemikalier.

-Det finns även biologiska bekämpningsmedel, som t.ex. Turex som används mot kålfjärilslarver. Vissa använder dessa på

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Vitkålssticklingar på försådd! Foto: AnnVixen

främst broccoli och vitkål men dessvärre slår även Turex mot alla andra typer av fjärilslarver. Därför försöker Patrik Ytterholm undvika att bespruta – eller i nödfall bespruta så lite som möjligt.

Ett problem de har är angrepp från ”Morotsbladsloppan”. Dessa angrepp hanterar de genom att sätta fiberduk över morotsodlingen.

Om fåglarna äter upp grödorna så bekämpas det lättast med att sätta nät över grödorna.

-Mekaniska åtgärder är de bästa, säger Patrik Ytterholm, då stänger man ute problemen från start. Han berättar också att det på olika sätt går att bjuda in naturens predatorer som t.ex. paddor, fåglar olika insekter etc. Det är det bästa sättet att skapa en naturligt skapa balans. Sätt upp fågelholkar, spar träd, buskar och högre grässkikt, blommor i och omkring odlingar, lämna stenrösen. Detta skapar skydd och boendemöjligheter för rätt sorts arter att bosätta sig kring odlingarna.

Jordkällare, fermentering, frys och tork

Havtornsbuskar som ger 70 liter bär och en mängd grödor som alla blir färdiga under hösten. Hur bevarar familjen allt från sin självhushållande odling? Patrik Ytterholm berättar:

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Potatisen i jordkällaren börjar växa om det är varmare än 2-4 grader. Foto: AnnVixen

-Vi har ju jordkällaren och vi har en riktigt stor frys. Örter gör vi örtsalt av eller torkar för att få kryddor och te. En hel del grönsaker mjölksyrar vi för att förädla grönsaken.

Mjölksyrning är ett sätt att bevara grönsaker med hjälp av en jäsningsprocess som höjer syrahalten i grönsaken. En vanlig växt som de syrar är vitkål som blir surkål. De syrar dock gärna vilka grönsaker som helst – broccoli, gurka, ärtor. Man saltar och trycker ner blandningen i mjölksyrningskrukor och så blir det som picclesgrönsaker. Mjölksyre–krukorna bevaras i jordkällaren eller i kylen.

Patrik Ytterholms favoriktmjölksyrning gör han på morötter och majrovor. (Se Patriks recept på mjölksyrning).

I jordkällaren bevaras rotsaker som potatis och rovor men även vitkål och purjo. Det allra bästa är att hänga vitkål upp och ner i rotstocken så att all vätska behålls i bladen. Hushållet producerar en väldigt stor mängd grödor och det finns inte plats att hänga allt så de lägger sina vitkålshuvuden i vävsäckar och backar vilket har funkat väl. Purjolöken jordslås eller rotslås i en hink i källaren.

Jordkällaren eller förvaringsutrymmet behöver hålla runt 2 – 4 grader, annars börjar grönsakerna växa. De senaste åren

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Mjölksyrekrukan på vänt i Patriks jordkällare. Foto: AnnVixen

har det varit svårt att hålla nere temperaturen i jordkällaren på grund av det varma vintervädret.

Förbättra jordtrött mark

Vi pratar om ett exempel i Skattungbyn, där en nybliven gårdsägare ämnar odla ekologiskt och räknar med sju år innan den jordtrötta marken är tillräckligt frisk och ger en god avkastning. Jordtrött innebär att marken har odlats allt för ensidigt under flera säsonger och att marken är utsugen på näring och saknar ett rikt liv av mikroorganismer.

Patrik berättar att man behöver föda mikroorganismerna i den jordtrötta marken med både mat och syre. Maten ges i form av organiskt material som antingen dynga, gräsavklipp eller kompost.

Jorden luckras och syresättas med hjälp av tex gröngödsel. Gröngödsel är en teknik, där odling sker med växter var rötter luckrar jorden och tar upp näring ur markdjup som andra växter inte når. Gröngödsel, som Klöver, berikar även jorden med kväve som växten plockar upp ur luften.

Kväve, fosfor och kalium är de tre som jorden behöver mest av för att ge näring till mikroorganismerna men det finns många fler ämnen som är lika viktiga.

Svensk mark är dessutom fattig på det, för människan och djur, livsviktiga ämnet selen. Selen kan en odlare dock tillsätta jorden i form av stenmjöl som avsöndrar Selen under flera års tid och tillåter att grödorna tar upp det. Annars kan man äta Selen i näringstillskott.

Kan man mäta vad familjen tjänar på att vara självhushållande i grönsaker?

Patrik Ytterholm lutar sig på en överskottsberäkning han gjort som visar att familjens självhushållande odling av grödor motsvarar ett butiksvärde av 70 000 kronor! Då känns det meningsfullt att fortsätta odla den egna maten som dessutom är ekologisk och inte bara närodlad utan egenodlad! Den smakar dessutom mycket bättre än maten i butik.

Mora Folkhögskola erbjuder odlingskurser

Odlingskursen där Patrik Ytterholm är lärare hålls under ett helt odlingsår och är ett av flera delmoment i kursen som drivs av Mora Folkhögskola. De tjugo deltagarna börjar i januari för att på så vis hinna så, skörda och bevara sin egen mat i både teori och praktik och förstå vidden av att bedriva en självhushållande odling.

Foto: AnnVixen (c) TellusThinkTank.se
Patrik Ytterholm och vidderna norr om Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Skolan håller med odlingsmark så att deltagarna kan odla spannmål, potatis och en mängd olika typer av grönsaker. Varje kursdeltagare får tillgång till 150-200 kvadratmeter under utbildningen.

Patrik som har jobbat på skolan i snart tjugo år säger att han ser en skillnad på livsstil med dagens elever jämfört med dem som deltog i början av hans tid som lärare:

-Unga är inte längre vana att arbeta med kroppen och har lite praktisk erfarenhet av tex att hugga ved, skogsbruk eller trädgårdsarbete. Teoretiskt kan de dock nästan mer än vad eleverna kunde förr, tack vare internet.

Året på odlingskursen ger många en möjlighet att bekanta sig med sin egen fysiska kapacitet. Patrik Ytterholm klargör att mycket av jobbet i odling inte alltid är jättekul, men att det alltid är meningsfullt!

Starten för Patrik Ytterholms självhushållande odling

Patrik växte upp i ett hem som han kallar gammaldags, där föräldrarna använde kunskaper för att göra de mesta kring mat och redskap själv från grunden. Han drivs även idag mycket av att ta ansvar för sitt liv och sitt avtryck på planeten.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Gäss blir nästa tillskott till gården, utöver höns, getter, hund och katt! Foto: AnnVixen

I tjugoårsåldern, 20 år sedan, insåg han att det var roligare att vara för något än emot och började med biståndsarbete. Han träffade många som höll på med odling, blev intresserad och deltog i en odlingskurs.

Snart odlade han stora mängder av sin egen mat på 200 kvadratmeter mark i form av ett flertal odlingslotter. Han började också arbeta för en ekologisk odling. Han upplevde redan från början att han odlade sin mat på allvar, inte bara på lek. Resultatet blev som vi kan se en helt självhushållande odling.

Det som var centralt med Patriks flytt till Skattungbyn 1995 var just möjligheten att kunna bedriva en självhushållande odling och efter några år i byn ville grundaren till odlingskursen på Mora Folkhögskola, Kåre Olsson, dra sig tillbaka och Patrik Ytterholm tillfrågades istället!

För Patrik Ytterholm är det viktigt att han kan skapa saker själv eller att han kan vända sig till en vän som kan hjälpa honom och först i sista hand kommer butiksköp.

Det känns mer meningsfullt när det finns en relation till personen som har skapat sakerna eller maten i Patrik Ytterholms liv.

Några sista ord från Patrik Ytterholm för denna gång

-För mig är det värdefullt att kunna odla min egen mat och bedriva en självhushållande odling.
Om fler skulle odla skulle det kunna göra enormt mycket för att minska vår klimatpåverkan.

Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Bönor på tork i väntan på utsådd. Foto: AnnVixen

Det vore bra om vi kunde minska antalet händer (mellanled och transporter) som rör vid maten vi ska äta. Vi använder mer energi för att transportera maten än vad det ger oss i näring. Det är inte klimatklokt.

Vi skulle behöva tänka om en del eftersom de bästa jordarna och odlingsmarkerna i Sverige idag används till djurbete istället för till odling av mat. Istället skulle djuren kunna beta i skog och åtminstone inte på bästa odlingsmark.

Getter, till skillnad för kor, är också ett klimatklokt val. Getter hittar mat överallt och ger förhållandevis mycket mat jämfört med den energi som människan lägger ner för att vinna mjölken. Getterna drar inte heller ut gräs med rötterna som korna gör, och kan fungera som gräsklippare. Här i Skattungbyn går familjens getter runt på olika trädgårdar med ett rullande schema och håller gräset kort!

För den intresserade rekommenderar Tellus Think Tank ytterligare läsning om mat och livsstil här:

Patrik Ytterholm om mjölksyrning samt recept

Glada grisar

Leva hållbart i ett litet hus på hjul

Att leva annorlunda

Så bedrivs en ekologisk stjärnkrog – Fäviken

Närodlat i ett växthus, snart nära dig!

Domi TellusThinkTank.se Foto: AnnVixen
Domi, Tellus Think Tank

 

 

 

 

 

Dela gärna denna artikel – för en hållbar framtid!

 

Mjölksyrning – jäsning av grönsaker – recept Nr030

Mjölksyrning av grönsaker

Mjölksyrning, eller mjölksyrejäsning, är ett traditionellt sätt att bevara mat över hela året och som dessutom förädlar maten som syras! Det är viktigt för en självhushållare att kunna bevara skörden så länge som möjligt. Patrik Ytterholm berättar mer och delar recept. Text: Patrik Ytterholm Bild: Patrik Ytterholm Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank delar inspiration, idéer och goda exempel för en mer hållbar framtid, läs mer om oss här.

Patrik Ytterholm bedriver en självhushållande odling, han är dessutom odlingslärare på Mora Folkhögskola! I ett samtal med Tellus Think Tank berättar Patrik Ytterholm om vad som krävs för att odla sin egen mat (hitta artikeln här) och delar med sig nedan av sin kunskap om att bevara mat genom året med hjälp av mjölksyrningsmetoden.

Patrik Ytterholm är självhushållande odlare och använder mjölksyremetoden för att bevara mat hela året. Foto: AnnVixen Tellus Think Tank
Patrik Ytterholm är självhushållande odlare och använder bland annat mjölksyrejäsning för att bevara mat hela året. Foto: AnnVixen

Benämningen ”mjölksyrade” grönsaker är egentligen inte en exakt beskrivning. I mjölksyrningsprocessen återfinns en lactobacill, som också är en av de bakterier som får mjölk att surna.

En mer exakt benämning är fermentering, vilket innebär en förädling i livsmedel genom inverkan av mikroorganismer.

Mjölksyrningens förträffliga egenskaper för förvaring och förädling är något människan känt till mycket länge och har varit en förutsättning för att klara sin mathållning året om.

Mjölksyrade grönsaker är än idag en självklarhet vid matbordet i vissa kulturer. Bl.a. som syrade mjölkprodukter, surdegsbröd, syrade drycker och naturligtvis de syrade grönsakerna.

Grunderna i mjölksyrning

Grunden i mjölksyrejäsning av mat är att skapa den optimala miljön för den sorts jäsning som bildar mjölksyra. Det gäller att få mikroorganismer, jäst och bakterier att trivas.

Grundförutsättningen vid mjölksyrejäsning är följande:

  • Saltkoncentration (där saltet är 0,8 -1,5 % av vattnet)
  • En bestämd temperatur (18 -22 grader celsius)
  • En syrefri miljö (en tät förslutning som hindrar lufttillförsel som t.ex. vattenlås eller konservglas med gummipackning i locket).
  • Tyngd (stampning) på grönsaker som ska syras.

Hur går mjölksyrningen till:

Saltets funktion i mjölksyrejäsningen är att skydda grönsakerna från förruttnelse i skedet innan mjölksyrebakterierna blivit tillräckligt många. Saltet drar även ut cellsaften ur grönsakerna. Cellsaften innehåller socker och är tillsammans med andra ämnen näringsunderlag för de bakterier som bryter ner sockret till mjölksyra. En saltkoncentration på 0,8 -1,5 % fungerar bra. Vitkålen är den enda grönsak som kan syras med mindre och även utan salt, men för att klara det krävs att man är väl insatt i processen för ett bra resultat.

Temperaturens betydelse och hur jäsningsprocessen går till

Jäsningsprocessens första skede: Till att börja med utvecklas mjölsyrebakterien, som inte bara producerar mjölksyra utan även ättiksyra och gas. Samtidigt bildar bakterierna så mycket syra att förruttnelsebakterier och smörsyra inte utvecklas. Det första skedet är avgörande för att lyckas med det senare jäsningsförloppet. Jäsningsförloppet måste komma igång snabbt och får inte avbrytas och temperaturen spelar en viktig roll.

Gurkor jäser bäst vid 18 -20 grader. Morötter jäser bäst vid 20 grader och kål vid 20 -22 grader.

Jäsningsprocessens andra skede: Efter 2-3 dagar börjar ett nytt skede. Nu förökar sig de bakterier som enbart producerar mjölksyra. Dessa bakterier konkurrerar ut den första bakteriefloran. Denna process får inte gå för fort. Därför är det bra om man sänker temperaturen för kål till omkring 15 grader och övriga grönsaker till omkring 18 grader. Syrningen fortskrider och når det kritiska pH-värdet 4,1 där ingen smörsyra och inga förruttnelsebakterier kan bildas. Själva syrningen tar sammanlagt mellan 10 -14 dagar.

Tredje skedet, efter avslutad jäsprocess: När jäsprocessen är över placeras krukor eller burkar i ett kallt utrymme (0- 8 plusgrader) som t.ex. jordkällare, matkällare eller kylskåp.

Under själva jäsningsprocessen är det viktigt att inte öppna locket på jäskärlet eftersom koldioxiden som utvecklas vid jäsningen hindrar toppjäst att bildas.

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Mjölksyrekrukan på vänt i Patriks jordkällare. Foto: AnnVixen

Den som använder jäskrukor bör se till att vattenrännan är fylld. Låt dig inte luras av att vattnet ”verkar” ha försvunnit, ibland trycks det innanför kanten på locket men kommer fram om du ruckar lite försiktigt på locket utan att det mister kontakten med locket. Är vattnet slut eller endast lite kvar, fyll på med avsvalnat kokt vatten. Själva mognadsprocessen tar mellan 2 -8 veckor i svalt utrymme, beroende av vilka grönsaker som syrats.

Lämpliga kärl vid mjölksyrning / mölksyrejäsning.

Bästa resultat, enligt mig, är med kompletta mjölksyrningskrukor med stenar och vattenlås. Det finns krukor på 7-10 liter som är lämpliga för ett mindre hushåll och är lätta att hantera. Glasburkar med gummiring fungerar även bra dvs. både gammeldags konservglas med separat gummiring.
De moderna honungs-/syltburkarna med en gummiring i metallocket fungerar också!

Hygien

Patrik Ytterholm TellusThinkTank.se
Jäskruka som kan användas vid mjölksyrning. Bild: Patrik Ytterholm

För att undvika misslyckade mjölksyrning är hygienen elementär och gäller både den personliga hygienen och behandlingen av redskap.

Se till att rengöra händer och armar innan mjölksyrningen börjar, då man använder händer och även armar till att stampa grönsakerna, Blanda inte jordiga grönsaker med det som sköljts och ska syras.

Använd inte jordiga redskap med risk att jord följer med i krukan.

Diska mjölksyrningskärl (krukor) i varmt vatten ev med ett milt diskmedel på de glaserade ytorna. Diska aldrig de oglaserade ytorna med diskmedel och använd inte antibakteriella eller starkt parfymerade diskmedel då de kan hämma bakteriefloran och förstöra smaken.

Skölj noggrant kärlen i kallt vatten och låt lufttorka.

Tyngdstenarna kokas lämpligast i kastrull i 1 -2 timmar. Låt de sedan svalna innan de läggs på plats i krukan.

Sterilisering av glasburkar – burkarna ställs in i kall ugn tills de varit inne 120grader i 20 minuter, låt svalna innan syrning. Metallocken kokas i kastrull och får lufttorka.

Vad kan gå fel?

Brister i hygienen kan leda till att jäsningen går fel. Liksom ojämn/fel temperatur, grönsaker av dålig kvalité, fel mängd salt, för dåligt stampade grönsaker eller otäta syrkärl som släpper in luft. Som regel kan man säga att om de syrade grönsakerna smakar bra så är syrningen lyckad. Feljäsningar smakar inte bra med illaluktande ämnen som bl.a. ättiksyra och smörsyra.

Grönsaker & kvalité vid mjölksyrning

Kvaliteten på grönsakerna är viktig och halvruttna, ofräscha grönsaker ska inte användas. Det är också viktigt hur grönsakerna har odlats. Mjölksyrebakterier har ett stort näringsbehov av förjäsbart socker, vitaminer, mineraler och spårämnen. Snabbdrivna och kemiskt besprutade grönsaker motsvarar inte mjölksyrebakteriernas behov och bör inte användas.

Recept för mjölksyrning av grönsaker

Recept mjölksyrad rotsaksblandning

Foto: AnnVixen (C) TellusThinkTank.se
Morötter och majrovor kan syras! Foto: AnnVixen

För 10 liters kruka behövs ca. 7-8 kg grönsaker

4 kg morot

2 kg kålrot/majrova

6-7 st normalstora lökar

10-15 lagerblad

2 msk gult senapsfrö

10-15 pepparrotsslantar

2-3 vitlökar

Dill

1-1,5% salt (80-120g)

Väg upp saltmängden och plocka fram kryddor så att allt är förberett. Skala och riv morot och majrova/kålrot, skiva löken, skala vitlöksklyftor och pepparrot.

För bästa resultat ska morot och majrova/kålrot rivas och blandas i portioner och sedan ska proportionerligt med salt blandas i.  Rör sedan om och stampa till grönsakerna så att de pressas och vätskas.

Lägg därefter ett lager med lök, vitlök och kryddor.

Lägg i ett nytt lager med grönsaker och därefter lök, vitlök och kryddor osv.

Avsluta med ett lager grönsaker innan stenarna läggs på plats. Se till att stenarna täcks av vätska.

Rensa ur flytande grönsaksbitar och rengör krukan från ev. grönsaksspill. Märk i ordning etikett med ingredienser och datum för mjölksyrningen.

Jäsningsskede 1: Ställ krukan i 20 grader och sätt på locket. Häll kokt avsvalnat vatten i vattenrännan.
Jäsningsskede 2: Efter 2-3 dagar sänk gärna temperaturen till 18 grader, låt stå i ytterligare 7 dagar (sammanlagt 10 dagar).
Tredje skedet: Flytta krukan till jordkällaren eller i kyl. Låt mogna 6-8 veckor. Smaklig måltid!

Recept mjölksyrning av vitkål

För en 10 liters kruka behövs:

8 kg ansad vitkål

3 msk enbär

1 ½ msk kummin

3-4 syrliga äpplen

1-1,5% salt (80-120g)

Börja med att lägga undan några stora fina blad. Väg upp salt och lägg fram alla kryddor.

Skiva eller riv vitkålshuvudena, det går även bra att använda ”stocken”. Lägg i lite i taget i krukan. Blanda i salt, kryddor och äpplen i bitar. Blanda om rejält och ”stampa” så att det vätskar sig. Innan stenarna läggs i , lägg ett lock av kålbladen som sparades i början. Lägg därefter i stenarna med vätska ovanför stenarna. Om vätskan inte täcker  stenarna så häll i kokt, avsvalnat vatten med 15 gram salt per liter vatten tills stenarna är täckta.
Jäsningsskede 1: Placera krukan på ett varmt ställe första 2-3 dagarna, temperaturen bör vara 20-22 grader.
Jäsningsskede 2: När jäsningen kommit igång ställs krukan på ett svalt ställe (ca 15 grader) i 10-12 dagar, för att jäsningen ska ske långsamt.

Skede 3: Ställ krukan kallt (jordkällare eller kyl 0-8 grader) i 4-6 veckor sen är den färdig att avnjutas.

Patrik rekommenderar litteratur:

Annelies Schöneck: Mjölksyrejäsning av grönsaker

Inga-Britta Sundqvist: Vegetariska kokboken

Lycka till, avslutar Patrik Ytterholm för denna gång!
Patrik är odlingslärare på Skattungbykursen på Mora Folkhögskola.

Patrik Ytterholm Blommor Mjölksyrning Tellus Think Tank 2016 Foto: AnnVixen

 

 

 

 

Läs artikeln om Patriks självhushållande odling här!

Fäviken – två närodlade, ekologiska stjärnor Nr028

Tellus Think Tank besöker Jämtländska restaurangen Fäviken i vildmarkerna utanför Åre. Vi vill lära oss mer om Fävikens ekologiska policy. De lever efter riktlinjen att servera lokalt odlad mat i möjligaste mån. Detta är inte den enklaste uppgiften då restaurangen har sitt säte så långt norr ut på jordklotet. Dessutom siktar Fäviken på att bli en av de bästa gourmetrestaurangerna i världen. De har redan två Guide Michelin stjärnor!

Fäviken – en nordisk stjärna på gourmethimlen

Restaurang Fäviken ligger på samma latitud som Island och de norra delarna av

Det är juni och vår har kommit. Utsikten från Fäviken är makalöls. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Det är juni och vår har kommit. Utsikten från Fäviken är makalöls. Foto: AnnVixen

Kanadas fastland. Sommaren är kort. Under den långa vintern täcks marken med snö. Den tvåstjärninga Guide Michelin restaurangen siktar ändå på att servera närodlad och ekologisk mat.

När Tellus Think Tank besöker Fäviken i mitten av juni är våren i full fart. Jämtlands skönhet lyser i solskenet. Lokala blommor och örter pryder vägrenen längst grusvägen som tar oss genom de sista 15 kilometrarna av vild, jämtländsk natur.

Fäviken Magnus Nilsson
Magnus Nilsson på Fäviken. Foto: Fäviken

Fäviken och Magnus Nilsson är stigande stjärnor i den internationella gourmetvärlden. Under senare år har Fäviken och Magnus också blivit kändisar i en bredare krets tack vare TV program som Netflix’s “Chef’s Table” och brittiska BBC’s “Mind of a Chef”. Dagen då Tellus Think Tank besöker Fäviken föräras de även med en plats på “The World’s 50 Best Restaurants” .

Vi träffar bokningschef Girlis Tuisk och en av Fävikens kockar,

Fäviken Foto: AnnVixen
Girlis Tuisk och Peeter Pihel i köket på Fäviken. Foto: AnnVixen

Peeter Pihel, för en tur runt den tvåstjärniga guide Michelin restaurangen.

Fävikens ekologiska policy

Fäviken lever efter devisen att servera så mycket lokalt odlad och ekologisk mat som möjligt. Ett sätt att möjliggöra detta är att konservera maten så att restaurangen även kan hålla öppet i februari, mars and april – tider då lokala färska grönsaker är svåra att hitta.

En av de tjugofem rätterna i en måltid på Fäviken. Foto: Fäviken
En av de tjugofem rätterna i en måltid på Fäviken. Foto: Fäviken

Fäviken har öppet för tjugo gäster fem kvällar veckan. Nyligen öppnade de även restaurangen för frukost. ”Foodies” och gourmeter flyger in från hela världen för att bo och äta här. Girlis Tuisk tar emot en telefonförfrågan om en bordsbokning under vårt möte och informerar artigt bordsbokningsläget:

– I am sorry but we are fully booked up until New Year, säger hon.

Girlis Tuisk berättar om publiktrycket dagen då Fäviken öppnade för bordsbokningar inför 2016. Nästan hela årets sittningar bokades under första dagen. Tala om efterfrågan!

Köket bemannas av Magnus Nilsson och ytterligare åtta kockar

Fäviken tar emot tjugo gäster per kväll. Foto: AnnVixen
Fäviken tar emot tjugo gäster per kväll. Foto: AnnVixen

från Sverige, Estland, Singapore, Italien/Tyskland, Mexiko och Kanada. Utöver kockarna bemannas även köket av fem så kallade “stagiaires”. Jag förstår att de volontärarbetar för mat och husrum med målet att på så vis få praktisk erfarenhet från en av världens bästa restauranger.

Fäviken serverar lokalt jagad vilt som moripa, älg och hjort. Restaurangen är utrustad med eget slakteri. Fäviken håller sig även med egen fiskdamm.

Fävikens fiskdamm och köksträdgård i junisol. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens fiskdamm och köksträdgård i junisol. Foto: AnnVixen

Laxen fiskas ut ur dammen enligt gamla traditionella metoder (med spö) och serveras ibland i restaurangens tjugofem-rättsmiddagar. Menyn ändras konstant och det är sällan som samma meny erbjuds två kvällar i rad.

Lokal blommor och örter

Under sommaren ägnar sig stagiairerna med att skörda naturliga växter i vildmarken runt Fäviken. En stor del av dagen går åt till att samla in blommor och örter. Dessa växter serveras antingen

Fäviken egna tobaksplantor. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens egna tobaksplantor. Foto: AnnVixen

färska eller torkade eller i olika konserveringar under vintern.

En av tesorterna som serveras på Fäviken görs på blandning av lokalt plockad björk-, svartvinbärsblad och rödklöverblom. Ingredienserna plockas på den speciella tid som anses bäst för respektive växt och torkas och lagras sedan för servering under hela året.

Fävikens köksträdgård

Björnrot i Fävikens köksträdgård. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Björnrot i Fävikens köksträdgård. Foto: AnnVixen

Bland Fävikens köksträdgård hittar vi först tobaksodlingen. Tobaken kommer att malas ner och förvandlas till snus. Snuset serveras som ett lekfullt inslag under middagarna.

Andra plantor som odlas och serveras på Fäviken är lupiner, björnrot, vitkål, lök, vitlök, grönkål, rovor, löjtnantshjärta, smultron, alunrot och daggkåpa, för att nämna några.

Den vackra jordkällaren

Fäviken jordkällare Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Fävikens jordkällare. Foto: AnnVixen

Vi stiger förbi två värmeisolerande dörrar för att komma in restaurangens egen jordkällare. Girlis berättar att de under vintern kan behöva gräva sig genom tjocka lager av snö för att nå jordkällarens härligheter! Hyllorna är fyllda med skönhet i form av konserverade grönsaker på glasburk. (Följ med TTT  på en kort tur in i jordkällaren här.)

Skönhet i en glasburk. Foto: AnnVixen Fäviken TellusThinkTank.se
Skönhet i en glasburk. Foto: AnnVixen

Vi läser på etiketterna och hittar inlagda lingon, svartvinbär, tranbär och krusbär. Vi hittar även fermenterade rovor, morötter och vitlök. Små äpplen har lagts in i vodka och ger ett blekt sken i ett hörn. På en annan hylla står glasburkar med nyanser av rosa och rött tack vare olika experiment av fermenterade rödbetor.

Möjligen är jordkällarens största överraskning de fermenterade skotten från gran och

Fermenterade grönsaker Fäviken TellusThinkTank.se AnnVixen
Fävikens betor, morötter och vitkål – förvaras i jordkällaren. Foto: AnnVixen

de fermenterade ormbunkarna. De får mig verkligen att bli nyfiken på middagarna som serveras här på Fäviken!

Enligt Peeter Pihel så utgår Fävikens kockar från traditionella recept och experimenterar sedan friskt med fermentering och konservering. Han nämner speciellt ett experiment där de la till en smula fett från ko.

– Vi får se hur den konserveringen blir först nästa sommar, ler Peeter Pihel.

Inlagd ormbunke á la Fäviken. Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Inlagd ormbunke á la Fäviken. Foto: AnnVixen

Vi frågar efter Fävikens grundrecept för fermentering och konservering och lär oss att dessa är en av restaurangens väl bevarade hemligheter. Om du är intresserad ger en sökning på nätet en mängd fermenterings- och konserveringsrecept. Det är bara att sätta igång och experimentera!

Hållbara konserveringsmetoder borde intressera fler Européer

Det är glädjande att en av jordens bästa restauranger anstränger sig för att servera

Fermenterade grönsaker Fäviken TellusThinkTank.se AnnVixen
Fermenterade gulbetor. Foto: AnnVixen

lokalt odlad och ekologisk mat. Det bidrar till att minska både koldioxid och användning av giftiga bekämpningsmedel i ekosystemet. Tellus Think Tank hoppas att Fävikens idéer kommer att inspirerar fler, även privatpersoner, att odla sin egen mat och fermentera och konservera lokalt odlade växter. Det är speciellt viktigt att andelen lokalt odlad mat ökar i Europa. Vi européer låter idag importera över 50 % av vår mat från andra världsdelar och transporterna bidrar i hög grad till stora utsläpp av koldioxid.

Om nordligt belägna Fävikens verksamhet kan blomstra med hjälp av hållbara metoder så borde fler kunna följa i deras fotspår!

Håll utkik efter Tellus Think Tanks artikel där vi besöker en självhushållande bonde med verksamhet i samma växtzon som Fäviken (zone 6-7) –  det är möjligt att odla sin egen mat även långt norr ut på jordklotet!
Klicka här för information om när artikeln är tillgänglig!

 

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi Tellus Think Tank TellusThinkTank.se
Domi
Sommarlovsjournalisterna "Foodie" och "Gourmet". Foto: AnnVixen TellusThinkTank.se
Sommarlovs-journalisterna!

Plastbanta för ett giftfritt liv Nr026

Plastbanta. Medvetenheten om giftiga ämnen i vår vardag växer. Tellus Think Tank samtalar med Madeleine Norman som är en av pionjärerna inom facebookgruppen Plastbanta, för de som vill minimera gifterna i sitt liv. Läs mer…

Text: Domi, © Tellus Think Tank   Foto: AnnVixen

Plastbanta för ett giftfritt liv

I denna artikel träffar vi Madeleine Norman som sysslar med att plastbanta sitt liv. Läs även gärna artikeln med Åsa Arrhenius, doktor i ekotoxilogi på Göteborgs universitet om de hundratusentals nya ämnen i våra liv som vi köper in via mat, kläder, möbler, kroppsprodukter och hushållskemikaler. En del av dessa ämnen är cancerogena, påverkar människans fertilitet eller allergiframkallande. Det gäller ämnen som PVC, ftalater, Bisfenol A för att nämna några.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.

Medvetenheten hos allmänheten är fortfarande relativt låg, eller latent, där de flesta människor inte ännu börjat agera på kunskap som redan finns om de hundratusentals ämnen som vi idag har i våra hem.

På Facebook gryr det dock och bland annat finner vi pionjärsgruppen “Plastbanta” där medlemmarna delar idéer om hur de kan minska mängden plast i sina hem.

Madeleine Norman är en aktiv Plastbantare och har snart plastbantat hela sitt hem. Det hela började med en föreläsning i Miljövetenskap på Linköpingsuniversitet för fem år sedan.

Gravid och giftig vardag

Madeleine Norman var gravid under sina studier i Miljövetenskap och deltog i en föreläsning om biologi, kemi och klimatförändringar. Efter föreläsningen bröt hon ihop inför den

Plastbanta
Madeleine Norman är en av pionjärerna inom plastbantning.

kunskapen om gifterna i vardagen som hon kunde ha utsatt sin ännu ofödda baby för.

Bland annat hade föreläsningen tagit upp ämnet Bisfenol A’s effekt på manliga foster – ämnet ökade risken för att födas med genitalieskador och senare i livet även påverka mäns spermieproduktion.

Insikten att detta ämne och andra skadliga ämnen som PVC och Polyetenftalater finns överallt i vårt vardagsliv blev för mycket och Madeleine började forska i hur hon kunde leva mer giftfritt.

Gifter överallt

Det började med att ta reda på i vilka saker som dessa ämnen fanns och exempelvis finns Polyetenftalater i regnkläder. Plasten i regnkläderna är härdad och släpper i vanliga fall inte ifrån sig så många ämnen men vid uppvärmning tex i tvättmaskin, kan de giftiga ämnena komma ut i kretsloppet. Eftersom reningsverken inte klarar av att skilja dessa ämnen ur vattnet så sköljs de först ut i sjöar och hav, tas sedan upp av plankton, fisk, fåglar och människor. Madeleine berättar att utbildningen i Miljövetenskap tog upp den ökade mängden cancer hos fiskar.

Plastbantningen påbörjades

Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman
Det finns inga leksaker av plast i Madeleine Normans hem. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att hon i början ville kasta ut all plast i sitt liv och eftersom hon och sambon var i början av att skapa ett hem så bytte de ut allt de hade råd med.

-”Vi googlade allt. Sovrummet var svårast med skummadrasser, polyestertäcken. Duntäcken är bra alternativ. Vi köpte en ekologisk bäddmadrass fylld med en blandning av kokos och bomull från Gröninteriör. Jysk har kuddar med bomullsfyllning, berättar Madeleine Norman och fortsätter, till småbarn finns vetemadrasser fyllda med boveteskal. Andra beställer Japanska fotoner fyllda med bomull. Alla alternativ är relativt dyra jämfört med IKEA.”

Madeleine berättar om en undersökning som Räddningstjänsten genomförde som visade att bland annat IKEAs möbler, under en brand, ger ifrån sig både formaldehyd och vattengifter. Hon fortsätter att berätta att hon tycker att just IKEA gör väldigt mycket bra saker inom hållbarhet och lyfter fram ett gott exempel där IKEA har låtit ta fram en hel kollektion gjord på kork.

Det är bra när de stora företagen är motiverade att öka hållbarheten, säger Madeleine Norman, eftersom det påverkar så många!

Gifter i kroppsvårdsprodukter

En annan sak som Madeleine Norman initialt fann var svår att få bukt med var de gifter som fanns i olika kroppsvårdsprodukter. Numera använder hon No’poo-produkter (ordlek

Foto AnnVixen Hemgjort shampo TellusThinkTank.se
Missa inte Madeleines recept på hemgjort shampo…

som med inget schampo eller annan ”skit”) men tvättar också tex håret i hemmagjorda blandningar gjorda på ägg, honung och bikarbonat. No’poo är en ordlek som står för ”No Shampoo” men också för ”ingen kemikalisk skit”. Madeleine nämner också LUSH som saluför schampokakor. Se Madeleines tips om hemmagjorda kroppsprodukter. Kolla in Madeleines recept på hemgjort shampo!

Gifter i mat och matförpackningar

Att köpa mat i butik innebär ofta att vi kommer hem med en mängd plast som innehåller bland annat Bisfenol A. Nästan alla grönsaker placeras dessutom i tunna plastpåsar för att

Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Photo: Madeleine Norman
Glas och metal dominerar i Madeleine Normans kök. Foto: Madeleine Norman

kunna vägas och transporteras och pappersalternativ finns sällan att välja. Madeleine Norman tvättar frukt och grönsaker så snart hon kommer hem och lägger över allt i glas eller metallbyttor. Nackdelen är att maten inte alltid håller lika länge i dessa förpackningar men det är en avvägning som hon gärna gör. Hon förlänger hållbarheten på gurkan genom att förvara den i en rostfribehållare med lock och dessutom odlar hon gurka på balkongen för att kunna undvika den plastinpackade butiksgurkan.

Madeleines råd till dig som vill plastbanta

Madeleine Norman ger rådet till den som vill börja plastbanta att börja rensa i köket med saker som blir varma för det är då plast släpper ifrån sig partiklar och gifter. Det första hon tycker man ska ta bort är pannor med teflon, stekspadar i plast och liknande.

-Köp gjutjärnspannor, pannor i rostfrittstål eller kolstål. Ikea har hållbara alternativ.

Köp plastfria vattenkokare i rostfrittstål, säger Madeleine Norman.

Hon ger också tipset att se över det saker som används i mikorvågsugnen. Där värmer många sin mat i plastbehållare. Det är viktigt att lägga över maten på en porslinstallrik och att helt strunta i stänkskyddet i plast som många lägger ovan.

I Madeleines hem finns inga plastleksaker. De använder mycket porslin och glas och maten förvaras i stål, glas och porslin. Golvet är av linolium (linolium är inte plast vi slår upp detta i boken Rumsrent och lär oss att linolium innehåller linolja, harts, trämjöl/korkmjöl).

Många av deras möbler är i massivt trä och ofta inköpta på loppis. Några av dessa möbler är lackade sannolikt med epoxylack som innehåller olika bisfenoler. Är en möbel lackad så tar Madeleine inte bort den för när lacken väl sitter så släpper inte de giftiga ämnena. Om de behövde behandla sina möbler skulle de dock hellre linolja möblerna än att lacka dem.

Vilka plaster är svåra att bli av med?

Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman
Grönsaker sköljs och läggs i glas, metal och porslin behållare. Foto: Madeleine Norman

Madeleine Norman berättar att trots att hon har sysslat med att plastbanta i flera år så finns det fortfarande  plast kvar i hennes hem. Hon nämner skummadrassen i sängen – den har de ännu inte haft råda att byta ut.

Det är visst svårt att leva utan plast helt och hållet. Madeleine tar upp sjukvården som exempel där tidigt födda barn sondmatas med plaströr. Bisfenol A används i sonderna för att göra dem mjuka. Än så länge finns inga alternativ. Madeleine anser att det är att föredra när det är tal om att rädda barnens liv.

Madeleine Norman berättar att hon själv opererades för en medfödd åkomma vid sju års ålder och då fick ett urinrör i plast inopererad. Hon resonerar att om detta plaströr ger henne cancer vid 50 så har den ändå givit henne 40 år extra att leva. Ibland är det väldigt lätt att välja plastalternativet.

Det vanligaste som folk inte vet om plast?

Madeleine rör sig i kretsar där kännedomen om plast är hög. Hon gissar att  många inte känner till giftproblemen och att plasten finns överallt som exempelvis i disktrasor. Microfiber är också plast. Det är nog få som känner till att vi blir överexponerade mot giftiga ämnen i plast och att vi använder plasten för mycket idag.

Innovativa plastbantare imponerar

Vi diskuterar Plastbanta- och Zero Waste grupperna på Facebook. Madeleine Norman berättar att hon både imponerande och fascinerande över hur långt folk går som till exempel de som undviker näsdukar i plastförpackningar, köper sin mat i lösvikt för att undvika plastinpackad mat (går knappt i Sverige). Det finns till och med de som virkar egna disktrasor i lin.

Hur tycker du Sverige ska anpassa lagstiftningen kring plast?

-Sverige har ett välutbyggt system med återvinningsstationer. Om dessa skulle vara öppna för all plast, inte bara plastförpackningar, så skulle vi snabbt se ett väldigt bra resultat.

De flesta länder skulle kunna strypa plasten vid källan och förbjud engångsplastartiklar som plastpåsar, plastbestick och plastförpackningar.
(Lagerhaus säljer engångsbestick i bambu som alternativ). Läs om plastförbudet i Rwanda

Foto: AnnVixen
Läs mer om plastförbudet i Rwanda…

Ett plastförbud vid källan skulle bli innebära stora kommunala besparingar. Kommunerna skulle slippa hantera plastskräp på gatorna och även de mängder plast som idag hanteras i återvinningsprocessen. Det skulle också bära med sig en förbättrad folkhälsa.

Vilket råd, utöver ovanstående, vill du ge till de som börjar Plastbanta idag?

Madeleine ger ytterligare råd till dem som vill börja plastbanta:

-Få inte panik. Jag fick det i början och mådde ganska dåligt. Använd de plastsaker du har tills de inte funkar längre och gör ett bättre val nästa gång. Förändring får ta tid! ler Madeleine Norman.

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank restaurang Fäviken, prisbelönt med TVÅ Guide Michelinstjärnor, med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Madeleines hemgjorda shampo Nr027

Madeleine Norman, som har ”plastbantat” sitt hem (se artikel), undviker även att använda onödiga kemikalier i sitt övriga liv. Till exempel har hon valt att byta ut schampo mot andra hemmagjorda produkter. Tellus Think Tank frågar nyfiket hur detta går till och Madeleine Norman delar med sig av några konkreta och praktiska tips.

Text: Domi, © Tellus Think Tank  Foto: AnnVixen

Läs också artiklarna om De gifitiga kemikalierna i våra liv och Madeleine Norman, en an pionjärerna inom plastbantning.

Ekotoxokologi Foto: AnnVixen
Läs artikeln om Ekotoxokologi och gifterna i våra liv.
Photo: AnnVixen Tellus Think Tank
Läs hur Madeleine Norman har plastbantat sitt liv.

Madeleines hemgjorda shampo

Här följer Madeleine Normans recept på hårtvätt och inpackning.

Honungstvätt görs veckovis

Istället för att använda schampo, blanda 1 matsked honung i 1 dl ljummet vatten i en glasburk och skaka om. Massera honungsvätskan i håret länge. Skölj honungsvätskan ur håret

Hemgjort shampo AnnVixen TellusThinkTank.se
Blanda ingredienserna i en glasburk. Foto: AnnVixen

med ljummet vatten. Efterskölj därefter med en skvätt äppelcidervinäger. Skölj inte ur äppelcidervinägern ur håret utan låt det torka in och låt håret självtorka.

Bikarbonat tvätt för djuprengöring av hår en gång i månaden

Bikarbonattvätten ger en djupare rengöring och görs en gång i månaden för att komplettera Honungstvätten. Blanda 1 matsked i 1 dl ljummet vatten i en glasburk. Skaka om och massera in i håret. Skölj sedan ur bikarbonatet ur håret med ljummet vatten.

Ägginpackning när håret behöver extra kärlek

Enligt Madeleine Norman använder sig många som valt bort schampo av den så kallade rågmjölstvätt men den funkar inte på alla då hår har olika egenskaper. Äggtvätten är ett bra alternativ håret behöver extra kärlek.

Knäck och vispa ett ägg, klappa in det i håret och låt vara i 10 minuter. Skölj sedan med mycket ljummet vatten.

På nätet läser jag hur personer med torrt hår endast använder äggulan. Personer med  fetare hår endast använder äggvitan som inpackning. Andra varnar för att skölja ur håret med för varmt vatten då det finns risk för att ägget koagulerar.

Borstning av hår med svinhårsborste

Ett ytterligare tips som Madeleine Norman delar med sig är att hon dagligen använder en svinhårsborste för att borsta igenom håret. Fördelen med denna borste är att hårets egna oljeproduktion, sebumet, sprids ut och ger håret glans och styrka.

Madeleine Normans sista råd för denna gång

Madeleine Norman delar ett sista råd för denna gång, nämligen att det några veckor att ställa om håret från schampotvättat till andra sorters hårtvättar. Håret blir mer fett under en tid men om man står ut tills håret och kroppens sebumproduktion har återbalanserats så ger ett schampofritt hår ett starkare friskare hår!

Tellus Think Tank tackar Madeleine Norman för att hon har delat både erfarenheter och tips om en vardag med mindre skadliga kemikalier!

I nästa artikel träffar Tellus Think Tank den prisbelönta restaurangen Fäviken, med TVÅ Guide Michelinstjärnor, och med en policy om närodlad mat och vi reder i om det fungerar med placering i den Jämtländska vildmarken, få en not när artikeln är tillgänglig!

© Tellus Think Tank
© Tellus Think Tank
Domi
Domi

Komposten: Den urbana odlingens svarta guld

Komposten: Det finns en mängd saker som vi idag kan göra för att leva mer hållbart. Vi kan använda solenergi för att värma våra hem, köra hybridbilar, återanvända saker och även bo i små hus på hjul!
I den här artikeln berättar Texasbon John Morphis, grundare av Backyard-Eden.com, hur komposten kan användas i våra hushåll. Komposten är ett område som vi ofta glömmer bort när vi tänker hållbarhet!

Text: John Morphis. Foto: John Morphis & AnnVixen

En av de mest bortglömda sätten att leva “grönare” är att hålla sig med sin egen kompost. Det är ett enkelt sätt att förvandla hushålls- och trädgårdsavfall till något praktiskt användbart. Kompost i små mängder kan förändra ditt liv. Kompost i stora mängder kan förändra hela städer så låt oss fundera kring komposten en stund, vi tar det från början!

Vad är kompost?

Kompost innebär helt enkelt nedbrutet organiskt material som kan användas för att ge näring till andra växter.

Kompost är alltså nedbruten materia som förvandlas till jord och som sedan används för att förbättra växtförutsättningarna för andra växter i till exempel en trädgård. Det finns inget som är viktigare för en trädgårsmästare än kompost. Faktum är att man i trädgårdssammanhang anser kompost vara det “Svarta Guldet”. Komposten återladdar jorden med både nödvändiga näringsämnen och de mikrorganismer som behövs för att producera de allra läckraste frukterna och grönsakerna.

När en planta växer använder den näringsämn som den hittar i jorden. Tänk så här: du arbetar på ett kontor där du ibland använder kopiatorn och en dag funkar inte kopiatorn för att kopieringspappret är slut eftersom kollegor som tidigare har använt kopiatorn inte har har fyllt på. Plantor som använder näringsämnen i jorden kan betraktas på samma sätt. Om ingen återladdar jorden med näringsämnen kommer nästa säsongs plantor inte att frodas då jorden är dränerad på näringsämnen och de rätta mikroorganismerna. Genom att använda kompost kan vi dock återföra näringsämnen till vår jord.

Nästa vecka: Varför är framtidens trafik så viktig om vi vill leva mer hållbart? Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig?

Komposten – en av Jordens mest naturliga processer.

Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen
Komposten är en av Jordens mest naturliga processer. Foto: AnnVixen

Under varje dag och år sker komposteringsprocessen naturligt över hela vår planet. På hösten ändrar löven färg och faller till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden.

Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till det översta lagret med jord som blir trädens mat. Denna toppjords kompost finner vi  i skogen och vi kallar den humus, mylla eller matjord.

Komposteringsprocessen och toppjorden hjälper träden att växa, jorden att hålla fukten och ger föda till de jordens naturliga mikroorganismer. Jag kallar detta system för livets cirkel eftersom alla delar arbetar tillsammans och alla delar frodas och växer!

På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen
På hösten ändrar löven färg och faller sedan till marken där de lägger sig i lager ovanpå jorden. Löven bryts ner under vinternmånaderna och omvandlas till trädens mat. Foto: AnnVixen

Det fungerar så väl att vi försöker efterlikna skeendet i våra trädgårdar.

Back to Eden och  Hugelcultur metoderna, för att nämna några, använder bägge liknande koncept där man lägger olika typer av organiskt material i lager som sedan sakta bryts ner.

Kan jag kompostera?

Kan vi simulera den naturliga kompost processen i våra hem och trädgårdar?
Ja, definitivt och det är dessutom väldigt enkelt! Min fasta övertygelse är att varje hem borde hålla sig med sin egen kompost för att ge möjligheten att återföra näringsämnen till jorden eller våra krukväxter och på så vis ge tillbaka lite av det som vi fått från jorden.

Du kan använd samtliga grönsaksrester eller skal som blir över när du lagar mat samt även te-påsar, kaffesump, kaffefilter och bitar av papper. Löv och det klippta gräset från trädgården blir också bra ingredienser i en kompost.

Det finns saker som du ska undvika att lägga i en öppen kompost (utan lock), som tex kokad eller stekt mat, kött och mjölkprodukter då de kan locka till sig tex råttor.

Köksavfall till komposten - äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden
Köksavfall till komposten – äggskal (sköljes och krossas gärna), frukt- och grönsaksskal och andra restprodukter. Foto: Backyard-Eden

Olika typer, metoder och ingredienser till din kompost

Att starta sin egen kompost är enklare än man tror. Det  finns ett par olika typer att välja mellan. Den typ av kompost som du väljer påverkas av sannolikt av vilket utrymme och vilka resurser du har tillgängliga samt vilka kompost ingredienser du har tillgång till. Oavsett vilket sätt du väljer så kommer din trädgård och dina blomkrukor att ha stor nytta av komposten du anlägger.

Några olika typer av komposter kan vara kall-, varm-, inomhus-, utomhus- och maskkompost. Oavsett vilken du väljer så är de alla baserade på samma system som jag kallar livets cykel.

“Lasagne metoden” är en typ av varm komposteringsmetod. Idéen går ut på att lägga olika material i lager ovanpå varandra – material högen blir varm av nedbrytningsprocesserna som sätts igång och materialblandningen gör att processen sker snabbare.

Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.
Några exempel på kväverika “gröna material” och kolrika “bruna material”.

Som jag beskrev ovan betyder kompost att organiska material bryts ner för att bilda den näringsrika svarta guldet som du sedan kan använda till dina krukväxter eller trädgårdsplantor.

Komposteringsprocessen kräver fyra ingredienser  

  • Kväverika “gröna” material
  • Kolrika “bruna” material
  • Vatten  
  • Syre  

Tillgången till de fyra ingredienserna är helt avgörande för att din kompost ska fungera och du behöver hitta den rätta balansen för att få processen att fungera väl, vilket kan upplevas vara utmanande innan du hittat rätt – precis som i övriga livet! När du väl har funnit en bra balans mellan ingredienserna i din kompost kommer du att få ett supergödningsmedel till din trädgård och dina krukväxter! Några av de bästa ingredienserna till komposten är löv ur trädgården, gräss-spillet efter att jag klippt gräsmattan, hushållsavfall så som äggskal, grönsaksskal och liknande (se rutorna om Grönt och Brunt ovan).

"Detta

Att börja med lasagne metoden

Det enklaste sättet att börja med sin kompost är att lägga ett lager med “gröna” kväverika material i botten och sedan direkt lägga på ett lager av bruna kolrika material. När du har lagt några lager av grönt och brunt bör du hälla på en bra mängd vatten och ett lager med jord för att få din kompost att börja verka effektivt.

Jorden som du lägger på kan komma från din trädgård eller vara sådan jord som du köpt i påse i en affär. Jorden innehåller de mikroorganismer som behövs för komposteringsprocessen ska ske och genom att tillägga jorden ökar du på  komposteringshastigheten.

Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com
Med jämna mellanrum lägger du på ett lager med jord på din lasagnekompost. Foto: Backyard-Eden.com

När du sedan dessutom häller på vattnet på de övriga ingredienserna får du ordentlig fart på din kompost, som snart värms upp då nedbrytningsprocessen har kommit igång ordentligt!

Se till att du vänder och blandar om alla material i din kompost med några veckors mellanrum. På så vis kan syret komma in i högen och göra sin del i komposteringsprocessen. Hela processen kan ta mellan 2 – 12 månader, beroende på hur många gånger du vänder runt kompostmaterialet. När kompostmaterialen nästan är helt nedbrutna så blir komposten lite svalare. Då kan den användas i din blomsterrabatter, odlingar, fruktträd eller i dina krukor och det är det som är skönheten med komposten!

Varför borde vi på allvar fundera på att kompostera?

I mitt tycke borde alla ha tillgång till en kompost, inte bara för att kunna föda sina krukor eller odlingar med näringsämnen men för att det bidrar till att hålla ner mängden med skräp som vi producerar. Vem som helst skulle kunna hålla sig med sin egen kompost.
Om vi är framgångsrika med våra ansträngningar att minska våra ekologiska fotavtryck så har vi lyckats skapa en framtid för våra barn och barn barn där även de kan odla sin mat. Jag hoppas att du känner dig inspirerad och tar tillfället i akt och startar din egen kompost, om inte för annat så för att hjälpa kommande generationer!  

En Bohasi inomhus kompost.
En Bohasi inomhus kompost.

inomhus2

inomhus1

17 gallon inomhus compost.
17 gallon inomhus compost.

 

 

 

 

 

 

Vi googlade på inomhus komposter, som även kan användas i lägenhet eller på balkong.

 

Om du vill läsa mer om komposter och andra trädgårdsbestyr så är du varmt välkommen att besöka min hemsida  Backyard-eden.com!

Tellus Think Tank uppskattar kontakten med Backyard-Eden och tackar John Morphis för det inspirerande gästspelet och hoppas att du kan ha funnit inspiration i denna artikel och kanske rent av startar din egen kompost!

Nästa vecka: Tellus Think Tank besöker Göteborg och deras unika satsning på självstyrande bilar – som tar ett annat grepp än Googles självstyrande bilar…vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här.

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

22 röster – Gör Det Själv – Rädda Jorden! Nr018

Gör-Det-Själ – rädda jorden!

Gör-Det-Själv! Tack för alla bidrag till Tellus Think Tanks upprop om att dela idéer och inspiration om hur vi kan bidra till att rädda världen, här kommer de första 22 bidragen!

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

I början av den industriella revolutionen, cirka 1815, fanns en miljard människor på jorden. Idag, 200 år senare,  lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande. Vi människor brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

LÄS OM TELLUS THINK TANK

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och en väg som vi kan räkna med kommer att gälla för ytterligare en mängd olika arter.

Miljö- och klimatproblem

I december 2015, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en efterlängtad internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som finns att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    -Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    -Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång, läs mer om jordens utmaningar här…

 

22 röster – Gör Det Själv – Rädda vår planet

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden. Alla kan inte göra allting, men tillsammans kan vi! Här kommer inspiration från 22 dedikerade människor runt om jorden!

Ashish Pandya!
Ashish Pandya!

Gör-Det-Själv #001 – Ashish, 21 år, Gujarat, Indien

Jag har jobbat med flera biståndsorganisationer och försöker idag coacha människor att visualisera hur de ska göra saker på ett bra sätt och på så vis undvika misstag och därmed slöseri.

Gör-Det-Själv #002 – Victor, 12 år, Stockholm

Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går

Vincent, 12 år. Photo: AnnVixen
Vincent, 12 år. Photo: AnnVixen

jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

Gör-Det-Själv #003 – Kate Raworth, skapare av Doughnut Economics, 45 år, Oxford, Storbritannien

Jag är vegetarian av hållbarhets skäl och försöker att inte flyga av privata anledningar. Jag försöker påverka hur människor ser världen genom att presentera ny bilder och synsätt. Jag försöker inspirera mina barn genom att tala med dem om varför vi väljer att inte flyga eller fylla vårt hus med plastleksaker anledningen till att vi hellre tar cykeln än bilen och varför vi har solceller på huset.

Kate Raworth! Photo: AnnVixen
Kate Raworth! Photo: AnnVixen

Gör-Det-Själv #004 – Josefina Skerk, vicepresident i Sametinget, 28 år 

Jag flyttade tillbaka till glesbygden för att kunna lära mig mer om det samiska, traditionella sättet att leva – hur man kan leva av det som naturen ger genom samling och att fiska till exempel. Jag stödjer andra när de söker sig till liv bortom det som anses vara ett glamoröst stadsliv. Jag

Josefina Skerk. Foto: AnnVixen
Josefina Skerk. Foto: AnnVixen

ifrågasätter det som anses vara normalt och uppmuntrar till ett mer långsamt liv, “slow life”. Jag lever inte för att jobba.

Gör-Det-Själv #005 –Niclas, 28 år, Södermalm, Stockholm

Jag har valt att inte köpa eller köra bil och utöver det gör jag det vanliga så som att jag försöker äta antingen ekologiskt eller närproducerat – dock tycker jag det är svårt att välja eftersom jag inte vet vilket som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag försöker också att undvika att äta kött.

Gör-Det-Själv #006 – Juste, 18 år, Kaunas, Litauen 

Jag sopsorterar hemma och undviker att slänga skräp utomhus. Jag vill verkligen veta mer om hur jag kan leva hållbart och önskar att samhället jag levde i kunde hjälpa mig mer med att leva hållbart.

Gör-Det-Själv #007 – Johan, 15 år, Baton Rouge, Louisiana, USA.

En sak som jag gör för att värna om miljön är att inte låta vattnet rinna ur kranen under tiden som jag borstar tänderna för det kan rinna bort så mycket som 3 liter vatten, så det spar mycket energi. Jag återvinner pappersmaterial och använder mina gamla tidningar som bränsle när jag campar!  

Johan och Max! Foto: Anna-Karin Wohlferdt-Skillen
Johan och Max! Foto: Anna-Karin Wohlferdt-Skillen

Gör-Det-Själv #008 – Max 12 år, Baton Rouge, Louisiana, USA

Min familj är jättebra på att återvinna skräp och sorterar papper, plast, metal och kartong. Vi nästan överfyller vår återvinningstunna varje vecka medan vår soptunna bara är fylld till en fjärdedel.

Gör-Det-Själv #009 – Bonny, 8 år, Stockholm

Jag sorterar all mat som går att

Bonny! Foto: AnnVixen
Bonny! Foto: AnnVixen

kompostera i en påse i köket och bär ut det till familjens kompost med jämna mellanrum. Jag uppmuntrar mina föräldrar att gå med mig till skolan istället för att köra, även när det regnar.

Gör-Det-Själv #010 – Faith, 44 år, Taiwan, Taiwan 

Jag sopsorterar matrester och övriga saker som ska slängas. Jag använder inte plastpåsar alls.

Gör-Det-Själv #011 – Rebecca, 25 år, Stockholm

Jag cyklar till jobbet och spenderar min fritid i naturen när jag kan och försöker leva hälsosamt genom att äta rätt och motionera och träffa vänner.

Gör-Det-Själv #012 – Mikael, 45 år, Stockholm

Så snart tillfälle ges väljer jag att äta närproducerad mat.

Mikael, Stockholm. Foto: AnnVixen
Mikael, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gör-Det-Själv #013 – Kerstin, 25 år, Tullinge

Jag stickar mina egna disktrasor av lingarn istället för att undvika disktrasor av plast!

Gör-Det-Själv #014 – Agata, 38 år, Södertälje

Jag försöker leva minimalistiskt och använder saker som jeans eller telefoner tills de går sönder eller är så slitna att det inte fungerar längre. Jag väljer helst ekologiskt kött från frigående djur (organic free-cage poultry) och använder lokaltrafiken i största möjliga omfattning.

Alexandra from Stockholm! Photo: AnnVixen
Alexandra from Stockholm! Photo: AnnVixen

Gör-Det-Själv #015 – Alexandra, 42 år, Stockholm

I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex “Svanmärkt”, “Astma & Allergiförbundet” eller “Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

Gör-Det-Själv #016 – Yasmine, 25 år, Christchurch, Nya Zeeland

I use my bicycle to avoid using vehicles that run on petrol.

Gör-Det-Själv #017 – Margareta, 62 år, Vallentuna

Jag har krympt mitt boende från 75 till 47 kvadrat och köper ekologisk mat. I samband med flytten fick Starcycle att ta hand om allt som kunde skänkas vidare till röda korset och kvinnojourer etc. Jag köper tjänster från företag som har ekologisk eller rätteviseprofil.

Eric from Edinburgh!
Eric from Edinburgh!

Gör-Det-Själv #018 – Eric, 51 år, Edinburgh, Scotland

Jag slösar och slänger inte mat. Äter inte kött och jag tar mig alltid runt stan till fots eller på cykel.

Gör-Det-Själv #019 – Matilda, 12 år, Stockholm: 

Jag återvinner papper och annat som går att återvinna hemma, tar med PET-flaskor till affären och slänger aldrig skräp i naturen eller fritt utomhus!

Gör-Det-Själv #020 – Raz State, 43 år, Stockholm.

Jag undviker produkter som innehåller ocertifierad palmolja tex Nutella och Kexchoklad och även tvålar av olika slag för att palmoljeodlingarna skövlar regnskogar och radikalt minskar orangautangernas naturliga habitat – jag har också lärt barnen att vara ambassadörer för certifierad palmolja bland vänner och i skolan.

Gör-Det-Själv #021 – Maja, 68 år, Gamla Stan, Stockholm:

Jag sopsorterar och undviker att

Raz State!
Raz State!

slösa så mycket som möjligt genom att köpa så lite kläder och prylar som möjligt – försöker konsumera mindre helt enkelt.

Gör-Det-Själv #022 – Frida, 26 år, Lund

Jag anstränger mig särskilt för att köpa mat av god kvalitet och inte bara den billigaste varan. Jag köper hellre mat från mindre producenter än de stora varumärkena.

Vill du vara med?

Skicka ditt bidrag till Tellus Think Tank

1) Vad du gör för att rädda vår planet
2) ditt namn
3) din ålder
4) var du bor
5) bild på dig

 

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Vill du bli notifierad när Tellus Think Tanks nästa artikel är tillgänglig?

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

100 idéer – Gör det själv – Rädda jorden Nr005

 

100 Gör Det Själv idéer för att Rädda jorden!

När den industriella revolutionen drog igång, 200 år sedan, fanns en miljard människor på jorden. Idag lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande, och vi brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och utvecklingen för många andra arter ligger inte lång efter.

Läs mer i Tellus Think Tank artikeln: Hur mår jorden idag?

Nyligen, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som vi har att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång…

Rädda jorden, Gör Det Själv?

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden?
Alla kan inte göra allting, men tillsammans….

Vi skulle kunna bygga en “Gör-Det-Själv”-tank med idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv? Syftet är att dela goda idéer och inspirera andra att ta efter!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kan vi hitta 100 Gör-Det-Själv idéer innan sista januari 2016?

Det vore ju en fantastisk start på 2016 om vi kunde samla 100 idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv!

Vad gör du för att förbättra hållbarheten i ditt dagliga liv? (eller vad skulle du vilja göra?)

Skicka oss din idé!  och   2) ditt namn   3) ålder    4) var du bor     5) gärna bilder om du har några 🙂

Den bästa idén belönas med en “hjärtlig ljusstake” i Keramik från Tellus Think Tank (jo, vi Gjorde Den Själva)!

Gör Det Själv – Rädda jorden!

GDS #001 – Alexandra, 42 år, Stockholm: I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex “Svanmärkt”, “Astma & Allergiförbundet” eller “Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

GDS #002 – Victor, 12 år, Stockholm: Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

GDS #003 – Jag önskar att min kommun kunde bistå med en bättre lösning för…

GDS #004 –

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!