Etikettarkiv: Förbättringar i samhället

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden Nr016

Stockholm vänder på trafikpyramiden. Mälarens Drottning står till brädden fylld med bilar och levnadsutrymmet för människorna i staden har krympt. Men nu vänder Stockholms stad  på trafikpyramiden och prioriterar gång, cykel och lokaltrafiken. Häng med Tellus Think Tank och träffa Stockholms Trafikborgarråd, Daniel Helldén!

Text: Domi, Tellus Think Tank, 2016-02-25 Photo: AnnVixen

Stockholm då och nu

Jag är uppväxt i Stockholm och älskar staden partisk av många anledningar! Stockholm inte bara väldigt vacker med närhet till både

Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen
Sommarbad i en av Stockholms sjöar. Foto: AnnVixen

vatten och natur utan det är också platsen där jag har sommarbadat med min familj, lärt mig cykla, arbetat och ser mina barn växa upp!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Staden har förändrats mycket sedan jag och mina vänner lekte ute på de biltomma gatorna efter skolan. 70-talets lek innebar kull, hopprep, bandy och det klättrades i träd. Idag har barnen ingen plats att leka på gatan och dessutom känns det inte säkert vistas där. Antalet bilar är många fler. Istället leker barn mer inomhus och ofta vid sina datorer, en situation som är vanlig i många av världens urbana samhällen.

För en tid sedan träffade Tellus Think Tank David Beeton på Urban Foresight, ett företag i Storbritannien som hjälper städer att planera för en mer hållbar trafiksituation. Mötet fick oss att fundera på vad som görs för att öka hållbarheten i trafiken i vår egen stad, Stockholm.

Läs artikeln med David Beeton här!

Tellus Think Tank träffar därför Daniel Helldén (Miljöpartiet), Trafikborgarråd i Stockholms stad och i nästa veckas artikel träffar vi Johan Seuffert, ansvarig för Stockholms stads bilflotta – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

Stockholm Mälarens drottning

Stockholm from Google Earth view.
Stockholm – Google Earth view.

Grunden för Stockholms stadskärna lades över 700 år sedan på ön vid namn Gamla Stan som är lokaliserad i ett ö-kluster i de östra delarna av sjön Mälaren. Regionen har sedan dess brett ut sig över ett flertal öar och vidare ut över fastlandet både norr och söder om Mälaren.

Stockholmsregionen har en population på 1,8 miljoner människor. När vi träffar Daniel Helldén gör vi ett nedslag i den största och mest centrala av regionens 26 kommuner , nämligen Stockholms stads kommun med 900 000 invånare. Stockholms stad är i en stark tillväxtfas och prognoser visar att ytterligare 140 000 personer kommer att flytta hit under de nästa åtta åren.

Stockholms trafikutmaningar

Stockholm har en mängd utmaningar med trafiken, precis som många andra städer i världen.

Biltrafiken dominerar ofta stadsbilden och tidvis står bil- och busstrafiken näst intill still. Rusningstrafiktiderna spänner över fler timmar då fler

Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen
Trafiken i Stockholms city. Foto: AnnVixen

tar bilen och åker tidigare eller senare för att undvika de svåraste kötiderna. På fredagseftermiddagar börjar helgtrafiken redan vid 13.00.

Daniel Helldén som är Stockholms Trafikborgarråd ansvarar för gång-, cykel- och bilvägarna i Stockholms stad. Stockholms landsting ansvarar bland annat för all lokaltrafik inom samtliga de 26 kommunerna.

Daniel Helldén, tack för att du träffar Tellus Think Tank och våra läsare! Du har varit Trafikborgarråd i Stockholm sedan hösten 2014. Vilken var din målsättning avseende att förbättra hållbarheten i Stockholmstrafiken när du gick in i rollen?

Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad
Stockholms stad vänder på trafikpyramiden! Bild: Stockholms stad

Min målsättning var och är att få ett mer hållbart Stockholm. Detta kräver att ställa om en del infrastruktur i staden så att gång, cykel- och kollektivtrafiken prioriteras framför biltrafiken.  Här finns dessutom en enighet över partigränserna inom staden. Jag vill verkligen prioritera detta så att det blir av. Det ingår bland annat att minska biltrafiken som ger direkt bäring på de svenska klimatmålen.

Vilka är stadens största trafikproblem, ur ett hållbarhetsperspektiv?

Mängden bilar är ett stort problem ur två perspektiv:

  •   Bilarna är upphov till både utsläpp av gifter och växthusgaser.

  •   Mängden bilar korkar igen staden, ger upphov till långa restider och tar för mycket plats från människans levnadsutrymme.

Idag har vi för mycket bilar i Stockholm och framkomligheten blir dålig, inte bara för bilisterna utan även för cyklister och för dem som åker med bus. Biltrafiken tar plats som annars skulle kunnat användas till cykelbanor, bussarna står nästintill still på vägarna och gångarna får en otrivsam och giftigare gångmiljö.

Vi vill få en bra och funktionell stad där fler kan vistas utomhus och där fler går, cyklar eller tar lokaltrafiken!

Vilka framsteg har gjorts på ett år, sedan du tillsats?

Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norrmälarstrand! Foto: AnnVixen
Nya pendlarbåten mellan Söder- och Norr Mälarstrand! Foto: AnnVixen

Daniel Helldén ser förvånad ut och jag förstår att jag ställer frågan tidigt, för vad hinner man uträtta på ett år? Ändå börjar han berätta om flera framsteg som gjorts eller är på gång. Han berättar att många av dessa gjorts möjliga för att det finns en politisk samsyn kring att trafiksituationen i staden måste bli bättre. Från andra håll hör jag att det visst finns en politisk samsyn men att miljöpartiet driver på hårt i hållbarhetsfrågorna.

Ny båtlinje

Idag, berättar Daniel Helldén stolt, håller vi premiärturerna för båtlinjen mellan Södermalm och Kungsholmen! Här kan man ta med cykeln och slippa cykla Riddarfjärden runt! Båten erbjuder ett bra sätt att utnyttja vattenvägarna i Stockholm och är ett resultat av samarbetet mellan Stockholms stad och Stockholms landsting.

Cykelnätet byggs ut

Stockholms stad jobbar också fokuserat vidare på att investera

Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norrmälarstrand. Foto: Domi
Daniel Helldén och den blivande cykelleden på Norr Mälarstrand. Foto: Domi

den miljard vi har till utbyggnad av cykelnätet.

På Norr Mälarstrand, som är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, anläggs en fullvärdig cykelbana. För att ge plats åt denna tas bland annat parkeringsplatser bort.

På Skanstullsbron, som också är en av stadens mest trafikerade cykelstråk, har en dubbelfilig väg minskats till en-filig för att ge plats för en säkrare och bredare cykelbana.

På norra sidan staden finns också planer på att sätta in liknande åtgärder men avvaktar de höjda trängselskatternas effekt. Om det slår väl ut finns det möjlighet att anlägga en cykelbana – om inte så blir det en fortsatt kö-plats för bilar.

Ökad hastighet på innerstadsbussar

På grund av biltrafiken och de parkerade bilarna i staden har medelhastigheten på innerstadsbussarna

Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen
Mer plats för människor i Stockholms stad? Foto: AnnVixen

varit så låg som ibland 11 km/h. Vi har gjort en hel del för att öka hastigheten på färden på innerstadens bussar, bland annat har vi hittills lagt ut mer än 1 km fler rena bussfält och ändrat regler för svängande trafik i vissa korsningar så att bussarna inte hindras av privatbilstrafiken. På andra sträckor har vi stängt av biltrafiken helt. Under året som har gått har Busslinje 1, en av stadens stamlinjer, prioriterats.  Den tidigare majoriteten hade redan genomfört arbete med Busslinje 4.

Fler gågator i staden

I somras gjordes gågatuförsök på Swedenborgsgatan och Skånegatan på Södermalm i Stockholm. Syftet var att få en levande och mer miljövänlig, trevligare stad med plats för stadens invånare och besökare.

Alla framsteg i Stockholmstrafiken som Daniel har berättat om tycker jag själv är inspirerande och borde kunna lyfta levnadskvaliteten i staden!

Vad mer jobbar staden med för att öka hållbarheten i Stockholmstrafiken? Vad händer framåt?

Fortsatta utredningar

Daniel berättar att en utredning kanske inte är ett resultat men berättar ändå att de nu inom staden utreder vidare hur det växande Stockholm ska kunna skapa styrinstrument för att  styra om trafiken mot kollektivtrafik, gång och cykel. En utredning är särskilt fokuserad på att bygga gångstråk för snabb färd genom staden, idéerna publiceras under 2016 som en “gångplan” för staden!

Mer levande stadsmiljö till sommaren 2016

Utifrån erfarenheterna från försöken under sommaren 2015 på Skånegatan och Swedenborgsgatan utökar vi antalet gågator under sommaren 2016! Allt är inte klart än men Swedenborgsgatan och tvärgator till Biblioteksgatan så som Lästmakargatan, Jakobsbergsgatan och delar av Mäster Samuelsgatan blir gågator. Gator under diskussion är bland annat Humlegårdsgatan, Rörstrandsgatan och eventuellt återigen Skånegatan.

Stockholms stad vill få ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad
Stockholm får ett mer levande stadsliv! Bild: Stockholms stad

Parkeringstrategi

En annan sak som vi jobbar med är en parkeringsstrategi, den är på remiss till sommaren 2016 då beslut fattas i

Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen
Plats för mer cyklar? Foto: AnnVixen

kommunfullmäktige. Strategin föreslår bland annat att införa parkeringsavgifter i närförorterna.

Varför behöver vi parkeringsavgifter i närförorterna?

-Införandet av parkeringsavgifter hänger ihop i kombination mellan nybyggnation och framkomlighet, berättar Daniel och fördjupar resonemanget.

Stockholm växer kraftigt genom inflyttning och byggandet av nya bostäder fortsätter. Genom att sänka antalet bilplatser i anslutning till dessa nya

bostäder ger vi möjlighet till billigare bostäder där markanvisningen, istället för att också bära parkeringmarkskostnader, kan brukas till nyttigheter så som cykelgarage, bil-pooler eller fler bostäder. När de nybyggda fastigheterna inte har bilparkering riskerar gatorna att bli överfulla med parkerade bilar. Vi behöver därför reglera gatuparkeringskostnaderna, för att inte riskera att minska framkomligheten för gångare, cyklister, bil-pooler och bussar.

Det verkar som det finns många spännande och hållbara initiativ på gång inom Stockholmstrafiken! Daniel, om du var tvungen att välja vilka tre saker skulle du helst vilja se materialiseras under mandatperioden 2014- 2018?

Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
Skånegatan sommaren 2015, avstängd för biltrafik och öppen för folkliv. Foto: AnnVixen
  1. Vi vill helst se att förbättringarna på cykelnätet förverkligas till exempel stråken på Norr Mälarstrand, Värtavägen, Lindingövägen, Sockenvägen och Långholmsgatan. Vi utreder också ytterligare cykelstråk kring Vasagatan och ett stråk genom staden mellan Skanstull och Norrtull. Stockholms cykelnät ska dessutom vara sådant så att alla känner sig trygga på dem året runt, vi har en plan för att säkerställa att det blir så.
  1. Införandet av ett mer levande Stockholm – med folkliv på gågatorna – vi vill göra om gatumiljön så att Stockholmarna kan ta del av staden på ett helt annat sätt än när bara bilarna tar plats. Vi jobbar bland annat med en “gångplan” som jag hoppas kunna berätta mer om lite längre fram!
  1. Vi vill öka innerstadsbussarnas hastigheter från 12 till 20 km/h. Det låter lågt men det är ett ambitiöst projekt som vi bedriver i samarbete med Landstinget och det kräver stora investeringar i infrastrukturen. Jag vill att Stockholmarna ska känna att om de tar bussen så kommer de fram och inte fastnar i trafikstockningarna pga utan att rörligheten går upp här.

Tellus Think Tank tackar Daniel Helldén och hoppas att Stockholm får fortsätta vända på trafikpyramiden till förmån för en mer hållbar trafiksituation och ett levande folkliv. Greppet kan ändra sättet som vi lever på sätt som vi inte tidigare har kunnat föreställa oss!

Nästa vecka: Vi träffarStockholm stads Fleet Manager, ansvarig för stadens gröna bilar – vill du bli notifierad när nästa artikel är tillgänglig, klicka här.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Är det möjligt att leva livet annorlunda? Folket i Skattungbyn testar alternativen! Nr015

Alternativa sätt att leva

Alternativa sätt att leva med hållbarhet som syfte är vad Tellus Think Tank söker i våra efterforskningar. I förra veckans artikel träffade Tellus Think Tank människor som provar alternativa sätt att leva och bor i små hus på hjul. Idag forskar vi nyfiket vidare kring det alternativa livet i Skattungbyn!
Kanske hittar du något som du själv skulle kunna ta med dig till ditt liv?
Text: Domi.  Foto: Agata Mazgaj, AnnVixen, Daniel Zetterström.  Tellus Think Tank 2016-02-17.

Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen
Högst upp på Skattungebyns sluttningar! Foto: AnnVixen

Det som fascinerar mig mest med besöket i Skattungbyn är inte bara det vackra landskapet, den friska luften och den harmoniska stämningen utan insikten att det går att leva väldigt annorlunda jämfört med vad jag är van vid i mitt förortsliv i Stockholm.  

  • I Skattungbyn kan en person leva på under 2000 kronor i månaden inklusive hyror, mat och telefonkostnader.
    I svenska stadsområden ligger bara normalhyrorna för en etta mellan 3000 och 7000 kronor i månaden och har matkostnader på ca 1500 kronor per person, lägg till transportkostnader till och från jobbet – ja, det är mycket dyrare.
  • I Skattungbyn har flera personer valt att inte arbeta heltid och andra att radikalt minska sina arbetstider.
    I övriga Sverige har de flesta vuxna ett heltids arbete, oavsett civilstånd. Man talar om ekorrhjul och att dygnet fördelas i tre delar:
    8 timmar om dygnet läggs på arbete, 8 timmar viks för sömn och 8 timmar används för att organisera livet så att det fungerar smidigt – dvs hämtningar på dagis, pendling till och från jobb, städning, inköp av mat etc
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström
Ett litet hus på hjul. Foto: Daniel Zetterström

Hur kan skillnaderna mellan en skara människor i Skattungbyn och övriga människor i Sverige bli så stora?

LÄS OM
TELLUS THINK TANK…

350 i byn

I byn bor runt 350 personer och en stor andel, kanske upp emot 150, av dessa har vid ett eller annat tillfälle gått kurs på Mora Folkhögskola. De som har blivit kvar utforskar ofta alternativa sätt att leva jämfört med hur vi lever i tex städer och urbana områden idag.

Det går att leva väldigt billigt i Skattungbyn av flera olika anledningar: 

  • Marken är relativt billig jämfört med i städerna,
  • Vagnsboende trenden, läs förra veckans artikel, här på Tellus Think Tank 
  • I byn finns goda förutsättningar att odla eller köpa mat billigt i de lokala specialbutikerna och detta är tack vara att man i byn samarbetar och på så vis kan hålla nere kostnaderna – läs mer längre in i artikeln.

Markus kom till Skattungbyn

Markus Skoog, 34 år, lämnade storstadshetsen för ett alternativt liv i Skattungbyn.

Under snötäcket väntar Flurlundargårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj
Under snötäcket väntar Flurlundar gårds odlingar på att ta fart. Foto: Agata Mazgaj

Markus växte upp i Stockholmsförorten Vallentuna och efter avklarad gymnasieutbildning insåg han att de ekonomiska utsikterna för en fritidspedagog att någonsin kunna köpa sitt eget boende in Stockholmsområdet var väldigt små. Markus sadlade först om till snickare och tjänade snabbt mer pengar men livet, där han inredde lyxiga lägenheter åt innerstadsbor, kändes ändå inte tillfredsställande. Han sökte alternativa sätt att leva och funderingarna gick i banorna kring odlingar och möjligheten att leva mer naturnära och snart hade han en plats på Mora Folkhögskola

Mora Folkhögskola

Utbildningen på Mora folkhögskolas Skattungby-filial följde odlingsåret och började i januari och innehöll kurser om odling, konservering, kostlära och hantverkstekniker som vävning och att stampa vadmal. Folkskolepedagogiken har alltid hållbarhets- och rättviseaspekterna för ögat.

Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström
Mysigt hem på hjul! Foto: Daniel Zetterström

-Under kursens gång kom insikterna om hur mycket jobb som ligger bakom ett linne man köpt i en HM butik för 60 kronor, vilket de flesta i samhället inte förstår idag, säger Markus.

Markus flyttade in på en av folkhögskolans kursboende i Skattungbyn och startade snart ett projekt, med flera andra studenter, kring byggandet av egna “vagnar”, hus på hjul, enligt Skattungbyns koncept.

De bästa som Markus behållit från tiden på folkhögskolan var lärdomar kring odlingar och att det inte går att leva kollektivt med vem som helst, man behöver vara selektiv.

Vilka är personerna som har alternativa sätt att leva i Skattungbyn?

Markus berättar att de som lever alternativt i Skattungbyn ofta har gått utbildningen på Mora Folkhögskola. Han

Tre hus på jul vid skogsbrynet. Foto: Agata Mazgaj
Tre hus på jul vid skogsbrynet i Flurlundar gård. Foto: Agata Mazgaj

kallar först personerna som lever på alternativa sätt, i vagn, eller upplåter delar av sin mark till vagnsboende som “hippies”, “grönisar” eller “alternativa”. I nästa andetag lägger han dock till människor ofta har många sidor, kunskaper och erfarenheter. Det finns i allmänhet en god acceptans bland byborna av dem som väljer att leva på alternativa.

Personer som en gång gick folkskoleutbildningen och har lyckats skaffa jobb i området blir ofta kvar. Många börjar på Folkhögskolans kursboende och när kursen är avslutad har fler under den senaste tiden valt att flytta till “vagn”.

Efter några år och vid familjebildande skaffar de flesta dock eget och lite större hus, men fortsätter leva med en stark “alternativ” inriktning i livet.

Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj
Annas orangeriet uppe på berget! Foto: Agata Mazgaj

Andra har köpt sitt eget hem, vi besöker Anna Berggren som kom i besittning av en gammal gård högt upp på Skattungebyns södra sluttning med överjordisk utsikt över Orsa Finnmarker. Här uppe föder hon upp får och har även byggt ut den gamla byggnaden med ett orangerie där hon odlar citroner mitt i vintern!

Det finns även de som gör tvärt om som den 86-åriga kvinna i byn som på ålderns höst flyttade till ett betydligt mindre boende. Hon flyttade ut från sitt hus, undvek ålderdomshemmet och flyttade istället in i ett hus på hjul.

-Hon var mest hard-core av oss alla, säger den imponerade Markus Skoog. Hon hade bara en säng, en garderob, en kamin och ingen elektricitet inom vagnens sju kvadratmeter boyta.

Flurlundar gård

Tomten där Markus vagn står tillhör FrejaLina. Hon köpte fastigheten och startade ett kollektiv på Flurlundar gård.

Markus visar oss utedasset på Flurlundargård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj
Markus visar oss utedasset på Flurlundar gård, som byggdes av spillved. Foto: Agata Mazgaj

Fem personer bor i kollektivets moderhus och fyra personer är vagnsboende, några med tillgång till huset, elen och vattnet och andra bor helt fristående på marken.

Livet på Flurlundar gård påminner mig om ett studenthem med stark social samvaro där de boende bedriver ett gemensamt vegetariskt dagligt matlag, hänger med varandra och ordnar filmkvällar. Ingen i huset har barn. En person har hunden Birk, som är väldigt omhuldad och har många olika promenadsällskap!

Dumpstra mat

De flesta av de som valt en alternativ livstil i Skattungbyn äter vegetariskt och köper eller odlar sin mat. Markus berättar att några vagnsboende “dumpstrar” mat. Det “dyker” i sop-containrar bakom ICA eller COOP för att hitta mat som butikerna har slängt på grund av passerat utgångsdatum.

Markus själv undviker dumpstring bland annat eftersom en del bland ortsbefolkningen blir störda på företeelsen. Dumpstring, är för den svenska allmänheten ett relativt nytt begrepp och innan det hade utretts att det var lagligt hade tre Skattungebor blivit åtalade, men fallet lades snabbt ner.

Dock har Markus ätit dumpstrad mat, en gång blev han bjuden riktigt god laxceviche som han fick veta hade hittats i en container!

Är de alternativa Skattungbyborna drönare?

Skattungbyn är känd i altnernativsvängen för att vara lite “hippie” men byn har också många invånare som inte räknar sig till “de alternativa”.

Läs mer om lördagsrundan längre ner i artikeln! Foto: Agata Mazgaj
Lördagsöppet i Skattungbyn! Foto: Agata Mazgaj

Markus Skoog berättar att det finns många fördomar kring de som lever alternativt. Till exempel att de får bidrag och drönar, något som han tar starkt avstånd från.

Det går att bo otroligt billig i Skattungbyn, för den som väljer det, och då behövs vare sig heltidsjobb eller bidrag för att försörja sig. Markus berättar vidare om en vän som levde för under 500 kronor i månaden. Hur kunde han göra det?

Han bodde gratis hos folk för att han skötte om huset när de var bortresta, dumpstrade mat, idkade byteshandel med sin tid, jobbade för matvaror, högg ved åt någon. Ett jobb fick han några hundra kronor för och dessa gick direkt till det mobila abonnemanget.  

-Det är svårt för folk att förstå att det går att leva på så billigt vilket kanske leder till misstankar om bidrag, men så är sällan fallet. Några personer i byn jobbar några timmar i friskolan i veckan och kan leva på under 2000 kronor i månaden.

Markus levde själv en period utan problem på under 1800 kronor i månaden. De kostnader han hade då var vagnshyran, elektricitet, vatten samt det mobila abonnemanget och mat.

-Vegetariska torrvaror kostar inte så mycket, förklarar Markus glatt.

Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen
Slåttergubben har öppet på lördag eftermiddag. Foto: AnnVixen

Idag jobbar han dock heltid på ett flyktingboende i Orsa och bedömmer att månadskostnaderna har ökat till 5000 kronor eftersom han var tvungen att köpa bil och köra för att komma till jobbet. Markus ger också exempel på flera andra “alternativare” som har vanliga heltidsjobb inom till exempel skogsvården, sjukvården och ungdomsvården.

Det finns flera “affärer” i Skattungbyn och ingen av dem kan anses vara “vanlig” men samtliga hjälper invånarna att leva billigt!

Skattunge Handel

Skattunge Handel var en gång i tiden Skattungebyns normala matbutik. Den bedömdes dock inte längre vara

Ta med din egen förpackning och fyll på! Foto: AnnVixen
Slåttergubben, här tar du med egen förpackning och fyller på! Foto: AnnVixen

lönsam och skulle stängas. Byborna riskerade att behöva åka 15 km till närmsta stad för att handla mat och bensin. Skattungbyns invånare valde då att överta butiken och bildade en medlemsägd förening. Butiken håller med samma sortiment som en vanlig mindre matbutik och har anställd personal, men mycket av det administrativa arbetet sköts ideellt.

Slåttergubben

Slåttergubben är den andra matbutiken i byn. Den är också medlemsägd men klassad som en ekonomisk inköpsförening. Butiken köper in stora säckar av närodlade ekologiska livsmedel men även från utlandet.

De som handlar där, vilket från 2016 endast kommer att vara medlemmar, tar med egna förpackningar för på fyllning. Butiken är väldigt mycket billigare än en vanlig butik. Butiken håller öppet mellan 13-15 på lördagar för att inte konkurrera med Skattunge handel. Byn är för liten för konkurrens, men tillräckligt stor för kooperativt samarbete!

Här lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen
I Hansenshuset lagas en linsgryta till denna lördags folkkök! Foto: AnnVixen

Hansenshuset

Hansenhuset är ett hus i studiefrämjandets regi där det hålls slöjdcirklar, teater och filmvisningar och liknande. På lördagseftermiddagar blir Hansenshuset en samlingsplats då de “alternativa” bedriver det så kallade “folkköket”. Folkköket serverar en vegetarisk måltid till alla som vill äta där. Verksamheten finansieras av donationer, både från matgäster och andra.

Freeshopen

Freeshopen är kanske rent tekniskt inte en butik utan snarare en plats där invånarna kan ställa kläder, böcker eller bruksföremål som de inte längre har behov av. Sedan får andra besökare ta vad de vill ha.  Freeshopen är vackert beläggen mitt i byn, mittemot Slåttergubben och näst gårds till Hansenshuset.  Markus Skoog berättar att Freeshopen inte ägs av någon och är relativt anarkistiskt driven, utan officiell administration men som

Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen
Tag det du behöver i Freeshopen. Foto: AnnVixen

alltid finns det eldsjälar och vi träffar bland annat Malin Haglund som ser till att Freeshopen står i ordning!

Det intressanta med Skattungbyns “butiker” är att de drivs ideellt eller som kooperativ där byborna hjälper varandra att leva billigare än det annars hade gått att göra!

Det senaste tillkomna kollektiva tillgången är ett verktygsbiblioteket, där man kan låna verktyg eller har möjlighet att slöjda vid bibliotekets verktygsbänk.

Idag är Malin eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen
Idag är Malin Haglund eldsjälen som håller Freeshopen igång! Foto: AnnVixen

Markus och bloggen

Markus startade bloggen “Att Leva det Levande Livet”.

-För att “livet måste kunna vara bättre än det här”! Och för att dokumentera allt han lärde sig om att leva alternativt och dela detta med andra.

Markus startade bloggen då han vill utforska och dokumentera vad han lärde sig och höll på med i sitt alternativa leverne – och hade svårt att bara lägga allt i skrivbordslådan – så en blogg som andra kunde läsa kom väl till pass. 

Odlingar då?

På Flurlundar gård har kollektivet nyligen startat en 2000 kvadrat meter odling. Jorden är inte riktigt bra ännu och då 

En snödusch från The Dome - växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj
En snödusch från The Dome – växthuset på Flurlundar gård! Foto: Agata Mazgaj

de ska odla ekologiskt så det tar tid för marken att hämta sig, kanske upp emot  8 år. Marken kan göra dem självförsörjande på ärtor, bönor, grönkål, rödkål, jordärtskockor, lök, zuccini, pumpa, squash och potatis.

De har också byggt ett växthus, döpt till “The dome” där de odlar chili, basilika, gurka och tomat. Det ska bygga ännu ett växthus så att de kan växla grödor för att motverka skadedjursåverkan med varannan års sådd. “Huret” kring odlingarna har de plockat upp från den mycket uppskattade odlingsläraren Patrik Ytterholm på Mora Folkhögskolan.

Kommer Markus alltid att leva så här?

Alternativa sätt att leva. Foto: Agata Mazgaj
Växthuset från insidan, täckt i väntan på sommaren! Foto: Agata Mazgaj

Markus har planer på att köpa en tomt och bygga eget hus men vill också tillåta andra att flytta in på tomten då det kan ge en passiv inkomst från hyra. Han har inget emot att jobba heltid men vill jobba med saker som verkligen spelar roll och ger ett exempel på att han kommer att hålla en vagnbyggarkurs till sommaren!

Besöket till Skattungbyn har varit en ögonöppnare om att livet kan vara friare och inte alltid behöver vara så styrt som det är i urbana områden! Och visst finns det för- och nackdelar med allt men vi är glada över att ha fått förstå att det finns alternativ!

Nästa vecka: Vad händer med trafiksituationen i Stockholms stad? Vill du få ett meddelande när artikeln är tillgänglig, klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Har du funderat på att flytta till mindre? Vad sägs om ett hållbart hem på hjul, med under 20 kvadrats boyta? Nr014

 

Hus på hjul! Är livet hetsigt i storstadspulsens ekorrhjul, med dyrt boende och pendling till  jobb eller skola? Funderar du på om det går att leva annorlunda? Runt 200 personer har sedan 70-talet och framåt tänkt tanken som du, och flyttat sitt bohag till Skattungbyn i Dalarna.
Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: Agata Mazgaj & AnnVixen

Min vän Agata och jag har ofta långa diskussioner om allt från hållbart leverne till svensk media och polsk politik.

Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen
Soluppgång i Skattungbyn. Foto: AnnVixen

Agata berättar om en blog hon hittat som handlar om att leva på liten yta och på så vis göra ett så litet avtryck på vår planet som möjligt.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Är detta något för oss? undrar vi och vips är vi på resa till ett iskallt Skattungbyn i Dalarna. Häng med!

Hus på hjul – vagnsboende i Skattungbyn

Det är folktomt denna frostiga, soliga lördagmorgon i januari när vi kör in i Skattungbyn. Vi får uppleva byn i ljus, där den klamrar sig fast på en slänten med vidunderlig utsikt över Orsa Finnmark. Det känns spontant som att Skattungbyn är en väldigt harmonisk plats, en känsla som håller i sig under hela vårt besök!

Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj
Orsa Finnmarker breder ut sig nedan Skattungbyn. Foto: Agata Mazgaj

I Skattungbyn finns en relativt unik boendeform, nämligen vagnsboende. Vi har förmånen att samtala med trettiofemåriga Markus Skoog som vissa skulle säga personifierar de som bor i vagn, eller i så kallade hus på hjul, tack vare sin blog “Det Levande Livet”.  

Den första “vagnen” som byggdes i Skattungbyn stod färdig i början av 2000-talet och idag finns det snart 20 vagnsboende personer här och ringarna sprids som på vatten runt om Sverige.

De som bygger sina hus på hjul här söker tillstånd från en markägare i byn och ställer upp vagnen på dennas tomt, ibland ingår tillgång till el och vatten och hyresavtalen skiftar från situation till situation.

-Läs också nästa artikeln om Skattungbyn och gemenskapen där, kommer nästa vecka! Klicka här, för att få en notifiering när artikeln är tillgänglig.

Varför hus på hjul

Markus berättar att det finns olika anledningarna till att folk i Skattungbyn valt att bosätta sig i ett hus på hjul.

Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
Markus och Agata i magiska skogen vid Flurlundargård. Foto: AnnVixen
  • Den ena anledningen är att det är svårt att hitta mark till försäljning i byn.
  • Den andra anledningen är att ett liv i vagn gör ett väldigt litet avtryck på naturen då husen inte är fastbyggda i marken eller använder betong och att det är relativt lätt att bo hållbart i vagnarna. Det är ett sätt för människor att söka ett alternativt boende.
  • Den tredje anledningen är att det kan vara väldigt billigt att leva i ett hus på hjul – Läs mer om kostnader längre ner.

Det som jag själv tycker gör detta så intressant är insikten att det går att leva väldigt mycket billigare än vi gör i städerna idag, och med väldigt enkla medel. Beroende på hur man ser på saken är kanske levnadskvaliten till och med högre? Det finns förstås för- och nackdelar med allt!

Att leva i ett hus på hjul i Sverige jämför med USA

Enkla medel i svenska "Tiny Homes". Foto: AnnVixen
Enkla medel i svenska ”Tiny Homes”. Foto: AnnVixen

De svenska husen på hjul är unika och skiljer sig väldigt mycket från till exempel de amerikanska varianterna. Markus berättar att de vagnsboende i USA vill hålla avstånd till det fattigare trailerfolket och att de till skillnad från svenska vagnsboende klämmer in alla möjliga, dyra bekvämligheter i sina “Tiny Home’s”.

-Köken i de amerikanska “Tiny Home’s” kostar sjukt mycket och husen är små och väldigt dyra, fortsätter han. Den största skillnaden mot svenska hus på hjul är att de också har toalett och dusch, som stora hus i miniformat. Det svenska husen på hjul handlar om att leva enkelt.

Markus hus på hjul

Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj
Vackra vedkaminer i husen på hjul, denna specifika sort används inte till matlagning. Foto: Agata Mazgaj

Markus byggde sin första vagn, sålde den och lånade under en

vintersäsong vännen Lorraias vagn som han leende kallar “ett glorifierat tält”. Huset värmdes med vedspis men var dåligt isolerat. När Markus kom hem sent på kvällen blev han snabbt tvungen att sätta på vedkaminen, hoppa ner i sovsäcken och somna. Han utvecklade också snart ett knep där han koka upp vatten på kaminen och hällde ner i PET-flaskor som han la ner i sovsäcken.

Efter en sådan vinter kände han en stark drivkraft att bygga ett eget och väldigt välisolerat hus. Dagen då vi besöker Skattungbyn är det -17°c och det är förståeligt att isolering är av högsta vikt!

Markus hus på hjul har brutet tak

Markus nya hus, designad med brutet tak som en gullig Astrid Lindgren stuga i mini format, är just mycket välisolerad. Bygget startade år 2013 och tog två månader att färdigställa till ett skick så att han kunde flytta in, även om allt inte var på plats från början. Markus har byggt mer när han har haft råd. I början hade han tyger på väggen i väntan på att ha råd med panel.

-Det var väldigt skönt när väl panelen kom upp! ler Markus Skoog!

Huset kostade initialt 50 000 kronor, med förbättringar som plåttak och några andra bekvämligheter så har han betalt 80 000 för sitt nuvarande hus på hjul.

Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 17 kvadrat plus sovloft, har plåttak och är ekologiskt isolerat, byggkostnad 80 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

-Det finns inget avlopp men väl en köksbänk och en spann med vatten! säger Markus.

Agata och jag stiger in i Markus “etta med kokvrå” som känns luftig och varm och är minimalt inredd. På ena kortsidan finns en köksbänk, i mitten står en vedkamin och sprakar på högsta låga. Vid ena fönstret står ett fristående element då Markus har dragit in el. På andra kortsidan finner vi en träsoffa klädd med madrasser och därifrån leder en smal, undangömd stege upp till ett så kallat mezzanineloft, halvvåningsloft där Markus har inrett en sovplats under taket.  

Måtten på Markus hus på hjul

Måtten på Markus vagnshus är 3.1 meter gånger 6.0 meter och väger cirka 6 ton. Höjden över mark mäter 4.5 meter. Det hela ger en boyta på 17 kvadratmeter och huset står på hjul!

Huset är isolerat med gammalt tidningspapper. Tidningspappret köps färdigpackat på säck i en vanlig bygghandel, och

Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 15 kvadrat plus loft, byggkostnad 60 000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

läggs i en stor kvarn och så blåser man sedan in det i spalterna på huset. Det är miljömässigt mer hållbart att bygga så här än att använda Rockwool, säger Markus som är utbildad snickare.

Huset, precis som övriga hus på hjul i Skattungbyn, byggs på manskapsvagnar eller båttrailers som köps på blocket. Markus har byggt sitt hus på två hjul. De flesta husen är byggda utan avlopp och toaletter men har enklare matlagningsmöjligheter på vedkaminen.

Det går att få hemförsäkring för ett hem på hjul, bland annat hos Länsförsäkringar, då får vagnen också flyttas två gånger om året. Jag antar att man kan jämföra hem på hjul, rent legalt, med en husvagn.

Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Man-tar-vad-man-har trappa. Kostnad 0 kronor. Foto: Agata Mazgaj

Markus har lagt ut filmer på Youtube om bygget av vagnen, med sextiotusen “views”.

Det är snorkallt i Dalarna idag och Agata och jag är väl påbylsade men fryser ändå när vi går runt ute på gården för att titta på fler hus på hjul.

Kostnader för ett hus på hjul

Beroende på vilket typ av material som vagnsbyggaren har kommit över så kostar hemmen på hjul olika. Markus hus kostade 80 000 kronor, men på Flurlundar gård besöker vi ytterligare tre hus på hjul som har kostat mellan 4000 kronor och 10 000 kronor. Den billigaste vagn som Markus känner till byggdes helt utan kostnad då materialet skänktes som spillträ från ett bygge.

Vilka levnadsomkostnader har de vagnsboende? Läs nästa artikel här!

Om Markus hade byggt om, vad hade han gjort annorlunda?

Jag har en lång lista! skrattar han och berättar att han hade byggt högre väggar och sadeltak istället för lägre väggar och

Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj
Ett mezzanini sovloft ger mer boyta när man lever på 15 kvadrat! Foto: Agata Mazgaj

brutet tak. Brutet tak krånglar till byggprocessen. Han hade byggt ett mindre hus än 17 m2 då det är lite för stort för hans behov och dessutom blir svår att flytta, det behövs en traktor. Kaminen står idag mitt i, för att skorstenen står estetiskt mitt på huset. Annars hade han anlagt skorsten och kamin åt sidan i huset istället.

Att leva utan el och vatten i ett hus på hjul

Markus har själv el och tillgång till både kök, dusch och vatten då han är ansluten till FrejaLinas kollektiv som lokalt i Skattungbyn går under namnet Flurlundar gård. Han bedömer dock att cirka hälften av de vagnsboende i Skattungbyn lever utan direkt tillgång till el och vatten.

-Va, kan man leva så, jag lyfter nyfiket på ögonbrynen och frågar hur det går till?

Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj
Ett ekologiskt utedass i skogsbrynet! Foto: Agata Mazgaj

Utan toaletter

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, allt utom inre panel är byggt med återvunnet material, byggkostnad 10 000 kronor. Foto: AnnVixen


Markus berättar att de flesta som vill leva alternativt i Skattungbyn har tillgång till gott om mark och att även de med tillgång till en avloppsansluten toalett hellre anlägger och använder ett utedass. 

En vattentoalett, med dess bidrag av svårrenat, grått vatten till vattenreningsverken, är långt ifrån hållbart och dyrt för samhället.

Ett utedass, som komposteras rätt, omvandlas under två års tid av bakterier till mycket bra jord och används sedan som gödning i odlingar, eller till träd- och bärbuskar.

Utan vatten

Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström
Markus vinterbadar! Foto: Daniel Zetterström

De vagnsboende kan dusch och basta vid två anläggningar i by. Där finns tex “By bastun” som kostar 10 kronor per bad. Byn har också en idrottslokal med ansluten dusch, som är gratis att använda. Markus berättar att många som bor utan el och vatten ändå värmer vatten på vedkamin och tvättar sig hemma med tvål och tvättduk. Vatten kan hämtas från snön på vintern och från många av de vattendrag som fyller byn på sommaren.

Utan elektricitet
Nästan alla i Skattungbyn har smarta telefoner och om de inte har tillgång till elektricitet i sin vagn så laddas dessa på

Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj
Hus på hjul, boyta 7 kvadrat, byggkostnad 4000 kronor. Foto: Agata Mazgaj

arbetsplatsen eller med batteridrivna laddare. Elbelysning i vagnarna utan el ersätts med gaslampor, batteridrivna lampor eller oljelampor. Samtliga hus värms av vedeldade kaminer. Matlagning sker oftast på de specialdesignade vedkaminerna. Många av de vagnsboende är vegetarianer eller veganer och kokar havregröt, linser, soppa eller ägg på sin vedeldade kamin. Markus är snarare flexetarian än vegetarian, han äter det han blir bjuden på, det är lättast. Flurundar gårdskollektivet bedriver dock ett gemensamt matlag där de endast lagar vegetarisk mat.

Tycker du livet i vagn skiljer sig från ditt liv? Nästa vecka kan du läsa mer om  levnadsomkostnader och hur livet kan te sig en lördagseftermiddag i Skattungbyns gemenskap!  Läs den uppföljande artikeln om livet i Skattungbyn här!  

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Nr007 En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken

 

Newcastle upon Tyne, i norra England, har tagit ett steg i taget i sin resa från en traditionell industristad till att bli ett framgångsrikt och hållbart, urbant samhälle. Detta är den första av fyra publiceringar kring Newcastles utveckling, organisationer och företag, alla med fokus på ett hållbart framtida samhälle. Text: Domi, TellusThinkTank 2015. Omslagsfoto: David Thomson.

Som barn besökte vi ofta norra England och min mors kära familj i Newcastle på floden “Tyne”. Att anlända till Newcastle var som att stiga in i en saga och en för mig ny och väldigt annorlunda värld, speciellt jämfört med den tysta förorten i Stockholm som jag växte upp i.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det första som slog mig var alltid doften, då alla hem i Newcastle värmdes med kol på den tiden. Koldoften gav mig länge blandade känslor av både ömhet och fascination över det allestädes närvarande smutsiga koldammet.

Läs också: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

Newcastle och Wallsend upon Tyne med omgivningar har i mitt huvud alltid varit platser som beskrivits som legender då min mammas sagostunder ofta täckte hennes  äventyrliga barndoms liv på Charlotte Street och vi lärde oss om de nattliga bombräderna under andra världskriget, då hon på morgonen efter sökte gatorna efter granatsplitter till sin samling.

Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson
Angel of the North och dalen kring floden Tyne. Foto: David Thomson

Vi förstod också att mödrarna höll hushållet flytande och familjetraditioner och kulturen vid liv. Fäderna arbetade långa skift i kolgruvor eller skeppsvarv och turades om att patrullera gatorna på nätterna som “Air Raid Wardens”. Min mors berättade också om hur det Brittiska folket dansade sig av glädje in i 50-talet efter andra världskrigets slut.

När jag blev äldre fann jag att inte bara min mors barndomsminnen från området var både underhållande och lärorika men att norra England har en väldigt blandad och intressant historia. Den börjar, till min kännedom, med ett keltiskt folk som

Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen
Hadrianus mur vid Housesteds, Northumberland. Foto: AnnVixen

integrerades med andra genom olika imigrationsvågor. De mest kända är kanske Romarna, som även lät bygga Hadrianus mur.

Andra vågor bestod av bland annat folkslag från nordöstra Frankrike och vikingar, som representerades mest av danska klaner vilket fortfarande, anmärkningsvärt nog, märks i de nordengelska dialekterna!

När jag vandrar ner för gatorna i norra England och Skottland leker jag ibland en hemlig lek “vilket-geografiskt-ursprung-kan-personen-jag-möter-på-gatan-ha”?

Jag kan, säkert i totalt självbedrägeri, peka ut en person med romerskt påbrå på Northumberland street i Newcastle vilken dag på året som helst!

Människorna som levde i Newcastle fann tidigt, kanske redan på 1000-talet, att de levde på en stor naturtillgång i kol. “Kitchen-mines” / “köksgruvorna” var kanske en av de tidigaste typer av kolgruvor i området och innebar att invånarna grävde grottor under det egna köksgolvet för att få snabb koltillgång för att kunna värma huset eller laga maten!

Senare exploaterades kolet mer fokuserat och gruvindustrin expanderade runt om landskapet och flodsluttningarna kring Newcastle. Kol blev snart Newcastles främsta exportvara och stadens närhet till havet och distributionsbehovet av varan ledde till en snabb utveckling av båtbyggarindustrin. Fartygsbyggandet tog definitiv fart, ur ett ingenjörsperspektiv och spelade en viktig roll i Newcastles del av den industriella revolutionen, i början av 1800-talet.

Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen
Floden Tyne med skeppsvarv. Foto: AnnVixen

Fartygsbyggnad, fartygsdesign, båtvarv med skeppsdockor för fartygslagning blev en väldigt viktig klivsten för utbyggnad av välfärden i Newcastle och området kring floden Tyne.

Några hävdar att Industriella Revolutionen startade i engelska Manchester, och det var definitivt den största staden som bistod att tända revolutionsgnistan med dess 300 000 invånare år 1801.

I Newcastle, med sina 30 000 invånare år 1801, brakade industriella revolutionen igång samtidigt. Båda städerna hade sina stora depåer av naturligt kol gemensamt.  Idag är Newcastle upon Tyne och Manchester ungefär lika stora till antalet invånare.

Mellan 1970 – 1990, när jag fortfarande var barn och väldigt imponerad av Newcastles sjudande, vänliga och familjära (“canny”) folkliv började efterfrågan på Newcastles industrier att mattas av. Det tätbefolkade Newcastle och norra sluttningen över floden Tyne, Northern Teeside, utmanades av hög arbetslöshet när både kol- och fartygsbyggarindustrin märkte av en mattande efterfrågan samtidigt.

Newcastle’s Council’s, kommunerna i Newcastle i området, erbjöd initialt invånarna en högre grad av anställning i statliga och kommunala projekt. Det blev dock tydligt att detta inte var en hållbar ekonomisk modell. Inom kort utvecklade snart kommunerna parallellt ett samarbete med forskarna på universitetet i Newcastle för att utveckla näringslivet och anpassa det geografiska området att möta framtiden.

Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson
Down-town Newcastle and Tyne. Foto: David Thomson

Genom åren har bandet mellan kommunerna i Newcastle området, som tillsammans representerar 1,7 miljoner invånare, och universitetet i Newcastle starkt bidragit till att utveckla området från en traditionell industriregion och har på många sätt lagt nya klivstenar mot att bli en framgångsrik framtida urban region.

Samarbetet mellan universitetet, forskare, kommuner och entreprenörer ser vid första anblicken ut att vara unik och ger med stor sannolikhet “the North East of England” en god chans att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Läs mer om detta i Tellus Think Tanks kommande tre artiklar där vi möter både universitet, stad och företag som jobbar fokuserat med en hållbar framtid i fokus!

Läs vår första artikel i Tellus Think Tanks Newcastle upon Tyne-serie: Universitetet i Newcastle – Storbrittaniens innovations hubb för en hållbar urban framtid

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

100 idéer – Gör det själv – Rädda jorden Nr005

 

100 Gör Det Själv idéer för att Rädda jorden!

När den industriella revolutionen drog igång, 200 år sedan, fanns en miljard människor på jorden. Idag lever sju miljarder människor här, antalet ökar fortfarande, och vi brukar mer och mer av jordens resurser på ett sätt som kunde vara mer konstruktivt.

Kan vi fortsätta leva på det här viset?

Människans nuvarande sätt att leva orsakar problem så som “Global Uppvärmning” men också en minskad mångfald i jordens djur och växtlivet. Många djur- och växtarter har redan försvunnit och utvecklingen för många andra arter ligger inte lång efter.

Läs mer i Tellus Think Tank artikeln: Hur mår jorden idag?

Nyligen, vid FN’s klimat konferens i Paris – COP21, skrevs en internationell hållbarhetsöverenskommelse. Det visar att våra politiker jobbar på med att finna miljövänliga lösningar men de är ofta också en del av de omfattande miljöproblem som vi har att hantera:

  1. De ökande växthusgas utsläppen:
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen
    Rusningstrafik Foto: AnnVixen

    Mängden fossila transporter orsakar stora utsläpp av koldioxid.
    Den växande marknaden av biff och lamm orsakar stora utsläpp av metangas.

  2. Bristen på ren mark och naturområden för människor, djur och växter att leva och växa i.
  3. Föroreningarna av både mark, sjöar och hav på grund av nedskräpning och giftutsläpp.
  4. Lantbruk och odlingsmarker utarmas på grund av användningen av bekämpnings- och artificiella gödningsmedel.
  5. Listan är lång…

Rädda jorden, Gör Det Själv?

Det verkar som att det blir Du och jag som får rädda jorden?
Alla kan inte göra allting, men tillsammans….

Vi skulle kunna bygga en “Gör-Det-Själv”-tank med idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv? Syftet är att dela goda idéer och inspirera andra att ta efter!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kan vi hitta 100 Gör-Det-Själv idéer innan sista januari 2016?

Det vore ju en fantastisk start på 2016 om vi kunde samla 100 idéer om hur vi kan leva mer hållbart i våra dagliga liv!

Vad gör du för att förbättra hållbarheten i ditt dagliga liv? (eller vad skulle du vilja göra?)

Skicka oss din idé!  och   2) ditt namn   3) ålder    4) var du bor     5) gärna bilder om du har några 🙂

Den bästa idén belönas med en ”hjärtlig ljusstake” i Keramik från Tellus Think Tank (jo, vi Gjorde Den Själva)!

Gör Det Själv – Rädda jorden!

GDS #001 – Alexandra, 42 år, Stockholm: I vår familj försöker vi främst handla rengörings- och tvättmedel eller hår- och kroppsprodukter som är märkta med någon slags officiell miljömärkning som tex ”Svanmärkt”, ”Astma & Allergiförbundet” eller ”Bra Miljöval”. Vi TROR att dessa produkter är miljövänliga och lätt bryts ner i återvinningsprocesser osv.

GDS #002 – Victor, 12 år, Stockholm: Jag sorterar mina sopor i mat-, plast-, papper- och metallhögar. Sedan går jag iväg en gång i veckan å lämnar allt som sorterats till återvinningsstationen.

GDS #003 – Jag önskar att min kommun kunde bistå med en bättre lösning för…

GDS #004 –

Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen
Understenshöjden ekoby! Foto: AnnVixen

Läs om en av Sveriges första ekobyar, Understenshöjden och dess invånare som aktivt har valt att leva mer hållbart!

Sachiko och CEMUS vill rädda världen! Nr004

 

Oktober, 2015. Tellus Think Tank träffar Sachiko Ishihara, nyexaminerad och nu kurskoordinator på CEMUS, vid Universitetet i Uppsala. Jag har förberett mig genom att scanna CEMUS hemsida och de skriver där att de vill rädda världen! Detta har gjort mig väldigt nyfiken.

Sahciko Ishihara koordinerar kursen "Globala utmaningar & en hållbar framtid".
Sahciko Ishihara koordinerar kursen ”Globala utmaningar & en hållbar framtid”.

Vädret, då jag träffar Sachiko Ishihara i biblioteket på CEMUS i Uppsala, är vackert men ovanligt varmt för denna tid av året. Jag har laddat med en mängd frågor och lär mig snabbt att CEMUS står för “Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier” och att Sachiko Ishihara växte upp i Tokyo i Japan. Hon är en av fyra syskon, har bott i Sverige i två år och är nu anställd av CEMUS för att koordinera kursen “Global Challenges and Sustainable Futures” (Globala utmaningar och en hållbar framtid).

Vad är CEMUS och inom vilket ämnesområdet hålls utbildningen?

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS håller akademisk utbildning inom “det mesta inom hållbarhet”.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

CEMUS utbildningar täcker hållbar samhällsutveckling på olika nivåer, som mer teoretiska kurser som “The Global Economy” och mer praktiska kurser som “Urban Agriculture”. 

Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson
Uppsala Kultur Karneval hålls årligen i Maj. Foto: Henrik Axelsson

Centret håller också kurser med direktpåverkan i samhället, som till exempel “Project Management”. I denna kurs hålls först teoretiska avsnitt om projektledning för att sedan låta studenterna planera, driva och utvärdera sina egna hållbarhetsprojekt. Sachiko Ishihara berättar om några av dessa projekt:

  • Brädspelet: Race for the Planet – projektet utvecklar ett brädspel där spelarna behöver samarbeta istället för att konkurrera med varandra för att lyckas öka hållbarheten på jorden.
  • Matlagningslektioner med “No Waste”-tema.
  • Re-use projektet – ett samarbete kring återanvändning mellan Lettland och Sverige.
  • Kultur Karnevalen – öppen för allmänheten i Uppsala i maj varje år.
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard
Gästproffessor Doreen Stabinsky tankar den ombyggda bilen med biogas! Foto: Isak Stoddard

Just då stiger Daniel Mossberg, tillförordnad programdirektör, in i rummet för att hälsa! Daniel Mossberg nämner ytterligare ett studentprojekt, nämligen den där projektet lät bygga om en äldre Volvo från bensindriven till gasdriven. 

Jag frågar Sachiko Ishihara vilket projekt hon medverkade i som student. Hon svarar att hon inte tog just den kursen men berättar ödmjukast att hon tillsammans med några studiekamrater startade ett eget världsförbättrar-projekt, som de kallar “Ekolibria”. Ekolibria utbildar skolungdomar, i alla åldrar, i just hållbart leverne.  Snacka om att leva som man lär! 

Ett världsförbättrande projekt.
Ekolibria – ett världs-förbättrande projekt.

CEMUS grundades på ett speciellt sätt?

Sachiko Ishihara utbrister glatt:

Ja, så var det! Två studenter, Niclas Hällström och Magnus Tuvendal, grundade CEMUS för över tjugo år sedan!

De två studenterna fick möjligheten att diskutera tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter med rektorn vid Uppsala universitet, vilket ledde till att universitetet erbjöd dem att hålla en tvärvetenskaplig kurs i ämnet “Humanity and Nature”. Intresset var så stort att 400 studenter anmälde sig och deltog i kursen! 

Sedan dess har CEMUS utvecklats till en egen fakultet vid Uppsala universitet och håller årligen tjugo tvärvetenskapliga kurser i Hållbarhet. Sachiko Ishihara berättar att femtio procent av kurserna hålls på engelska och att femtio procent av CEMUS studenter kommer från andra länder.

Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.
Projektledning och hållbarhetskurs, vid CEMUS.

Vad är det som gör CEMUS till en unikt pedagogiskt hållbarhetscenter?

Sachiko Ishihara berättar stolt att CEMUS anställer studenter och nyutexaminerade för att koordinera kurserna och att detta alltså inte görs av professorer eller dylikt.

Kurskoordinatörerna har den officiella titeln “Amanuens” vilket inom universitetsvärlden normalt betyder att universitetet har anställt en student för att sköta en del administrativt arbete. På CEMUS ges de anställda studenterna, i rollen som kurskoordinatör, väldigt mycket mer ansvar än så.

Vilket ansvar har kurskoordinatörerna på CEMUS?

Sachiko Ishihara berättar om den, för CEMUS verksamhet, viktiga koordinatörsrollen med ansvar för att:

  • Utveckla kurserna.
  • Välja kursens inriktning och innehåll.
  • Organisera och driva kursen.
  • Styra och säkerställa så att kursens röda tråd följs vid dess genomförande.

Kurskoordinatörerna samlar en expertgrupp, ofta bestående av professorer och forskarstudenter, för att få återkoppling och förbättringsförslag på kursens innehåll. När kursinnehållet är klart bjuder kurskoordinatörerna in talare, leder studentdiskussioner, håller i kursprojekt och inlämningsuppgifter. Beroende på den individuella kurskoordinatören, håller denna även utbildningspass inom ramen för kursen.  

Vad menar CEMUS med tvärvetenskapligt?

Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.
Den Globala Ekonomin, en tvärvetenskaplig CEMUS kurs.

Tvärvetenskap innebär, enligt Wikipedia (2015-12-07), en utbildning eller forskningarbete som involverar kunskaper och metoder från skilda vetenskapsgrenar. En tvärvetenskaplig kurs vid CEMUS innebär i stort sett samma sak, att skapa insikt genom samla intryck från flera kunskapsområden.

Sachiko Ishihara berättar att CEMUS tvärvetenskapliga kurser hjälper studenter att förstå dynamiken och processer som sträcker sig över landsgränserna här på jorden, och hur dessa har påverkat hur jorden ser ut och är organiserad idag. Ämnena, som kombineras, spänner över många områden och kan vara allt från miljövetenskapliga till demokrati, etik, ekonomi och biologi för att nämna några.

CEMUS kurskoordinatörer bjuder in olika  typer av föreläsare från många olika områden, inte bara professorer utan även icke-akademiker, affärsfolk, entreprenörer, ingenjörer, miljöaktivister och representanter från så kallade NGO’s (icke statliga organisationer). Syftet är att kunna ge studenten insikt i vilka krafter som styr och påverkar utvecklingen på jorden.

Sachiko Ishihara nämner inbjudna talare som författaren och sångaren Alan AtKisson och politikern Gudrun Schyman. På CEMUS hemsida annonseras öppna föreläsningar med till exempel aktivisten Polly Higgins och den amerikanska professorn i systemvetenskap, Dennis Meadows.

Vilken typ av människor söker utbildning på CEMUS?

CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen... Foto: AnnVixen
CEMUS studenter har identifierat några utmaningar i världen… Foto: AnnVixen

Vi promenerar genom lokalerna på CEMUS och hittar resultatet av en kursuppgift där studenterna fick identifiera hållbarhetsproblem i sina hemstäder eller hemländer, så som tex Colombia, USA, Nord Korea, Japan, Australien och Sverige.  

De personer som studerar här har sina akademiska huvudämnen inom allt från ingenjörvetenskap till konst, historia eller ekonomi. Den gemensamma drivkraften är att vilja bidra till att förbättra världen och lära sig mer om hållbar utveckling. Sachiko Ishihara säger att en del nykomna studenter initialt kan vara helt okunniga om hållbarhet, men att de är vetgiriga och vill lära sig mer!

Vad betyder hållbarhet för folket vid CEMUS?

CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen
CEMUS student lounge. Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser något bekymrad ut vid denna fråga och rynkar pannan en stund innan hon förklarar:

-Här på CEMUS finns ett brett spektrum av perspektiv på hållbarhet som spänner från radikalare perspektiv å ena sidan till en mer allmän syn å andra sidan, mer “mainstream”.

Sachiko Ishihara sammanfattar den gemensamma inställningen bland både anställda och studenter på Cemus: “Sättet som vi lever på jorden behöver förändras för att bli mer hållbart.

Vad är det övergripande budskapet som CEMUS, genom sina utbildningar, sänder studenter och samhället?

Sachiko Ishihara förklarar vad som gör CEMUS till en sådan intressant organisation i universitetsvärlden:

-Samhället behöver förändras och CEMUS är kritisk avseende företeelser i samhället så som bristen på mångfald och jämställdhet, slöseri och icke-hållbart användande av jordens resurser. CEMUS har också en unik tro på de unga, ifrågasätter gamla sanningar, normer och den traditionella expertrollen som förebild vid samhällsutveckling.

Hur kan studenter och samhället märka av CEMUS grundläggande värderingar?

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Det första som du märker är att CEMUS, genom att anställa studenter som kurskoordinatörer eller i andra viktiga roller, bryter normen för den traditionella akademiska hierarkin, säger Sachiko Ishihara.

En annan sak som är påtaglig är att studenter aktivt och strukturerat uppmuntras att diskutera och ifrågasätta “gamla sanningar”.

Ett tredje område där CEMUS utmärker sig är att studenter uppmuntras att aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av livet på Jorden, fortsätter Sachiko Ishihara.

En inlämningsuppgift: "Hållbarhetsproblem hemma hos mig". Foto: AnnVixen
En inlämningsuppgift: ”Hållbarhetsproblem hemma hos mig”. Foto: AnnVixen

Jag lär mig också att den aktiva studentpedagogiken som CEMUS använder uppmuntrar studenterna att arbeta i nya konstellationer och i internationellt blandade grupper. Dessa blandade grupperna höjer studenternas motivation.

Diskussioner i blandade grupper ökar även förståelsen för drivkraften bakom olika länders syn på skeenden och problem i världen och varför avvägningar och kompromisser har behövt göras på internationell nivå.  

Till exempel förstår studenterna bättre de internationella krafterna till ekonomisk tillväxt, där mer välbärgade länder ofta argumenterar att Jorden inte behöver mer ekonomisk tillväxt utan snarare vill uppmuntra till en sammandragning av ekonomin. Studenter från så kallade utvecklingsländer kan kontra med argument för fortsatt tillväxt i just utvecklingsländerna.   

-Som du märker tillhandahåller inte CEMUS en enkelriktad utbildning, sammanfattar Sachiko Ishihara.

Hur vill CEMUS hjälpa till att rädda jorden?

Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen
Väggdekorationerna på CEMUS säger mer än tusen ord! Foto: AnnVixen

Sachiko Ishihara ser mig stint i ögonen och svarar:

-Utbildningen här på CEMUS kommer att bistå till att påverka världen då vår utbildningsprocess sår frön och ger träning i kritiskt- och mångfaldhetstänkande och framtagande av konstruktiva förslag för mer hållbara lösningar.

Vi är tillbaka i CEMUS bibliotek och tackar varandra för ett intressant möte. Jag är glad att få ha spenderat några inspirerande timmar i Sachiko Ishiharas kreativa, artiga och kunniga sällskap.

Nästa vecka: Tellus Think Tank är glad över att ha funnit att svenska universitetsvärlden tar hållbarhetsfrågan på allvar. Vi är mycket nyfikna på hur andra länder förhåller sig till hållbarhet och har bokat möte med Universitetet i Newcastle för att lära oss mer. Det hoppas vi skriva om längre fram, nästa vecka träffar vi ordföranden för Sveriges första Ekoby för att se vilka lärdomar de har gjort!

Det är omöjligt att inte älska uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen
Det är omöjligt att inte älska Uppsala, säger Domi! Foto: AnnVixen

Nyhetsbrev:  Om du har anmält dig till vårt veckovisa nyhetsbrev skickar vi dig en not om när nästa artikel är tillgänglig!

Idéer: Är det något som inspirerar dig, eller gör dig nyfiken och som du tror skulle kunna intressera Tellus Think Tanks läsare? Tipsa oss!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

Hållbarhet i svenska skolor Nr003

                   

September 2015. Tellus Think Tank träffar Lars Benon, rektor på Enskede skola och tidigare rektor och grundare av Globala gymnasiet – och vi får en insikt i två intressanta resor och hur hållbarhetssatsningar kan skilja sig mellan skolor i samma kommun!
Domi, TellusThinkTank, november 2015.

Lars Benon är rektor på Enskede skola sedan hösten 2014. Han karriär började dock längre tillbaka som lärare och även som informationschef på Kooperation utan gränser (ViEffect idag). Lars Benon var även en av grundarna av och första rektor för Globala gymnasiet på Södermalm.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Stockholms stad. Foto: AnnVixen

Tellus Think Tank-redaktionen tycker att Lars har haft en intressant karriär eftersom det är speciellt och unikt att först få designa en skola för att sedan ta över en 100 år gammal skola stöpt i gamla traditioner! Den röda tråden som Lars Benon har följt under vägen verkar vara rättvise- och hållbarhetsfrågor!

Lars Benon berättar om Globala gymnasiet

Globala Gymnasiet sprang ur en idé om att skapa en gymnasieskola med fokus på globala rättvisefrågor som en grupp bestående av Lars Benon och ytterligare fem personer diskuterade fram – alla med bakgrund som lärare  och arbete med globala frågor.

Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen
Globala Gymnasiet, Stockholm. Foto: AnnVixen

Gruppen träffade Stockholms stad för att berätta vad de planerade. Staden gillade idéerna och erbjöd gruppen att starta skolan under stadens flagg. Det specialdesignade Globala gymnasiet öppnade för elever 2004 och Lars Benon blev dess första rektor.

Gruppens ursprungliga värdegrund breddades från “Utbildning för ett rättvisare samhälle” till “Undervisning för hållbar utveckling”. Skolan placerades i stadsmiljö, mitt på det tätt bebyggda Södermalm då de 2008 flyttade in i nyrenoverade lokaler på Hornsgatan.

En av de första projekten som nya gymnasieelever fick arbeta med var det så kallade “Glokalt projektet”. Varje elev fick då välja en produkt att utföra en livscykelanalys på. Analysen visade:

  • Ursprunget av alla komponenter i varan.
  • Hur och av vem komponenterna hade producerats och sedan satts ihop.
  • Hur transporterna hade skett.
  • Hur varan hade förpackats och sålts.
  • Hur produkten hade använts.
  • Vad som hände med produkten efter den hade kasserats.
Globala gymnasiet. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet.
Foto: AnnVixen

Glokalt projektet / Livscykelanalysen blev ofta en omedelbar ögonöppnare för eleven då sambandet mellan dagens konsumtion och produktion och hur de tär på jordens resurser blev tydligt!

Eleverna på Globala Gymnasiet fick många möjligheter som inte erbjuds inom vanliga gymnasier ens idag:

  • Bland annat utvecklades ett starkt samarbete med Stockholm Resilience Centre – där miljökämpen och 2015-års mest nedladdade sommarpratare, Johan Rockström är direktör.
  • Ett starkt samarbete kring utbildningsmaterial utvecklades med Världsnatur fonden, WWF.
  • Samarbeten med Södertörns högskola och Stockholms universitet gav tredje års elever på Globala gymnasiet möjlighet att som del av gymnasieutbildningen även ta universitetspoäng i klimat och miljö. Globala gymnasiet gick in som garant för att gymnasieeleverna var redo både mentalt och kunskapsmässigt.  
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen
Globala gymnasiet serverade ekologiska kikärtsbiffar igår. Foto: AnnVixen

Globala Gymnasiet annonserade tidigt efter en kökschef som ville bedriva ett ekologiskt skolkök – och tidigt i skolkökets planeringsarbete konstaterades det att maten till större delen skulle bli vegetarisk.

Den vegetariska lunchen blev en naturlig del i elevernas vardag och de få dagar då antingen fisk eller kött serverades protesterade eleverna friskt pga. av den miljöovänliga maten (not: transporter och koldioxidutsläpp).

Efter sju år som grundande rektor lämnade Lars Benon det Globala gymnasiet och arbetade som konsult några år innan han gav sig ut i skolvärlden igen, då som grundskolerektor.

Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen
Enskedeskola vid soluppgång. Foto: AnnVixen

Om Enskede skola

Enskede skola byggdes för över 100 år sedan mitt i hjärtat av trädgårdsstaden Gamla Enskede, på mark som innan hade varit jordbruksmark. När skolan byggdes upplevdes den anläggas ute på landet och det fanns till och med kolonilotter och trädgårdsodlingar på skolans mark till någon gång på 80-talet.

Skolans elevantal har stadigt ökat. På 1970-talet utbildade Enskede skola ca 550 elever per år och 2015 består elevkåren av snart 1000 elever med en personalstyrka på 125 personer.  Kolonilotterna och lekområden på skolan har fått ge plats till nya skollokaler.

Lars Benon, du har i rollen som rektor, arbetat med Enskede skola i snart ett år. Vilka intryck har du fått?

-Här finns mycket duktiga och välutbildade lärare (väldigt hög procent legitimerade lärare) och eleverna är glada och friska och har gott stöd från engagerade föräldrar! Skolan har en tradition av att uppmuntra friskvård bland lärarkåren och det finns mycket inspirerande pedagogiska initiativ som genomförts av lärarkåren både nu och historiskt! berättar Lars Benon.

Vilka utmaningar har du identifierat i skolan under ditt första år?

-Skolan hade mycket duktiga lärare som jobbade med olika individuella projekt men dessa koordinerades inte centralt. berättar Lars Benon.

Han beskriver vidare att skolan saknade en gemensam grundsyn och inte bedrev sin verksamhet på ett tydligt sätt utifrån en gemensam verksamhetsidé eller vision. Lokalerna var inte heller anpassade efter verksamhetens behov.

-Vi har under året startat en hel del projekt som del av vårt förbättringsarbete, säger Lars Benon.

Han berättar att Enskede Skolans personal nu är mer än fullt sysselsatt med att hängivet driva en rad förbättringsprojekt:

  • Foto: AnnVixen
    Foto: AnnVixen

    En gemensam vision och värdegrund för skolan, nu publicerad på skolwebben.

  • Deltagande i Stockholms Prio-projekt med mål att stärka lärarkollegiala samarbetet samt utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
  • Utveckla ett tydligt förväntansdokument som visar vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan, men även vilka förväntningar skolan har på elever och föräldrar.
  • Utveckla undervisingen genom att alla lärare deltar i de nationella satsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet.
  • Utveckling av elevhälsan genom stärkt arbete i elevvårdsteam.
  • Utveckling av lokalerna så att de stödjer verksamheten.

Lars Benon berättar att all skolpersonal just nu arbetar intensivt med dessa projekt, utöver den dagliga verksamheten, och ser orolig ut över den arbetsmängd som behöver hanteras av skolpersonalen under förändringsresan. Jag förstår honom då skolan har påbörjat en ambitiös resa!

Hur märker Enskede Skola av Stockholms stads miljöpolicy? Hur är det att leva upp till förväntningarna här?

Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen
Höstlöv i Stockholm. Foto: AnnVixen

Stockholms stad jobbar med miljöledningssystemet ISO 14001 som ställer krav på att en miljöpolicy innehåller åtagande om ständig förbättring, att följa miljölagstiftningen och t.ex. ha fokus på sin faktiska miljöpåverkan.

Lars Benon berättar att han ännu inte märkt av “jättemycket” av Stockholms stads miljöpolicy. Det som har varit mest framträdande har varit krav på miljöbilar (men skolan vare sig använder eller äger bilar) samt att inköp helst ska ske av ekologiska varor. T.ex. finns ett mål att skolmaten ska bestå av 25 % ekologiska varor, och detta lever Enskede skola definitivt upp till.

Hur är Enskede skola idag engagerad i miljön? Och hur märks skolans miljöengagemang?

Hållbarhetsarbetet idag bedrivs av eldsjälar på individuell nivå men skulle behöva koordineras – dock har skolan initialt, sedan Lars Benon börjat, lagt energi på att få den grundläggande verksamheten att fungera bättre innan större fokus läggs på arbete med pedagogik inom hållbar utveckling.

Utmärker sig Enskede skola på något sätt i miljö och hållbarhet idag?

Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen
Tygkonst från skolans 100-års jubileum, 2015. Foto: AnnVixen

Lars Benon ser lite skyldig ut och konstaterar: ”Än så länge så utmärker sig nog inte Enskede Skola speciellt mycket men vi kan nämna att Enskede Skola har satt ett högre mål än Stockholms stad på mängden ekologisk mat som serveras i skolans kök. Enskede Skola har ett mål på 40 % ekologisk mat, och kommer i år att nå 30 %.”

Lars Benon konstaterar att han gärna skulle vilja se ett mycket starkare fokus på hållbarhetsfrågor i framtiden. Allra först behöver skolan dock ta ett helhetsgrepp och få den grundläggande pedagogiska verksamheten i nivå med var den skulle kunna vara.

Vidare konstaterar Lars Benon att hållbarhetsutvecklingen inom en skola med en redan befintlig verksamhet får bedrivas som en process.

Har Enskede Skola de förutsättningar som krävs för att kunna verka på ett mer miljövänligt sätt?

Lars Benon lyser upp:

-Ja, absolut! Det bästa är det starka engagemanget från föräldrar, elever och lärare. Jag skulle gärna se att skolmaten skulle kunna bli en del i hållbarhetsundervisningen framåt och att skolköket ska få än ännu tydligare profil. Vi vill ta skolköket från att vara hälsosamt till hälsosamt och ekologiskt – där vi ökar andelen ekologiska matvaror och minskar mat svinnet.

Lars Benon tror också att skolan kommer att börja med mer ämnesövergripande arbete med fokus på hållbarhet. Eleven får då börja redan på mellanstadiet med att titta på mat, kläder och lokala förutsättningar.

Är det något som du tycker jag borde ha frågat? Något du vill berätta som inte kommit upp?

Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen
Enskede skolas gård. Foto: AnnVixen

Lars Benon berättar bland också att han gärna skulle vilja att skolan genomförde en manifestation i samband med FNs klimatmöte i Paris (Cop21) nu i december. I somras fanns långt gående planer på att eleverna under ledning av en känd konstnär skulle bygga en is-skulptur på skolgården, just den idén kommer sannolikt att ersättas av någon annan manifestation. Det blir spännande att se vad det kan bli!

 

TellusThinkTank inser att varje skola har sina egna förutsättningar när det gäller arbete med hållbarhet. Stockholms stads satsning på Globala Gymnasiet samt det faktum att staden återigen har anlitat den rättvise- och hållbarhetsdrivna förbättringsagent, som Lars Benon verkar vara, är konstruktiva steg i rätt riktning! Redaktionen ser fram emot att följa upp skolans framsteg! Dessutom delar vi nog nyfikenheten med dig om det finns någon skola som utmärker sig ännu mer än Globala Gymnasiet eller Enskede Skola, kanske har du några tips? Hör gärna av dig då!

Nästa vecka besöker Tellus Think Tanks Sachiko Ishihara på hållbarhetsfakulteten CEMUS, vid Uppsala universitet, anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail när artikeln är publicerad! (*länk*)


LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

 

Hur mår jorden idag? Nr002

 

Vad stämmer egentligen om hur jorden mår idag? Många motstridiga intryck ges både av människor i vår omgivning och via olika medier. Låt oss ta reda på hur det ligger till.
Domi, TellusThinkTank, 2015-11-12

Stockholm november 2015. Utanför fönstret står träden med några få blad som snart gör sällskap med de redan tusentals fallna lönnstjärnor på den blanka nattsvarta asfaltshimmeln. Folk promenerar över löven på väg mot jobbet, precis som vanligt. Men det är en betydande skillnad på november, jämfört med tidigare år: vädret är fem grader varmare än normalt.

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

November 1-11, 2015. 3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.
November 1-11, 2015.
3 till 5 grader varmare än normalt, enligt SMHI.

Tellus Think Tank har pratat med många olika personer om hållbarhet och miljö, allt från miljö- och hållbarhetsexperter och urbana odlare till personer som oss, människor som inte jobbar med miljöfrågor. Det var i samtalen med de sistnämnda, vanliga personer i flera olika europeiska länder, vi hörde samma typ av fras:

Jag tror inte på global uppvärmning. Jordens naturliga processer hade ändå lett till ett varmare klimat, sa de.

Jag surfar runt på nätet för att försöka hitta förklaringar och grafer till det varma vädret. Även på nätet hittar jag en mängd olika grupper som skriver motstridiga budskap:

  • Människan är, genom utsläpp av koldioxid och metan, orsaken till uppvärmningen.
  • Uppvärmningen av jorden följer en naturlig process.
  • Jorden har inte alls har värmts upp mer än vanligt.

Vad är egentligen sant om den globala uppvärmningen?

För att reda ut denna fråga vänder vi oss till hållbarhetsexperten Niclas Köhler, kommunikatör på byggföretaget NCC. Han har en bakgrund som journalist och biolog och har arbetat med hållbarhet i över 20 år.  Niclas Köhler berättar hur det ligger till:

Niclas Köhler.
Niclas Köhler.

-Jordens naturliga processer kan ge upphov till en viss variation i klimatet men den uppvärmning som vi ser nu är odiskutabelt skapad av människan, säger Niclas Köhler.

Niclas Köhler berättar vidare att forskarkåren var oense under en period men att i dag är mer än 99 procent av forskarna överens. Fler än 800 forskare har skrivit i en rapport åt FN’s klimatpanel (IPCC – international panel on climate change) om hur uppvärmningen är en effekt av människans utsläpp. Fenomenet kallas “Global uppvärmning”.

Vad har människan gjort för att orsaka den Globala Uppvärmningen?

Så, konstaterar jag, jorden står i början av en period av ovanligt höga medeltemperaturer och dessa är framkallade av människans utsläpp. Vilka utsläpp talar vi om här?

Niclas Köhler berättar att forskarna först trodde att det framförallt var koldioxidutsläppen som orsakade uppvärmningen, men att de nu även har förstått vidden av utsläpp av metangas. När människan ökar mängden koldioxid och metan, så kallade växthusgaser, i jordens atmosfär så binder de den värme som jorden strålar ut. Med mer sådana molekyler i jordens atmosfär blir klimatet varmare.  

Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden. Illustration: AnnVixen
Växthuseffekten. Solen värmer jorden som i sin tur strålar ut värme i jordens atmosfär. Om atmosfären innehåller fler koldioxid- och metanmolekyler stannar mer värme i atmosfären. Med mindre mängd växthusgaser i atmosfären studsar jordens värme lättare ut i rymden.
Illustration: AnnVixen

Koldioxid har alltid funnits och skapas när biologiskt material bryts ner, till exempel när ett träd ruttnar. När ett nytt träd växer upp binder det istället koldioxid i sina träfibrer. De skadliga koldioxidutsläppen skapas när vi bränner det som kallas fossila bränslen: diesel, olja, bensin och brunkol. Niclas Köhler berättar även att fossila bränslen bildades för miljontals år sedan när biologiskt material så som döda djur, ormbunkar och mikroalger sjönk till botten av en sjö, övertäcktes och inte bröts ner fullständigt utan istället bildade till exempel ett lager av kol.

Metangasutsläpp uppstår när organiskt material, allt som växer i naturen, bryts ner i syrefattig miljö. Enligt Wikipedia (2015-11-12) står människan för 60 procent av metangasutsläppen, till exempel vid läckage från olje- och gasutvinning, gruvor, asfalt. Men så mycket som 17 procent av utsläppen kommer från kor och fårs matsmältning och avföring.

Sedan den industriella revolutionen inleddes i början av 1800-talet har metanhalten i atmosfären fördubblats och koldioxidhalten ligger inte långt efter.

Varför händer när jordens klimat blir varmare, till följd av utsläppen?

Som svar på denna fråga väljer Niclas Köhler att citera Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, Sveriges Expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi:

-Det blir mer action i systemet, citerar han.

Niclas Köhler förklarar att värme är energi och att mer action innebär:

  • Kraftigare stormar.
  • Starkare skyfall.
  • Större toppar och dalar på temperaturkurvan.

Niclas Köhler talar om ”extremväder”. Den globala uppvärmningen leder till att extremväder blir vanligare.

Vilka bevis kan vi se på att den globala uppvärmningen och dess extremväder redan har börjat?

Många delar av Sverige har redan drabbats av klimatförändringarnas extremväder i form av starka stormar och häftiga regn som har medfört stora skador. Göteborg är en av dessa städer.

Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.
Cityplannerscenario där Göteborg ligger under vatten.

Nyligen tog därför staden fram en digital “skyfallsmodell” för att simulera olika scenarier med kraftiga regn för att kunna planera och minska konsekvenserna på sikt. Om man leker lite med skyfallsmodellen, som ligger öppen på internet,  så ser man att centrala Göteborg verkligen står inför utmaningar.

När jag träffade min engelska kusin nyligen visade han foton från en helikoptertur över Hoover-dammen i den amerikanska delstaten Arizona. Fotografierna visar en vit kant högt uppe på bergen runt om dammen där vattennivån normalt hade legat. Reserverna av dricksvatten och vatten till jordbruk är betydligt mindre idag än tidigare. 

The Hoover Dam Photo: Victor Jackson
The Hoover Dam Photo: Victor Jackson

 

 

Niclas Köhler nämner problemen i grannstaten Kalifornien. Där lever invånarna just nu med vad som verkar vara ett permanent tillstånd av torka. De har fått problem med jordbruket samt med tillgången av dricksvatten.

Niclas Köhler berättar att många andra europeiska länder också har fått känna av den globala uppvärmningen.

Exempelvis så har Storbritannien under de senaste åren drabbats av mycket regn, ett spektakulärt exempel är “The Toon Monsoon” i miljonstaden Newcastle-on-Tyne, en stad som inte tidigare drabbas av översvämningar.

I Lonely Planets bok “Morocco” av Paul Clammer beskrivs hur norra Afrika sakta har torkat ut. Jag minns ett avsnitt av Vetenskapens Värld i ämnet för några år sedan, som visade att 10 av Marockos 12 floder redan har torkat ut och tvingat invånarna att flytta till de Marockanska städerna.

Sands of Sinai
Sanden i söder. Foto: AnnVixen

Och (drar jag friska slutsatser nu?) möjligen är det också därför som folket i mellanöstern flyr norrut mot landområden med svalare klimat, där Europa ligger närmast till hands. För inte flyr de väl söderut mot t.ex. Arabiska halvön, där de mäter sommartemperaturer på upp emot 50 / 122 °F?

Sammanfattningsvis släpper människan ut för mycket koldioxid och metan vilket leder till att atmosfären kring jorden har blivit uppvärmd och att jorden därför drabbas av extremväder som exempelvis torka, stormar och regn.
Det här leder till problem i jordbruket, skador på infrastruktur och även folkflyttningar.
Och enligt forskarna är vi bara i början av denna onaturliga varma period.

Vad kan vi förvänta oss framåt? Finns det hopp eller innebär Globala Uppvärmningen slutet för oss som art?

I dagsläget har jorden 7,3 miljarder människor, enligt FN. Det kan jämföras med en miljard innan den industriella revolutionen inleddes för 200 år sedan. Jag frågar Niclas Köhler om vi kan vara så här många människor på jorden och samtidigt leva hållbart?

-Ja, det kan vi [låååång paus] men vi måste ställa om. Vi har så mycket teknik och kunskaper och nu det gäller att omsätta detta i praktisk handling.

Han konstaterar att mänskligheten har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt som bygger på billig kol och olja men att vi har använt mer av naturens tillgångar än vad naturen klarar av att återskapa.

Vilka konkreta åtgärder ska vi införa, nu när vi behöver tänka om?

Niclas Köhler berättar att det finns två typer av åtgärder som måste ske samtidigt. Den ena är att minska riskerna med klimatförändringarna och den andra är att minska utsläppen.

2 roads forward. Illustration: AnnVixen
Två vägar framåt. Illustration: AnnVixen

Minska risker och skador av klimatförändring kan ske genom att hantera den ökade vattenmängden. Niclas Köhler drar några exempel på vad NCC jobbar med och nämner bland annat en lösning de arbetar med i Köpenhamn, för Hofors räkning, för att vid tillfällen med extrema vattenmängder leda dessa i en tunnel under staden med utlopp i hamnen. TellusThinkTank-redaktionen tänker även på Emisor Oriente-tunneln som byggs under Mexico City i samma syfte.

NCC har även utvecklat en asfalt som släpper igenom vatten mycket snabbare än traditionell asfalt. Företaget tittar också på hur de bostäder som byggs idag ska hantera de ökade vattenmängderna så att de kan undvika fuktskador.

Illustration: HOFOR
Tunnel under Köpenhamn.Illustration: HOFOR

Vi kan jobba rätt mycket med att minska skadorna men det är ändå billigare och betydligt mindre riskabelt att arbeta förebyggande för att undvika problemen.

Därför “är det viktigare att minska utsläppen”, säger Niclas Köhler. ”Att minska utsläppen rejält kan få den globala uppvärmningen att bli problematisk istället för katastrofal”.

Använd förnybara energikällor och minska köttintaget är det korta rådet, vilket han snart utvecklar till vad vi kan göra, i både högt och lågt:

  • Avveckla kolkraftverken! Vi konsumenter kan driva detta genom att bara köpa el från bolag som erbjuder så kallad “grön el”.
  • Värm ditt hus med fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump.
  • Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC
    Kiruna. Sveriges nordligaste lågenergi Passivhus, byggt av NCC. Fotograf: Joanna Redman/NCC

    Bygg lågenergihus, det vill säga hus som inte läcker värme genom fönster och väggar. All värme som förs in blir kvar. Redan befintliga hus kan energieffektiviseras så att de inte läcker värme. NCC jobbar med både lågenergihus och hållbara renoveringar.

  • Riv inte gamla betongstommar utan återanvänd dem då gjutning av betong ger nya utsläpp av fossil koldioxid.
  • Minska bilåkandet så mycket som möjligt, åtminstone, tills du har råd att köpa en bil som drivs helt utan fossil bensin eller diesel. Elbilar som drivs av batterier eller bränsleceller är de som troligtvis tar över.
  • Även att tillverka bilar ger upphov till stora klimatutsläpp och varje familj behöver sannolikt inte en helt egen bil, då de ofta står parkerade en väldigt stor del av tiden. Istället kan man i städerna ta en taxi, använda lokaltrafiken, gå eller cykla – eller gå med i en bil-pool.
  • Ät mindre ko- och fårkött och ersätt med kyckling eller vegetarisk kost om möjligt.
  • Minska antalet flygresor, tills de förnybara bränslen som forskarna jobbar med börjar, användas.
  • I geografiska regioner där biogas är ett alternativt bränsle bör produktionen ökas så mycket som möjligt. Det är inte praktiskt möjligt att transportera biogas så långt, det är därför ett lokalt drivmedel.
  • I länder där solen är en tillgång bör investeringar i solceller ersätta gamla fossila källor. Solenergi är även bra i nordliga länder som Sverige, fast den producerar mer än genomsnittligt på sommaren och mindre än snittet på vintern.
  • Även industriella processer behöver spara på värme genom att isoleras och ta till vara på spillvärmen.

Så det är inte försent att vända den Globala Uppvärmningen?

-Nej, inte än men det kräver att vi tänker om och minskar användningen av fossila bränslen genom att äta mindre kokött samt införa konkreta åtgärder, som de jag nämnt, säger Niclas Köhler.

Det finns ju också exempel på andra miljöproblem där vi har lyckats väldigt bra med att vända en negativ utveckling. Vi ersatte freon i våra kylsystem och ozon-lagret runt jorden återskapades. Ett ytterligare exempel var när vi lyckades minska svavelutsläppen från förbränning av fossil olja som orsakade försurning av skogar och sjöar.    

Jag tackar Niclas Köhler för att han varit så pedagogisk i sin förklaring om hur jorden mår och för att han även visar att det finns hopp för framtiden!

Nu när vi på TellusThinkTank förstår lite mer om den globala uppvärmningen undrar vi hur denna information har spridits i samhället och funderar vidare på vad skolorna lär ut idag. I vår nästa artikel träffar Lars Benon, som arbetat som rektor i ett flertal skolor i Stockholmsområdet.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett meddelande från oss när en ny artikel finns tillgänglig att läsa!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

TellusThinkTank – Premiär! No001

 

November 2015: Välkommen till starten av TellusThinkTank!
Här hittar du inspiration och lärdomar om hur liv och samhälle kan bli mer hållbart!
Av Domi 2015-11-11

På senaste tiden har TellusThinkTank-teamet samtalat med många olika personer. Ämnena har varit ekologiska produkter, hållbarhet i produktion, hållbarhet i våra dagliga liv och i samhället i stort. I dessa samtal fann vi underliga och motsägelsefulla världar, helt klart värda att utforska!

2014-03-08 12.11.43 Tellus metal map
Photo: AnnVixen, 2014

Den globala uppvärmningen är ett näst intill mytomspunnet område. Vi upptäckte ett oväntat
perspektiv: “
Den globala uppvärmningen är inte ett problem! Atmosfären har värmts upp med anledning av jordens naturliga processer, inte på grund av hur människan lever.” Denna syn delades av personer som vi talat med i flera olika länder – några säger att de vill tro, och andra säger att de väljer att tro på detta perspektiv.
LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Som motsats till denna världsåskådning rapporterar våra medier från FN- och EU-möten och forskare från hela världen: “Jordens natur och alla levande arter som lever här står inför allvarliga problem med anledning av den onaturliga uppvärmningen av vår planet – till följd av att det har släppts ut mer koldioxid partiklar än vad jorden kan svälja på naturlig väg.Om dessa rapporter stämmer så undrar vi vad som görs för att rädda Jorden?

2014-12-14 14.01.54 Brysselkål i hoAndra som vi har träffat undrar om de kan lita på att ekologiskt märkt mat verkligen är ekologisk.  De misstänker att vanlig mat märks som ekologisk i vinstsyfte.

Utöver det har vi gjort en annan intressant upptäckt, att många av oss inte vet vad ekologisk mat egentligen innebär. “Varför ska jag köpa ekologiskt märkt mat? Min välbalanserade diet kommer att fortsätta att hålla mig frisk och kry!”
Ja, vad innebär det egentligen när butikens varor, äpplen eller kycklingen, är märkt “ekologisk”?

TellusThinkTank har målsättningen att besvara dessa typer av frågor samt att dela hållbara innovationer och idéer från olika delar av världen. Tanke är att kunna inspirera dig, oss och många fler till en flytt mot framtiden på mer hållbara sätt.

Eftersom TellusThinkTank handlar om lärdomar kring hållbara liv och samhällen och att inspirera fler till att anamma goda erfarenheter, kommer artiklarna att numreras så att upptäcktsresan blir enkel att följa!

Varmt välkommen att läsa artikeln, “Hur mår jorden idag? Nr002.

Ps. Kanske vill du dela något som du har gjort eller något som har inspirerat dig? Kontakta gärna redaktionen då!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

En härlig start för ett samhällsnyttigt hobbyprojekt

En härlig start

Vi har funderat ett tag och äntligen ser vi fram emot en härlig start för Tellus Think Tank – ett web-forum för en hållbar framtid.

Vi hoppas att du vill delta i idéutbytet som vi hoppas ska äga rum här. Visionen är att en bikupa med idébyten kring ämnen som hållbart liv och hållbart samhälle samt hur vi kan öka hållbarheten inom dessa områden i framtiden.

Vi välkomnar dig därför att:

  • diskutera artiklar
  • föreslå artikelidéer inom företeelser och områden som du är nyfiken på
  • föreslå människor eller företag runt om Sverige (eller världen) med idéer eller liv som du skulle vilja veta mer om och som du tror att även andra skulle ha intresse av att veta mer om – med just inriktning på hållbart liv och samhälle.

Nu finns det bara en riktning och det är framåt.
Vi ser fram emot att utveckla TellusThinkTank tillsammans med dig!

Detta är Tellus Think Tanks första inlägg som vi ämnar fylla på med artiklar där vi utforskar hur en hållbar framtid kan se ut.Vår första artikel kommer att utforska vilka problem vi står inför men efter det hoppas vi kunna dela lösningar från
jordens hörn.

Vi tänker oss artiklar om samhällen som har lyckats erbjuda sina invånare hållbara lösningar. Vi tänker oss artiklar om innovationer som kan leda till en mer hållbar framtid. Vi tänker oss artiklar om livsstilar som är mer hållbara än andra eller har inslag av hållbarhet som även andra kan inspireras av!

Kanske har du sett något som du tror kan leda till en mer hållbar framtid – kom ihåg att dela den med oss så vi kan hjälpa till att sprida kunskap om detta hållbara till fler!

Läs Tellus Think Tank artiklar, det börjar här!

Vänligen

Tellus Think Tank, Stockholm, som ser fram emot en härlig start!

LÄS MER OM TELLUS THINK TANK

Läs om Naturhus och hur de kan hjälpa oss leva mer hållbart!

Läs om Hur Stockholms stad vänder på trafikpyramiden

20150819 Tellus Think Tank står inför en härlig start !
Tellus Think Tank står inför en härlig start !