Leith, hamnstadsdelen i Edinburgh,  fostrar ett nytt släkte som kallar sig “the Crofters”. De sluter upp för att hitta gömda gårdar att odla sina egna grödor på i den tätt befolkade stadsdelen!  Domi, Tellus Think Tank, 2016-01-28

Vackra Edinburgh

De flesta som besöker den skottska huvudstaden Edinburgh älskar stan. Det gör även dess invånare och på plats i Edinburgh är det lätt att se varför!

Staden, som är fylld av sandstensbyggnader, ligger precis söder om floden Forth. Citykärnan är byggd både på och emellan hisnande, vackra klippor så som klippan Athur’s seat och klippan som Edinburgh Castle klänger sig fast på.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Den livliga staden, med närhet till både havet och den fantastiska skottska naturen, har runt en halvmiljon invånare, medan stor-Edinburgh stoltserar med cirka 1.3 miljoner invånare.

Detta är mitt tredje besök till Edinburgh, eller “Din Eidyn” som var stadens britt-celtiska namn före

intåg av både engelska och germanska språkinflytanden, är vädermässigt det värsta! Dagen bjuder på ömsom strilande och ömsom forsande regn. Jag är dyngsur om tårna!  

Vi får dessutom vara med om äventyr då bussresan från Queensferry, in till centrala Edinburgh, tar oväntat lång tid på grund att man funnit en bomb vid brobygget över floden. Edinburgh City Council har därför stängt av en del vägar. Bomben är tydligen en rest från andra världskriget!

Stadsdelen Leith

Jag hade inte behövt oroa mig då vår fantastiska värdinna och guide, Edna, lotsar oss till staden och hamnstadsdelen Leith i god tid inför intervjun. Den tätt bebyggda och befolkade stadsdelen ligger precis norr om Edinburghs stadskärna.

Under andra världskriget började fartygstransporterna att minska och slog undan fötterna på ekonomin i Leith. Stadsdelen blev snart ett fattigt och nedgånget område där det florerade misär, droger och prostitution.

Under 2010-talet genomförde Edinburgh City Council dock en ordentlig renovering och uppryckning av området. Kajen har nu förvandlats till ett charmigt restaurang- och pubområde som attraherar så väl turister och Edinburghs invånare. Medelinkomsten i stadsdelen har dessutom återhämtat sig och närmar sig en skälig nivå.

Leiths drottningar och “Crops in Pots”

På 1500-talet var Leith hem först till den skottska regenten, Mary of Guise, och senare till hennes dotter Mary, Queen of Scots och idag har vi nöjet att få träffa drottningen av de hemliga trädgårdarna i Leith, Evie Murray!

Evie Murray är grundare till Leith Community Crops in Pots, en urban odlingsorganisation, eller

stadsodlingsorganisation för den som föredrar det. Fritt översatt betyder namnet ungefär:  “Stadsdelen Leiths odlingar i krukor”. Organisation har dock mer på agendan än så och uppmuntrar Leithborna att starta egna urbana odlingar, gärna både bestående av både blommor och grönsaker.

Crops in Pots uppmuntrar odling av just blommor då de är viktiga för stadshumlornas välmående! Crops in Pots övergripande målsättning är att förbättra hälsan för både individer och för samhällsgemenskapen i stadsdelen Leith.

Crops in Pots, hur det började!

Livet var en evig kamp för Evie Murray. Hon var ensamstående mamma till fyra barn och blev plötsligt ombedd att ta hand om, och hjälpa, två unga och väldigt traumatiserade barn. Hon kände själv att hon inte var nöjd med förutsättningarna hon hade att erbjuda barnen. De lekområden som var tillgängliga bestod av små, grå och tråkiga bakgårdar byggda i betong och inklämda mellan husen i den trånga stadsdelen.

Den mat som hon hittade i affärerna var den vanliga plastinpackade odlade industrimaten, ofta med ursprungsorten tusentals mil bort i andra världsdelar. Detta i kombination med medias rapporter om bankkriser, bekämpningsmedel i maten och den omfattande humledöden fick henne att fundera på meningen med allt.

-Nej, protesterade Evie Murray, nu får någon göra nått nyttigt och hälsosamt istället! och hennes motreaktion blev att anlägga familjens urbana odling i den egna bakgården.

Evies tonåriga barn erbjöd sig att ta hand om de fyra yngre barnen medan hon lade grunden till trädgården. Hon blev snart helt betuttad i odlingarna och hennes tankar kretsade ständigt kring jordkvaliteten, att plantera de rätta grödorna, vilka blommor som skulle vara välgörande för humlorna och hur hon på bästa sätt skulle kunna erbjuda sin familj nyttiga, hemodlade grönsaker från den egna odlingen.

Evies barn älskade att delta i alla aktiviteter kring odlingen och familjen började dyka upp

storleende vid lämningen på skolan på morgonen, i både stövlar och åkandes i familjens skottkärra. Detta i sin tur drog till sig uppmärksamhet från både lärare och andra föräldrar som undrade om de fick vara med på ett hörn!

Evie Murray startade ursprungligen Crops in Pots som en välgörenhetsorganisation och började odla grönsaker hos Stanwell Nursery, en lokal förskola, med syftet att ge förskolebarnen en möjlighet att känslomässig knyta an till naturen i deras nya gröna och sköna bakgård.

Ett förvånande stor andel av barnen hade inte en aning om matens ursprung och ett vanligt svar på frågan varifrån maten kom kunde lyda “från affären”. I början tyckte också barnen att de personer som hjälpte dem med att odla grönsaker på förskolegården var “som magiker”!

-Barnen hade initialt ingen koppling till vare sig naturen eller odlingar, berättar Evie Murray, men deras odlingsaktiviteter smittade av sig och snart anslöt snart även barnens föräldrar och ryktet om de urbana odlingarna spred sig runt stadsdelen!

Crops in Pots idag

Idag stödjer Crops in Pots ett flertal olika gömda trädgårdar bland bakgårdarna i Leith. Förbipasserande på gatan skulle aldrig kunna gissa vilka oaser som ligger bakom de äldre, tätt stående sandstenshusen.

De hemliga bakgårdarna är fyllda med grönsaker som grönkål, morötter och blommor av alla slag och de bistår med ren levnadsglädje för både stadens humlor och invånare!

Evies hobby förvandlades till ett heltidsarbete och Crops in Pots fick ett omfattande bidrag från Edinburgh stad för att anställda fyra personer att bistå i trädgårdsarbetet och för att utbilda både förskole- och skolbarn i Leith. Lektionerna täcker idag både den globala uppvärmningen och klimatförändringar samt lär barnen hantera sina egna odlingar.

Organisationen fick även nyligen tillgång till 8000 m² central mark i Leith Links Park. Den stora jordlotten kallas för “The Croft”! Evie håller upp en knippa med en ansenlig mängd nycklar som går till alla Crops in Pots trädgårdsanläggningar runt om Leith, den börjar bli tung!

Hur stort är invånarnas engagemang i Crops in Pots?

-Plötsligt hade hundratals människor engagerat sig i att odla sin egen mat på sporadiska platser över hela Leith, säger Evie Murray.

Det verkade som att alla deltagare hade liknande drivkrafter som tex att de ville ta aktiv del i samhällsgemenskapen, viljan att få odla och äta nyttig mat både för egen och barnens räkning, en vilja att tillhandahålla blommor för att få behålla humlorna, en vilja att ge barnen en chans att koppla till naturen och att ge dem nyttigare lekplatser utomhus och möjligheten att få leka fritt utan att ständigt hårt kontrolleras av vuxna, som barn i städer annars dessvärre är väldigt vana vid.  

-Efter en odlingseftermiddag på “The Croft” har de vuxna haft tid att arbeta sida vid sida, utomhus och lära känna andra i grannskapet. Barnen lämnar ofta parken glada, trötta och täckta i lera efter en lång fri utomhuslek med andra barn, utan att behövt vara minutiöst kontrollerade av vuxna, ler Evie Murray.

Den urbana odlingseffekten i samhällsgemenskapen i Leith

Evie berättar om det växande “släktet” i Leith, som kallar sig ”Crofters”. De träffas och jobbar  med odlingarna på the Croft eller i olika bakgårdar, väldigt inspirerade av gemenskapen och den gemensamma hobbyn!

Människorna i Leith har börjat återkoppla till naturen. De flesta i Storbritannien kastar så mycket som 50% av sin mat men i Leith har mätningar visat en omfattande minskning av matslöseri, dessutom har det dykt upp ett flertal komposter i stadsdelen!

Lite senare guidar Eric Swanepoel, ansvarig för administration och policy på Crops in Pots, mig i de hemliga trädgårdarna i Leith.

Eric Swanepoel berättar att inte bara har invånarna i Leith kommit närmare naturen men att det har blivit en tydlig skillnad i umgängesmönstret, speciellt  efter att den större odlingsmarken

i parken blivit tillgänglig. Tidigare kände sällan invånarna igen varandra och hälsade därför inte heller på varandra även fast de kunde ha bott på samma gata i tiotals år! Odlingsaktiviteterna på the Croft har bidragit till många nya band mellan invånarna. Helt plötsligt hör man om grannar som blivit vänner och planerar att grilla ihop under helgen och dessutom diskuterar de andra roliga saker som de kan göra tillsammans!

Dessutom kommer barnen i Leith närmare naturen, lär sig mer om matens ursprung och de har fått ett liv med mycket och hälsosam fri lek utomhus!

Hur ser framtiden ut för Crops in Pots?

Crops in Pots har satt nya mål och siktar nu på att bli sociala entreprenörer när de även startar ett café, ett fröhotell och en plantskola, för att nämna några idéer. De vill fortsätta arbeta, på ett holistiskt sätt, för ett fortsatt ökat välmående av befolkningen och samhällsgemenskapen i stadsdelen Leith!

Crops in Pots använder sig ofta av frasen: “Peas, Love and Bumble Bees” och vid frågan varför ler Evie Murray och svarar:

-Det är inte hållbart om det inte samtidigt är roligt!

 

Nästa vecka: Tellus Think Tank träffar ett svenskt företag, med starka kopplingar till en nordamerikansk indianstam,  som har den blygsamma målsättningen att vilja livnära stadsbor runt om jorden med lokalt odlad mat!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du meddelande när artikeln är tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

 

Urban Foresight jobbar för att skapa framtidens städer med ett starkt fokus på hållbara transportsystem och elektriska bilar. Företaget har också publicerat “50 big ideas shaping the future on electric mobility”. Tellus Think Tank möter VD:n David Beeton för att höra mer om vad som kommer att forma framtidens transportsystem. Domi, Tellus ThinkTank 2015.

Urban Foresight är en av de första företagen som flyttat in i Science Central-området i Newcastle, vilket det största

förnyelseprojektet i Storbritannien med syfte att förflytta Newcastle-regionen:

• mot smart näringslivsspecialisering i områden där regionen kan bli förhållandevis framgångsrikt
• på ett sätt som mildrar effekten av den fortsatta urbaniseringen, dvs människors fortsatta flytt in till städerna.
• hitta mildrande lösningar på katastrofer som uppstått på grund av den globala uppvärmningen, som till exempel översvämningar, torka och stormar.

Läs mer om Newcastle och Science Central i Tellus Think Tank-artiklarna:
Nr007 – En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken
Nr008 – Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid
Nr009 – Science Central – Newcastle upon Tyne lägger en gyllene klivsten mot framtiden

Vad för slags företag är Urban Foresight?

År 2011 grundade David Beeton Urban Foresight och har sedan dess byggt ett team med över 10

personer. David Beeton beskriver konsultfirman som ett företag som får framtiden att hända – “makes-the-future-happen”.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Urban Foresight fokuserar på att städer, samhällen och näringsliv ska bli mer hållbara, i smått och stort, och företaget har utvecklat en mängd samarbeten med olika typer av organisationer för att klara det. Det som jag tycker är mest spännande med Urban Foresight är att det inte är den organisation som får mest offentlig erkänsla för förändringar som åstadkommits men att de i allra högsta grad ligger bakom både idé och genomförande!

Jag frågar David Beeton om Urban Foresights mission och han förklarar:

-Vår “urbana del” innebär att vi värdesätter livet i samhällen och städer. “Foresight-delen” står för att vi är övertygade om att samhällen och städer kan bli smartare och mer hållbara genom att att anta strategier, göra rätt investeringar och förändra affärsmodeller som ligger till grund i våra samhällen.

-Vi som jobbar på Urban Foresight gillar idéer och att försöka oss på att skåda in i framtiden för att förstå hur de framtida affärsmodellerna kommer att se ut – och sedan utvecklar vi strategier för att komma dit. Det är först när vi har presenterat våra idéer till en kommun (City Council) som vi kan få se våra idéer materialiseras, säger David Beeton.

David berättar att Urban Foresight inte är ett traditionellt konsultbolag utan snarare en “consultancy-think-tank”. Många deras projekt realiseras tack vare samarbete med olika organisatoriska partners som tex andra företag, NGO:er och myndigheter. Urban Foresight arbetar inte alltid med siktet på en snabb vinst och deras projekt genererar inte alltid en inkomst med en gång.

Många av projekten som de driver är inte av den typ som en stad skulle upphandla eftersom det inte är självklart vart förändringsprocessen ens ska börja. Urban Foresight arbetar med städerna genom att tillhandahålla “stora idéer” och sedan hjälpa städer och kommuner att komma vidare genom att bygga allianser, bistå vid att skapa kontakter och sedan med arbetet att införskaffa finansiering för att kunna realisera projektidéerna.

Urbaniseringen fortsätter, vad kan man göra för att mildra problemen som växande städer bär med sig?

Städer runt om världen fortsätter att växa allt eftersom fler människor väljer att bosätta sig där, i så kallade urbana områden. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) bor idag cirka hälften av jordens befolkning i urbana områden och andelen väntas växa till 60% år 2030 och 70% år 2050.

Den snabba ökningen av invånare i urbana områden är en av de problemområden som Världshälsoorganisationen har

identifierat som en av de största vad gäller global hälsa under 2000-talet. De ser en mängd olika problem som beror på urbaniseringen och då speciellt dålig luftkvalitet med förorenad luft, som redan idag är en av jordens största hälsoproblem. Det är framförallt transporterna, som står för minst 25% av de globala energi-relaterade koldioxidutsläppen, som ger upphov till skadliga halterna av koldioxid i luften.

David Beeton berättar också att dieselolja och förbränningen av denna substans har identifierats som extremt farlig och att diesel numera anses vara direkt cancerframkallande och grupperas i samma kategorier som asbest och senapsgas.

DIESEL GRUPPERAS NUMERA I SAMMA KATEGORI SOM ASBEST OCH SENAPSGAS

-Vi har därför inte råd att inte utforska elektriska fordon, säger David Beeton. Han kallar dem för EV’s, kortnamnet för Electrical Vehicles.

Framtidens vägtransporter drivs inte av fossila bränslen och samhället är i konsensus om att utvecklingen bör ske i riktning mot elektriska fordon. Steget dit tas dock inte över en natt då det krävs investeringar i ny infrastruktur för att elektriska fordon ska fungera som transportmedel för en större del av befolkningen.

Enligt David Beeton kan man idag köra med elektrisk bil från Newcastle och hela vägen till London (450 km), då det finns lättillgängliga bil-laddare längst hela vägen. Storbritannien har för tillfället, enligt David Beeton, en av de största snabbladdar-nätverken i Europa. Norge är dock bäst i klassen, säger han.

Snabb-laddarna, som laddar 80% av bilbatteriet inom 20 minuter, finns idag på både brittiska bensinstationer och shopping center. Det vanligaste är dock att bilarna laddas i anslutning till hemmet eftersom de oftast används för resor till och från jobbet och inte kräver mer laddning än så.

David Beeton säger att det fortfarande finns ett behov av att hitta laddningslösningar för boende i flerfamiljshus och att han gärna att det blir en självklarhet att företag tillhandahåller laddare vid arbetsplatsen, tillförmån för de anställda.  

-Science Central har en parkering för anställda på området som tillhandahåller ett par laddare, säger David Beeton och ler!

På väg till denna intervju passerade jag igenom universitetet i Newcastle och såg där  ett flertal tillgängliga snabb-laddare runt området. Vid en laddare stod en Phoenix Taxibil “laddparkerad”. David Beeton berättar att Taxibolaget Phoenix Taxi endast har elektriska bilar eller hybridfordon i sin bilpark och att firman dessutom har Storbritanniens största bilflotta med “lågutsläpps”-bilar.

En annan sak som universitetet i Newcastle gör föredömligt är att alla transporter till och från universitetet kanaliseras till en lagerlokal utanför staden för ompackning till elektriska leveransfordon som levererar varor inom universitetsområdet. Det ger universitetsmiljön en mycket renare luft. Universitetet i Newcastle talar som de lär!

Läs även TellusThinkTank-artikeln om universitetet i Newcastle 

-Just nu forskar bilindustrin mycket inom elektriska bilar, inklusive vätgasbilar – som egentligen ju är en variant på en elektrisk bil eftersom den laddar energi i väte istället för i ett batteri, säger David Beeton.

FRAMTAGNING AV SMARTA SYSTEM FÖR STYRNING AV FRAMTIDA TRANSPORTER KRÄVER SAMARBETE

Han berättar att ett problem som ofta uppstår i planeringsprocessen för framtida transporter är att stadens olika kontor arbetar i sina egna bubblor, “in silos”. Framtagningsprocessen av smarta system för styrning av framtida transporter kräver samarbete mellan stadens olika kontor, myndigheter samt även med andra typer av organisationer.

-Behovet av samarbete är väldigt tydligt just när man arbetar med att öka användningen av elektriska bilar och smarta transportssystem, säger David Beeton.

Han förklarar att elektriska bilar är början på många olika typer av samtal om framtidens infrastruktur och nämner bland annat några ämnen som blir aktuella så som framtidens transport- och energisystem, kommuntjänster till medborgarna och även behov av beteendeförändringar hos dessa.

Vilken typ av projekt deltar Urban Foresight i för att minska höga koldioxidhalter i stadsluften?

Sedan några år tillbaka har Urban Foresight även ett Belgien-kontor för att kunna driva  “European Innovation Partnership on Smart Cities and Communities”, med syfte att organisera samarbetet mellan 50 olika organisationsmedlemmar från över 15 länder, där det gemensamma målet är att aktivt upphöja elektriska bilar som en möjliggörare av framtidens smarta städer.

Ett annat intressant projekt är “The Mill”, Mobility Integration Living Lab. Här bistår Urban Foresight den skotska

staden Dundee med utredningar kring elektriska bilar och smarta system. Dundee är en av Storbritanniens förelöpare i den digitala spelindustrin, här har 10% av landets digital studios etablerat sig.

“The Mill”-konceptet ser över möjligheterna med så kallad “gamification” (eller spelifiering på  svenska enligt Wikipedia) där incitament av olika slag ska uppmuntra människor till mer hållbara aktiviteter eller beteenden. Genom att förvandla staden till ett datorspel finns en förväntan att invånarna i Dundee ska känna sig starkt uppmuntrade att agera mer hållbart.   

Istället för att Dundee i framtiden förbjuder bilar genom stadskärnan vid rusningstider, då föroreningshalter i luften är höga, skulle staden istället kunna uppmuntra människor att ta andra rutter genom att tipsa om alternativa vägar genom staden. Informationen skulle kunna spridas med hjälp av mobiltelefoner eller det brittiska sat nav, satellit navigationssystemet.

En typ av incitament eller belöning som har diskuterats är att staden låter ställa upp musikanter eller gatuartister på de föreslagna rutterna – ett koncept som uppfanns av the National Theatre of Scotland och Abertay University i Dundee.

TEV-PROJEKTET….VISIONERAR OM FRAMTIDENS ELEKTRISKA MOTORVÄGAR

En ytterligare samarbetspartner som Urban Foresight fnurlar om framtiden med är det så kallade TEV-projektet – som visionerar om framtidens så kallade elektriska motorvägar. Dessa idéer tycker jag själv är bland de mer intressanta idéer jag har tittat på avseende framtida medeldistanstransporter. När föraren kör in sitt elektriska fordon i TEV-systemet så växlar bilen över till TEV-systemets centrala “autopilot” som styr alla bilar som för tillfället finns i systemet. Detta möjliggör konvoj-transporter vilket möjliggör för fordonen att hålla mycket högra hastigheter med mycket högre säkerhetsnivåer jämfört med dagens rådande system (där varje förare själv kontrollerar bilen). Eftersom bilarna kan ligga mycket närmare varandra får det också plats mer fler bilar och passagerare på vägarna samtidigt. TEV-färden sker dessutom genom att bilen glider över en inducerande el-skena som ger bilen både el och kan ladda batterierna samtidigt – så i teorin skulle bilen kunna köra hur långt som helst utan tankstopp. Behöver det nämnas att fordonen i TEV-systemet är helt fossil-fria och därför inte ger upphov till lokala utsläpp?

TEV-projektet och dess samarbetspartners lyfter fram, baserat på OECD-forskning, att passagerartransporter inom världens rikare länder kommer att öka med 50% innan 2050 och menar på att det därför är viktigt att effektivisera våra nuvarande transporter ytterligare.

Vad förutser då Urban Foresight?

Genom att medverka och driva projekt som de som nämnts ovan samlar Urban Foresight erfarenheter från projekt och samarbetspartners över hela jorden och beskriver de spännande framgångarna i egna skrifter. Där hittar man exempel på banbrytande städer som är tidigt ute med att gå över till elektriska bilar och den ladd-infrastruktur som också krävs. I

den senaste publikationen “50 big ideas shaping the future on electric mobility”, håller de precis vad titeln lovar. Jag konstaterar att städer över hela vår glob verkar stämma upp i samma hållbara sång kring elektriska fordon, här kommer några exempel:

– Ultralåga utsläppszoner (nr 1) – 200 städer i 10 europeiska länder har, eller är i processen att, etablera miljözoner där till exempel endast elbilar tillåts inom zonen. London nämns som en föregångare som redan har infört flera miljözonsprojekt och har ytterligare flera på gång!  

– Transport i fattiga områden (nr 4) – De lägre kostnader för både bensin och underhåll som hänger ihop med elektriska bilar gör det möjligt att tillhandahålla transporter till lägre priser. Manila, huvudstaden i Filippinerna, har som mål att till 2017 erbjuda 100 000 av stadens lågt betalda taxichaufförer att billigt köpa elektriska trehjulingar (e-trikes) med en väldigt förmånlig avbetalningsplan – och på så vis vill staden kunna minska utsläppen med miljoner ton av koldioxid varje år!

– Köp av bilresor i automat (nr 31) – Elbilar löser inte problem med trängsel och parkering men nya modeller för att dela på bilar är under utveckling. I Kinesiska Hangzhou erbjuds bilförare att hyra en fullt laddad elbil, som hämtas på fasta stationer runt om staden. El-bilarna har en räckvidd på 120 km’s och kan lämnas vid vilken annan station som helst, enligt vad som passar föraren bäst.  

De övriga 47 idéer och redan realiserade idéer som Urban Foresight beskriver i sin publikation bidrar redan till lägre transportutsläpp världen över. Mängden med redan pågående, intressanta och imponerande initiativ från hela planeten får mig att tänka att jorden redan är framtidens levande laboratorium!

Det får mig också att undra vad min egen stad, Stockholm, gör på fronten kring elektriska bilar. Jag gissar att du ställer dig samma fråga om din stad eller kommun!

Jag tackar David Beeton för att han denna soliga oktobermorgon har tagit sig tid med Tellus Think Tank’s läsare och ger mig ut för en frisk promenad genom den fantastiska staden Newcastle upon Tyne!

Nästa vecka: Vi får tillfälle att besöka de hemliga trädgårdarna i Leight som är en väldigt tätbefolkad stadsdel i Edinburgh! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så berättar vi för dig när artikeln finns tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

Newcastle upon Tyne vänder ett tidigare industriområde i centrala staden till att bli en gyllene klivsten mot en hållbar urban framtid och sammanflätar företag, forskning och boende i en kreativ hub, ett unikt levande laboratorium. By Domi, TellusThinkTank 2016 Omslagsfoto: AnnVixen

SNABBA FAKTA: SCIENCE CENTRAL

• Science Central är det nya namnet på ett landområde i en av de mest central delarna av Newcastle Upon Tyne, i norra England, Storbritannien.
• Landområdet är 100 000m² till ytan och räknas som Storbritanniens största förnyelse project i urban miljö.
• Projektet drivs i ett unikt samarbete mellan Newcastle City Council (Newcastle stad) och Newcastle’s universitet
• Science Central siktar på att bli en kreativ hub där näringsliv, universitets forskning, studenter och Newcastles invånare kan mötas för att tillsammans utveckla hållbara lösningar för liv I en urban framtid.

Jag har ofta, som privatperson, besökt Newcastle upon Tyne i nordöstra England. Denna resa bär med sig en ny dimension, nämligen spännande “affärer”. På väg mot Storbritanniens största urbana förnyelseprojekt vandrar jag först igenom det berömda Eldon Square, centrala Newcastles fantastiska shopping center. Sedan passerar jag ytterligare ett av stadens riktmärken, Magpie football stadium, eller St James Park. Jag fantiserar om de livliga aktiviteter omkring och inuti denna arena för 50 000 personer, till exempel vid en match mellan Newcastle och grannstaden Sunderland!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Bara ett kvarter senare når jag “Science Central”, den centrala stadsdel i Newcastle som genomgår en total förnyelse. Science Central med sina 100 000 kvadratmeter är placerad mitt i en av Newcastles mest centrala stadsdelar.

Idag, i oktober 2015, liknar Science Central mest en 100 000 kvadratmeter kal och stenig slänt, Området ligger

inkilat mellan ett äldre arbetarkvarter byggt i den traditionella engelska sandstenen och en modernt kontorsområde bestående av skyskrapor i glas.

“The Core”, den första byggnaden i Science Central, är redan på plats. Denna morgon reflekterar fasaden solens strålar och byggnaden ger ifrån sig ett gyllene ljus. Jag hinner tänka “En gyllene klivsten mot framtiden” innan jag stiger in!

Jag möter Ann Bridges, Senior Specialist Communication and Policy, och Kit England, Policy and Communication Business Partner, från Newcastles stadsförvaltning. Vi sätter oss i lobbyn på The Core med utsikt över den steninga slänten och de sandstenshusen i grannstadsdelen Elswick.

Det finns ungefär 1,1 miljoner invånare i regionen och regionens huvudstad, Newcastle, huserar i runda slängar 280 000 invånare. Stadens historia börjar för mer än 2000 år sedan och dess ekonomi, under senare år, har grundade sig på både naturresursen kol, ingenjörsvetenskapen och rederiverksamhet samt innovationer inom samtliga områden.

Se även artikel: En introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken 

Markens historia och möjligheter för Newcastle

Ann Bridges drar historien kring marken vi sitter på – som en gång i tiden var “the Elswick Colliery”, det vill säga en av Newcastles många kolgruvor. Senare tog “The Scottish and Newcastle Brewery”, moder till Newcastle Brown Ale, över marken och bedrev sin berömda bryggeriverksamhet på platsen!

Jag tittar ut genom fönstret igen, denna gång kastar jag en mer imponerad blick över den steniga slänten utanför fönstret! Första intrycket varar sällan speciellt länge och jag fantiserar mig tillbaka till en tid då doften av Newcastles koleldar beblandades med en söt, jästig bryggeridoft!

År 2005, när bryggeriet flyttade ut och staden tog över marken fanns det fortfarande långa gruvschakt kvar under marken. Staden rensade upp schakten och forslade bort och återvinna över 40 000 ton kol. Gruvschakten fylldes sedan för att stabilisera marken och göra den byggbar för den kommande förnyelseprocessen.

Under gruv- och bryggeridagarna så var det gigantiska markområdet inhägnat och otillgängligt för allmänheten. Området bildade en klyfta mellan stadens centrala stadsdelar, till exempel skar den av den en gång i tiden väldigt missgynnade stadsdelen Elswick från andra delar av centrala Newcastle.  

När bryggeriet flyttade ut i 2005 identifierades snabbt att detta gigantiska landområde, mitt i Newcastle, höll allsköns möjligheter och bara ett stenkast från tågstationen, Eldon Square och fotbollsstadion. Stadens ledare måste ha funderat över vad marken skulle kunna användas till. Kanske kunde marken användas till att tillhandahålla fler bostäder i det växande Newcastle, eller så kunde grannområdet med kontorsskrapor tillåtas växa och svälja även denna del av staden?

Vilken väg valde Newcastle stad? Vad planeras för området som nu kallas Science Central?

Staden har tagit fram en broschyr om Science Central. Den beskriver området som en blivande  innovations-hub där

investerare, näringsliv, forskare och medborgare kan samarbeta för att skapa lösningar till framtidens städer.

Science Central skall utgöra en innovativ samlingsplats och skapa ett levande laboratorium – vilket innebär att man inom området kan bedriva forskning “i riktiga livet” (inte i forskningsmiljö) och dessutom i realtid. Här ska även forskningens upptäckter och framsteg demonstreras för allmänheten.  

Broschyren är allt en skicklig marknadsförare kan producera och dänger till med ord som “fantastisk” eller “hysa ett klimat som bringar framgångar för näringslivet” och till och med “platser där barn kan utforska och leka” och så vidare. Jag blir känslomässigt berörd, kanske för att jag är en riktig tönt när det gäller inspirerande framtidsvisioner!

Två drivande krafter bakom Science Central

Utvecklingen av Science Central drivs framåt i ett unikt samarbete mellan Newcastle City Council och Universitetet i Newcastle. Dessa bägge organisationer har en väldigt positiv och mogen relation tack vare mångårigt samarbete kring aktiviteter för att utveckla regionen runt om Newcastle. Newcastle University arbetar ofta nära staden för att stödja den regionala utvecklingen och den urbana stadsplaneringen av regionen. Det som skiljer detta samarbetet, kring Science Central, från tidigare aktiviteter är att denna gång är bägge organisationer lika ansvariga för utvecklingen.

-Universitetet i Newcastle är världsberömt för sin högklassiga forskning och vill fortsätta expandera verksamheten genom att attrahera ännu fler företag, forskningspartners och studenter till regionen, säger Kit England.

Se även artikel: Universitetet i Newcastle – Hållbara innovationer för Storbritanniens urbana framtid

-Samarbetet mellan Newcastle stad och Universitetet fungerar väldigt bra eftersom organisationerna har kompletterande mål och vill åstadkomma samma sak, fortsätter Ann Bridges.

Staden vill åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt genom att skapa fler och bättre arbetstillfällen för att kunna behålla universitetsstudenterna i Newcastle-området även efter studietiden.

Newcastle förflyttar sig mot “smart specialisering”

“New and better jobs”, nya och bättre jobb, ligger redan idag till grund för större delen av Newcastles befintliga

ekonomi. Några specialområden som nämns är “digital”, dataspelsindustrin, energi, ingenjörskap, biomedicin. Möjligen hade frågan varit mer passande under 70-talet men jag följer infallet och frågar:

-Vad ska arbetarklassen syssla med framöver? Var ska arbetarna från bryggeriet och gruvorna arbeta?

Ann Bridges stillar min oro och berättar om en fortsatt kontinuerliga närlingslivsdiversifiering, där regionen sedan länge har närt en stark innovationskultur.  Hon fortsätter:

-Regionen behöver en balans mellan olika typer av företag!

Newcastles ekonomi är redan under förflyttning mot så kallad “smart specialisering” där en initial analys av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och marknadstrender har visat potentiellt framgångsrika satsningsområden för regionen.

Staden, the Cityt Council, arbetar nu målinriktat med att uppmuntra uppbyggnation av logistiska kedjor inom de identifierade affärsområdena för att på så vis attrahera företag i de identifierade industrierna att flytta sin verksamhet till Newcastle. Ann Bridges berättar att områden som offshore och subsea, life sciences och biomedicin, digitala och kreativa industrier ingår i Newcastles smarta specialisering. En tillväxt inom dessa industrier leder i sin tur till en ökad efterfrågan även från andra typer av företag som arbetar med:

• juridik och redovisning
• fokus på fritidsaktiviteter som hotell, restauranger, affärer och gym
• inom bygg- och fastighetsindustrin

I den Nordöstra regionen av England, Newcastle regionen, har redan en stor tillverkningsindustri etablerats. Ann Bridges nämner bland annat Nissans stora monteringsfabrik i Sunderland, där Nissans elbil,  “The Leaf”, monteras.

-Det kommer att finnas plats för alla, sammanfattar Ann Bridges.

Jag förstår att Newcastle stad har givit sig ut på ett målinriktat uppdrag för att föra regionen mot framtiden och gör så genom att ta konstruktiva och smarta steg för att förbättra förutsättningarna för  både lokalsamhället och näringslivet.

Hur kan Science Central bidra till att lyfta regionen?

The Core, den första färdigställda byggnaden på Science Central, tog emot sina första hyresgäster i slutet av 2014 och är redan helt fylld av företag och organisationer med fokus på en hållbar framtid. Inom byggnaden hittar man idag bland annat vetenskaps- och teknologi-innovatörer och konsulter som utvecklar smarta, hållbara städer.

–Läs Tellus Think Tank nästa vecka, vi träffar Urban Foresight, en av företagen som etablerat sig i Science Central. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du ett mail artikeln är tillgänglig! 

Nästa byggnad som planeras är en temporär universitetsbyggnad som blir inflyttningsklar nu i januari 2016. Den ersätts dock redan 2018 med en mer permanent byggnad, med ett imponerande syfte, “the Urban Science Building”.

The Urban Science Building kommer att innehålla både universitetets “Institute for Sustainability” och  “School of Computing Science” med sitt unika fysiska “cyber laboratorium”. Gemensamt och i tätt samarbete vill dessa två universitetsorganisationer, bli ledande i Urban Innovation.

Inom Urban Science Building planeras även möjligheten till publika presentationer och utställningar samt en “Urban

Observatory and Decision Theater”, som förklaras som ett urbant observatorium där realtids data från staden kan visualiseras, analyseras och undersökas för att bättre förstå koordinationsbehov och interaktion mellan till exempel stadens energi-, vatten-, transport-, avfallshanteringssystem. Erfarenheter har visat att realtids-laboratorier starkt uppmuntrar samarbete mellan beslutsfattare, närlingsliv och forskare så att de gemensamt kan undersöka följderna av olika scenarios i stadens utveckling. Kit England ger några ytterligare exempel på urban planering där “the Decision Theatre” skulle kunna utvärdera effekterna:

• Att anlägga trädgårdar på samtliga tak på samtliga byggnader i Newcastle.
• Skapa gå-zoner i delar av staden eller hela stadskärnan.

Idéer som dessa kan då utforskas med hjälp av “the Urban Observatory and Decision Theater” och visa vilka möjliga effekter de kan ha på tex samhällets ekonomi, hållbarhet och invånarnas sociala liv.  

The Urban Science Building kommer också att innehålla urbana odlingar, en blomsteräng på taket och en mängd ytterligare forskningsområden där det gemensamma målet är att finna möjligheter där den digitala utvecklingen förbättrar hållbarheten i urbana samhällen.

Hela upplägget kring Urban Science Building siktar på att skapa alla förutsättningarna som krävs för ett levande laboratorium. Det blir tydligt att ett starkt och inspirerande ledarskap kommer att bli av vikt för att få det visionära labbet på fötter och få luft under vingarna. Idéen är att 1,500 personer ska arbeta, forska eller studera i byggnaden. Tillsammans ska de skapa hållbara lösningar för framtiden och får alla förutsättningar till sin hjälp som bara är möjliga att uppbringa, där till och med stadens infrastruktur och miljö samt självaste byggnaden de utgår från ingår i de tillgängliga verktygen.

Finansiering

Urban Sustainability Building har budgeterats till ca 700 miljoner kronor (58 miljoner pund) och kommer till fullo att finansieras av universitetet.

Ann Bridges och Kit England berättar också att Science Central var först ut i Storbritannien att använda sig av så kallad “Tax Increment Financing”. Finansieringsmodellen hade tidigare använts i USA och i Storbritannien blev de initiala delarna i Science Central först ut att prova den. Finansieringsmodellen låter Science Central-organisationen (som består av både universitetet och Newcastle stad) att låna pengar från brittiska finansministeriet till en lägre ränta där inkomster från investeringens bidrag till framtida tillväxt lämnas som garanti.

Grundtanken är att Science Central kommer att leda till ekonomisk tillväxt och därmed öka skatteintäkter från bland

annat fastighetsbestånden i regionen. Ann Bridges och Kit England är båda övertygade om att utan den valda finanseringsmodellen hade Science Central inte kunnat få chansen att bli den dynamiska och hållbarhetsfokuserade utvecklingscenter som nu planeras.

Det nämns också att vid en tidpunkt var hela projektet i fara då av Science Central organisationens initialt bestod av tre samarbetspartners och problem uppstod hos den tredje. Det var universitetet, staden och One North East  (regeringens regionala utvecklings byrå). När regeringen fattade beslut om att lägga ner all verksamhet kring One North East i 2010 så var staden och universitetet tvungna att fördjupa sitt samarbete ytterligare, genom att köpa One North Easts andel i projektet.

Resterande delar av Science Central ligger fortfarande på planeringsstadiet och är beroende av att olika finansieringsinitativ faller i god jord hos bland annat EU. Enligt områdets deltaljplan finns här plats för ytterligare 15 byggnader som ska husera ännu fler företag men även bostäder. Ann nämner att man gärna skulle se att till exempel IBM eller Microsoft etablerade sig på området.

Föregår med hållbara initaitv

Science Central talar inte bara om hållbarhet utan satsar redan hårt på att från start leva så hållbart som möjligt. Bland annat utforskar man olika möjligheter till att använda förnybar energi till el och uppvärmning och har precis konstaterat att geotermisk värme inte är aktuell på grund av den dåliga markkvaliten som är en rest av de tidigare gruvschakten. Istället tittar man nu på fjärrvärme, som initialt leds till området men som sedan kan komma att få ett eget kraftverk inklusive en “smart-grid-demonstration facility”, det vill säga ett real-tids laboratorium med fokus på el, elnät och el-lagring i batterier av olika slag och de smarta system som används för att monitorera och styra dem.

Core-byggnaden startar i bästa still med en “rooftop garden”, trädgård på taket men även sidan av byggnaden är på

utsidan täckt med vad som påstås vara Storbritanniens största gröna vägg. Tidigare i veckan, när jag besökte Brett Cherry på Newcastles universitet fick jag en guidad tur av den gröna väggen och där finns alla möjliga växter och till och med smultronplantor och hotell för humlor! Vi såg även en hasselnötskvist som på egen hand börjat rota sig i väggen – naturen hittar sin väg i alla lägen!

Science Central siktar mot visionen

Med den aktuella tillväxttakten i växthusgasutsläpp på jorden kommer folket på Science Central att ha gott om uppgifter framöver då de kommer att fokusera på att  hittar lösningar för att minska städers utsläpp men också lösningar för att mildra kriser från en planet som är ur balans (naturkatastrofer som torka, stormar och översvämningar).

Läs gärna: Hur mår jorden idag? 

Science Central är förhoppningsvis en av de gyllene klivstenar som innerligt behöver läggas för att forma våra framtida urbana samhällen till att bli så hållbara som möjligt.

Med egen erfarenhet från att ha byggt ett par organisationer så kan jag se hur utmanande det kommer att bli att utveckla Science Central ur ett politiskt perspektiv (med viljekamper såsom mellan staden och universitetet, regionen och regeringen och även EU). Att leda detta förnyelse projekt i rätt riktning, utan att glida från de ursprungliga intentionerna, kommer att kräva starka kvinnor och män i generalsrollerna. Om utmaningen kan bemästras kan vinsterna blir fenomenala!

TellusThinkTank-redaktionen är förtjusta i idéen med ett kreativt center i mitten av Newcastle, som med fullt fokus läger klivstenar mot mer hållbara liv och samhällen. Vi tror speciellt att samarbetet mellan universitetet, staden och näringslivet kan ge upphov till riktigt intressanta hållbara lösningar för framtiden!

Nästa vecka: Tellus Think Tank träffar Newcastle-företaget Urban Foresight om framtidens transporter!
Vill du få meddelande om när artikeln är tillgänglig så klicka här!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

 

 

Arbetet inom universitetet i Newcastle upon Tyne är starkt fokuserat på forskning kring en mer hållbar framtid! Tellus Think Tank träffar Brett Cherry för att höra mer om pågående forskningsområden.
Domi, Tellus Think Tank 2015

Storbritannien och England, där jag spenderar denna specifika morgon, lever upp till sitt rykte och bjuder på regn men jag får också börja dagen med två härliga “toast” med sylt innan jag tar “double-decker” bussen in till Newcastle upon Tyne’s centrala Hay Market tillsammans med min kusin och grannar. Det känns roligt att få prova på det brittiska livet på riktigt och inte bara som turist, om bara för en morgon!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Läs även Tellus Think Tanks introduktion till Newcastle upon Tyne – en stad i hållbarhetens tecken!

Universitetet i Newcastle upon Tyne

Morgonpendlingen tar mig till universitetet i Newcastle, som såg dagens ljus redan i 1834 och tidigt blev framträdande inom medicinsk utbildning. De första åren hölls lektioner och operationsdemonstrationer för 25 studenter men har sedan växt och attraherar årligen 20 000 studenter från över 100 länder.

Utbildning och forskning hålls idag inom tre huvudsakliga fakulteter:

-Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten

-Medicinska vetenskapens fakultet

-Vetenskapliga, Lantbruks- och Ingenjörsfakulteten

Tellus Think Tank träffar Brett Cherry, vetenskaplig kommunikationschef för universitetets Hållbarhets Institut, Institute for Sustainability. Han tar emot i den unikt formade, moderna stålbyggnad som kallas the Devonshire Buildings på universitetsområdet och vi sitter snart mittemot varandra med var sin kopp engelskt te!

Hållbarhetsinstitutet flyttar inom kort till grönare beten, en byggnad som kallas “the Key”. Den nya byggnaden står snart klar för inflyttning på mark som ska bli Newcastles urbana innovationshub vid namn Science Central (vill du ha mail när Tellus Think Tanks kommande artikel i serien om Newcastle upon Tyne är publicerad? Anmäl dig här).

Vad sysslar Hållbarhetsinstitutet med och vad är dess budskap till världen?

-Det finns en allmänt vedertagen förståelse inom Newcastles universitet och dess Hållbarhetsinstitut att den nivå av klimatförändringar som sker just nu beror på utsläppen av växthusgaser som kommer huvudsakligen från förbränning av fossila bränslen så som kol, bensin och diesel. Och på grund av detta har vår planet kommit i obalans, säger Brett Cherry.

-Vi sysslar med hållbarhet för att vi vill hitta den där balansen igen, fortsätter han.

Hållbarhetsinstitutet ordnar inte utbildningar, förklarar Brett Cherry, utan finansierar och koordinerar forskare och arbete för att hållbarhetsforskningen inom Universitetet ska hålla god fart. Newcastles universitet bidrar till att lösa hållbarhetsproblem genom att samla personer från många olika kunskapsområden till olika forskningsområden och projekt. Målet är att lägga grunden till en mer hållbar framtid!

Brett Cherry ler och liknar Hållbarhetsinstitutet med en vetenskaplig ”Pangaea” och syftar på tiden i jordens historia då alla världsdelar bildade en enda landmassa.

Hållbarhetsinstitutet tar ofta ett ”holistiskt perspektiv”, en nödvändighet inom en hållbar värld. Tellus Think Tank träffade nyligen hållbarhetscentret på Uppsala Universitet, CEMUS och de jobbar utifrån ett ”tvärvetenskapligt” perspektiv. (Läs artikel).

Hållbarhetsinstitutet vid Newcastles universitet är intresserade inte bara i vetenskapen men också den praktiska nyttan som de vetenskapliga innovationer kan åstadkomma. Genom att anta ett holistiskt förhållningssätt, det vill säga att kombinera kunskapsområden så som ingenjörsvetenskap, samhällskunskap, naturvetenskap och humanismen, inom universitetets forskningsprojekt säkerställs att projektens resultat leder till förbättringar inte bara i teorin utan i den verkliga världen, bland verkliga människor.

Så vilken typ av forskning bedriver universitetet i Newcastle?

Brett Cherry delar med sig av universitetets olika forskningsområden i snabb takt:

• Urbana och hållbara jordbruk och mikrobakterier.

  

  
  Universitetet vid Newcastle bedriver jordbruksforskning kring urbana och hållbara jordbruk vid två ekologiska lantbrukscenter med fokus på:

• Att skapa energi på en lantgård genom att utvinna metangas genom att bryta ner komposterbara material som matrester eller djuravfall och annat organiskt material.

• Jämförelsestudier mellan ekologiska odlingar och traditionella lantbruk och undersöker bland annat om bekämpningsmedel alltid är nödvändiga vid odlingar och hur man ska undvika att dränera odlingsjordar från sina naturliga näringsämnen samt hur man bättre kan ta hand om lantbruksdjur.  

Forskningsgårdarna ger inte bara studenter, på alla nivåer, en möjlighet att på riktigt se hur lantbruksarbete går till utan ger också upphov till intressanta forskningsresultat så som t.ex. att gräsmatade kor ger ifrån sig väldigt nyttig mjölk, med höga halter av omegaämnen.

Andra upptäckter har varit att om jorden gödslas med naturlig kompost, inte med artificiella gödningsmedel, så byggs näringsnivån i jorden upp och ökar dessutom jordens vattenhållningskapacitet. Det senare är viktigt i arbetet med att undvika översvämningar och en gott exempel på det holistiska perspektiv man får genom att blanda olika ämnesområden inom den akademiska världen!

• Sjöfrakt är en av Newcastle upon Tynes starka affärsområden under den industriella eran och universitetet bedriver fortfarande viktig forskning i ämnet.
  
  

  

  Forskningen fokuserar på transporttidsförkortning, energisnålare och renare energi källor, rengöring av fartygsskrov med hjälp av energibesparande undervattens och att fartygsdesign som kräver betydligt mindre bränsle.
  
  Kanske är det inom detta område som länken mellan ”hållbarhet” och ekonomisk produktivitet blir tydligast. När vi ordar denna koppling nickar både Brett Cherry och jag i samförstånd.

• Översvämningshantering och vatteningenjörskonst. I och med den Globala Uppvärmningen blir översvämningar ett mer omfattande hot mot bebyggelse och infraktstruktur i bebodda områden (läs mer i artikel Hur mår jorden idag?)
  
  Universitetet i Newcastle är tätt sammanflätad med Newcastle stad i arbetet med att hantera dessa överhängande översvämningsrisker genom arbetet med att utveckla staden och dess infrastruktur för att på ett bättre sätt kunna hantera framtida katastrofer.Ett exempel på när Newcastle drabbades hårt av omfattande regn var i 2012 års så kallade “Toon floodings” som var orsak till stora materiella skador och långvariga transportproblem. Lokalbefolkningen pratar fortfarande om tiden då de tog fram semester kanoterna för transporter runt om grannskapet. (Se Youtube filmer)

• Affärsmodeller för ökad hållbarhet. Det finns ett behov av affärsmodeller för att stödja hållbara sätt att leva och den ekonomiska fakulteten vid universitetet forskar i just detta område. Exempelvis kan människor sporras att använda mer el vid tider då elnätet har ett överskott istället för tvärtom. Ett annat exempel är att motivera invånare att använda alternativa vägar för att undvika köer.

• Cyber Physical Systems eller som de också kallas “internet-of-things” är ett område som växer i betydelse

  

  för varje dag, enligt Brett Cherry. Han berättar att utan uppkopplade apparater och monitoreringssystem så skulle en hållbar framtid vara svår att åstadkomma. Den akademiska beskrivningen av området är svår att förstå men inte exemplen:

  • Smarta byggnader som med hjälp av monitoreringssystem och automatjusteringar kan optimera värmen, fukthalten, säkerheten och energiåtgången.
  • Miljö- och transportsystem – för tex trafikstyrning.
  • Kontrollsystem för industriprocesser.
  • Smartare samhällstjänster som tex vatten, energi och avfall – det går att styra och monitorera dessa system i en stad för att de ska fungera bättre och billigare.
  • Hälsovårds- och friskvårdssystem så som Fitbits, Runkeepers och smarta klockor som vi tar hjälp av för att monitorera oss själva.

• Smarta energinät och lagring av energi. Människan släpper ut mer växthusgaser i atmosfären än någonsin förr, långt över den mängd som Jordens ekosystem kan hantera. Detta leder till en global uppvärmning med dess extremväder, torka, översvämningar och stormar. Läs mer om detta i artikeln där Tellus Think Tank träffar hållbarhetsexperten Niclas Köhler.
  
  

  

  Mycket av utsläppen av koldioxid har sitt ursprung i värme- och elsystem, ett hållbarhetsproblem som måste hanteras omedelbart. Effekterna av problemområdet kan minskas genom att bara producera så mycket energi som behövs och då använda förnybara energikällor som vindkraftverk, solceller i högsta möjliga omfattning.

  Universitetet i Newcastle har utvecklat ett eget så kallat ”Smart grid”, smart elnät, och har, enligt Brett Cherry, långt gången forskning på området. Universitetet lånar idag ut sitt Smart Grid Lab till både forskare och företag för att testa bland annat deras energilagringsprodukter, tex batterier.Möjligheten till lagring av energi, säger Brett Cherry, kommer att få en ökad betydelse i framtiden så att energi som ger upphov till låga koldioxidutsläpp kan sparas för tidpunkter då elnätet är hårt belastat.

Vi på Tellus Think Tank känner hur inspirationen från mötet med universitetet i Newcastle och deras omfattande fokus på forskning i hållbarhet.

 Detta och det faktum att universitetet även är djupt involverad i planeringen av det framtida urbana Newcastle får oss att önska ytterligare besök till staden inom kort!

Hållbarhetsinstitutet vid universitetet i Newcastle syn på hur människan skulle kunna förhålla sig till hållbarhet sammanfattar Brett Cherry i följande ord:

-Människan kan agera hållbart vårdande istället för exploaterande i förhållande till jorden och dess resurser! Och med dessa sista visa ord lämnar vi Universitetet i Newcastle upon Tyne för denna gång.

Läs också: Universitetet i Newcastle upon Tyne arbetar tätt sammanflätade med ”Council av Newcastle”, staden för att skapa mer hållbara förutsättningar för ett framtida liv i staden. Vi besöker stadens urbana hållbarhetsprojekt, Science Central.

Klicka här om du vill du få meddelande när nästa artikel är publicerad.

Kontakta oss: Tellus Think Tank hoppas kunna besöka Newcastle igen inom ett år och mottager önskemål, förslag eller idéer på områden av intresse!  Hör gärna av dig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…