Kategoriarkiv: Uncategorized

Artiklar för en hållbar framtid

Tack för att du läser Tellus Think Tank,
dela oss gärna!

Nr013 Plantagon och det första vertikala växthuset!

 

Vertikala odlingar går så långt tillbaka i tiden som 4000 år då de bland annat nämns som de hängande trädgårdarna i Babylon. Idéerna kring moderna vertikala odlingar har tagit fart i samband med urbaniseringen och minskad tillgång till mark i städerna. Forskningen på området återupptogs först av Dickson Despommier på University of Columbia, USA. Det ser dock ut som det blir Svensk-Indianska Plantagon som bygger det första smarta vertikala växthuset i modern tid!

Detta är den andra artikeln om Plantagon och den vertikala växthuset i skyskapeformat som de utvecklar. Den första artikeln hittar du här!

Plantagons första vertikala växthus har byggstart i Linköping mot slutet av sommaren 2016.

Det är inte av en tillfällighet som Plantagon har valt just Linköping som byggplats för sitt pilotväxthus.

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Det var på universitetet i Linköping som den första forskningen kring vertikala växthus bedrevs i Sverige och relationerna mellan Plantagon, Linköpings kommun och Linköpings universitet är goda!  

Filmen gör en flygtur runt modellen som står till grund för det första vertikala växthuset som planeras i Linköping. Byggstarten är satt till efter sommaren 2016. Film: AnnVixen

 

Linköpings kommun har 150 000 invånare och det vertikala växthuset kommer att kunna tillhandahålla en stor andel av de bladgrönsaker som Linköpings invånare efterfrågar!

Det vertikala växthuset, med namnet “World Food Building”, kommer att vara till bredden fylld med smarta sammankopplade lösningar och sannolikt bli det första smarta vertikala växthus som någonsin byggts. Seperhr Mousavi, hållbarhets strateg på Plantagon, berättar att medias bevakning förväntas bli intensiv så snart det vertikala växthuset står klart för användning och dessutom kommer Plantagon vara beredd på att motta en mängd olika delegationer och besökare från jordens alla hörn.

VD Hans Hassle, vid Sustainability Innovation Summit. Bild från Youtube.
VD Hans Hassle, vid Sustainability Innovation Summit. Från Youtube.

De ursprungliga byggplanerna för växthuset har försenats något då odling-i-skyskrapa bar med sig nya aspekter som kommunen inte tidigare har behövt ta i beaktande. Linköpings kommun har fått anpassa både regelverk och processen för bygglov och utformandet av bygglovstillstånd. Alla bygglov och övrigatillstånd är nu på plats och kommunen stödjer Plantagons vertikala växthusprojekt genom att lägga både väg, vatten och elkopplingar till rätta så att byggsstart kan ske i slutet av sommaren 2016.

Växthusets investeringar, kostnader, vinst och affärsmodell.

Investeringen för det initiala växthuset i Linköping har budgeterats till 300 miljoner kronor och projektet beräknas gå med vinst efter 5 år. Kostnaden tar inte höjd för samtliga år av  forsknings- och utvecklingsarbete och nästa växthus som byggs har sannolikt samma ungefärliga pris.

Plantagons affärsmodell är fortfarande under utveckling och det finns fortfarande många frågor som behöver besvaras. Kommer till exempel Plantagon att bedriva odlingar själva, eller kommer företaget att hyra ut 4000m2 odlings- och 4000m2 kontorsytor? Blir Plantagon kvar som ägare för fastigheten? Hur ska intäkter för överskottsenergi som leds tillbaka till det kommunala energibolaget hanteras, och vem äger intäkten etcetera. Det finns alltså en mängd olika affärsmodellsaspekter som fortfarande behöver tas i beaktande.

Om Plantagon

Plantagon grundades 2008 av makarna Hans och Karin Hessle, i samarbete med Plantagons nuvarande

Oren R. Lyons, Ordförande i Plantagon och faithkeeper för Onondaga Nation. Bild från Youtube.
Oren R. Lyons, Ordförande i Plantagon och faithkeeper för Onondaga Nation. Bild från Youtube, ursprung: http://sacredland.org

styrelseordförande Oren R. Lyons. Oren R. Lyons är även “the faith keeper” för Onondaga Nation, en amerikansk indianstam med säte utanför New York. 

Karin Hassle pic from PlantagonPlantagon sorterar själv in sig under CSR-hatten (Corporate taking Social Responsibility) och kallar sin företagsorganisation för en “Companization”. Companization-modellen har utvecklats av VD Hans Hessle.

“Companization”-organisationen är intressant då drivkraften normalt i ett företag är att skapa tillväxt och aktieägaravkastning vilket kan medföra att medarbetare fattar ohållbara beslut.

Plantagon har valt att införa en hybridorganisation för att säkerställa att företaget arbetar målinriktat med sin hållbara vision. Den icke-vinst drivande delen av organisationen kan ses som en kontrollfunktion av den vinstdrivande delen av organisationen.

Vem som helst kan bli betalande medlem i den icke-vinstdrivande delen av Plantagon och det är denna del av organisationen som bland annat tillsätter delar av styrelsen i den vinstdrivande delen. Vi på Tellus Think Tank har svårt att förstå om denna hybridform av en organisation fungerar i verkligheten, men vi finner de bakomliggande tankarna väldigt intressanta!

I övrigt har Plantagon en modern, nätverksbaserad organisation där kärntruppen är anställda och fokuserar på

Sepehr Mousavi, vår guide till Plantagon! Foto: AnnVixen
Sepehr Mousavi, vår guide till Plantagon! Foto: AnnVixen

visioner, strategier, teknik- och innovationsutvecklngen, forskning och marknadsföring. Organisationen är sedan

omgiven av ett nätverk av supporterande personer som tex Mats Hellström, tidigare jordbruks- och handelsminister, som även sitter i en så kallad “Advisory Board”. I nätverket hittas även alliance partners så som Sweco, som är Europas största ingenjörskonsultfirma, för att nämna en.

Det kan också nämnas att Plantagons bägge delar av Plantagons organisation, både den vinstdrivande och icke-vinstdrivande delen, arbetar enligt FN’s ramverk “Earth Charter” och med verktyget “the Global Compact”.

Vi tackar Sepehr Mousavi för ett inspirerande möte! Nu återstår att se om de vertikala växthusen dyker upp som svampar ur jorden och snart finns att hitta i en stad nära oss!

Läste du den första artikeln om Plantagon? Du hittar artikeln här!

Nästa vecka: Tellus Think Tank delar insikter från ett möte med ett alternativt sätt att leva, i väldigt små hem – något för dig? Klicka här för att få ett meddelande om när nästa artikel är tillgänglig!

LÄS OM TELLUS THINK TANK…

Tellus Think Tank
Tellus Think Tank

En av Sveriges första ekobyar – Understenshöjden i Stockholm! Nr006

 

Tellus Think Tank träffar Mathias Edstedt, ordförande för bostadsrättsföreningen Understenshöjden i Stockholmsförorten Björkhagen. Understenshöjden är en av Sveriges första ekoby! Domi, TellusThinkTank 2015

Det var en snöig vinterdag 2012 som Mathias Edstedt och hans familj flyttade in i ekobyn i Björkhagen. De kom närmast från tätt befolkade Södermalm, mitt i Stockholm. Understenshöjden erbjöd, vad familjen upplevde vara, en härlig kompromiss mellan stad och natur!

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Kompromissen mellan stad och natur är precis vad som slår även mig när jag stiger in i området. Det blir genast tydligt att grönområdena, i form av relativt obrukad skog, är generöst tilltagna.

De estetiska husen i järnvitriol-målat trä med stora fönster, smälter harmoniskt in i naturen.  Mellan husen förflyttar sig invånarna på slingriga gångvägar genom det minst sagt harmoniska landskapet. Jag känner ro när jag går mellan husen.  

Nedanför södersluttningen hittar man dessutom både Kärrtorps idrottsplats, utomhus gym och ingångar till Nackareservatet.

Den som vill till Stockholms centralstation tar en 10 minuters promenad och sedan en 15 minuters tunnelbanetur. Cyklisten är framme vid Sergels torg på ungefär 30 minuter.

Enligt Mathias Edstedt är det knäpptyst här om natten. Vad mer kan man önska från ett boende i en stad? Utifrån denna beskrivning är det förståeligt om området skulle vara populärt.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Jag kommer i samspråk med en granne i Understenshöjdens lekpark som avslöjar att det kanske är som allra mest populärt att bo här nu, och kanske är det som allra tydligast nu när Stockholm växer dagligen med en hel busslast nya stockholmare.

Den senaste bostadsrätten, 158 kvadrat, såldes för över elva miljoner kronor. Det ger ett kvadratmeterpris på 70 000 kronor. Mathias Edstedt estimerar att det bor cirka 125 personer i bostadsrättsföreningen och att det sällan är mer än 2 bostadsrätter som säljs per år.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Vacker och ekologisk boendeform

Ekobyn har varit beboelig redan sedan 1995. En boendeförening bildades av ett antal privatpersoner, som Mathias kallar eldsjälar, i början av 90-talet. I gruppen ingick bland annat Mia Torpe, tidigare miljöchef på HSB, och Marie Åslund, nu landskapsarkitekt på WSP.  

Boendeföreningen, i en trepartskonstellation med HSB och Småa, fick mitt i 90-talets fastighetskris, markanvisningen till den backe i söderläge där Understenshöjden nu står.

Gruppen drevs av visionen att hitta en vacker, social och ekologisk form av boende med hög boendeinflytande i en av Stockholms södra förorter. De flesta som ingick i gruppen bodde i grannförorten Björkhagen och var intresserade av antingen arkitektur eller miljö. Många av Understenshöjdens initiala invånare bor fortfarande kvar och trivs!

Understenshöjdens ekoby blev en av de första av sitt slag i en svensk stad och intresset från allmänheten har hela tiden varit stort. Föreningen har tagit emot delegationer och studiebesök från både när och fjärran, senast en grupp från Japan!

Vad innebar ett ekologiskt boende 1995?

Det som Understenshöjden ursprungligen var menat att bli var ett ekologiskt boende som dessutom stod i harmoni

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

med den omkringliggande naturen. Varje hus anlades i detalj efter platsens geografi, likadant gjordes med de bilfria gång- och cykelvägarna.

Husen byggdes på plintar för att minimera åverkan på marken och få till en god ventilation under respektive byggnad. Öppenheten under huset påverkar inte uppvärmningen av huset då golvisoleringen är ordentligt tilltagen.

Husen är byggda i miljövänliga byggmaterial. Fasaderna är av trä och har inte behövt målas om. Trä är dock, enligt Mathias Edstedt, inte underhållsfritt. På fasadernas nordsida ser det i stort sett ut som för 20 år sedan medan det på solsidan är mer slitet.

Utsidan av de linoljemålade fönsterkarmarna slits ojämnt beroende på vilket väderstreck de står i och har oftare behövt målas om.  

Väggarna på insidan av huset är klädda med gips och sedan målade utifrån ägarens preferens med linoljefärg, äggtempura eller klisterfärg.

Badrummen är byggda i vackert, rött tegel. Mathias berättar att teglet har en fantastisk förmåga att det andas vilket motverkar fuktskador i våtrummen. Badrumsväggar som vetter mot en yttervägg är isolerade i flera lager med isolerande material, Tegel – Lecakulor – Tegel.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Uppvärmning av ecobyn

Den ursprungliga uppvärmningen bestod av solceller på samtliga tak samt en central pelletspanna som ledde ut värmen via kulvertar till samtliga fastigheter – energilösningen byggdes alltså på en kombination av sol- och pelletsvärme.

Understensborna frös dock under sin första vinter i föreningen. Den installerade pelletstekniken var så pass ny och oprövad och pannan visade sig vara för liten.

Föreningen anslöt sig inför nästa vinter till Stockholms fjärrvärmenät, som då var under utbyggnad samtidigt som pannan byttes till en större modell.  Sedan dess har solfångare och fjärrvärme använts på sommaren och pelletspannan kompletterar på vintern.

Området har fortfarande kvar samma solfångare sedan 1995, men i 2011 installerades en ny solcellsanläggning på

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

föreningens gemensamhetshus. Det blev då tydligt att den tekniska utvecklingen har gått framåt och den nya solcellsanläggningen har varit helt underhållsfri vilket har minskat jobbet för medlemmarna i bostadsrättsföreningen.

De boende gör idag av med mindre energi än i början men den inkrementellt byggda anläggningen, med ett myller av pumpar och ventiler, är sliten. Den kräver mycket underhåll och handpåläggning och behöver bytas.

Föreningen lät därför ÅF genomföra en utredning där bergvärme togs fram som det rekommenderade alternativet samt en plan för att borra 22 borrhål i berget.

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Mathias resonerar för och emot olika typer av energikällor och vad som kan anses vara miljövänligast och resonerar lite kring vilka beslutskriterier som kan tas i beaktande:

  • Pellets innebär en del arbete av de boende.
  • Bergvärme innebär både en stor investering samt ett större ingrepp på naturen och en bergvärmepump är fylld med konstgjorda ämnen i köldmedier.
  • Vindkraftverken medför än så länge för mycket buller för ett tätbebyggt område.
  • Vill man ha kompressorer som låter inne i husen eller lösningar som orsakar buller utanför husen?
  • Räcker ett eventuellt införande av en modernare lösning baserad på solceller?

Mathias Edstedt berättar att föreningen, enligt sin boendeinflytande tradition, kommer att fortsätta utreda flera alternativ. Både diskussion och beslut kommer att tas i stormöten – den kollektiva beslutsmodellen som föreningen vilar sina grunder på.

En av ecobyns dammar. Foto: AnnVixen
En av ecobyns dammar. Foto: AnnVixen

Ekobyns avlopp 

Understenshöjden fick tillstånd att bygga sin avloppslösning som ett unikt undantag i kommunens detaljplan och det var att det inte behövde anslutas till det kommunala avloppet. Föreningen byggde ursprungligen en egen avloppsanläggning som bestod av reningsverksutrustning från Bioclere. Flera små dammar och en bäck anlades för att leda vattnet mellan de olika renhetsstadierna för att sedan låtas rinna ut i närområdet kring föreningen.

Föreningen tar fortfarande hand om dagvatten så här men haken med det egna reningsverket var att halten av näringsämnen trots allt blev för höga för att släppa ut i dagvattnet.

Stockholm, och tätbebyggda områden, har väldigt höga krav på att vattnet ska vara tillräckligt rent för att inte förorena marken. Föreningen blev tvungen att koppla in på sig på det kommunala avloppet. Det hade gått att nå reningsgraden som Stockholmsstad kräver genom att anlägga fler damm-steg i föreningens avloppsreningsprocess men det fanns inte plats på föreningens mark.

Föreningens dammar hanterar idag dagvatten, som rinner ner från fastigheternas tak och mark. På våren rinner vatten i bäcken mellan dammarna för att torka ut på sensommaren.

Boendesamverkan inom Understenshöjden

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Boendeföreningen hade från början ett väldigt stort inflytande på hur området och husen skulle byggas och det hölls en mängd stormöten i samspråk med HSB där kollektivt beslut var den rådande mötes- och beslutsformen. Mathias berättar att många idédrivna människor har sökt sig till Understenshöjden och därför blir det mycket och livliga diskussioner och luftande av många starka åsikter på föreningens möten.

Föreningen har som de flesta bostadrättsföreningar årsmöten och gemensamma städdagar och det byggdes initialt en gemensamhetsanläggning med pannrum, gemensam tvättstuga. Föreningen har även en festlokal där det genom åren hållits gemensamma matlag för de boende, anordnats danskurser och boendemöten. Festlokalen abonneras även av de boende för egna aktiviteter.

Föreningen har, utöver små två kolonilotter, inga större odlingsytor på sin mark.

-Odlingsintresset finns nog hos en del men de har eventuellt då landställe, spekulerar Mathias Ekstedt. Han tycker inte att man ska dra en koppling mellan eko-boende och att odla sin egen mat. Jag noterar att den kopplingen i alla fall inte görs på Understenshöjden.

Områdets skötsel – självförvaltning

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Föreningsmedlemmarna står själva för en stor del av markskötseln, underhåll av målning, stängsel, broar och vägreparationer. De röjer även snö med egen traktor och sköter det mesta av driften av el och värme systemen.

Lärdomar från en 20 år gammal ekoby

Det har gått 20 år sedan de första boende flyttade in i Sveriges första ekoby! Jag frågar Mathias vilka lärdomar som kan dras efter denna tid och han räknar upp ett antal:

  1. Tekniska system för avlopp bör byggas enkelt.
  2. Tekniska system kring värme bör byggas enkelt. Kombinationssystem är jobbiga att underhålla.
  3. Nya områden bör byggas för att klara generationsskiften. Husen på Understenshöjden är mest byggda för barnfamiljer snarare än för äldre, som bland annat önskar ett mindre antal trappor. Här finns inte heller alternativ för yngre som behöver sitt första boende.
  4. Området byggdes för att vara resurseffektivt med möjligheten att anlägga många rum i husen. Vi verkar dock ha behov av att svängrum och en öppnare planlösning. Många hus har därför byggts om eller ut genom åren.
  5. Att det var lyckat och inspirerande hur området byggdes, där husen anpassade efter naturen, där till och med värme- och avloppssystem smälter in på ett vackert sätt.  
  6. Genom att anlägga husen i olika höjd på kuperad mark i skogsmiljö möjliggörs en etablering av det Stockholmska djurlivet; harar, råddjur, hackspettar, nötväcka, mesar, nötskrikor, domherrar, salamandrar i dammarna och ibland grodor!

Hur ser området ut om 10-15 år?

Foto: AnnVixen
Foto: AnnVixen

Mathias tror området ser väldigt likt ut då fasaderna inte ändras så mycket, naturen hinner dock säkert växa en del. De tekniska energisystemen har bytts ut. Möjligen har fler bostäder byggts inom föreningens hägn. Föreningen har diskuterat detta. Om det går att realisera återstår att se. Stockholm behöver ju mer boendeyta!

 

Mer denna vecka: Gör det själv, rädda jorden!

Nästa vecka: Tellus Think Tank tar jullov och några dagars midvintertid att fundera på förbättringar.

 Vi är åter i januari med en artikelserie om en europeisk stad som lägger grunden för en hållbar framtid. Häng med och träffa Newcastle on Tyne!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du mail när Tellus Think Tanks nästa artikel är publicerad!